Begränsa alkoholen en fråga för hela Europa Maj 2009
Förord Fri rörlighet över gränserna är i grunden mycket positivt. Samarbetet i EU har gett oss mycket som berikar vårt liv och våra möjligheter. Utbildning och forskning, livsmedelsoch djurhantering, kriminalitet, hälso- och sjukvård, smittskydd och infrastruktursatsningar är exempel på områden där gränser är ett hinder för en effektiv verksamhet. Här spelar EU en viktig roll för att sprida kunskap, sätta miniminivåer och utarbeta gemensamma lösningar på problemen. Varje medlemsland har sina traditioner och sina restriktioner. Sverige gick in i EU med en mycket restriktiv alkoholpolitik och vi fick ett undantag från EU:s regler om införsel. Den svenska alkoholpolitiken har folkhälsan som grund. Prispolitiken med höga alkoholskatter, försäljningsmonopol genom Systembolaget och begränsade införselkvoter har varit våra effektivaste verktyg. Vi vet att bakom många av samhällets stora problem ligger alkohol, ensamt eller i kombination med andra problem. Alkohol ger allvarliga konsekvenser inte bara för den enskilde brukaren, utan även för omgivningen. Våld och annan kriminalitet, splittrade familjeförhållanden, trafikolyckor och sjukskrivningar är några exempel. Ofta kan också fattigdom och utanförskap kan kopplas till bruk av alkohol. Kristdemokraternas alkoholpolitik innebär en återgång till de kvoter som vi förhandlade oss fram till vid medlemskapsförhandlingarna. Vi riktar stark kritik mot socialdemokraternas passivitet i de förhandlingar som hållits sedan 1994. Den socialdemokratiska regeringens handlingsförlamning och underkastelse är orsaken till att vi nu har en ohämmad privatimport av alkohol. Vi har gått igenom pressklipp, brevväxling mellan kommissionen och den socialdemokratiska regeringen, förslag som lämnats från kommissionen samt protokoll från Europaparlamentet. Denna rapport har tagits fram av Ella Bohlin, Kristdemokraternas förstanamn i valet till Eurpoaparlamentet, och Inger Strömbom, politisk sakkunnig vid Kristdemokraternas riksdagskansli. Författarna ansvarar själva för innehållet i detta inlägg. Det har således inte behandlats av något beslutande organ i partiet. Stockholm den 1 juni 2009 ELLA BOHLIN kandidat till EU-parlamentet
1. Inledning Alkoholen har en lång och förfärande historia i vårt land. I mitten av 1800-talet var bruket extremt högt och brännvinet var den dominerande drycken. Parallellt med nykterhetsrörelsens framväxt under detta sekel formades den svenska restriktiva alkoholpolitiken som en motkraft mot det destruktiva supandet och den misär som följde i alkoholens spår. Motboken användes i hela vårt land mellan 1917-1955. Den syftade till att minska spritdrickandet, men den som hade bok kunde köpa i stort sett obegränsade mängder vin. Inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde sprittilldelningen. Stat, landsting och kommuner har, tillsammans med aktiva ideella krafter, gemensamt lyckats hålla nere alkoholkonsumtionen genom restriktivitet, information och försiktighet. Detta ansvarstagande har haft stor betydelse för Sveriges välfärd och folkhälsa. 2. En återblick visar: Socialdemokraterna offrade folkhälsan i förhandlingarna före och efter EUinträdet Innan Sverige gick med i EU 1995 var införsel av alkohol strikt begränsad. Fem statliga monopol hade hand om alkoholhanteringen: tillverkning, import, export, grossisthandel och detaljhandel. Tillsammans bidrog införselregler och monopolen till en begränsad tillgänglighet på alkohol och att höga priser kunde hållas. Resultatet av förhandlingarna inför EU-inträdet blev att Sverige fick ha kvar ett av fem monopol, nämligen för detaljhandel genom Systembolaget. Dessutom fick Sverige ett undantag från att införa EU:s införselregler. Som medlemmar i EU skulle svenskarna, enligt den överenskommelse som gjordes, få föra in en liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin och femton liter öl efter en utlandsresa. Detta var avsevärt mer än innan medlemskapet då vi fritt fick föra in 1 liter sprit, 1 liter vin och 2 liter starköl per resa. Det var dock dramatiskt mindre än vad som gällde i övriga EU. Undantaget skulle ses över efter två år. 1996 förhandlades det svenska undantaget om med EU-kommissionen och Sverige fick ett fortsatt undantag, denna gång på fyra år. Men fyra år senare, år 2000, ansåg EU-kommissionären Frits Bolkestein att det fick vara nog. Den svenska regeringen hade tolkat avtalet från 1996 så att Sveriges undantag skulle fortsatta att gälla framgent, men EU-kommissionen avfärdade den tolkningen och menade att undantaget måste upphöra. Den andra december 1996 bytte regeringen fot. Efter förhandlingar i Bryssel uttalar sig dåvarande finansminister Erik Åsbrink för Aftonbladet och säger Det är klart att vi inte kan behålla våra undantag för gott. 1 Socialdemokraterna hade tagit det första steget i nedmonteringen av den restriktiva alkoholpolitiken. Vid detta skede gav regeringen upp motståndet och gick med på att fram till år 2004 avveckla införselbegränsningarna, och tog därmed också bort möjligheten att behålla priset som ett verktyg i alkoholpolitiken. 1 Aftonbladet 3 december 1996.
Den socialdemokratiska regeringen böjde sig således utan motstånd för EUkommissionens tolkning. Det var ett agerande som i alldeles för hög grad präglades av underdånighet och eftergifter. Om Sverige hade vägrat gå med på EU-kommissionens tolkning hade frågan hamnat i EG-domstolen, för avgörande. Kristdemokraterna ansåg att vi borde ha tagit chansen att pröva saken i domstolen. För att ytterligare understryka socialdemokraternas ovilja att stå upp för den svenska folkhälsan och en restriktiv alkoholpolitik röstade samtliga svenska socialdemokrater för ett avskaffande av de svenska införselkvoterna när frågan behandlades av Europaparlamentet. 2 Kristdemokraterna protesterade och lade ner sina röster med motiveringen: Eftersom vi anser att såväl den svenska regeringen som Europeiska kommissionen agerat felaktigt i denna fråga, väljer vi att markera vårt avståndstagande genom att lägga ner våra röster i omröstningen angående förlängningen av Sveriges undantag från Cirkulationsdirektivet. Under 2004 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förändringar i det direktiv som sätter gränser för hur mycket alkohol man får föra med sig från utlandsresan. 3 Enligt EU:s bestämmelser måste förändringar i cirkulationsdirektivet beslutas i enhällighet. 4 Detta gav Sverige ett unikt tillfälle att kräva att man återigen för in bestämmelser i direktivet som gör det möjligt för oss, och andra länder, att tillämpa striktare införselregler för alkohol. Men socialdemokraterna visade prov på samma pinsamma underdånighet nu som man gjorde 2000. I ett frågesvar i riksdagen deklarerade finansminister Bosse Ringholm att: Det är positivt att kommissionen nu har kommit med en översyn av dessa artiklar i direktivet Ändringsförslaget förtydligar reglerna. 5 Återigen hade alkoholliberalerna med den liberale holländske EU-kommissionären Bolkestein i spetsen lyckats få med sig de svenska socialdemokraterna på en uppluckring av den traditionella restriktiva svenska alkoholpolitiken. 3. Ett gemensamt europeiskt problem Kunskapen om alkoholens konsekvenser är kända i alla medlemsländer. Tolv procent av den förtida dödligheten för män i EU och två procent för kvinnor orsakas av alkohol. Det innebär cirka 200 000 människor per år. Unga är särskilt utsatta. Alkohol är inblandat i vart fjärde dödsfall bland männen och vart tionde bland kvinnorna i åldergruppen 15-29 år. Alkohol dödar över 10 000 människor årligen i trafiken och alkohol ligger bakom en fjädedel av alla trafikolyckor inom EU. Innan det svenska inträdet i EU låg vår alkoholkonsumtion på 7,9 liter per person (1995). År 2004 låg konsumtionen på topp med 10,5 liter per person. Det var det första året utan undantagsregler. 2008 var den 9,5 liter och under det första kvartalet 2009 9,4 liter per person. 6 Att konsumtionen har minskat kan vara ett resultat av den stora satsningen på 2 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 1.3.2001 C 67/193. 3 KOM (2004) 227 slutlig. 4 Rådets direktiv 92/12/EEG artikel 27. 5 Svar på fråga 2003/04:1310 av Maria Larsson (kd) till finansminister Bosse Ringholm om omförhandlingen av EU:s cirkulationsdirektiv. 6 Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet, Sorad, www.sorad.su.se)
förebyggande och behandlande åtgärder som pågått under senare år. Årets minskning kan dessutom vara en effekt av att fler har känt av den ekonomiska krisen. 4. Svenska folket tycker En underökning, genomförd av Novus Opinion i maj 2009 i form av intervju med 1000 personer som är 18 år och äldre, visar att svenska folket tycker att man ska ta hänsyn till sociala aspekter och folkhälsoaspekter när villkoren för handel med alkohol ska beslutas. Sju av tio intervjuade anser att det är viktigt att sådan hänsyn tas. För kvinnor är det mer viktigt än för män, och åldersgruppen 18-29 år är den grupp där flest anser det vara mycket viktigt. Undersökningen bekräftar den kristdemokratiska hållningen, där folkhälsan och alkoholens negativa sociala konsekvenser lett oss fram till vår restriktiva hållning. 5. Också EU-parlamentet vill sänka kvoterna Det är ministerrådet som avgör hur stora införselkvoterna ska vara. Men parlamentets uppfattning spelar en viktig roll hur ministerrådet ska agera. Den 18 november förra året tog Europaparlamentet en rekommendation om att införselkvoterna av alkohol mellan länderna bör halveras. Det var ett historiskt och mycket glädjande beslut, eftersom parlamentet tidigare inte velat begränsa införseln. I omröstningen, som slutade 347 för och 319 mot, röstade de två kristdemokraterna för, folkpartisten, centerpartisten, miljöpartisten, de två vänsterpartisterna och de fem socialdemokraterna för medan de fyra moderaterna röstade emot tillsammans med de två från junilistan. De nya föreslagna kvoterna för hur mycket man får ta med sig mellan EU-länderna är: 5 liter sprit, 10 liter starkvin, 45 liter vin (varav högst 30 liter mousserande vin) och 55 liter öl. När ministerrådet ska lägga fast de kvoter som ska gälla måste regeringen agera kraftfullt eftersom den svenska regeringen tydligt uttalat att de indikativa nivåerna bör sänkas. Om vi inte får gehör för ännu striktare regler kan det bli ett tillfälle för Sverige att överväga att införa egna införselregler. 6. Begränsa införseln Från och med 2004 kan man tullfritt från ett annat EU-land ta in lika mycket alkohol till Sverige som till alla andra EU-länder, det vill säga 10 liter sprit, 10 liter starkvin, 90 liter vin och 130 liter starköl vid varje resa. Men det är en indikativ införselgräns. Den som hävdar ett större behov, t ex att alkoholen ska användas för en privat fest, kan i praktiken föra in betydligt mer. Gränserna sätts snarare av privata fordons lastkapacitet än av införselreglerna. Vårt förslag: Sverige bör verka för nationell rätt att införa egna regler för införsel av alkohol och därmed återgå till de införselkvoter som gällde när vi hade undantaget, dvs en liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin och femton liter öl.
Enligt artikel 30 i EU:s grundfördrag kan en medlemsstat införa restriktioner för import, export eller transitering som grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors eller djurs hälsa och liv. EGdomstolen har även slagit fast att syftet att skydda människors hälsa från alkoholens skadeverkningar otvivelaktigt är ett av de syften som kan göra ett undantag från artikel 30 befogat. Dessutom slår artikel 152 i EU:s grundfördrag fast att En hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Kristdemokraterna anser att den svenska folkhälsan måste sättas före franska vinbönders intressen. Det måste vara ett självklart mål för svensk EU-politik att ändra införselreglerna. Det är inte rimligt att tillåtna kvantiteter för införsel motsvarar flera års förbrukning av alkohol för normalkonsumenten. Eftersom flera av de övriga EU-länderna också har problem med tilltagande alkoholskador, inte minst bland unga, borde det vara en framkomlig väg. Sverige bör göra mer för att stoppa den illegala införseln av alkohol genom bättre kontroll vid våra gränser och genom bättre samarbete mellan tull, polis och skattemyndighet inom landet. Men jag anser också att Sverige bör verka för rätten till egna regler för införsel av alkohol och därmed återgå till de införselkvoter som gällde när vi hade undantaget: en liter sprit eller tre liter starkvin, fem liter vin och femton liter öl. Då EU-fördragen medger vissa undantag från den generella regeln om fri rörlighet för varor när det gäller skydd av allmän moral, allmän ordning, allmän säkerhet samt människors (och djurs) hälsa och liv vore det inte orimligt att ur folkhälsoperspektivet pröva om ett undantag kan fås när det gäller införselreglerna. 7. Använd skatteinstrumentet Den relativt höga svenska alkoholskatten har en återhållande effekt. Samtidigt har den inneburit att handeln över våra gränser ökat när skattesatserna markant skiljer sig åt. Finland, som sänkte sin alkoholskatt rejältupplevde bara efter några månader att alkoholkonsumtionen och därmed efterföljande problem ökade markant och de har sedan höjt skatten igen. Det finns en stor oro över alkoholens skadeverkningar i många länder. Prisinstrumentet har effekt och det finns länder som har höjt alkoholskatten något. För att harmoniera skatten och därigenom minska handeln mellan våra gränsländer måste vi påverka övriga EU länder. I Polen har man höjt alkoholskatterna eftersom den sänkning som gjordes i september 2002 ledde till att drickandet och alkoholens skadeverkningar steg kraftigt. Syftet med skattesänkningen var ursprungligen att få bukt med den omfattande smugglingen av vodka från Ukraina, Vitryssland och Ryssland.45 Berusningen över att kunna köpa billig alkohol tycks ha lagt sig något. Många har insett att det kostar att resa, bensinen har blivit betydligt dyrare och en försvagad krona gör det relativt sett billigare att handla i Sverige. Men det är omvärldsfaktorer som, när de förändras sannolikt inte längre har samma effekt på alkoholinförseln. Särskilt viktigt är det därför för Sverige att i EU-samarbetet bevisa att skatteinstrumentet är effektivt för att minska konsumtionen och därmed förbättra folkhälsan.
Vårt förslag: Sverige bör kraftfullt verka för att det i hela EU-området införs gemensamma högre minimiskatter på all alkohol. 8. Stimulera den positiva utvecklingen Under de senaste åren har vi kunnat skönja en positiv utveckling inom EU. I oktober 2006 antog EU:s institutioner för första gången en sektorsövergripande alkoholstrategi med syfte att minska alkoholskadorna inom EU. Fler av EU:s medlemsländer har antagit nationella alkoholhandlingsplaner och restriktioner för skydd för folkhälsan. EU:s alkoholstrategi lyfter fram fem områden där gemenskapsåtgärder som kompletterar nationella insatser kan tillföra mervärde. Det är - skydda ungdomar, barn och ofödda barn - minska alkoholrelaterade trafikolyckor - förebygga alkoholrelaterade problem bland vuxna och minska de negativa effekterna på arbetsplatserna - information, utbildning och ökat medvetande om alkoholens konsekvenser - utveckla en gemensam kunskapsbas på EU-nivå Kristdemokraterna ser detta som ett första steg i det viktiga arbetet att påverka hela EU i riktningen att alkohol inte ska behandlas som vilken vara som helst. Alkohol är en hälsofråga och inte en handelsfråga. Vårt förslag: Sverige bör under ordförandeskapet aktivt driva alkoholstrategin som en prioriterad folkhälsofråga med syfte att den ska nå en mer konkret nivå. Den svenska regeringen har deklarerat att alkoholfrågan ska vara ämne för en rad aktiviteter under ordförandeskapet. EU:s alkoholstrategi ska utvärderas för första gången. Effekten av alkoholreklam- och marknadsföring och ungas konsumtion ska visas. En expertkonferens och ett ministermöte ska hållas där målet är att kunna anta rådslutsatser om ett långsiktigt och sektorsövergripande alkoholarbete på gemenskaps- och nationell nivå. 8. Vi ska fullfölja vår linje i EU-parlamentet Anders Wijkman, som varit vår EU-parlamentariker sedan 1999 har konsekvent röstat för en mer restriktiv linje när resolutioner om alkohol varit uppe för behandling. Det handlar bland annat om höjda miniskatter på alkohol, förbud för alkoholreklam i TV innan klockan 21 på kvällen och europeiska riktlinjer för åldergränser för alkoholinköp. I december 2008 röstade parlamentet för halverade införselkvoter inom EU. Med knapp marginal togs ett stort steg framåt för en mer restriktiv alkoholpolitik. I omröstningen angående förbud för alkoholreklam i TV före klockan 21.00 röstade den närvarande kristdemokraten för ett förbud tillsammans med centerpartisten,
folkpartisten, de två vänsterpartisterna, de två från junilistan, de fem socialdemokraterna, miljöpartisten och en moderat. Övriga tre moderater och fi s representant röstade mot förslaget och vill således inte ha begränsningar i TV-annonseringen. Den/de kristdemokrater som får förtroendet att representera svenska folket under kommande mandatperiod kommer att fullfölja denna restriktiva linje och driva alkoholfrågorna ytterligare framåt. Det handlar inte bara om EU:s medlemsländer utan lika viktigt är att se till att EU slutar upp med att aktivt begränsa utvecklingsländers möjligheter att driva en restriktiv alkoholpolitik. I världshandelsorganisationen WTO:s förhandlingar är EU en av de starkaste pådrivarna att u-länder ska öppna upp sina marknader för alkohol och tobak, ivrigt påhejade av västerländska sprit- och tobaksbolag. Vårt förslag: EU måste förändra sitt hållningssätt när det gäller alkohol och tobak i världshandelspolitiken.
Bilaga: Kronologisk sammanfattning av det svenska alkoholärendets utveckling _ 27 februari 1994. Sverige lyckas förhandla sig till ett undantag från EU:s regler om införsel av alkohol. Undantaget ska enligt avtalet omförhandlas 1996 men då har Sverige i princip veto 7. _ 23 oktober 1996. Skatteminister Thomas Östros avfärdar kommissionens krav på att de svenska övergångs-reglerna ska fasas ut med orden: Vi är beredda att låta den här frågan avgöras av EUdomstolen. Vi menar att vår position är stark. 8 _ 13 november 1996. Sverige fortsätter vägra ge efter i förhandlingarna med kommissionen: Vi kommer att utnyttja vår vetorätt sa finansminister Erik Åsbrink. 9 _ 2 december 1996. Socialdemokraterna har retirerat: Det är klart att vi inte kan behålla våra undantag för gott 10 och Sverige har aldrig strävat efter ett evigt undantag 11 är finansminister Erik Åsbrinks budskap för dagen. _ 23 juni 1999. Bosse Ringholm skickar ett brev till EU-kommissionär Mario Monti och begär att regeringens och kommissionens tjänstemän ska träffas och diskutera den rapport som ska göras om de svenska undantagsreglerna. 12 _ 27 december 1999. Bosse Ringholm bjuder in den liberale holländske EUkommissionären Frits Bolkestein till Stockholm för att diskutera införselkvoterna. 13 På programmet står ett besök på Systembolaget och en lunch som bolaget bjuder på. _ 31 januari 2000. Bosse Ringholm träffar Frits Bolkestein i Bryssel. Bolkestein gör klart att han inte tänker föreslå några kompromisser och att Sveriges undantag ska upphöra den sista juni 2000. 14 _ 16 februari 2000. Statsminister Göran Persson träffar EU-kommissionens ordförande Romano Prodi som slår fast att även han anser att det svenska undantaget upphör vid halvårsskiftet. 15 _ 22 februari 2000. I ett möte med David Byrne, EU-kommissionär med ansvar för folkhälsa, backar socialminister Lars Engqvist från kravet att det svenska undantaget ska förlängas till 2005 och accepterar 2003 som det år förhandlingarna ska rikta in sig mot. 16 _ 10 mars 2000. Regeringen förklarar för EU-nämnden att den ska försöka få ministerrådet att diskutera frågan om alkoholinförseln på ett sådant sätt att Sverige kan få behålla införselreglerna. 17 _ 13 mars 2000. Ministerrådet beslutar att uppmana kommissionen att lämna ett förslag om ändring av det direktiv som styr de svenska undantagsreglerna för alkoholinförsel. Men bara om Sverige lämnar in en motiverad formell ansökan till kommissionen. 18 _ 16 mars 2000. Regeringen skriver brev till kommissionen där Sverige förklarar sig vara berett att från den 1 juli 2000 successivt avskaffa restriktionerna för öl och vin i samma takt som Finland. 19 7 Göteborgs-Posten 28 februari 1994. 8 Helsingborgs Dagblad 24 oktober 1996. 9 Göteborgs-Posten 14 november 1996. 10 Aftonbladet 3 december 1996. 11 Svenska Dagbladet 4 december 1996. 12 Brev hos Finansdepartementet daterat 1996-06-23, kopia på Kristdemokraternas riksdagskansli. 13 EUFi1999/3866. 14 Nerikes Allehanda 1 februari 2000. 15 Helsingborgs Dagblad 17 februari 2000. 16 Svenska Dagbladet 23 februari 2000. 17 Promemoria hos Finansdepartementet daterad 2000-03-09, kopia på Kristdemokraternas riksdagskansli. 18 Pressmeddelande från Rådets 2264:e möte, Bryssel 13 mars 2000.
_ 25 april 2000. Regeringen lämnar en proposition till riksdagen om ett successivt avskaffande av de svenska införselreglerna. 20 Kristdemokraterna motsatte sig regeringens förslag och yrkade avslag på propositionen med hänvisning till att förslaget var förkastligt ur folkhälsosynpunkt, att den rättsliga bedömningen inte nagelfarits av remissinstanserna och att det står mycket att vinna med en prövning i EGdomstolen. 21 _ 22 maj 2000. Kommissionen lämnar ett förslag om ändrade införselregler med motiveringen: Den svenska regeringen har begärt en förlängning av rätten att tillämpa restriktioner från och med den 1 juli 2000 till och med den 21 december 2003, vilket innebär att det svenska undantaget upphör att gälla samtidigt som det finska och danska undantagen. 22 _ 24 maj 2000. Kommissionen lämnar den rapport som enligt det direktiv som antogs 1996 skulle utgöra grunden för diskussionen om ett fortsatt svenskt undantag. I rapporten framgår att den sista juni 2000 inte var ett definitivt slutdatum för undantaget, vilket regeringen låtit sig skrämmas av i förhandlingarna. 23 _ 15 juni 2000. I Europaparlamentet röstar de svenska socialdemokraterna för ett avskaffande av de strikta införselkvoterna som gällt sedan Sverige blev medlem i EU. 24 De kristdemokratiska ledamöterna avstod från att rösta med motiveringen Eftersom vi anser att såväl den svenska regeringen som Europeiska kommissionen agerat felaktigt i denna fråga, väljer vi att markera vårt avståndstagande genom att lägga ner våra röster i omröstningen angående förlängningen av Sveriges undantag från Cirkulationsdirektivet. 25 _ 30 juni 2000. Ministerrådet fastställer enhälligt beslutet att avskaffa de strikta sven 19 Brev hos Finansdepartementet daterat 2000-03-16, kopia på Kristdemokraternas riksdagskansli. 20 Proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. 21 Betänkande 1999/2000:SkU23 reservation 2 s. 10-11. 22 Kommissionens förslag till direktiv 52000PC0295. 23 KOM (2000) 316 slutlig. 24 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 1.3.2001 C 67/193. 25 Europaparlamentet, fullständigt förhandlingsreferat/överläggningarna 15 juni 2000 Sacrédeus och Wijkman (PPE-ED)
Box 2373, 103 18 Stockholm Telefon 08-723 25 00 Telefax 08-723 25 10 www.kristdemokraterna.se info@kristdemokraterna.se