MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2012. Dokumentnummer D 2013-001417

MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2012 Dokumentnummer D 2013-001417

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 2(16) MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2012 Organisationsnummer: 556797-0818 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter; NFS 2006:9 SWEDIA AB LULEÅ AIRPORT ANN-CHRISTIN VIKLUND FLYGSTATIONSCHEF

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 3(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön... 6 3 TILLSTÅND... 6 4 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 6 5 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 6 6 TILLSYNSMYNDIGHET... 6 7 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 7 8 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 8 9 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 9 10 SAMMANFATTNING RESULTATEN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 9 10.1 Utsläpp till luft... 9 10.2 Utsläpp till mark och vatten... 11 10.2.1 Halkbekämpning... 12 10.2.2 Avisning flygplan... 12 10.3 Kontroll av dagvatten... 13 10.4 Kontroll av flygplansavisningsanläggning... 13 10.5 Kontroll av brandövningsplats... 13 10.6 Kontroll av buller och flygvägar... 13 10.7 Kontroll av köldmediaförbrukning... 13 11 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 14 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, BROTT, OLYCKOR MM... 14 13 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI... 14 14 ERSÄTTNING KEMISKA PRODUKTER MM... 15 15 FALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH FALLETS MILJÖFARLIGHET... 15 16 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 16

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 4(16) 17 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 16 18 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR.... 16

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 5(16) 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Anläggning Besöksadress Flygstationsvägen 4 Kommun Luleå Tillsynsmyndighet Generalläkaren Godkänner miljörapport Ann-Christin Viklund Flygstationschef tel: 070-2144769 e-post: annchristin.viklund@swedavia.se Kontaktperson miljö Miljö- och kvalitetsrådgivare tel: 070-355 48 52 e-post: malin.svensson@swedavia.se 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING Denna Miljörapport är för verksamhetsår 2012 och gäller för. Luleå Airports verksamhet lyder under Försvarsmaktens miljötillstånd för F21. Den civila verksamheten bedrivs i enlighet med ett avtal mellan Försvarsmakten och Swedavia. Swedavia (fd Luftfartsverket) äger och driver. Swedavias uppgift som infrastrukturhållare är att driva och utveckla och tillhörande verksamhet för att på ett företagsekonomiskt effektivt sätt tillgodose regionens medborgare och näringslivs behov av flygresor och godstransporter. Förutom förvaltning, operativ ledning, underhåll och utveckling av enheterna, har även Swedavia verksamhetsansvaret för den civila flygsäkerheten och luftfartsskyddet. Miljöansvaret för flygstationens verksamhet har delegerats till flygstationschefen. Den operativa verksamhetens huvudsakliga uppgifter är passagerarservice, safety och security-tjänster, ramptjänst, flygplanstankning, avisning och städ. Bland övriga uppgifter som ingår i Swedavias verksamhet kan nämnas lokalförvaltning, parkeringsservice. På flygstationen verkar ca 10 stycken företag bland annat flygbolag, speditörer, biluthyrningsföretag, taxibolag, restaurang - och kioskföretag. Totalt på flygstationen arbetar ca 200 personer varav Swedavia har ca 90 stycken årsarbetare.

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 6(16) Huvuddelen av verksamheten sker under dagtid och den civila flygverksamheten består av: Inrikestrafik; linjefart och charter Utrikestrafik; charter Allmänflyg Övrig verksamhet som förekommer vid flygstationen är: Drift och underhåll av terminalområdet och parkeringar. Tjänster åt flygföretag omfattande bland annat tankning av flygplan Drift av bilparkering och en mindre fordonsverkstad Restaurangverksamhet 2.1 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Inom den civila delen av flygplatsområdet finns det i dag en passagerarterminal, drift- och fraktområden. Verksamheten vid påverkar miljön på många sätt bland annat genom utsläpp till luft, vatten, mark samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även avfall samt farligt avfall som en konsekvens av att många olika kemikalier och produkter används i verksamheten. Utsläpp till luft kommer från flygtrafiken, fordonstrafiken, uppvärmning av lokaler som inte är fjärrvärmeanslutna, köldmedier i kylanläggningar och hanteringsförlusterna vid tankningar av flygplan och fordon. Utsläppen består främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ). Utsläpp av freoner (HFC) kan förekomma vid fel i kylanläggningarna. 3 TILLSTÅND Den tillståndspliktiga verksamheten avser produktion av start och landningstjänster. Försvarsmakten har tillstånd för 39 000 civila rörelser per år i enlighet med Koncessionsnämndens beslut daterat 1995-04-03. 4 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET - 5 ANDRA GÄLLANDE BESLUT - 6 TILLSYNSMYNDIGHET Tillsynsmyndighet enligt Miljöbalken är Generalläkaren.

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 7(16) 7 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Verksamheten vid flygstationen har inte förändrats nämnvärt under året. SAS och Norweigan är de stora operatörerna av passagerartrafiken på flygstationen. Deras vanligaste flygplanstyper är, Boeing 737-600-800, MD80, West Air Sweden transporterar post och opererar morgon och kvällstid med flygplanstyp, SAAB 340. Produktionen för civil flygtrafik år 2012 var 17 533 rörelser och 1 087 336 passagerare. Tabell 1 beskriver antal civila flygtrafikrörelser och passagerare mellan år 2008-2012, i figur 1 redogörs för antal passagerare mellan år 2008-2012. Under år 2012 minskade antalet rörelser för civil trafik med ca 3 % jämfört med år 2011, däremot ökande antalet passagerare med ca 2 %. Tabell 1. Antal civila flygtrafiksrörelser och antal passagerare per år, 2008-2012. År Antal rörelse Antal passagerare x) Linjefart och charter Inr Utr Taxi- och allmänflyg Militärtrafik Totalt Inrikes Utrikes Totalt 2008 12 770 426 5 852-19 048 937 432 58 231 995 663 2009 12 492 430 5 000-17 922 895 788 58 657 954 445 2010 12 322 584 4 852-17 758 910 369 72 825 983 194 2011 13 032 546 4 110-17 688 992 599 74 240 1 066 839 2012 12 570 532 4 431-17 533 1 008 328 79 008 1 087 336 x) (ankommande + avresande passagerare) Figur 1. Antal passagerare per år, 2008-2012.

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 8(16) 8 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND Flygplatsen innehar tillstånd enligt Koncessionsnämndens beslut 1995-04-03 och 11 följdbeslut. Nedan följer en sammanställning av villkorsuppföljandet under året av de villkor som är hänförliga till den civila verksamheten: Villkor Villkorstext Kommentar 1 Verksamheten bedriv i huvudsaklig överensstämmelse Den civila verksamheten bedrivs med vad Försvarsmakten uppgivit eller åtagit sig. enligt villkoret. 3 Från och med den 1 april 2002 får reguljär linjetrafik ske endast med flygplan som uppfyller kraven i ICAO Annex 16, kapitel 3. 4 Från och med den 1 juni 1999 får reguljär linjetrafik under kvällar (kl 19-24) under perioden juni-augusti ske endast med flygplan som uppfyller kraven i villkor 3. 5 Motorprovning av civila flygplan skall genomföras vardagar dagtid (kl 07-18). Undantagsvis får motorprovning även ske vid andra tidpunkter. Av den årliga miljörapporten skall framgå hur många gånger motorprovning skett under andra tider än som föreskrivits. Efterföljs Efterföljs Efterföljs Inga motorprovningar under år 2012 har utförts under andra tider än vad som föreskrivits. 6 Bullerbegränsande åtgärder. Efterföljs Militärt buller är styrande. 8 För avisning av flygplan skall den fasta avisningsanläggningen användas om det inte på grunda av flygplanens storlek eller av andra orsaker inte är möjligt att använda den. Efterföljs Under år 2012 genomfördes totalt 1075 st avisningar, varav 21 st skedde utanför den fasta 8 98-11-11 8 01-11-13 (beslut av GL) 8 99-06-10 Förebyggande och effektförlängande behandling, s.k. anti-icing, av delar av trafikflygplan med små mängder avisningsmedel får dock ske utanför den fasta avisningsanläggningen på den civila plattan, från vilken dagvattenavlopp vintertid ansluts till spillvattennätet. En mätarbrunn som möjliggör provtagning skall installeras på befintligt spillvattennät. Avisning skall ske i huvudsak på det sätt och med de mängder som framgår av ansökan. Mängd avisningsvätska vid anti-icing utökas till 10 000 l/vintersäsong. Spill av glykol från avisning av flygplan skall, när avisning inte sker vid den fasta avisningsanläggningen, samlas upp till minst 85 %. avisningsplattan. Efterföljs En mätarbrunn är installerad. Efterföljs Under vintersäsongen 2011/12 förbrukades 9,6 m 3 avisningsvätska vid anti-icing. Efterföljs Under 2012 skedde 21 st avisningar utanför avisningsplattan, upp mot ca 90 % av glykolspillet samlades upp.

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 9(16) 9 Oljehaltigt avloppsvatten från verkstäder skall behandlas i oljeavskiljare. Halten mineralolja i utgående vatten får uppgå till högst 100 mg/l. 10 Dagvattenavlopp skall senast den 1 januari 1998 vara utrustade med oljefällor. 11 För samråd i frågor angående flygplatsverksamhet skall finnas ett samarbetsorgan. Tilläggs Start av flygfraktverksamhet -beslut 99-06-10 Efterföljs. Provtagning av spillvatten sker av F21 i flygstationens anlutningspunkt till kommunlat ledningsnät för spillvatten, ingen olja påvisades vid provtagningarna år 2012. Efterföljs Swedavia har övertagit Luftfartsverkets roll. Flygfraktverksamheten har inte kommit igång. 9 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. NFS 2002:26 Avfallsförbränning NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell Nej Nej Nej Nej Nej 10 SAMMANFATTNING RESULTATEN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR Avsnittet sammanfattar de mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. 10.1 Utsläpp till luft Driften av ger upphov till utsläpp i luften främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ) och freoner (HFC). Utsläpp kommer främst från flygtrafiken, fordonstrafiken, köldmedier i kylanläggningar och hanteringsförlusterna vid tankningar av flygplan och fordon. Utsläppen från flygplanen beräknas enligt LTO 1 -cykel, d.v.s. de rörelser flygplanen gör på en höjd av 900 meter och lägre samt deras markrörelser vid start och landning. Tabell 2 visar LTO utsläppen för år 2008-2012 för det totala antalet flygrörelser, d.v.s. både från militär och från civil trafik. 1 Förklaring till LTO-beräkningarna: Beräkningarna av utsläppen under LTO-cykeln utförs av Totalförsvarets Forskningsinstitut, avdelning Flygteknik FFA, institutionen för Vindenergi och Flygteknisk miljöforskning

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 10(16) Tabell 2. Utsläpp till luft från flygtrafik baserat på LTO-cykel för år 2008-2012. Parameter \ År 2012 2011 2010 2009 2008 Antal LTO (L) 25 040 25 269 28 313 29 451 26 385 CO 2 (ton) 9 244 9 587 10 184 9 565 8 515 CO (ton) 59,4 57,2 58,4 50,6 43,0 NO x (ton) 35,5 37,5 41,4 43,8 40,2 HC (ton) 6,3 6,3 7,3 5,8 4,5 Hanterad mängd flygbränsle under år 2008-2012 för civil trafik redovisas i tabell 3. Tabell 3. Hantering av flygbränsle, år 2008-2012, civil trafik. Parameter \ År 2012 2011 2010 2009 2008 Jet-A1 (m 3 ) 13871 14 422 13 845 14 238 14 573 Avgas 100-LL (m 3 ) 37 44 48 68 47 Utsläpp till luft från den egna verksamheten 2 baseras på förbrukningsmängder av bränslen, tabell 4. Förbrukningen av diesel under år 2012 har ökat jämfört med 2011, medan förbrukningen av bensin har minskat. Sedan år 2012 används diesel med inblandning av 5 % RME. Swedavia tog över flygplanstankningen från april 2011 och under år 2012 har även snöröjningen på landside utförts i egen regi, vilket föranlett ökad förbrukning av diesel jämfört med tidigare år. Tabell 4. Förbrukning av bränsle i egen verksamhet, år 2008-2012. Parameter \ År 2012 2011 2010 2009 2008 Blyfri bensin 95 (m 3 ) 2,2 2,9 1,7 0,7 0,8 Etanol (m 3 ) 0 0 0 0 0,3 Diesel MK1 (m 3 ) 50,7 x) 36,5 27,7 24,9 19,0 x) Under år 2012 har diesel MK1 med inblandning av 5% RME använts. I tabell 5 redovisas utsläpp till luft från den egna verksamheten. Utsläpp av koldioxid och kväveoxider från den egna verksamheten avseende fordonstrafiken har under år 2012 ökat jämfört med 2011, vilket är en effekt av en större drivmedelsförbrukning jämfört med tidigare år. Beräkningsmodellen för utsläpp av HC, NO x, CO 2 och SO 2 har uppdaterats sedan föregående år. Kopplingen mellan bränsleförbrukningen och förbrukningsenheten har stärkts. Ökning av utsläpp till luft kan delvis förklaras med att en ny beräkningsmodell har använts för år 2012. 2 Egen verksamhet är fordonstrafiken, uppvärmning av lokaler, köldmedier i kylanläggningar och hanteringsförlusterna vid tankningar av flygplan och fordon.

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 11(16) Tabell 5. Sammanfattning av utsläpp till luft från den egna verksamheten, år 2012 och 2011 (värden för år 2011 redovisas inom parentes). Utsläppskälla \ Ämne HC (kg) NO x (kg) CO 2 (ton) SO 2 (kg) HFC (kg) Egen fordonstrafik 47 1 015 127 1 - (97) (1 259) (99,0) (1) - Drivmedelshanteringen 720 - - - - (775) - - - - Energi/uppvärmning 0 0 29 0 - (0) (0) (40,1) (0) - Kylaggregat - - - - 11,0 - - - - (9,0) Totalt 2012 767 1 015 157 1 11,0 Totalt 2011 (872) (1 259) (139,1) (1) (9,0) Utsläpp av koldioxid från den egna fordonsverksamheten har ökat de senaste åren, medan koldioxidutsläpp från uppvärmning/energiförbrukning har minskat, se figur 2. Figur 2. Koldioxidutsläpp från egen verksamhet, år 2008-2012 (ton/år). 10.2 Utsläpp till mark och vatten Verksamheten vid ger utsläpp till mark och vatten. Utsläppen kommer framförallt från avisning av flygplan men även från fordonstvätt i tvätthallar. Avisning som Swedavia utför sker med glykol och utsläppen till följd av avisning består del övervägande del av monopropylenglykol, vilket har en syreförbrukande effekt vid nedbrytning.

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 12(16) 10.2.1 Halkbekämpning För halkbekämpning på plattan används i varm sand. Tabell 6 visar den totala mängden förbrukning av halkbekämpningsmedel under åren 2008-2012. Tabell 6. Årsförbrukning av material och kemikalier för halkbekämpning och avisning, år 2008-2012. Parameter / År 2012 2011 2010 2009 2008 Sand (ton) 61,4 43,6 40 37,9 41,4 10.2.2 Avisning flygplan För avisning av flygplan används avisningsvätska huvudsakligen bestående av monopropylenglykol (C 3 H 8 O 2 ) och vatten. Glykollösning typ 1 levereras med halten 80 % som späds ut till en brukslösning som innehåller 70 % monopropylenglykol medan glykollösning typ 2 levereras och används med halten 50 %. Skillnaden mellan typerna består främst i olika viskositet och vidhäftningsförmåga. Typ 1 är den dominerande typen med låg vidhäftning medan typ 2 har en hög vidhäftning. Hur stor mängd glykolspill som uppstår vid en avisning varierar med väderlek och utförande av avisningen. En viss mängd glykol vidhäftar på flygplanet och avgår därför ej som spill. Vid problematiska väderförhållanden åtgår det en större mängd glykol för att avlägsna isbildning vilket resulterar i mer spill. Uppskattat spill till marken är ca 70 % vid avisning med glykol typ 1 och ca 10 % vid avisning med glykol typ 2. Vid mer gynnsam väderleken kan uppskattningen av spillet vara för hög och vice versa. Merparten av all avisning sker på den fasta avisningsplattan där glykolen samlats upp och förs via ett dräneringssystem till glykolåtervinningsanläggningen. Om det p.g.a. flygplanets storlek eller av andra anledningar inte möjligt att använda den fasta avisningsplattan sker avisning utanför denna på den civila plattan, från vilken dagvattenavlopp vintertid är anslutet till spillvattennätet. Även förebyggande och effektförlängande behandling, s.k. anti-icing, av delar av trafikflygplan sker utanför den fasta avisningsanläggningen. Spill av glykol från avisning av flygplan utanför den fasta avisningsplattan tas upp snarast möjligt efter det att avisning har utförts, och förs till glykolåtervinningsanläggningen. Upptagningen sker genom att vätskan sopas upp i ett kärl, skopa eller liknande alternativt sopas direkt till den fasta avisningsplattan. Nära 100 % av glykolspillet kan tas upp när plattan är snötäckt, utan snö på plattan är det dock svårare att samla upp spillet. Majoriteten av alla avisningar sker dock vid snö- och vinterförhållanden. Utlagda mängder avisningsvätska redovisas i tabell 7.

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 13(16) Tabell 7. Årsförbrukning av kemikalier för avisning, år 2008-2012. Parameter/År 2012 2011 2010 2009 2008 Glykol typ 1, 100% (m 3 ) 194 127 112 53 44 Glykol typ 2, 100% (m 3 ) x) 30 20 17 9 8 Villkor 8 (vintersäsong) 2011/12 2010/11 2009/10 2008/09 Glykol typ 2, 50% (m 3 ) xx) 9,6 1,4 9,6 9,6 x) Förbrukning av glykol typ 2 vid avisning d.v.s. exkl. den glykol typ 2 som används vid anti-icing. xx) Förbrukning vid anti-icing, tillståndsgiven volym är 10 m 3 enligt beslut från GL dat. 2001-11-13. Under år 2012 har totalt 1 075 st avisningar genomförts, varav 21 st skedde utanför den fasta avisningsplattan. Då avisning skedde utanför den fasta avisningsplattan var det snöfall vid 20 st avisningstillfällen, varvid uppskattningsvis ca 90 % av spillet har tagits upp och förts till glykolåtervinningsanläggningen. Utlagd avisningsvätska vid anti-icing (glykol typ 2, 50 %) under vintersäsongen 2011/12 uppgick till ca 9,6 m 3, tillståndsgiven volym uppgår till 10 m 3. 10.3 Kontroll av dagvatten Kontroll av dagvatten utförs av F21. 10.4 Kontroll av flygplansavisningsanläggning Leverantören av glykolåtervinningsanläggen har även under detta år arbetat med att färdigställa steg 2 av processen där koncentrationen ska ökas från ca 50 % från steg 1 till när 100 %. Arbetet är ej avslutat. 10.5 Kontroll av brandövningsplats Kontroll av brandövningsplats utförs av F21. 10.6 Kontroll av buller och flygvägar Kontroll av buller och flygvägar utförs av F21. 10.7 Kontroll av köldmediaförbrukning Ett auktoriserat företag (Friginor Kylmontage & Service AB, cert C675) har kontrollerat anläggningar med köldmedia. I Tabell 8 redovisas Swedavias och restaurangens förbrukning av köldmedia. Rapporter är insända till Luleå kommun. Tabell 8. Förbrukning av köldmedia, år 2009-2012. Köldmedia/ År 2012 2011 2010 2009 HFC (kg) 11,0 9,0 6,0 0

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 14(16) 11 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Flygstationen är sedan maj 2012 certifierade enligt ISO 14001. Senaste revisionen genomfördes i december 2011 och nästkommande revision sker mars 2013. Ett gemensamt system för drifthandbok på mindre flygstationer, QDHB, används inom Swedavia. Syftet är att personalen lättare och snabbare kan hålla sig uppdaterad kring driftinstruktioner och rutiner. 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, BROTT, OLYCKOR MM Efterbehandling vid spilloljecisternläckage Vid besiktning (dat. 2012-11-07) av en spilloljecistern (SO1) upptäcktes två sprickor i cisternens botten, hur eller när sprickorna har uppkommit är okänt. Cisternen togs bort och skrotades och grävsanering av oljeskadad jord utfördes den 19-20 november 2012. Saneringskontroll utfördes av Sweco och gräventreprenad utföredes av Gagnérs grävmaskiner i Luleå. På grund av risk för sättningar i husgrunden lämnades jordmassor med föroreningshalter över åtgärdsmålet MKM (mindre känslig markanvändning) kvar. Efterkontroll av grundvattnets föroreningsinnehåll med avseende på alifater, aromater, BTEX, PAH och MTBE styrs i ett upprättat provtagningsprogram. Bränsleläckage (ES-PJR, Pajala flyg) Vid flertal tillfällen har mindre läckage av flygfotogen (Jet A1) från Pajala-flyget observerats. Sanering med absol har skett och flygmaskinen åtgärdades av flygbolaget. 13 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI jobbar kontinuerligt med att minska energianvändningen. Under år 2012 har en energigenomlysning genomförts i syfte att effektivisera och minska energianvändningen. Arbete med att införa förslagna ändringar för att minska energianvändningen kommer att ske under kommande år. ACA (Airport Carbon Accreditation) är ett program för att mäta och gradera hur flygplatser arbetar med att minska klimatpåverkan och flygplatser som kan påvisa sitt systematiskta arbete med att minska sin bränsle- och energiförbrukning kan bli certifierade i fyra olika nivåer. Certifiering på den högsta nivån kräver att flygplatsen är helt klimatneutral avseende utsläpp från den egna verksamheten. När en flygplats uppfyllt kraven för högsta nivån innebär det att alla andra steg på

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 15(16) skalan också är uppfyllda. certifierades 26 juni 2012 på den högsta nivån inom ACA. ACA innebär även samarbete med andra aktörer på flygstation (sk. Stakeholders), inkl. F21, i syfte att även de ska minska sin klimat- och miljöpåverkan. 14 ERSÄTTNING KEMISKA PRODUKTER MM Swedavia har ett koncerngemensamt kemikalieregister med syftet att bland annat underlätta produktjämförelser och riskbedömningar på de enskilda flygstationerna. Samtliga produkter ska miljöbedömas och godkännas av Swedavias kemikaliegrupp innan de tas in i verksamheten. Produkterna registreras därefter i ett gemensamt centralt kemikalieinformationssystem, som alla anställda har tillgång till via dator. Här finns SDB, skyddsblad och annan information kring hantering. Riskbedömning av alla kemikalier från arbetsmiljösynpunkt pågår. Kemikaliegruppen granskar alla produkter mot bl.a. Kemikalieinspektionens prioriteringsguide och begränsningsdatabas i syfte att fasa ut olämpliga produkter och minska miljöpåverkan. 15 FALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH FALLETS MILJÖFARLIGHET Swedavia arbetar kontinuerligt med att följa upp det avfall som alstras på flygstationen genom arbete med att: Minska mängden avfall Öka andelen avfall som går till återvinning Minska mängden avfall till deponi Under år 2012 uppkom ca 145,6 ton icke-farligt avfall, vilket är en viss ökning jämfört med år 2011 då ca 143,1 ton icke-farligt avfall uppkom, se tabell 9. Mängden avfall som omhändertogs genom materialåtervinning ökade med ca 16 % (13 ton) jämfört med år 2011, medan icke-farligt avfall som omhändertogs via energiåtervinning minskade med 17 % (10 ton). Även andelen icke-farligt avfall som bortskaffades via deponering minskade under år 2012 jämfört med föregående år (tabell 9). Tabell 9. Mängder icke-farligt avfall och omhändertagande, år 2011-2012. Mängd avfall (ton) Omhändertagande/År 2011 2012 Materialåtervinning 82 95 Energiåtervinning 59 49 Deponering 2,1 1,6 Summa icke-farligt avfall 143,1 145,6

RAPPORT 2013-03-22 00.01 D 2013-001417 16(16) Av de uppkomna mängderna avfall under år 2012 omhändertogs ca 65 % via materialåtervinning, ca 34 % gick till energiåtervinning och ca 1 % deponerades. Under år 2012 generades även ca 15,5 ton farligt avfall, vilket är en minskning med ca 60 % jämfört med år 2011 då ca 39,8 ton farligt avfall generades. 16 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA - 17 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR Punkten är inte tillämplig på flygstationen eftersom verksamheten i första hand går ut på att generera tjänster. Någon tillverkning av varor sker inte. 18 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. -