Uppföljning av handlingsplan 2013 enligt förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor

Datum Beteckning 2014-02-14 2012/3196 Uppföljning av handlingsplan 2013 enligt förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor Inledning (Kap. 1) Förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor ger riktlinjer för marknadskontroll, återrapportering och samverkan och fastställer vilka myndigheter ska ingå i Marknadskontrollrådet. Förordningen reglerar också Marknadskontrollrådets funktioner, däribland att fungera som nationellt samordningsorgan i marknadskontrollfrågor, organisera kontinuerligt erfarenhetsutbyte, stödja de myndigheter som bedriver marknadskontroll och underlätta allmänhetens och näringslivets kontakter med berörda myndigheter. Marknadskontrollrådet sammanträdde vid fem tillfällen under 2013. Vid två av dessa möten deltog även representanter från näringslivs- och konsumentorganisationer. Från Regeringskansliet har förutom Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet också Miljödepartementet deltagit vid flera möten. Därutöver har också Sveriges kommuner och landsting (SKL) deltagit vid ett av årets möten. Bland de frågor som behandlats av rådet under året kan nämnas Europeiska kommissionens förslag till ett nytt produktsäkerhets- och marknadskontrollpaket, behov av reglering för e-cigaretter, Europeiska kommissionens vägledning för implementering av EU:s produktregler ( blå boken ), departementspromemorian Marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn (Ds 2013:12), handledning om EU-förordning 764/2008 om ömsesidigt erkännande, felaktig CE-märkning, informationsutbytessystemen ICSMS och RAPEX, resultatredovisning, marknadsanalys och förslag till en svensk strategi för standardisering. Enligt förordning (2005:893) ska Marknadskontrollrådet utarbeta en handlingsplan för marknadskontroll som årligen ska revideras, följas upp och redovisas till regeringen. Nedan följer en rapport över genomförandet av 2013 1(21)

års nationella handlingsplan för marknadskontroll. Handlingsplanen behandlar myndighetsgemensamma frågor och består av ett 10-tal identifierade områden. Till varje område hör en beskrivning av frågekomplexet och förslag till åtgärder. Myndigheternas ansvar för marknadskontroll (kap.2) De myndigheter som av regeringen speciellt utpekats som ansvariga för marknadskontroll återfinns i bilagan till förordning (2005:893) om marknadskontroll av varor. I förordningen preciseras inte respektive myndighets ansvar och det förtydligas heller inte alltid i sektorslagstiftningen. Detsamma gäller myndigheternas instruktioner och regleringsbrev. Marknadskontrollrådet har under flera år verkat för att myndigheternas marknadskontrollansvar och återrapporteringskrav tydliggörs och preciseras i instruktioner respektive regleringsbrev. Denna åtgärd fanns i tidigare års handlingsplaner för marknadskontroll men togs bort 2009 då EU-förordning 765/2008 ställer tydliga krav på att medlemsstaterna informerar såväl allmänheten som andra medlemsstater och Europeiska kommissionen om vilka myndigheter som är marknadskontrollmyndigheter samt deras ansvarsområden. EU-förordning 764/2008 om ömsesidigt erkännande ställer också krav på att myndigheter ska redovisa marknadskontrollåtgärder på det icke-harmoniserade området liksom även i det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (EG) 2001/95. Därför är det av särskilt vikt att regeringen fastställer myndigheternas ansvar på såväl det harmoniserade som på det icke harmoniserade området i en kommande horisontell lagstiftning om varor/marknadskontroll. Med anledning av ovan var en åtgärd i handlingsplanen att bevaka det nationella arbetet med en ny horisontell lagstiftning om varor/marknadskontroll och verka för att myndigheter med befogenheter att utöva marknadskontroll pekas ut. Detta har gjorts genom myndigheternas remissvar på departementspromemorian som hanterar det arbetet, (Ds 2013:12) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. I slutet av året lämnade regeringen en proposition om en ny lag till riksdagen avseende ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter som rör kommunernas marknadskontrollansvar. I förslaget anges att kommunerna ska informera om åtgärder som begränsar den fria rörligheten för varor samt att ge uppgifter till de statliga marknadskontrollmyndigheterna som ska utgöra underlag till dessa myndigheters sektorsplaner. Dock återstår fortfarande det fortsatta arbetet med den förordning som föreslås i promemorian där bland 2(21)

annat Marknadskontrollrådets uppgifter och sammansättning ska regleras. Marknadskontrollrådet diskuterade vid sitt möte i november att lämna en skrivelse till regeringen med en begäran om en kartläggning av myndigheternas befogenheter och sanktionsmöjligheter som en del i det fortsatta arbetet och som en förberedande del inför den nationella anpassningen av produktsäkerhets- och marknadskontrollpaketet. Andra åtgärder i handlingsplanen för 2013 var att bevaka Europeiska kommissionens arbete med ny produktlagstiftning, tydliggöra oklarheter på myndigheternas ansvarsområden samt kartlägga samordnings- och gränsdragningsproblem nationellt och på EU-nivå, utarbeta förslag till lösning avseende identifierade nationella gränsdragningsproblem samt att bjuda in representanter från berörda sak-departement till mötena. Swedac har i egenskap av samordnande myndighet för marknadskontroll löpande bidragit med synpunkter i förhandlingarna om förslagen till förordningar om konsumentprodukters säkerhet respektive marknadskontroll och har deltagit vid flertalet möten i rådsarbetsgruppen där förslaget till förordning om marknadskontroll hanteras. Europeiska kommissionens ursprungsförslag, som remitterades till alla marknadskontrollmyndigheter under våren, har under 2013 ändrats i många avseenden under förhandlingarnas gång och det finns många oklarheter i förslagets nuvarande form. Synpunker på förslag till svenska ståndpunkter har lämnats till Utrikesdepartementet och information har gått ut till Marknadskontrollrådet. Några marknadskontrollmyndigheter har valt att skicka in synpunkter och kommentarer direkt via sina respektive departement. Samtidigt har flertalet på grund av det pressade förhandlingsschemat emellertid inte haft möjlighet att sätta sig in i alla förändringar så vid rådets möte i november beslutades att rådets sekretariat ska utarbeta förslag till gemensamma synpunkter avseende förordningen till regeringen som kan fungera som underlag till kommande arbete i rådet syfte att driva förslaget i positiv riktning. När det gäller arbetet med att tydliggöra oklarheter på myndigheternas ansvarsområden kan nämnas Marknadskontrollrådets arbetsgrupp för e- cigaretter. E-cigaretter är en produkt som berör flera myndigheter men där tillsynsansvaret inte är reglerat vilket under året har uppmärksammats av arbetsgruppen och vars resultat redovisas mer utförligt i kapitel 3. Ett annat exempel för att förebygga oklarheter på myndigheternas ansvarsområden kan nämnas Konsumentverkets, Kemikalieinspektionens och 3(21)

Elsäkerhetsverkets arbete inom ramen för ett gemensamt tillsynsprojekt med ett förslag till arbetssätt för den delade marknadskontrollen enligt lagen om leksakers säkerhet. Därutöver har Konsumentverket under året fört dialog med andra myndigheter för att försöka kartlägga ansvarsfördelningen för tjänsters säkerhet. Slutligen, har inbjudan till olika sak departement inte skett då det inte funnits utrymme för detta under året. Dock finns ett fortsatt sådant behov varför en aktivitet om detta finns i handlingsplanen för 2014. Metodik (kap. 3) De flesta myndigheter i Marknadskontrollrådet har enligt den svenska produktsäkerhetsförordningen och EU-förordning 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll m.m. krav på sig att upprätta, genomföra och följa upp marknadskontrollprogram för olika typer av varor, tjänster och risker. Då marknadskontrollansvaret ofta är uppdelat på risker eller egenskaper lika väl som produkter, är det nödvändigt med en enhetlig utformning av marknadskontrollplaner. Regeringen och Europeiska kommissionens olika generaldirektorat begär en mängd information och statistik som är relaterad till marknadskontroll och som ska användas för olika ändamål, inte minst för att identifiera möjliga gränsöverskridande samarbeten. Det finns också ett behov av att få en samlad bild av den svenska marknadskontrollen. Utan jämförbara data blir detta omöjligt. Marknadskontrollrådet har i samråd med Justitiedepartementet (Konsumentenheten) och Utrikesdepartementet (Främjande och inre marknaden) kommit överens om att myndigheterna inte ska behöva upprätta eller följa upp olika marknadskontrollplaner för de olika rättsakterna, utan att samma plan ska täcka kraven i båda. En åtgärd i handlingsplanen för 2013 är att Marknadskontrollrådet ska följa de icke-bindande riktlinjer för upprättande och uppföljning av marknadskontrollplaner som rådet antagit. Myndigheternas marknadskontrollplaner för 2013 visar att riktlinjerna följts i stor utsträckning vilket är positivt. Dock har två arbetsgrupper initierats under året för resultatredovisning och marknadsanalys och vars slutsatser kan komma att påverka riktlinjerna eller bidra till dessa. Exempelvis behandlas marknadsanalys samt rapportering av resultat i riktlinjerna men metodiken för dessa behöver eventuellt utvecklas och ingår i arbetsgruppernas uppgift. 4(21)

Ytterligare en åtgärd i handlingsplanen var att bevaka och bidra till Europeiska kommissionens förslag om en europeisk handlingsplan för marknadskontroll för 2013-2015, vilket föreslås i Europeiska kommissionens inremarknadsakt. Handlingsplanen var en del av kommissionens förslag till produktsäkerhetsoch marknadskontrollpaket vilket lämnades i februari. Myndigheterna i Marknadskontrollrådet har under året bidragit till de svenska synpunkterna på handlingsplanen. I handlingsplanen fanns också under detta kapitel en återkommande åtgärd att verka för en översyn av marknadskontrollmyndigheternas existerande befogenheter och sanktionsmöjligheter och att enhetliga skrivningar på dessa områden införs i lagstiftningen. Liksom nämnt i kapitel 2 har ett arbete initierats om att utarbeta en skrivelse till regeringen med en begäran att en kartläggning/översyn på området görs under kommande år. Därutöver har Marknadskontrollrådet i olika sammanhang framfört behovet av en enhetlig tillämpning vad gäller sanktionsmöjligheter och befogenheter, t.ex. i myndigheternas remissvar till departementspromemorian om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn (Ds 2013:12). En annan åtgärd i handlingsplanen var att se över möjligheterna att starta ett samarbetsprojekt mellan berörda myndigheter avseende kartläggning av tillämpliga regler och tillsynsansvar avseende e-cigaretter. Det har också gjorts. En arbetsgrupp med deltagande från Konsumentverket, Elsäkerhetsverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket och Folkhälsoinstitutet, med Swedac som sammankallande, har under våren hållit tre möten. Ett antal frågeställningar har diskuterats och belysts. Arbetsgruppen har konstaterat att framför allt saknas regler kring de substanser som inhaleras vid användning av E-cigaretter. Hälsoriskerna kring inhalation av dessa substanser är inte utredda och ingen myndighet har något reglerat tillsynsansvar för detta. Arbetsgruppens arbete utmynnade i en skrivelse till regeringen med förslaget att utreda behovet av reglering inom området och initiera åtgärder för ökad kunskap om hälsorisker. Skrivelsen har genererat en del debattartiklar i media och arbetsgruppens arbete redovisades på ett seminarium under Almedalsveckan. Ytterligare ett resultat av gruppens arbete är att ett informationsblad till handeln är under framtagande. Arbetsgruppens arbete är med detta avslutat. Slutligen, var en åtgärd i 2013 års handlingsplan att följa upp resultatet från 2012 års utvärdering om Marknadskontrollrådet och därigenom Swedacs samordning av marknadskontroll. Enkäten skickades ut i december till rådets ledamöter och suppleanter, näringslivs- och konsumentorganisationer vilka 5(21)

deltar på rådets möten samt till sak- och myndighetshandläggare inom Regeringskansliet. Svarsfrekvensen på enkäten var 65 %. De som inte valt att besvara enkäten är i mycket stor utsträckning sak- och myndighetshandläggare inom Regeringskansliet som uttryckt svårigheter att besvara enkäten i brist på kunskap om rådets arbete då de inte deltar på rådets möten. Detta tyder på att Marknadskontrollrådet har ett fortsatt behov av att höja medvetenheten om sitt arbete på sakområdet till andra departement än Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet som deltar regelbundet. Under 2013 har frågan diskuterats och i 2014 års handlingsplan finns en aktivitet att anordna ett möte om marknadskontroll för tjänstemän inom Regeringskansliet. Utvärderingens resultat är allmänt positivt och på frågan om Marknadskontrollrådet är ett bra forum för att utbyta information och erfarenheter om marknadskontrollfrågor svarar 41 % 4 och 23 % svarar 5 på skalan 1-5. På frågan om alla relevanta intressenter är representerade i Marknadskontrollrådet är också svaren varierande men några nämner att Strålsäkerhetsmyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg borde vara representerade. Resultatet är något mer positivt än 2012 på frågorna om rådet är ett bra forum för att utveckla metodik och arbetsmetoder för marknadskontroll samt om rådet är ett bra forum för att påverka marknadskontrollfrågor på nationell och internationell nivå. Bland kommentarerna nämns en önskan om fortsatt arbete i arbetsgrupper som ett viktigt komplement till metodik och djupare diskussioner. På de frågor som specifikt berör Swedacs uppdrag är svaren också i överlag positiva. Exempelvis svarar hälften 3 och 36 % 4 på skalan 1-5 på frågan om Swedac uppfyller näringsidkares krav och förväntningar på information och stöd i marknadskontrollfrågor. Det är en tydlig ökning i jämförelse med resultatet 2012. Samtidigt uttrycker vissa en svårighet i att bedöma frågan som man menar bör vara riktad direkt till näringsidkare. Det gäller också i viss utsträckning frågan om Swedac uppfyller regeringens krav och förväntningar på att samordna och framföra deras intressen på ett bra sätt i nationella och internationella fora. I sammanhanget kan dock nämnas att en majoritet ändå svarar ganska positivt på den frågan. Positivt är att en majoritet anser att Swedac uppfyller myndigheternas krav och förväntningar på stöd i marknadskontrollfrågor. En majoritet är också positiv till Swedacs administration av informationsutbytessystemet ICSMS och även här finns en tydlig ökning i jämförelse med 2012 års resultat. Bland kommentarerna nämns att fler insatser behövs för att få fler myndigheter att rapportera in uppgifter i 6(21)

systemet och att systemet måste utvecklas tekniskt för att bli ett mer användbart verktyg på europeisk nivå. Terminologi (kap. 4) Det råder ibland stor begreppsförvirring inom de områden som berör marknadskontroll. Ett stort bekymmer är att själva begreppet marknadskontroll inte uppfattas helt entydigt, särskilt i förhållande till begreppet tillsyn. Marknadskontroll innehåller vissa element av tillsyn men det är inte tydligt i lagstiftningen hur eller om denna form särskiljer från annan tillsyn i lagstiftningen. Vidare finns uppfattningen att marknadskontroll t.ex. endast skulle beröra produkter på det harmoniserade området. I handlingsplanen fastslås att Marknadskontrollrådet ska främja en enhetlig terminologi i produktlagstiftningen, bl.a. genom att bevaka och delta i olika lagstiftningsprocesser och följa upp det arbete som sker inom EU på området. Så har också skett under 2013, bl.a. inom ramen för förhandlingsarbetet om Europeiska kommissionens förslag till förordningarna om marknadskontroll och konsumentprodukters säkerhet. Definitionerna i förordningarna har varit föremål för diskussion i den svenska beredningen av synpunkter i syfte att verka för en enhetlig terminologi på europeisk nivå. Därutöver har Marknadskontrollrådet i samband med remissvaren till Ds 2013:12 om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn också verkat för en enhetlig terminologi när det gäller främst definitionen av marknadskontroll. Riskbedömning (kap. 5) Med tanke på de begränsade resurserna för marknadskontroll är det nödvändigt för myndigheterna att prioritera sina aktiviteter. Riskbedömning är ett kriterium och verktyg för hur prioritering kan ske. I den svenska marknadskontrollförordningen fastställs att behovet av marknadskontroll ska bedömas för varje produktkategori och att man i bedömningen bl.a. ska ta hänsyn till produkters egenskaper och risker. Liknande krav finns i EUförordning 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll. I handlingsplanen konstateras att kunskapen om riskbedömning generellt är ganska låg. Marknadskontrollrådet har därför överenskommit om att arbeta för ökad kunskap om riskbedömning och mer enhetliga metoder för riskbedömning, bl.a. genom att följa upp det arbete som pågår inom EU på området, t.ex. 7(21)

inom ramen för Europeiska kommissionens expertgrupp för marknadskontroll (Internal Market for Products- Market Surveillance Group), Kommittén under det allmänna produktsäkerhetsdirektivet och PROSAFE (Product Safety Enforcement Forum of Europe), vilket gjorts löpande under året. Marknadskontrollrådet ska också enligt handlingsplanen stimulera myndigheterna till deltagande i seminarier och utbildningar på området. Under 2013 deltog Konsumentverket i en workshop om riskbedömning den 11 november arrangerat av PROSAFE. Post- och telestyrelsen deltog i oktober på en workshop inom ramen för R&TTE-AdCo där en riskbedömningsmodell för radioutrustning presenterades. Representanter från CENELEC, ETSI och Digital Europa medverkade också. I sammanhanget kan också nämnas att risk kontra uppfyllande av ställda krav varit en fråga som varit föremål för mycket diskussion från svensk sida i samband med förhandlingarna om Europeiska kommissionens förslag till förordning om marknadskontroll. Likaså behovet av riskbedömning i marknadskontrollen för produkter som faller inom ramen för harmoniserad lagstiftning. Statistik (kap. 6) En förutsättning för en konsekvent riskbedömning är att det finns tillräckliga data om olika produkter och risker som är förknippade med dem. Behovet av statistik finns också som stöd för prioriteringar i tillsynen, för förbud och återkallande av farliga produkter, för att öka allmänhetens kunskap om produktsäkerhet m.m. Även i EU-förordning 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll finns krav på medlemsstaterna att följa upp klagomål och rapporter om risker relaterade till produkter som omfattas av harmoniserad gemenskapslagstiftning och att bevaka olyckor och hälsoskador som dessa produkter misstänkts ha orsakat. Tidigare kartläggningar av hur statistik/data inhämtas, används och utvärderas har visat att endast ett fåtal myndigheter använder statistik på ett systematiskt och för marknadskontrollen effektivt sätt. Samtidigt ser nästan samtliga myndigheter ett behov av att förbättra sina kunskaper om statistik. Enligt handlingsplanen för 2013 ska Marknadskontrollrådet öka kunskapen om statistikhantering, verka för en ökad samt systematisk användning av statistik 8(21)

(t.ex. i uppföljning av marknadskontrollplaner) och verka för en samordnad och ändamålsenlig användning samt utveckling av databaser. I produktdatabasen ICSMS finns vissa möjligheter att ta ut statistik med avseende på registrerade produkter. Vid de utbildningstillfällen som genomförts under året av Swedac hos marknadskontrollmyndigheterna har funktionen hos utvärderingsfunktionen gåtts igenom. Vidare har huvuddelen av arbetet inom Europeiska kommissonens expertarbetsgrupp om samarbete mellan tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter (EWG TAXUD) under året handlat om att bygga upp ett rapporteringssystem för statistik av antal ingripanden och antal stoppade produkter hos tullmyndigheterna inom EU/EES baserade på brister avseende produktsäkerhet. Systemet kommer att tillämpas i full skala från 2014. Tullverket och Swedac har bevakat arbetet i expertarbetsgruppen under året. Tullverket har också redovisat till Europeiska kommissionen de ingripanden som gjordes under 2013 gällande produktsäkerhetsärenden i den nya mall som togs i skarp drift den 1 januari 2014. Tullverket har också, via Swedac, framfört kommentarer och synpunkter på det nya rapporteringssystemet till Europeiska kommissionen. På nationell nivå kan man redovisa det arbete som Elsäkerhetsverket gjort (integration av databaser, diariesystem och filer för att samla statistik) vilket och som Arbetsmiljöverket tagit inspiration av under året. Elsäkerhetsverkets arbete har också diskuterats inom ramen för rådets arbetsgrupp för resultatredovisning men även möjligheter för en mer enhetlig rapportering av statistik om myndigheternas resultat av marknadskontroll, ett arbete som kommer att fortsätta under 2014. Informationsutbyte mellan myndigheter (kap. 7) Informationsutbyte mellan myndigheter är en central faktor för en väl fungerande marknadskontroll. Webbaserade system är i princip oundvikliga för det internationella samarbetet, men även praktiskt för det nationella samarbetet och ett snabbt informationsutbyte. Marknadskontrollrådet har tidigare kartlagt vilka internationella system för informationsutbyte som finns och i princip enats om att ICSMS (Information and Communication System for Market Surveillance) är det mest ändamålsenliga systemet för informationsutbyte om produkter och marknadskontrollåtgärder. Ett problem har emellertid varit att systemet inte används av alla europeiska marknadskontrollmyndigheter då systemet varit 9(21)

frivilligt. I samband med att Europeiska kommissionen i slutet av 2011 undertecknade ett avtal med ägarna av ICSMS, ICSMS-AISBL, har systemet blivit det obligatoriska system som det hänvisas till i artikel 23 i EU-förordning 765/2008, vid sidan av RAPEX. Swedac fungerar som nationell administratör av systemet i Sverige. Formellt tog Europeiska kommissionen över driften av systemet den 22 november och i samband med det har webbadressen till systemet ändrats. Under 2014 kommer inloggningssystemet att ändras och i fortsättningen kommer Europeiska kommissionens system ECAS att användas för inloggning. Konsumentverket fungerar som nationell kontaktpunkt för RAPEX, det obligatoriska informationssystemet för farliga konsumentvaror enligt det allmänna produktsäkerhetsdirektivet och för harmoniserade yrkesprodukter EU-förordning 765/2008 och arrangerade en utbildning för myndigheterna i december. Där diskuterades även avgränsningsfrågor till EU-förordning 764/2008 om ömsesidigt erkännande. I sammanhanget kan nämnas att Konsumentverket samt Swedac föreslås fungera som nationella kontaktpunkter för RAPEX respektive ICSMS i regeringens förslag till förordning om marknadskontroll av varor. Enligt handlingsplanen ska Marknadskontrollrådet verka för att ICSMS och RAPEX utvecklas så ändamålsenligt som möjligt och i enlighet med EUförordning 765/2008 och det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EG). Rådet ska i detta syfte verka för en förbättring av myndigheternas användning av RAPEX-riktlinjerna, arrangera utbildningar om ICSMS samt verka för en ökad användning av Marknadskontrollrådets interna informationsutbytessystem. Ett möte har under året hållits med ICSMS-gruppen under IMP (Europeiska kommissionens expertgrupp för produkter på den inre marknaden som bl.a. har till uppgift att utarbeta strategiska riktlinjer för utveckling och användning av systemet). I egenskap av nationell administratör deltog Swedac på detta möte. Ett erfarenhetsåterföringsmöte för Norden, Baltländerna och Benelux arrangerades den 29-30 oktober i Köpenhamn av ICSMS-AISBL där även företrädare för Europeiska kommissionen deltog. Från svensk sida deltog Swedac, Arbetsmiljöverket, Boverket och Elsäkerhetsverket. I september presenterade Swedac sin roll som administratör av ICSMS och Konsumentverket sin roll som kontaktpunkt för RAPEX samt den svenska användningen av de olika systemen i samband med ett studiebesök från Litauen och i november i samband med ett studiebesök från Japan. På 10(21)

nationell nivå har Swedac under 2013 arrangerat utbildningar om ICSMS till marknadskontrollmyndigheterna vid fem tillfällen. När det gäller att verka för en ökad användning av Marknadskontrollrådets interna informationsutbytessystem har ett arbete påbörjats med att utreda möjligheter till en ny teknisk plattform för systemet med ett mer användarvänligt system. Under våren hölls ett möte med ett it-företag om tekniska möjligheter för detta. Dock är frågan beroende av pågående interna diskussionerna på Swedac kring teknisk plattform varför arbetet kommer att fortlöpa under 2014. Samverkan med Tullverket (kap. 8) Med hänsyn till de begränsade resurser som finns både för marknadskontroll och gränskontroll är det av största vikt att effekterna av nedlagda resurser blir så stora som möjligt. Därför är ett effektivt samarbete mellan marknadskontroll- och tullmyndigheterna en nödvändighet. Ju fler farliga produkter som kan stoppas redan vid gränsen desto bättre. Marknadskontrollmyndigheterna ska hålla Tullverket informerat om farliga produkter och gällande regler på olika produktområden och Tullverket ska i samverkan med marknadskontrollmyndighet stoppa produkter som misstänks vara farliga eller misstänks sakna obligatoriska dokument eller märkningar. För detta samarbete har Marknadskontrollrådet utarbetat en samverkansmodell. Enligt handlingsplanen för 2013 ska Marknadskontrollrådets myndigheter i ökad utsträckning tillämpa samverkansmodellen, både nationellt och i gränsöverskridande projekt, vid behov utveckla nuvarande samverkansmodell samt fortsätta utveckla samarbetet i Forum för tullrelaterade frågor. Detta har skett genom diskussioner inom ramen för vårens möte i Forum för tullrelaterade frågor, den 15-16 april i Stockholm. Vid mötet diskuterades praktiska fall utifrån samverkansmodellen och även bestämmelserna om samarbete mellan tull- och marknadskontrollmyndigheterna i Europeiska kommissionens förslag till förordning om marknadskontroll. Något behov av att utveckla samverkansmodellen har inte identifierats. Vid mötet deltog förutom Tullverket även Boverket, Elsäkerhetsverket, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Post- och telestyrelsen, Swedac och Transportstyrelsen. Tyvärr har ett andra möte i forumet inte kunnat arrangeras på grund av begränsade personella resurser på Tullverket. 11(21)

I sammanhanget kan också nämnas att samverkansmodellen presenterats av Swedac under året i samband med studiebesök med nationella experter från Montenegro, Litauen och Serbien. Under året har Tullverket lämnat kontinuerlig information till marknadskontrollmyndigheterna via s.k. varningsmeddelanden, främst till Elsäkerhetsverket, Konsumentverket och Arbetsmiljöverket. Därutöver kan nämnas flera exempel på kontrolloperationer i samarbete med myndigheterna. Tullverket, Konsumentverket, Kemikalieinspektionen och Elsäkerhetsverket gjorde en gemensam kontrolloperation för leksaker under september till och med november där sju svenska importörer valdes ut för att ingå i kontrollen. Det resulterade i nio spärrutfall där totalt 33 varuprover begärdes vilket in sin tur resulterade i att fem ärenden öppnades mot olika importörer. Tre av ärenden avslutades med påpekande om brister i varningsmärkning medan de andra två ärendena innebar slutliga beslut om försäljningsförbud för samtliga leksaker som Tullverket stoppat att släppas ut på marknaden. Produkter har även skickats till Kemikalieinspektionen för analys och Elsäkerhetsverket har också medverkat i dessa två ärenden dock utan att det lett fram till ett försäljningsförbud. Myndigheten för samhällskydd och beredskap har vid ett tillfälle samarbetat med den danska tullen när det gällde en gasapprat vid gräns som inte hade genomgått erforderlig kontroll enligt gasapparatdirektivet och saknade CEmärkning. Vidare har en kontrolloperation för en specifik typ av radioutrustning mellan Tullverket och Post- och telestyrelsen ägt rum. Trots att kontrolloperationen inte gav utfall när det gällde den aktuella utrustningen har det visat sig att samverkansmodellen fungerar mycket bra. Kemikalieinspektionen har också under året regelmässigt använt uttag från tullens importregister vid urval inför marknadskontrollprojekt. Enligt handlingsplanen ska rådet även undersöka möjligheterna till samverkan mellan marknadskontrollmyndigheter och Tullverket vid olika typer av informationsinsatser. Detta har skett inom ramen för genomförandet av seminariet Din produkt, ditt ansvar den 25 april 2013 där Tullverket hade en presentation om vad som gäller vid import av produkter från tredje land. 12(21)

Slutligen, har också Tullverket och Swedac bevakat arbetet i Europeiska kommissionens expertgrupp för samarbete mellan tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter (EWG TAXUD) om ett rapporteringssystem för statistik (se också kapitel 6). Samarbete och erfarenhetsutbyte med näringslivet och organisationer (kap. 9) Marknadskontroll är myndigheternas ansvar, men att denna sker effektivt ligger i allas intresse. Konsumenter har ett intresse av att endast säkra produkter finns på marknaden och seriösa näringsidkare har ett intresse av att mindre nogräknade företag inte snedvrider konkurrensen genom att ostraffat sälja bristfälliga produkter. Därför behövs ett nära samarbete mellan myndigheter, näringsliv och konsumentorganisationer. Marknadskontrollrådet består endast av myndigheter, men till rådet är representanter från näringslivs- och konsumentorganisationer samt arbetsmarknadsparter knutna. Dessa organisationer inbjuds till vartannat ordinarie möte i rådet och kontakter samt informationsutbyte sker löpande. Enligt handlingsplanen ska Marknadskontrollrådet verka för gemensamma informationsdagar/utbildningar i samarbete med eller för bransch- och konsumentorganisationer samt förbereda och arrangera ett seminarium om CE-märkning, produktsäkerhet och andra krav på produkter. Så har också gjorts inom ramen för planeringen samt genomförandet av seminariet Din, produkt, ditt ansvar den 25 april 2013. Vid seminariet agerade exempelvis ALMI Företagspartner AB, Business Sweden, Teknikföretagen och Svensk handel utställare tillsammans med myndigheterna i Marknadskontrollrådet. Seminariet var mycket uppskattat med ca 120 representanter från olika företag och därutöver 30 representanter från marknadskontrollmyndigheter. Grundläggande principer och regelverk om marknadskontroll, de olika aktörernas ansvar, CE-märkning och Tullverkets roll var några programpunkter. Clas Ohlson presenterade sitt arbete med produktsäkerhet och Boverket, MSB och Arbetsmiljöverket informerade mer specifikt om sina respektive regelverk (byggprodukter, gasapparater och maskiner). Utvärderingen från seminariet visade att det fanns en hög uppskattning bland deltagarna om arrangemanget och således ett intresse av ett liknande arrangemang igen. Flera myndigheter har också medverkat i initiativ för att öka samarbetet med branschen inom sin sektor. Post- och telestyrelsen deltog i oktober på en 13(21)

dialog inom ramen för R&TTE-AdCo med den europeiska paraplyorganisationen som representerar europeiska handelsföretag inom detalj- och grossisthandel samt importföretag och återförsäljare, EuroCommerce. Syftet var att att diskutera marknadskontrollfrågor som rör importörs- och distributörsledet inom sektorn för radio- och teleterminalutrustning. Kommerskollegium har i samband med ett möte med Naturvårdsverkets föreskrifts- och tillsynsråd i december upplyst om skyldigheterna för centrala myndigheter och kommuner enligt EU-förordning 764/2008 om ömsesidigt erkännande där SKL samt några kommuner deltog. Särskilda utbildningstillfällen för leksaksbranschen har genomförts av Kemikalieinspektionen, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket vilket redovisas i kapitel 11. En annan åtgärd i handlingsplanen var att bjuda in ett anmält organ till ett av rådets möten för att utbyta idéer och erfarenheter om deras roll och uppgift. Vid mötet i maj inbjöds därför Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (SP) för en presentation. Bland de frågor som behandlades var det anmälda organets uppgifter och granskning utifrån kraven i specificerade rättsakter som härrör från EU-direktiv eller EU-förordningar. Slutligen, var en åtgärd i handlingsplanen att undersöka möjligheten att inleda en dialog med SKL i syfte att höja medvetenheten om behovet av marknadskontroll på kommunal nivå genom att arrangera ett gemensamt seminarium när förslaget till ny förordning om marknadskontroll av varor trätt i kraft. Under året har inget seminarium i samarbete med SKL ägt rum mot bakgrund av att en ny nationell förordning om marknadskontroll av varor ännu inte trätt i kraft. Däremot har kontakter tagits med SKL i syfte att diskutera och höja medvetenheten om marknadskontroll, inte minst när definitionen av marknadskontrollmyndighet också föreslås inbegripa kommuner i förslaget till nationell förordning om marknadskontroll. Mot bakgrund av detta har SKL också deltagit vid ett av rådets möten under 2013. Internationella och horisontella marknadskontrollfrågor (kap. 10) Gränsöverskridande samarbete är lika viktigt som sektorsöverskridande samarbete på det nationella planet. Myndigheterna deltar i administrativa samarbetsgrupper för olika produktområden och ingår ofta även i andra formella eller informella nätverk. Ofta brottas man med samma problem. För 14(21)

att undvika dubbelarbete och dra nytta av varandras erfarenheter är det viktigt att delge relevant information från internationella möten och samarbetsprojekt. Enligt handlingsplanen ska Marknadskontrollrådet förmedla relevant information från internationella och europeiska samarbeten vid varje möte i Marknadskontrollrådet, verka för att nya nätverk etableras när detta medför effektivitetsvinster samt stimulera till mer gränsöverskridande samarbete, t.ex. genom deltagande PROSAFE (Product Safety Enforcement Forum of Europe) och Östersjösamarbetet (Baltic Sea Market Surveillance Network). Under 2013 har rapporterats från möten i rådsarbetsgruppen för konkurrens och tillväxt (RAG COMPGRO), rådsarbetsgruppen för konsumentfrågor (RAG CONS), Kommittén under det allmänna produktsäkerhetsdirektivet (GPSDkommittén) och Consumer Safety Network (CSN), ICSMS-AISBL, Europeiska kommissionens expertgrupp för samarbete mellan tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter (EWG TAXUD), Internal Market for Products - Market Surveillance Group (IMP-MSG,), Internal Market for Products-ICSMS (IMP-ICSMS) samt United Nations Economic Commission for Europe Market Surveillance Group (UNECE-MARS). Under året har flera av myndigheterna deltagit i PROSAFE:s gemensamma projekt. Elsäkerhetsverket deltar t.ex. i projekt om batteriladdare, Konsumentverket i projektet om barnartiklar och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap deltar i projektet om pyrotekniska artiklar. Vidare deltog Swedac och Boverket i maj på ett PROSAFE möte där pågående gemensamma projekt och metoder samt en strategi för nätverket diskuterades. I november deltog också Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Swedac på en workshop om marknadskontroll arrangerat av PROSAFE. Frågor som särskilt behandlades var Europeiska kommissionens förslag till ett produktsäkerhets- och marknadskontrollpaket, gemensamma projekt och metoder för kommande år. Swedac och Kommerskollegium deltog på ett möte i expertarbetsgruppen för marknadskontroll inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE MARS) i september. Frågor som behandlades under mötet i expertarbetsgruppen för marknadskontroll inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE MARS) var Europeiska kommissionens förslag till ett produktsäkerhets- och marknadskontrollpaket, nationell implementering av byggproduktförordningen, nationell implementering av standardiseringsförordningen, bästa praxis när det gäller marknadskontroll av maskiner och standardiseringens roll och betydelse i den akademiska världen. 15(21)

Från svensk sida ställdes frågor om förhållandet mellan EU-förordning 764/2008 om ömsesidigt erkännande samt förslag till förordning om marknadskontroll. Kommerskollegium deltog även på UNECE WP6:s årliga möte i november där en speciell internationell konferens om standarder i regulativa ramverk anordnades. Frågor som togs upp under konferensen var t.ex. standarder och IPR och kostnadstäckning för standarder som stödjer regelverk. Den transatlantiska regulativa dimensionen, d.v.s..skillnader mellan regelsystemen i EU och USA, fick även mycket utrymme under årsmötet. Under året har Energimyndigheten deltagit i två internationella projekt som syftat till att utveckla marknadskontrollen av ekodesign- och energimärkningsdirektiven (Nordsyn), ett marknadskontrollprojekt mellan de fem nordiska länderna där Sverige är projektledare och Nordiska ministerrådet finansiär, samt Ecopliant, ett projekt med 10 europeiska marknadskontrollmyndigheter med Storbritannien som projektledare och Intelligent Energy Europe (IEE-programmet) som finansiär. Post- och telestyrelsen arrangerade i april det årliga mötet i den nordiska marknadskontrollgruppen för radio-och teleterminalutrustning vilken ägde rum i Stockholm. Syftet med mötet var erfarenhets- och informationsutbyte. Under året har också flera studiebesök ägt rum. I januari hade Post- och telestyrelsen besök från Montenegros myndighet för telekommunikation och posttjänster. Syftet med besöket var att presentera R&TTE direktivet och EU förordning 765/2007 samt att visa på hur styrelsen arbetar med marknadskontroll av radio- och teleterminalutrustning. Representanterna från Montenegro besökte också Swedac där svensk samordning av marknadskontroll var i huvudfokus. Marknadskontrollrådets funktion, uppgifter och sammansättning, nationellt samt europeiskt regelverk om marknadskontroll, tullsamarbete och informationsutbytessystemet ICSMS var frågor som diskuterades och presenterades. I februari besökte två representanter från den danska myndigheten Ehrvervsstyrelsen Swedac för att utbyta idéer och erfarenheter kring svensk samordning av marknadskontroll med fokus på samarbete och erfarenheter med näringslivs- och branschorganisationer. Representanterna deltog också vid Marknadskontrollrådets möte i februari och presenterade sitt arbete på området. Till viss del motsvarar deras verksamhet Kommerskollegiums men har också ett motsvarande uppdrag som Swedac. Inom myndigheten har man också inrättat ett särskilt inremarknadscenter där man arbetar särskilt med revidering av pågående EU-rättsakter, SOLVIT och IMI. Sedan 2010 finns i 16(21)

Danmark ett liknande forum som Marknadskontrollrådet vilket kallas för marknadsurvalget. I september samordnade Swedac ett studiebesök för tre nationella experter från Litauen. Experterna från State Non Food Products Inspectorate träffade också Arbetsmiljöverket, Boverket, Energimyndigheten, Konsumentverket, och Kommerskollegium. Syftet var att utbyta idéer och erfarenheter om svensk samordning av marknadskontroll och bäst praxis avseende marknadskontroll av maskiner, byggprodukter, konsumentprodukter och kemiska produkter och varor. De svenska myndigheternas förutsättningar för provning och kontroll och Marknadskontrollrådets funktion, uppgift och sammansättning var särskilt intressant. I sammanhanget kan nämnas att Swedac samordnade besöket inom ramen för sitt uppdrag att medverka för genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Experterna har liksom Swedac ett nationellt samordningsansvar för marknadskontroll men en stor skillnad är att de också har i uppgift att utföra marknadskontroll på flera produktområden samt utbilda regionala myndigheter. I slutet av november deltog Swedac, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket vid ett besök från japanska myndigheten National Institute of Technology and Evaluation (NITE). NITE lyder under Japans handels- och industridepartement och ansvarar bland annat för produktsäkerhetsfrågor. Myndigheten sammanställer, analyserar och publicerar statistik över tillbud och olyckor, bistår departementet med utarbetandet av standarder och tekniska regler samt bedriver tillsyn över efterlevanden av lagstiftning på området. NITE arbetar med en översyn av det nationella regelverket för elektriska produkter och materialsäkerhet som ska bygga på EU:s huvudsakliga system för produktlagstiftning, den s.k. nya metoden, som innebär att rättsakten ställer grundläggande krav på produkten medan de tekniska specifikationerna ställs i harmoniserade standarder. Syftet med besöket i Sverige var att få mer kunskap om den svenska organisationen för marknadskontroll och att utbyta erfarenheter om riskbedömning, marknadskontroll och gränsöverskridande samarbete, t.ex. genom EU:s informationsutbytessystem för produkter (RAPEX och ICSMS). NITE besökte även under sin vistelse i Europa; Europeiska kommissionen, Frankrike och Tyskland. I december medverkade Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket, Kemikalieinspektionen vid ett studiebesök på Swedac från Serbiens finans- och utrikesdepartement, tullmyndighet och marknadskontrollinspektion. Delegationen besökte också Konsumentverket och Kommerskollegium. Syftet med besöket var att utbyta idéer och erfarenheter kring marknadskontroll 17(21)

med fokus på RAPEX, samarbete med tullen, svensk samordning av marknadskontroll och slutligen metoder och regelverk för marknadskontroll av olika produkter (maskiner, LVD produkter, kemiska produkter eller varor samt konsumentprodukter). Frågorna är särskilt aktuella för Serbien i egenskap av kandidatland och de har också anpassat sin nationella lagstiftning till (EG) förordning 765/2008. Serbien har också ett samordningsorgan likt Marknadskontrollrådet men vilket är mer formaliserat och knutet till Serbiens utrikesdepartement. Under hösten har frågan om ett frihandelsavtal mellan EU och USA varit aktuell. Kommerskollegium, Utrikesdepartementet och Teknikföretagen arrangerade en hearing för företag, branschorganisationer och myndigheter i mitten av december. Syftet var att inhämta underlag avseende handelshinder vid handel med USA på vissa sektorer samt att identifiera förslag på lösningar. Boverket, Post-och telestyrelsen, Swedac och Transportstyrelsen deltog vid mötet som var mycket uppskattat och där skillnader i produktkrav på de två marknaderna uppmärksammades. En lösning på detta för vissa sektorer skulle kunna vara ömsesidigt erkännande. I sammanhanget kan nämnas att Kommerskollegium har ett regeringsuppdrag att ge förslag till lösningar för icke-tekniska handelshinder mellan EU och USA på vissa sektorer (t.ex. fordon, IKT, kemikalier och läkemedel). Information till allmänhet, ekonomiska aktörer, myndigheter och andra organisationer (kap.11) Kunskapen om marknadskontroll är i många fall låg. Det har tidigare konstaterats att myndigheter har svårigheter med tillämplig lagstiftning och gränsdragningsfrågor i marknadskontrollsammanhang. Myndigheternas information om marknadskontroll till allmänheten är inte heller alltid tillräcklig och sällan enhetlig. Det är därför inte konstigt att ekonomiska aktörer och allmänheten har svårt att hitta relevanta regler om produktkrav, skyldigheter och rättigheter eller ansvarig myndighet. I prouktsäkerhetsförordningen (2004:469) finns en bestämmelse om att en tillsynsmyndighet ska informera allmänheten om sin tillsynsverksamhet och i EU-förordning 765/2008 om marknadskontroll fastställs att allmänheten ska ha kunskap om vilka marknadskontrollmyndigheterna är och vilka uppgifter de har. Enligt den senare förordningen är vidare myndigheterna skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att informera allmänheten om farliga produkter. Detta tillgodoses, förutom via varningssystemet RAPEX och på respektive myndighetswebbplats även genom rådets myndighetsgemensamma 18(21)

webbplats för marknadskontroll; www.marknadskontroll.se. En åtgärd i 2013 års handlingsplan var att kontinuerligt utveckla och utvärdera webbplatsen samt att i större utsträckning offentliggöra resultat av marknadskontrollaktiviteter och annan information. Under hösten påbörjades ett arbete i syfte att ge webbplatsen ett nytt utseende och ett designmässigt lyft. I slutet av november blev den delen av arbetet klar. Förutsättningarna för en GD-blogg har också skapats. Tanken med bloggen är att marknadskontrollmyndigheternas respektive generaldirektörer skriver i bloggen vid ett tillfälle per myndighet under kommande år. Under 2013 har fler myndigheter än tidigare bidragit med att offentliggöra information på webbplatsen, exempelvis länkar flera myndigheter nu till webbplatsen (t.ex. Kommerskollegium). Fortfarande finns dock ett starkt behov av att många fler myndigheter bidrar med nyheter. Detta har också diskuterats vid flera möten under året varför rådet beslutade i november att utarbeta riktlinjer för vilken typ av information som bör finnas på webbplatsen samt när. Detta mot bakgrund av att många myndigheter upplever att det bör tydliggöras vilken typ av information som ska publiceras parallellt med sekretariatets veckovisa förfrågningar om nyheter. Ytterligare åtgärder i handlingsplanen var att genomföra utbildningsinsatser riktade mot tillverkare, importörer och andra intressenter för ökad kännedom om marknadskontroll, bevaka uppföljningen och arbetet med förslaget till ny elektronisk informationstjänst till konsumenter vilket föreslås i utredningen Konsumenten i centrum ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:43) samt sammanställa och redovisa resultatet från uppföljningen av En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket från 2004. När det gäller utbildningsinsatser har detta ägt rum i samband med seminariet Din produkt, ditt ansvar den 25 april vilket redovisas i kapitel 9. Andra exempel kan också nämnas. Under 2013 ordnade Energimyndigheten tillsammans med Elsäkerhetsverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Swedac två seminarier om produktkrav om belysning för att informera tillverkare och importörer om alla gällande krav. Totalt deltog 70 personer och utväderingen visar att seminarierna det var mycket uppskattade och att företagen gärna vill se fler seminarier. Inom ramen för det gemensamma projektet om leksakers säkerhet har Kemikalieinspektionen, Elsäkerhetsverket och Konsumentverket under 2013 19(21)

fortsatt det proaktiva arbetet med ekonomiska aktörer inom området. Syftet har varit att informera om den nya lagstiftningen om leksakers säkerhet och vilket ansvar olika ekonomiska aktörer har när man placerar leksaker på marknaden. En viktig del i arbetet har bestått i att distribuera tryckt material i form av olika foldrar som är tänkt att fungera som ett stöd för tillverkare, importörer respektive distributörer för att man enklare ska förstå vilket ansvar man har. Distributionen av det tryckta materialet gjordes bland annat via fem branschorganisationer samt genom ett massutskick till ca 300 företag inom leksaksbranschen där företagen även fick information om den planerade marknadskontrollen under 2013. En annan viktig del har varit två välbesökta utbildningstillfällen som arrangerats tillsammans med branschorganisationen Leksaksbranschen där andra samarbetspartners deltagit såsom Läkemedelsverket, Naturvårdsverket, SIS (Swedish Standards Institute), Swerea, branschföreningen Plast-och Kemiföretagen. Det första utbildningstillfället var på tre dagar och genomfördes sent 2012, det andra utbildningstillfället var på en och en halv dag och genomfördes under våren 2013). På Konsumentverkets initiativ hölls även i november 2013 temadagar för säkerheten vid badanläggningar. På temadagarna medverkade bland annat Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och SKL som föreläsare. Vidare deltog Konsumentverket på hästsportmässan med anledning av att marknadskontroller på ridhjälmar uppvisade ett mycket dåligt resultat och höll där ett seminarium som riktade sig till berörda aktörer på området. Fokus på seminariet var redovisning av marknadskontrollen men också utbildning i gällande regler. Arbetsgruppen för uppföljningen av CE-studien bestod av representanter från Swedac (sammankallande), Post- och telestyrelsen, Svensk handel, Branschkansliet och Elsäkerhetsverket. Handelns utredningsinstitut (HUI) fick uppdraget att genomföra studien och en slutgiltig rapport överlämnades i maj. Undersökningen skickades ut i januari och februari till 1 358 företag som är medlemmar i Svensk handel och som berörs av CE-märkning. Totalt svarade 218 företagare på enkäten, ungefär samma svarsfrekvens som vid studien från 2004 (200 företag). Exempel på frågor som ställdes till handlare var om man har fått utbildning vad gäller CE-märket på arbetsplatsen, gradering av den egna kunskapen och om ansvarsfördelningen mellan olika ekonomiska aktörer. Den senare frågeställningen är ny jämfört med den tidigare studien. När det gäller undersökningen om konsumenters kännedom så skedde ett 20(21)

Slumpmässigt urval utifrån PAR:s konsumentdatabas och 765 konsumenter intervjuades per telefon i januari 2013. Exempel på frågor var om man brukade titta efter märket, vad det innebär och vilka produkter som ska vara CE-märkta. Vidare gavs ett antal påståenden om märket som man kunde svara sant eller falskt på. Resultatet visar att den spontana kännedomen om märket hos konsumenter har minskat något i jämförelse med 2004 års studie. Bland de som faktiskt kände till märkningen hade däremot kunskapen ökat något, t.ex. vilka produkter som ska CE-märkas och att det är tillverkaren som med märkningen intygar att produkten uppfyller kraven. Många tror dock fortfarande att det är myndigheter som har kontrollerat produkter som är CE-märkta. Bland handlare hade den spontana kännedomen om CE-märkningen ökat, liksom kunskapen att vissa specificerade produkter ska CE-märkas. Färre tror också att märkningen innebär att myndigheterna har godkänt produkten. Det finns en viss osäkerhet om de olika ekonomiska aktörernas skyldigheter och det är få handlare som fått utbildning eller information om CE-märkningen på sin arbetsplats. Den 15 maj gick Swedac ut med ett pressmeddelande om resultatet från studien. En engelsk version av studien skickades också till Europeiska kommissionen. Delar av resultatet uppmärksammades också vid seminariet Din produkt, ditt ansvar den 25 april där också CE-märkning hade en egen punkt. När det gäller bevakning av utredningen Konsumenten i centrum ett framtida konsumentstöd beslutade regeringen i december att Konsumentverket skall utveckla en konsumentupplysningstjänst i samarbete med berörda aktörer. Upplysningen skall vara på plats i början av 2015 och kommer utgöra en nationell, webbaserad tjänst med samlad konsumentinformation i kombination med en telefonupplysning. Arbetet med att utveckla tjänsten kommer att ske i samråd med ett tjugotal andra myndigheter, de fyra konsumentbyråerna och kommunernas konsumentvägledningar. 21(21)