Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län 2012
2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län Innehållsförteckning Sid INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 6 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 7 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 11 ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM... 12 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR... 16 YRKESKOMPASSEN... 17 KÄLLOR... 18 Definitioner Arbetskraften Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Kapacitetsutnyttjande Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Ohälsotal Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässiga variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Jämtlands län presenteras den förväntade sysselsättningsoch arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som bidragit till slutresultatet. Sammanfattning Världsekonomin har fortsatt att växa i god takt under inledningen av 2011. De framåtblickande indikatorerna har blivit starkare för både Förenta staterna och Europa. Däremot kan en viss inbromsning skönjas i tillväxtekonomierna, dock på en hög nivå. Det som oroar är naturkatastrofen i Japan och den omfattande kärnkraftsolyckan. De samlade bedömningarna är dock att det som skett i Japan kommer att få en ganska liten effekt på världsekonomin. Sverige har påverkats positivt och det mesta talar för att den starka tillväxten i den svenska ekonomin bestått under första kvartalet 2011. För Jämtlands län innebär detta att sysselsättningen i den privata sektorn förväntas fortsätta öka detta år men och 2012 även om en viss avmattning kan komma att ske. Återhämtningen har främst skett inom den privata sektorn och kommer att ske inom tjänstenäringen. Handeln förväntas öka i år och nästa år. Samma sak gäller för finansiell verksamhet. Hotell- och restaurangbranschen tror sig också öka något under prognosperioden. Branscherna transport och utbildning tror sig öka sysselsättningen i år och nästkommande år. Den privatiserade vård och omsorgen väntas öka marginellt under prognosperioden. Jord- och skogbruk anger att sysselsättningen kommer att minska marginellt 2011 för att sedan öka något under 2012. Byggnadsverksamheten bedöms få en oförändrad sysselsättning trots stor positivism. Antalet sysselsatta ökar under 2011 Senaste mätningen mellan 2008 och 2009 visar den kraftigaste nedgången någonsin, en minskning på drygt 2 200 sysselsatta. Samtliga indikatorer tyder på en kraftig uppgång av sysselsättningen under 2010. Under 2011 och 2012 bedöms sysselsättningen fortsätta öka men inte lika kraftigt. Arbetskraften minskar något Arbetskraftsutbudet i Jämtlands län minskade något under 2008 och minskningen fortsatte under 2009. Under de tre första kvartalen 2010 ökade utbudet kraftigt vilket berodde på att många av de långtidssjukskrivna fördes över från Försäkringskassan. Generellt sett förväntas utbudet av arbetskraften i länet att minska något under 2011 och 2012. Arbetsförmedlingens nya uppdrag att integrera de nyaanlända kommer sannolikt att öka arbetskraftsutbudet men i hur stor utsträckning är ännu svårt att bedöma. Arbetslösheten minskar under 2011 Öppet arbetslösa och sökande i program ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde innan högkonjunkturen var som starkast. Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd har sjunkit i snabb takt under hela första kvartalet 2011. I hur stor utsträckning minskningen fortsätter återstår att se. Kommuner med ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, framför allt med inriktning på tjänstesektorn, kommer troligtvis att gynnas snabbast av en allmän uppgång i ekonomin. Prognosen för fjärde kvartalet 2011 visar en fortsatt minskning av arbetslösheten.
4 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län Utmaningar på länets arbetsmarknad Grupper hos Arbetsförmedlingen som generellt bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2011 är: ungdomar med bristfällig utbildning utomeuropeiskt födda personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga personer med högst förgymnasial utbildning arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa) Specifika utmaningar för länets arbetsmarknad, på både kort och lång sikt i Jämtlands län är: höja utbildningsnivån hos den arbetsföra befolkningen för att klara framtida kompetensbehov bryta den könssegregerade arbetsmarknaden insikt kring att rekrytering av kvalificerad arbetskraft inom bristyrken är ett nationellt och till viss del internationellt problem att finna entreprenörer som kan ta ansvaret för generationsskiften att finna entreprenörer som kan utveckla upplevelseturismen klara av rekrytering av tekniskt kvalificerad personal till industrin rekrytera nyckelpositioner inom offentlig förvaltning Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Utfallet av förra undersökningen hösten 2010 blev inte fullt så positiv som arbetsgivarna förväntat sig. Nettotalet för hösten 2010 var 20 och utfallet blev 15. Det var främst jord- och skogbranschen tillsammans med privata tjänster som hade bedömt en positivare utveckling än vad utfallet blev. Bygg- och industrisektorn hade också ett lägre utfall än förväntat men hamnade inte så långt ifrån trots allt. Offentlig sektor hade ett mycket positivare resultat än förväntat. Förväntningarna för 2011 och 2012 är totalt sett högre än föregående undersökning. Det är främst inom bygg- och industrisektorn som arbetsgivarna är mest positiva. Jord- och skogbranschen har lägre förväntningar än tidigare år. Offentlig sektor har vänt från negativt till ett positivt netto. Privata tjänster ligger nästan kvar på samma nivå men en aning lägre jämfört med den förra undersökningen. De positiva förväntningarna bekräftas delvis av hur inflödet av lediga platser som ökar samt hur företagen ser på kapacitetsutnyttjandet där 19 procent anger att de inte kan öka sitt kapacitetsutnyttjande överhuvudtaget utan att rekrytera. Hela 44 procent av företagen i undersökningen anger att de kan öka sin kapacitet med maximalt 1-10 procent innan de måste anställa. Under prognosperioden bedöms sysselsättningen öka. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 Kommande 6 månader Höst 2010 Vår 2011 Vår 2010 6-12 månader framöver Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk 26 15 14 47 36 7 20 20 14 Byggnadsverksamhet -9 33 5-3 11 45 35 35 20 Industri 41 61 26 25 36 51 53 53 57 Privata tjänster 6 18 12 34 33 32 41 36 42 Offentlig -28-19 14-18 -14 12-22 -19-2 Totalt 6 18 15 20 20 35 31 31 40 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar
Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län 5 Lediga platser Totalt under årets första fyra månader har det anmälts in närmare 2 521 lediga platser till länets arbetsförmedlingar, det är en ökning med 288 platser jämfört med samma period 2010. De flesta nyanmälda lediga platserna i april fanns inom tjänstnäringen, hotell och restaurang, vård och omsorg och skola. Det är främst yrken som undersköterskor, sjukvårdsbiträden, företagssäljare, köks- och restaurangbiträden, förskollärare och fritidspedagoger och grundskollärare som efterfrågas. Antalet lediga platser bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Diagram 1: Till Af nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2011. Säsongsrensade och utjämnade värden 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft är hur de bedömer produktionsnivån. Tabellen nedan visar företagens bedömning av den produktionsökning som kan ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Resultatet visar att 19 procent av de intervjuade inte anser sig kunna öka sin produktion överhuvudtaget utan att anställa mer personal. Jämfört med i höstas verkar kapacitetsutnyttjandet ligga kvar på samma nivåer. Högst andel av kapacitetsutnyttjandet, hela 43 procent, ansåg sig företagen inom jord- och skogsbrukssektorn ha. Ungefär var fjärde företag svarade att de kan öka sin produktion med max 10 procent innan nyanställningar var nödvändiga. Hela 55 procent av de intervjuade företagen i industrisektorn angav maxgränsen 1-10 procents ökning innan anställningar var nödvändiga. Inom byggverksamheten var det 50 procent av företagen som angav samma kapacitetsutnyttjande. Inom de privata tjänsterna så är det personliga och kulturella tjänster, finansiell verksamhet och företagstjänster är de branscher som har det högsta kapacitetsutnyttjande. Inom hotell och restaurang samt handeln finns det största utrymmet för produktionshöjning innan eventuell rekrytering. Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk 43 29 29 0 0 Byggnadsverksamhet 35 50 5 0 10 Industri 15 55 15 6 9 Privata tjänster 16 41 23 11 9 Totalt 19 44 20 9 9 Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Antalet arbetsställen i privata näringslivet som sedan förra prognosen upplevt rekryteringsproblem har ökat något i samtliga branscher om man jämför med förra våren. Den offentliga sektorn har angett störst brist och ligger på samma nivå som i förra våren, under hösten låg de något lägre. Dock tenderar de redan stora bristerna på arbetskraft på vissa områden inom sjukvården att förstärkas för specialist- och distriktsläkare, samt sjuksköterskor inom psykiatrin eller sjuksköterskor med specialistkompetens. De övervägande konsekvenserna inom sjukvården vid arbetskraftsbrist är dels att befintlig personal får jobba mer och att inhyrning av personal och köp av tjänster ökar.
6 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län Inom barnomsorg och skola saknas förskolelärare samt vissa yrkeslärare. Det finns även en brist i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga på miljö, teknik och specialområden som markingenjörer. Jordoch skogsbruk har också angett brist, främst på maskinförare, röjare och plantsättare. Bygg- och anläggningsverksamhet saknar byggledare, och har efterfrågan på hantverkare. I intervjuerna framkommer även ett ökande problem med att finna utbildade konstruktörer, högskoleingenjörer och civilingenjörer inom bland annat maskin, elkraft, energi och miljö. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk 13 7 29 Byggnadsverksamhet 17 24 20 Industri 7 12 11 Privata tjänster 10 15 17 Offentliga tjänster 44 24 44 Totalt 15 17 20 Många av de arbetsställen inom det Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar privata näringslivet som i höstens undersökning angav rekryteringsproblem, lyckades inte rekrytera. Rekryteringsprocessen tog också längre tid än normalt. Om inte arbetsgivarna får tag i den arbetskraft som efterfrågas kommer på tillväxten på sikt att hämmas. Varsel Efter den kraftiga uppgången av antalet varsel om uppsägning under 2008 och Tabell 4: Antal varslade personer per år 2009 har mängden sjunkit rejält under År Antal varslade 2010 och början av 2011. 2002 1 056 Antalet personer som varslades om uppsägning under årets fyra första månader 2003 1 049 2004 var 228 vilket är 63 personer färre än vid 494 motsvarande period året innan. 2005 1 614 De största varslen från 2008 till oktober 2006 394 2010 har skett inom tillverkningsindustrin 2007 759 och då främst inom verkstadsindustrin. 2008 1 318 I de branscher där det skett en återhämtning har många av de varslade och 1 761 2009 uppsagda återfått sina anställningar hos 2010 872 tidigare arbetsgivare. Där återhämtning 2011 (t.o.m. april) 228 inte skett har viss verksamhets lagts ned eller flyttats till annan ort. Antalet varsel Källa: Arbetsförmedlingen som kommer att ske den närmsta perioden är svårt att förutsäga. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), 16-64 år i länet har totalt sett ökat mellan åren 1998-2008 med drygt 3 600 till ca 59 000. Senaste mätningen mellan 2008 och 2009 visar den kraftigaste nedgången någonsin, en minskning på drygt 2 200 sysselsatta. RAMS är den säkraste arbetsmarknadsstatistiken vilket samtidigt innebär mycket bearbetning och därmed en eftersläpning på två år. För att kunna säga något om perioden mellan 2009 och 2010 så måste sysselsättningen räknas upp utifrån Arbetsförmedlingens egen undersökning, SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) samt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS). Samtliga undersökningar indikerar en kraftig uppgång av sysselsättningen under 2010. Detta kommer att innebära en ökning med ca 1000 till 57 800 sysselsatta under 2010. Under 2011 och 2012 bedöms sysselsättningen fortsätta öka men inte lika kraftigt. 2011 ökar den med ca 800 och under 2012 en ökning med 300.
7 Arbetsmarknadsutsikter 2010-2011 för Jämtlands län Näringsgrenar och yrken Som helhet förväntas sysselsättningen i den privata sektorn fortsätta öka detta år och 2012, även om en viss avmattning kan komma att ske. Återhämtningen har främst skett inom den privata sektorn och kommer att ske inom tjänstenäringen. Handeln förväntas öka i år och nästa år och detsamma gäller för finansiell verksamhet. Hotell och restaurangbranschen tror sig också öka något under prognosperioden. Branscherna transport och utbildning tror sig öka sysselsättningen i år och även nästkommande år. Den privatiserade vård- och omsorgen väntas öka marginellt under prognosperioden. Jord- och skogbruk anger att sysselsättningen kommer att minska marginellt 2011 för att sedan öka något under 2012. Byggnadsverksamheten bedöms få en oförändrad sysselsättning trots stor positivism. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 2011 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 800 300 Jord- och skogsbruk Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år 2009 drygt 2 500 personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta. Stigande räntenivåer, en allt starkare krona med lägre gårdsstöd som följd, och ökade priser kommer att minska utrymmet för lantbrukarna. Mycket tyder på att EU-stöden kan bli lägre i år jämfört med föregående år. Branschens företrädare inom LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) bedömer att prognosen för 2011 att priserna inte kommer att öka i samma takt som tidigare år utan snarare stabiliseras under 2011. Jordbrukssektorn: Bedömningarna av efterfrågeutvecklingen i branschen från våren 2010 var mycket positiva men utfallet motsvarade inte alls de höga förväntningarna. Utfallet av bedömningarna hösten 2010 blev heller inte lika höga som förväntningarna, och vårens undersökning visar en vändning från väldigt höga förväntningar till ganska låga den närmsta halvårsperioden. En orsak kan vara att slakterierna går sämre, färre väljer lokalproducerat till följd av konkurrensen av billigare varor från andra leverantörer. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn bedöms minska något 2011 men under 2012 kan en lätt återhämtning skönjas. I september utnämndes Östersund till mathuvudstad i matlandet Sverige 2011. Huruvida detta kommer att påverka jordbrukssektorn som helhet för länet är osäkert. Skogsbruket: Arbetsmarknaden inom skogsbruket har varit stabil under de senaste åren och priserna på skogsråvara har varit höga. Inledningsvis i konjunkturnedgången och det instabila världsekonomiska läget fanns en minskad efterfrågan på trävaror, papper och massa. Det senaste halvåret har visat på en klart förbättrad efterfrågan. För att få de kostsamma maskininvesteringarna lönsamma så är det nödvändigt för arbetsgivaren att finna erfaren arbetskraft med hög produktivitetskapacitet direkt vid anställningsstart. Medelåldern i branschen är hög och generationsväxlingarna blir stora framöver. Det medför en ökad oro för den långsiktiga personalförsörjningen inom båda näringarna. Sågverksindustrin backar nationellt, men i Jämtlands finns positiva signaler om att branschen håller på att ta tillbaka marknadsandelar. Generella svårigheter för sektorn är att förutspå hur olika tullavgifter påverkar exporten, kronans värde, olika angrepp på skog och plant. Senast rapporterades det om sorkangrepp på nyplanteringar, vilket kan få långsiktiga effekter. Branschen upplever brist på maskinförare, röjare, och plantsättare som kan börja redan vid säsongstart. För hela jord- och skogsbrukssektor bedöms sysselsättningen gå ned marginellt för att sedan öka något 2012.
8 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län Industri Inom industrin sysselsattes år 2009 drygt 4 900 personer vilket utgör omkring 9 procent av Jämtlands läns totala näringar. Tillverkande industri stod för en stor del av alla varsel och uppsägningar som skedde under den värsta lågkonjunkturen men har under året återhämtat sig, dock inte till de nivåer som var innan lågkonjunkturen. Industrin har blivit mer positiva i sina förväntningar det kommande året. Förra våren var förväntningarna ganska höga men utfallet blev lågt. I höstas hade förväntningarna dämpats något och utfallet hamnade något under förväntad nivå. En bidragande orsak är att många exporterar på en marknad utanför länet och riket och läget i världsekonomin är fortfarande svajigt. På grund av rationalisering har några industrier flyttats från länet. Andra industrier går bra och återanställer tidigare varslad personal men nyanställer också. Det är lite oklart hur det omtalade vindkraftsbyggande påverkar sysselsättningen just nu. De som bygger vindkraftverken kommer främst från Danmark och Tyskland. Däremot har Strömsund en utbildning, servicetekniker mot vindkraft där det är stor efterfrågan på de nyutbildade. Branschen har uttryckt en viss oro att det är för få som söker till industriprogrammet där en stor del av rekryteringsbasen finns. Sysselsättningen bedöms öka något under prognosperioden. Byggnadsverksamhet Byggnadsverksamheten sysselsatte år 2009 cirka 4 200 personer, vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlands läns totala näringar. Nationellt sett har den starka återhämtningen i svensk ekonomi skapat högtryck i byggindustrin. Bostadsinvesteringarna utvecklas starkt tack vare ett ökat nybyggande. Detta kommer att driva branschen under prognosperioden, men även lokal- och anläggningsinvesteringarna bidrar till uppgången. Detta påverkar även arbetsgivarna i länet då byggsektorn har vänt från att ha väldigt låga förväntningar till att ha höga den närmsta halvårsperioden. Bedömningarna från förra våren 2010 var mycket negativa men utfallet visade sig bli mycket positivt. Utfallet av bedömningarna hösten 2010 blev inte lika höga som förväntningarna men hamnade ganska nära trots allt. Detta kan delvis förklaras av en viss säsongssvängning som medför en något ökad arbetslöshet inom byggsektorn vissa perioder och i mer eller mindre i olika delar av länet. Branschen signalerar om att fler är på väg att anställas. Nystart av enmansföretag inom branschen har fortsatt att öka. Den starka optimismen, den närmaste perioden, om en ökad efterfrågeutveckling beror främst på en fortsatt byggboom i fjällvärlden och i Östersund med omnejd. Skatteavdrag för hushållsarbete (ROT-avdraget) och fortsatta planerade renoveringsarbeten, ut- och ombyggnationer runt om i länet gör att sysselsättning bedöms öka något under prognosperioden. Inom väg och anläggningssektorn bedömer företagen en fortsatt ökad efterfrågan under prognosperioden. Det finns ett fortsatt stort intresse för arbete i Norge hos länets byggnadsarbetare. Genomsnittsåldern i branschen är hög och det finns ett ökat behov av ersättningsrekryteringar. El-utbildade har fortfarande svårt att få lärlingsplats. Bygglärlingarna har det lättare. Branschen är medveten om problemet. Sysselsättningen i näringen bedöms bli oförändrad under prognosperioden. Det råder brist på arbetskraft inom hantverksyrken; till exempel byggnadsplåtslagare, murare, armerare, betongarbetare och golvläggare. Stora markberedningsarbeten i länet gör att det periodvis är en fortsatt brist på grävmaskinister. Privata tjänster Inom den privata tjänstesektorn var det drygt 23 700 sysselsatta år 2009, vilket utgör omkring 42 procent av Jämtlands läns totala näringar. Den privata tjänstesektorn har ökat relativt kraftfullt de senaste 10 åren. I Arbetsförmedlingens vårundersökning för den privata tjänstenäringen förutspås sysselsättningen öka under prognosperioden. Förväntningarna på efterfrågeutvecklingen är positiva under 2011. Såväl förra våren som hösten var förväntningarna ganska höga men utfallet blev lågt. Sysselsättningen inom privata tjänster förväntas öka under både 2011 och 2012. Personliga och kulturella tjänster, hotell och restaurang sysselsatte drygt 5 000 under 2009, vilket utgör ca 9 procent av totala näringslivet. I vanliga fall brukar branschen ha en
Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län 9 bra känsla för marknaden då prognos och utfall av efterfrågan historiskt sett har legat väldigt lika. Utfallet för höstens förväntningar blev långt under förväntan. Arbetsgivarna inom personliga och kulturella tjänster har negativa förväntningar det första halvåret på 2011 men desto högre för 2012. De höga förväntningarna i höstas infriades inte fullt ut eftersom utfallet blev mycket lägre. Vintersäsongen har upplevts som tuffare av olika orsaker; dels beroende på att södra Sverige har haft två vintrar med bra snötillgång, dels kronans värdeökning vilket gör att turister väljer att resa utomlands. Vidare så har helgledigheten under jul varit kortare än normalt och påsken har legat väldigt sent. Något annat som påverkat hela turistnäringen är parasitutbrottet i dricksvattnet som skedde i Östersund med omnejd som varade från november 2010 till februari 2011. Det gjorde att turisterna svek och en stor andel konferensbokningar ställdes in. Vattenproblemet gav också stora omkostnader då det måste kokas samt att mängder med flaskvatten inhandlades och ökade utgifterna rejält. Grupper och konferensbokningar har ökat främst i fjällvärlden med Åre i spetsen. Turistföretagen är optimistiska inför sommaren. Näringen utvecklar hela tiden sommaraktiviteter för att svara upp mot efterfrågan Vi vet att mathantverket i Jämtlands län påverkas positivt av turismen. Att Östersund utnämndes till mathuvudstad i matlandet Sverige 2011 kommer att påverka utvecklingen ytterligare. Branschen upplever brist på erfarna kockar. Handel och kommunikation: parti- och detaljhandel, transport, magasinering. Branscherna sysselsatte år 2009 nästan 10 000 personer, vilket utgör omkring 17 procent av Jämtlands läns totala näringar. Intervjuresultatet för arbetsgivarna inom handeln har högre förväntningar på 2011 än de hade hösten 2010 även om utfallet blev lägre än förväntat. Stora delar av handeln har haft en bra säsong och fler av livsmedelsbutikerna har byggts ut i vissa delar av länet medan butiker läggs ned i de glesare delarna. Många företag inom handeln har, likt ett antal andra aktörer inom servicenäringen i länet, ett starkt beroende av den norska gränshandeln vilken också påverkades negativt av parasitutbrottet. Information och kommunikation har höga förväntningar på samma nivå som i höstas. Utfallet för hösten 2010 blev exakt som förväntat vilket tyder på att branschen har god kontroll på vad som händer. Branschen är delvis kopplad till vissa delar av callcenterverksamheten som handlar om inkommande supportsamtal. Transportbranschen drabbades extremt hårt i lågkonjunkturen. Efterfrågeutvecklingen blev bättre än den som prognostiserades i våras. Förväntningarna för 2011 och 2012 är positiva inom transportbranschen. I höstas var förväntningarna på noll men utfallet blev på kort sikt en aning bättre. Distributionsbranschen har upplevt viss svårighet att rekrytera semestervikarier inför årets sommarsäsong. En av orsakerna till den förbättrade efterfrågan inom transport är sannolikt att det går bättre för industrin, där det börjar lossna. Även skogsnäringens goda utveckling påverkar transportbranschen positivt i stor utsträckning. Det händer också att transportföretag blir av med uppdrag men det betyder inte att arbetstillfällen försvinner utan tjänsten fortfarande ska utföras i länet, till exempel av bussbolag. I vissa delar av länets gles- och landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin/transportsektor finns även en åldrande entreprenörskår; framförallt bland skogsmaskinförare och chaufförer av timmerbilar, vilket medför ett ökat behov av arbetskraft och övertagande av entreprenader. Sysselsättningen inom branschen bedöms öka något under prognosperioden. Finansiell verksamhet De olika näringarna inom branschen sysselsatte år 2009 drygt 7 400 personer, vilket utgör omkring 13 procent av Jämtlands läns totala näringar. Arbetsgivarna inom den finansiella verksamheten tillsammans med andra företagstjänster har positiva förväntningar på efterfrågeutvecklingen under 2011. I höstas var förväntningarna också positiva men inte på lika höga och utfallet hamnade under den förväntade nivån. Finansiell verksamhet och företagstjänster eller callcenterföretagen är stora i Östersund. Det råder en relativt en hög efterfrågan och många behöver arbetskraft. De företag som erbjuder tjänster inom nummerupplysning och annan samhällsinformation ser dock en minskad inströmning av uppdrag, mycket på grund av Iphonetekniken. Sektorer som utvecklas kraftigt inom branschen är bland annat telesupport i olika former, bland annat uppdrag från stora myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor
10 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län del av arbetskraften, men även Mittuniversitetet ses som en viktig rekryteringsbas till mer kvalificerade verksamheter. Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn var det drygt 21 300 sysselsatta år 2009 vilket motsvarar 38 procent av den totala arbetsmarknaden. Inom offentlig sektor är förväntningarna positiva de kommande sex månaderna under 2011. Förväntningarna 2012 är däremot negativa. Höstens förväntningar var ganska negativa men utfallet blev det motsatta. Det var främst inom verksamheterna barnomsorg, vuxenutbildning och vård och omsorg som bidrog till att utfallet blev positivt. Sysselsättningen förväntas vara oförändrad under 2011 för att sedan minska något under 2012. Hälso- och sjukvård, vård och omsorgssektorn sysselsatte cirka 11 000 personer år 2009 vilket utgör omkring 19 procent av Jämtlands läns totala näringar. Cheferna inom området känner stor osäkerhet utifrån lagen om valfrihet. Flera privata företag är på väg in på en växande marknad, vilket gör att konkurrensen hårdnar. Den ekonomiska situationen inom delar av den offentliga verksamheten har varit bekymmersam. Stora besparingar inom landstinget genomfördes under våren 2010. Tillkomsten av nya lagar så som lagen om valfrihetssystem möjliggör att privata aktörer kan sälja tjänster som tidigare skötts av offentlig verksamhet och det påverkar antalet sysselsatta inom vård och omsorg. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren 2010-2012 och kan lindra eventuella planerade nedskärningar hos landstinget. Totalt inom vård och omsorg bedöms sysselsättningen minska ytterligare under prognosperioden, framför allt genom pensionsavgångar. Internt inom landstinget finns en omställningsgrupp som jobbar aktivt med att omplacera överskott av personal från en verksamhet till andra verksamheter där det kan vara brist. Även om inte de kommande årens personalavgångar inom offentlig vård ersättas fullt ut, så bedöms det bli svårigheter att ersätta vissa personalgrupper vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri och biomedicin, läkare. Vissa kommuner upplever svårighet att rekrytera personliga assistenter, kontaktpersoner och ledsagare. Utbildning och forskning: År 2009 var ca 6 300 personer sysselsatta inom utbildningsoch forskningsområdet, vilket utgör omkring 11 procent av Jämtlands läns totala näringar. Sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden. Stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som en följd av ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn till dessa kommuner en trend som förväntas plana ut fram till 2014. Grundskolan har fått ett stort problem i och med kravet på lärarlegitimation. Det innebär att många små skolor som endast har lärare inte uppfyller kraven. Det finns även ett trendbrott där fler lärare väljer att fortsätta jobba efter 65 år. Konkurrensen mellan skolor har hårdnat, och fler väljer att söka sig till friskolor i Östersund. Friskolor är även på gång att starta i Krokoms kommun. Efter flera år av vikande studenttal tillhörde Mittuniversitetet ett av de lärosäten som ökade sitt studentunderlag mest under 2009 och 2010. Andelen sökande ökade med mer än riksgenomsnittet. Vid en lågkonjunktur ökar normalt även intresset hos personer för att läsa in eller komplettera tidigare gymnasiebetyg eller att läsa en yrkesinriktad vuxenutbildning. Sammantaget bedöms sysselsättningsnivån inom universitetet öka i form av rekryteringar av professorer och doktorander medan vuxenutbildningen i länet kommer att ligga kvar på en oförändrad nivå, trots ett ökat antal studerande. Sysselsättningen för övrig utbildning bedöms minska ytterligare något under prognosperioden. I glesbygdskommunerna är det befolkningsunderlaget som sviker och påverkar elevunderlaget till skolorna. För förskolorna ser det lite ljusare ut för tillfället i vissa delar av länet. Vissa skolor erbjuder endast deltidstjänster vilket skapar svårigheter att rekrytera språklärare och specialpedagoger. Offentlig förvaltning: De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år 2009 drygt 4 000 personer vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlands läns totala arbetsmarknad. Den ökande arbetslösheten och deltagandet i arbetsmarknadspolitiska pro-
Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län 11 gram medförde en ökad sysselsättning hos bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vid årsskiftet fanns inte längre någon finansiering av jobbcoacherna vilket innebar att de inte fick fortsatt anställning. Besparingar och pågående arbete med organisationsöversyner och effektivisering inom administrativa verksamheter inom Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget bedöms leda till att sysselsättningen minskar under prognosperioden. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga på miljö, teknik och specialområden som markingenjörer. Utbudet av arbetskraft De faktorer som påverkar arbetskraftsutbudet är främst befolkningen, vilken ålder de är i och vad de gör. Därför är det viktigt att även titta på hur många som studerar och till exempel är sjukskrivna. Detta kan påverka utbudet i ganska stor utsträckning beroende på var i länet man bor. Möjligheter till pendling påverkar också utbudet av arbetskraften. Generellt sett förväntas utbudet av arbetskraften i länet att minska något under 2011 och 2012. Befolkningsutveckling Senaste befolkningsmätningen som gjordes sista december 2010 visade en ökning med 25 personer vilket gjorde att Jämtlands län hamnade på 126 691 invånare. Förra året var minskningen 12 personer. Östersund, Krokom och Bräcke hade en befolkningsökning medan de övriga kommunerna hade en minskning. Störst nedgång hade Härjedalen med 131 personer. Framför allt beror befolkningsminskningen på att det dör fler än som föds, vilket i sin tur beror på att länet har för få kvinnor i familjebildande åldrar. Förra året var länets födelsenetto 1 minus 48. Samtliga åtta kommuner hade ett negativt födelsenetto förutom Östersund, Åre och Krokom som samtliga hade ett positivt födelsenetto. Flyttnettot 2 för länet var positivt och det var främst Östersund, Bräcke, Krokom och Ragunda som bidrog till detta, i övriga fyra kommuner var flyttnettot negativt. De senaste 10 åren har befolkningen i länet minskat med drygt 2 800 invånare. De i befolkningen som räknas till arbetsför ålder, 16-64 år, minskade med nästan 500 personer under samma period. Den negativa befolkningsutvecklingen, både historiskt och den prognostiserade, visar att det är färre som kommer att tvingas försörja fler. Stor grupp utanför arbetskraften I Jämtlands län finns nästan 79 000 personer i åldern 16-64 år. Av dem är cirka 56 000 sysselsatta. Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta, antalet arbetslösa och antal i arbetsmarknadspolitiska program. Personer i arbete med stöd som särskilt anställningsstöd, lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning och instegs- och nystartsjobb räknas som sysselsatta. Arbetskraften i Jämtlands län minskade något under 2008 och minskningen fortsatte under 2009. Siffrorna för 2010 kommer förmodligen också visa på en minskning trots att utbudet fylldes på av de långtidssjukskrivna som fördes över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Även Arbetsförmedlingens nya uppdrag att integrera de nya invandrarna kommer att öka arbetskraftsutbudet, men i hur stor utsträckning är ännu svårt att bedöma. När det gäller arbetskraftsutbudet på längre sikt, 2010-2015, så bedöms det minska i samtliga län förutom storstadslänen. I Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen - arbetskraftens förändring per län, Ura 2010:6, beskrivs befolkningens effekter på arbetskraftsutbudet i riket och länen under perioden 2010 2025. I rapporten framgår att Jämtlands län liksom de flesta län, undantaget storstadslänen, får en allt minskande arbetskraft de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften genom enbart befolkningseffekten minska med 6 500 personer (10,4 procent) i Jämtlands län förutsatt att nuvarande utveckling av arbetskraft och sysselsättning kvarstår framöver. Det finns också klara tendenser i landet som visar att antalet som väljer att arbeta efter 65 års ålder ökar, vilket kommer att påverka skillnaden mellan de utträdande och tillträdan- 1 Födelsenettot får man när man summerar antalet födda och döda. 2 Flyttnetto får man när man summerar de som flyttar in och de som flyttar ut ur regionen.
12 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län de på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s sysselsättningssiffror för 2009 så är nästan 1 800 personer över 65 år fortsatt sysselsatta i länet. De grupper i samhället som generellt ses som en påfyllnad av arbetskraften i framtiden är kvinnor och utrikes födda. Kvinnorna har oftare än männen kortare arbetstider, alltså mer deltids- och tillfälliga timtjänster. Således finns en liten arbetskraftspotential i att öka kvinnornas arbetskraftsdeltagande och också erbjuda kvinnorna fler heltider. Utrikesfödda är också en grupp som fortfarande utgör en låg andel av i befolkningen i Jämtland jämfört med de flesta andra län, speciellt om nordiskt födda räknas bort. Det innebär att det finns en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikesfödda befolkningen och detta gäller särskilt de utrikesfödda kvinnorna, som har lägre arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda män. Att öka arbetskraftsutbudet för utrikesfödda handlar därför också i hög utsträckning om förbättrad integration. Många av de i utbildningsväsendet har långa studietider. I många fall kommer man ut på arbetsmarknaden i 27-28 årsåldern. Att förkorta studietider skulle ge ett stort tillskott till arbetskraften. Stora reformer och förändringar i sjukförsäkringen är redan genomförda och det största tillskottet till arbetskraften från personer som tidigare deltog i sjukförsäkringen är redan inräknat. Fortfarande sker ett tillskott i form av kortare sjukskrivningstider och tidiga insatser som skapar förutsättningar för färre sjukpensioneringar. Ohälsa Ohälsotalet 3 fortsätter att minska för riket. Minskningen omfattar samtliga län och båda könen. Antalet personer med sjuk och aktivitetsersättning 2010 var cirka 7 000 vilket är en minskning med drygt 1000 personer jämfört med 2009. Med största sannolikhet kommer många ur denna grupp att komma in i arbete, vilket gör att arbetskraftsutbudet ökar något men det är svårt att förutspå antalet. Införandet av rehabiliteringskedjan har inneburit att ett stort antal personer med långa sjukskrivningsperioder har överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Utbildning Antalet nybörjare på högskolan har ökat de senaste tre åren och beräknas ligga kvar på en hög nivå inför nästa år. Även Yrkeshögskolan har kommit igång med ett stort antal platser både 2010 och 2011 vilket också kommer att påverka utbudet av arbetskraften negativt på kort sikt. Kommunal vuxenutbildning, främst yrkesvux, tilldelades 10 000 extra platser åren 2010 2011. Till detta kommer en extra satsning för 20 24-åringar som saknar gymnasiekompetens samt fler folkhögskoleplatser. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd som innehåller praktik och/eller utbildning räknas enligt officiell statistik in i arbetskraften till heltidsstuderande som aktivt söker arbete. Antalet personer i dessa program har ökat senaste året men kommer nu att plana ut och till och med minska något mot slutet av nästa år. Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att stå till arbetsmarknadens förfogande i stället för studier minskar rejält i år men i mindre omfattning nästa år. Öppet arbetslösa och sökande i program Öppet arbetslösa och sökande i program ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde innan högkonjunkturen var som starkast. Antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd inskrivna på arbetsförmedlingarna i Jämtlands län uppgick till totalt 6 612 första kvartalet 2011, vilket innebar en minskning med 590 personer jämfört med första kvartalet 2010. Antalet kvinnor som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd var 2 819, en minskning med 127 personer jämfört med förra året. Antalet män som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd utgjorde 3 792 vilket var en ökning på 463 personer. Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd har sjunkit i snabb takt under hela första kvartalet 2011. I hur stor utsträckning minskningen fortsätter återstår att se. 3 Ohälsotalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år.
Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län 13 Den förbättring som skett i svensk ekonomi under 2010 förväntas fortsätta även 2011. Sysselsättningen har vänt från en negativ utveckling under 2009 till positiv under 2010 och bedöms fortsätta öka om än inte lika kraftigt. Det är främst den privata sektorn som har ökat och kommer att fortsätta öka. Detta kommer förmodligen att påverka männens sysselsättning mer positivt än kvinnornas då majoriteten i privat sektor är män och i offentlig sektor utgörs den till större delen av kvinnor. Då det råder olika förutsättningar i olika delar av länet så kommer naturligtvis effekterna falla olika. Andelen arbetslösa av befolkningen kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att ligga lite lägre. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn, kommer troligtvis att gynnas snabbast av en allmän uppgång i ekonomin. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program 2010 kv 4 6765 Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Diff. % 2011 kv 4 5900-12,79 2012 kv 4 5600-5,08 Källa: Arbetsförmedlingen Tabellen visar att antalet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas minska med 12,79 procent till ca 5 900 fjärde kvartalet 2011. Prognosen för fjärde kvartalet 2012 visar en fortsatt minskning med 5,08 procent till 5 600. Arbetslöshetens struktur Tabell 7 nedan beskriver arbetslöshetens struktur i form andel öppet arbetslösa och sökande i program av arbetskraften i respektive grupp. I Jämtlands län var andelen 10,2 procent och i riket 8,7. Andelen är lägre jämfört med i fjol. Männen utgör en större andel med 11,2, och kvinnornas andel är 9,2 procent. Vid lågkonjunkturen drabbades männen i högre utsträckning av arbetslöshet, men det är också de mansdominerade branscherna som återhämtar sig i snabbare takt. Störst andel öppet arbetslösa och i program bland kommunerna i Jämtlands län har Bräcke och lägst andel har Åre kommun. Andelen unga 18-24 år är 23,2 procent i länet jämfört med riket som ligger på 18,3 procent. Andelen har sjunkit jämfört med i fjol. Högst andel ungdomar som är öppet arbetslösa eller i program finns i Bräckes kommun, lägst andel har Åre. Ungdomar är en grupp som normalt drabbas extra hårt i en lågkonjunktur. Det som har spätt på den negativa effekten denna gång är att det varit en ovanligt stor ungdomskull som försökt komma ut i arbetslivet samtidigt. Andelen äldre 55-64 år är 8,4 procent i länet och 6,8 i riket. Andelen är mindre än i fjol då den var 8,8 procent. Om man delar upp de öppet arbetslösa och i program på utrikes och inrikes födda visar det på stora skillnader i mellan grupperna. Andelen för utrikes födda är 25,6 procent, vilket är en ökning medan motsvarande siffra för inrikes födda är 9,3 procent, vilket är en minskning jämfört med förra mätningen.
14 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av arbetskraften i respektive grupp, procent. Antal Andel Utbildning Kommun Totalt 16-64 Totalt 16-64 Män Unga 18-24 Äldre 55-64 Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Ragunda 354 13,5 12,1 14,7 29,5 11,2 12,2 35,9 27,8 11,5 7,7 Bräcke 471 14,5 12,6 16,0 39,8 10,1 12,5 42,9 22,4 13,9 10,6 Krokom 572 7,9 7,1 8,7 18,6 8,0 7,2 23,0 17,1 7,6 4,9 Strömsund 826 13,9 13,1 14,5 31,8 11,3 12,6 33,1 22,8 13,4 8,9 Åre 328 5,9 5,9 5,9 11,7 5,6 5,3 14,8 11,6 6,0 3,4 Berg 371 10,2 7,7 12,3 18,3 7,3 9,5 27,2 14,0 10,8 5,6 Härjedalen 387 7,4 6,8 7,9 14,4 7,1 6,7 18,0 14,6 6,7 4,3 Östersund 3 302 10,6 9,5 11,7 24,3 8,1 9,8 24,7 23,0 11,8 6,1 Länet ifjol 7 202 11,2 9,7 12,5 24,7 8,8 10,4 25,1 19,5 11,7 6,9 Länet 6 612 10,2 9,2 11,2 23,2 8,4 9,3 25,6 20,0 10,6 6,0 Riket 398 822 8,7 8,4 8,9 18,3 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen Om man delar in de öppet arbetslösa och i program efter utbildningsnivå så visar det att de med grundskola har en större andel (20,0 procent) än de med gymnasial utbildning (10,6 procent). Lägst andel i utbildningsgruppen har de med eftergymnasial utbildning, 6,0 procent och jämfört med förra mätningen har alla tre grupper minskat sin andel. Samtliga utbildnings nivåerna ligger också högre än rikets. Generellt kan man säga att de som saknar fullgjord gymnasieutbildning är en av utmaningarna kommande prognosperiod. Arbetsmarknaden har höga krav på utbildning och erfarenhet idag. Ungdomar som inte har slutförda gymnasiestudier har generellt sett svårare att komma in på arbetsmarknaden. Antalet personer som räknas som långtidsarbetslösa (se tabell 8 nedan) samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin var ca 3 200 första kvartalet 2011. I andelen av totalen blir det 48,1 procent i länet, för Riket är motsvarande siffra något högre med 49,3 procent. Andelen med långtidsarbetslösa har ökat jämfört med första kvartalet 2010. Av gruppen kvinnor var 45,9 procent långtidsarbetslös, motsvarande för männen är 49,6. Av de i åldern 18-24 år var andelen 74,8 procent. Ungdomar räknas in som långtidsarbetslösa efter 100 dagar medan de över 24 år räknas in efter 6 månader.
15 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län I åldersgruppen 55-64 år var andelen långtidsarbetslösa 50 procent. Jämför man gruppen utrikesfödda med inrikesfödda så ligger utrikes högre med sina 49,2 procent jämfört med inrikesfödda som hade 40,8 procent, de som var utomeuropeiskt födda låg ungefär på samma nivåer. Om man delar in gruppen långtidsarbetslösa efter utbildningsnivå visar detta att de med gymnasial utbildning har högre andel öppet arbetslösa och sökande i program, än de övriga. Lägst andel långtidsarbetslösa var de med eftergymnasialutbildning. Arbetsmarknadspolitiska insatser är därför mycket viktiga för möjligheten för varaktigt sysselsättning för denna grupp. Tabell 8: Långtidsarbetslösa personer samt sökande i jobbgarantin för ungdomar respektive i jobb- och utvecklingsgarantin. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv 1 2010 Kv 1 2011 Riket kv 1 2011 Totalt 16-64 år 43,2 48,1 49,3 Kvinnor 42,4 45,9 47,5 Män 43,8 49,6 50,9 Unga 18-24 år 70,9 74,8 66,6 Äldre 55-64 år 46,0 50,0 59,3 Inrikesfödda 44,1 49,2 51,0 Utrikesfödda 36,4 40,8 45,8 Utomeuropeiskt födda Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 35,1 41,6 43,8 41,8 45,1 48,7 47,1 52,4 53,6 33,1 38,4 41,1 Källa: Arbetsförmedlingen Tabell 9: Personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller sökande I program med aktivitetsstöd. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv 1 2010 Kv 1 2011 Riket kv 1 2011 Totalt 16-64 år 14,7 16,0 16,9 Kvinnor 18,3 19,2 18,4 Män 12,2 13,7 15,6 Unga 18-24 år 6,2 5,8 6,9 Äldre 55-64 år 22,9 24,2 25,8 Inrikesfödda 14,9 17,0 19,1 Utrikesfödda 13,2 10,0 12,4 Förgymnasial utbildning 21,8 20,7 21,3 Gymnasial utbildning 13,3 14,8 16,6 Eftergymnasial utbildning Källa: Arbetsförmedlingen 11,1 14,0 12,0 Antalet funktionsnedsatta som är inskrivna som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd har inte minskat i antal trots det förbättrade arbetsmarknadsläget. Dessa personer har ofta svårt att hävda sig i konkurrensen mot personer med full arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska insatser är därför mycket viktiga för möjligheten för varaktig sysselsättning för denna grupp. Antalet personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller programdeltagare var drygt 1000 personer första kvartalet 2011. I andelen av totalen blir det 16 procent i länet, för riket är motsvarande siffra något högre med 16,9 procent. Andelen med funktionsnedsättning har ökat jämfört med första kvartalet 2010. Av gruppen kvinnor har 19,2 procent någon form av funktionsnedsättning, motsvarande för männen är 13,7. Av de i åldern 18-24 år var andelen 5,8 procent. I gruppen med de i åldern 55-64 år var andelen med funktionsnedsättning 24,2 procent. Jämför man gruppen utrikesfödda med inrikesfödda så ligger utrikes lägre med sina 10 procent och motsvarande för inrikes är 17 procent. Om man delar in gruppen med funktionsnedsättning efter utbildningsnivå visar detta att de med förgymnasial utbildning har högre andel öppet arbetslösa och sökande i program (20,7 procent). De med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har något lägre andel med 14,8 respektive 14,0 procent.
16 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Jämtlands län Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Sverige har återhämtat sig, ur den värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet, snabbare än vad de flesta vågat hoppas. Tidigare lågkonjunkturer har visat att ett antal av de personer som blir arbetslösa har svårt att återkomma till arbetsmarknaden. Detta trots att efterfrågan på arbetskraft ökar. Regeringens stora satsningar med fler utbildningsplatser inom yrkesvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskolor syftar till att bland annat förbättra de enskildas möjlighet till omställning för nya arbetsuppgifter. Många av de arbetslösa har inte bara varit inskrivna under långa sammanhängande perioder utan kanske även i olika omgångar. Detta beror på att det kan vara svårt att få ett varaktigt jobb. Tabell 10: Öppet arbetslösa och sökande i program fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Andel av öppet arbetslösa och sökande i program i åldern 16-64,(procent). 1-2 år 2-3 år > 3år Vår 2006 22,9 14,8 31,1 Vår 2007 21,7 15,0 31,7 Vår 2008 19,6 16,0 33,3 Vår 2009 21,9 13,9 28,1 Vår 2010 24,4 14,7 24,3 Vår 2011 25,0 15,8 27,3 Källa: Arbetsförmedlingen Drygt 1 950 personer motsvarande 30 procent av de totalt inskrivna i slutet av april 2011 hade en genomsnittlig inskrivningstid utan arbete mindre än ett år. Det innebär i sin tur att de som hade en inskrivningstid utan arbete mer än ett år utgjorde nästan 70 procent, drygt 4 150. Jämfört med de två föregående åren så visar siffrorna att de med längre genomsnittlig inskrivningstid ökar. Andelen arbetslösa med lång inskrivningstid växer normalt i konjunkturuppgångar historiskt sett. Detta beror dels på att inflödet till arbetslöshet minskar och dels att de med kort tid i arbetslöshet har lättare att komma ut i arbete och är mer attraktiva på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har fått ett utökat och bredare ansvar för olika grupper av personer som inte har ett arbete. Alla som vill och kan arbeta ska kunna komma ut i sysselsättning. Nya regler inom sjukförsäkringen trädde i kraft 1 januari 2010 som innebär att den som fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättningen i maximal tid erbjuds delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. Från 1 december har även Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringsinsatser riktade till vissa nyanlända invandrare. Samordningsansvaret syftar till att påskynda etableringen av nyanlända i samhälls- och arbetslivet. Till detta ska läggas de redan stora utmaningarna för grupper som blivit arbetslösa under lågkonjunkturen. Antalet personer utan arbete i grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden bedöms få svårare att snabbt hitta ett arbete. Grupper som bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under 2011 är: ungdomar med bristfällig utbildning utomeuropeiskt födda personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga personer med högst förgymnasial utbildning arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa)