UTREDNING EKONOMI MM inom Förstudien för Kultursystem Bottna / Gerlesborg. Mitt uppdrag var att försöka ta reda på hur mycket det geografiskt lilla område som kultursystemet omfattar, omsätter i reda pengar, hur invånarna ser på sin livsmiljö och på områdets framtid. För att göra detta skickade jag ut en enkät, ( metod : culture mapping) och gjorde dessutom case-studies baserade på deltagarnas visioner om hur framtiden skulle kunna se ut och vad deras visioner skulle kunna medföra omsättningsmässigt/ekonomiskt. ENKÄT : Inkomna svar: 51 stycken ( + 3 som svarade fast utan användbara svar ) 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Kön: Totalt på listan inom kultursystemet finns 146 personer. Av dessa är 92 kvinnor och 54 är män = 62% kvinnor och 38% män. Av dessa 146 svarade 51 stycken på enkäten d.v.s. 34%. Av de som svarade var 32 kvinnor och 17 män = 63% kvinnor och 37% män Ålderssammansättning Av de 51 som svarat är åldersgruppen 40-59 år störst ( 22 personer = 44%) och tätt efter kommer gruppen som passerat 60 år (19 personer = 37%). Den yngsta åldersgruppen 20-40 år omfattar 10 personer = 19% av svarsgruppen. Utbildning 70% av de svarande är högskoleutbildade. 27 % har någon form av konstnärlig vidareutbildning och nästan lika många har vidareutbildning inom andra estetiska ämnen/dicipliner (25%). Kommentar Könsmässigt speglar enkätsvaren systemets könsfördelning mycket väl. Beträffande ålderssammansättningen finns många medelålders (40-60 år) och äldre ( 60+ ), medan de yngre är lite sämre representerade. I den äldsta gruppen finns många pensionärer och i den yngsta gruppen (20-40 år) är de flesta i realiteten mellan 25 och 35 år. Med facit i hand borde ålderskategorierna delats in annorlunda och snävare. 10 år perioder hade varit mer relevant för att bättre spegla den verkliga ålderssammansättningen/fördelningen. I gruppen 60+ återfinns helt naturligt ett ganska stort antal pensionärer, som i viss mån slutat sin yrkesverksamhet och får sin inkomst via pension. Detta återspeglas i de ekonomiska avsnitten av enkäten/utredningen. Nyare forskning visar att hög utbildning är en viktig faktor i områden som genererar hållbar tillväxt. När det gäller utbildning har 70 % av de som svarat på enkäten högskoleutbildning. De flesta har dessutom någon form av vidareutbildning inom sitt kulturella verksamhetsområde. De boende följer här ett mönster beträffande utbildning som kan följas i andra områden som generar hållbar tillväxt. 1
2. BOENDE/LIVSMILJÖ Antal år som boende Av 51 svarande är 42 helårsboende och 9 delårsboende. En del av de som nu bor hela året, har tidigare varit delårsboende men valt att flytta hit. Ingen av de svarande är barnfödd i området. Alla är inflyttade. De flesta har bott här i 10 år eller mera, men en relativt stor grupp är inflyttade de senaste 5-10 åren. Bland de senast inflyttade återfinns de flesta i den yngsta ålderskategorin. Av de 9 som nu är delårsboende funderar 6 på att flytta till området permanent, men de saknar försörjningsmöjligheter. 1 svarar Kanske och de som inte har för avsikt att bli helårsboende anger familjeskäl som orsak. Varför flyttar man till Bottna Gerlesborg? De flesta anger minst två faktorer, ofta ännu flera. Landskapets särart med hav, berg, natur och en levande småskalig jordbruksbyggd är angivet av mer än 65% som en mycket viktig faktor. Människor blir helt enkelt tagna av och förälskade i det förhållandevis orörda landskapet. 60% anger Kreativ miljö och ett Rikt kulturliv som avgörande för inflyttning. Området som utgör Kultursystem Bottna / Gerlesborg är enligt KRO konstnärstätast i landet. Mängden kulturutövare borgar för kollegor och likasinnade och detta i sig utgör också en dragningskraft. Som tredje inflyttningsfaktor kommer Gerlesborgsskolan (37%). Många av de som flyttat hit har gått på Gerlesborgsskolan, antingen som årselever eller på kortkurser. KKV-B ( Konstnärernas Kollektivverkstad-Bohuslän) är likaså en viktig inflyttningsfaktor, även om Gerlesborgsskolan är dubbelt så viktig, sett ur antal personer som angett skolan och KKV som faktorer. Livskvalité Att sökande efter Livskvalité är en avgörande faktor i de migrationsmönster som ligger bakom områden med hållbar tillväxt, har nyare samhällsforskning redan visat. Samma förhållande är tydligt även i Bottna/Gerlesborg. Ca 35% anger Livskvalité / Stort socialt kapital som anledning till inflyttning. Man talar om öppenhet, tolerans och cosmopolitisk miljö på landet. Lite av stad i vacker miljö är ett annat talande omdöme. Alla är omdömen helt överensstämmande med den kreativa klassens önskningar o värderingar om vad som måste finnas på en plats, för att den ska vara attraktiv. Lika många anger Socialt nätverk, d.v.s. familjeanknytning, kärlek, vänner som anledning till bosättning (35%). Slår man ihop dessa två socialt betingade faktorsgrupper motsvarar de 70%. Det sociala kapitalet har alltså varit av avgörande betydelse vid beslut om att flytta till Bottna/Gerlesborg. Landskapets särart har också haft stor betydelse, liksom ett rikt kulturliv. 2
Kvalitéer i området De flesta anger även här minst två faktorer, ibland flera. Känns inte glesbyggd är ytterligare ett omdöme, nu som svar på vilka kvalitéer området besitter, och återigen är det landskapets särart som anges som största kvalité tillsammans med livskvalité /socialt kapital och stort kulturellt kapital. (86%, 82% respektive 69% ) Noterbart är dock, att endast ca 10% eller 5 personer tycker att Gerlesborgsskolan är en kvalité i området, trots att flera flyttat hit p.g.a. skolan. Detta speglar kanske den förändring som skolan genomgått. Från att under lång tid ha varit och fungerat som en öppen mötesplats har skolan blivit mer sluten, och därmed har den öppna mötesplatsen som förut fanns i området försvunnit. KKV däremot, som får 4 röster motsvarande 8%, är och har alltid varit en rent yrkesrelaterad plats till för medlemmar - inte en öppen plats för områdets boende, varför siffrorna här är mer förståeliga. Kvalitéer som kan tas tillvara bättre Att man hitintills inte tagit tillvara områdets unicitet är de flesta överens om. På frågan vad som kunde tas tillvara bättre av de kvalitéer som finns i området, svarade 53% Det rika kulturlivet, 43% svarade Naturens särart och 30 % angav det Sociala kapitalet som underskattat. Omdömena kan sammanfattas i att området borde marknadsföras bättre. Landskapet är här så pass unikt att det borde kunna fånga besökare årets alla årstider. Fanns det en arena för kulturaktörerna skulle kombinationen av landskap/ kultur kunna locka både besökare och nya boende anser de flesta. Brister Som största brist i området anges också just okunskap och ointresse om värdet natur/kultur bland politiker. Någon nämner även detsamma hos ortsbefolkningen i närliggande samhällen (57%). Några pekar på förhållandet att ingen kommunpolitiker kommer från området. Det är en vit fläck på kartan och 17% anser att det saknas kommunikation mellan politiker och boende eller att den är dålig. Även bilberoende och dålig infrastruktur upplevs av många som en stor brist, liksom bristen på tillgång till billiga bostäder (20%). Att området saknar en öppen mötesplats ses också som en brist av 20% Att hitta försörjning är ett annat problem för kulturaktörerna och befolkningens ålderssammansättning oroar de yngre. ( se även Hot) Hot Också på frågan om eventuella hot mot utvecklingen hade de allra flesta mer än ett svar. Kommersiell exploatering upplevs entydigt som det största hotet för området. Hela 35 personer eller 69% anger detta som hot nummer ett. Kommersiell exploatering innefattar bl.a. svar som inskränkandet av strandskydd, sjöbodar vid skolan, åretruntbostäder blir fritidshus och att det blir som vid resten av kusten. På andra plats på hotlistan kommer Ingen inflyttning av yngre. Rädslan för att området ska bli ett pensionärsretreat, som en av svararna så drastiskt kallar det, är påtaglig, särskilt bland de yngre i kultursystemet ( 24%). 3
Andra hot som anges är lågkonjunktur, med försämrad arbetsmarknad och livsvillkor som följd, och centralisering medförande sämre samhällsservice. ( 22%) Lika många upplever att social och kulturell stagnation vore ett hot mot utvecklingen i området. Det som oroar mest, att kommersiell exploatering ska förstöra den unika landskapsbilden och att jordbruksmark ska tas i anspråk för kommersiella turistanläggningar eller köpcentra, tyder på ett starkt engagemang för områdets natur och miljö. Detta intryck förstärks i svaren om medlemskap i olika föreningar. Föreningsliv Alla som svarat på enkäten är med i en eller flera föreningar. Många i minst fem stycken. Majoriteten av föreningarna är lokala, och merparten kultur- och miljöföreningar i vars policy ekologiskt tänkande och hållbar utveckling är inskriven. 76% är medlemmar i Bottnafjordens Inköpsförening och 63% i kulturföreningar och kulturella intresseorganisationer av olika slag. Ca 44% är med i ekonomiska föreningar med konstnärlig/kulturell verksamhet som bas, och 35% är medlemmar i KKV. Hembygdsföreningarna i området lockar 44% och den nybildade Bottna Kulturfestivalförening 41%. Om man bortser från de ekonomiska föreningarna, tyder detta på ett mycket stort lokalt engagemang bland kultursystemets boende - ett engagemang som bl.a. manifesteras i mängden föreningar, föreningslivets omfattning och platstillhörighet. Ett annat bevis för att man känner starkt för sitt boendeområde är att 80% el 41 personer säger att de kan rekommendera andra att bosätta sig här. Endast 4% eller 3 personer svarar nej på den frågan och de gör de med reservation för att det samtidigt kan vara svårt att leva här. Resterande svarar inte på den frågan alls. VERKSAMHET/FÖRSÖRJNING Konstnärliga och kulturella verksamhetsområden bland de boende Bottna/Gerlesborgsområdet har väldigt många konstnärer/kulturutövare i förhållande till antal invånare i området. För att få en uppfattning om, inom vilka konstformer de boende aktörerna är verksamma, delades olika verksamhetesområden in i 15 kategorier. De flesta av utövarna är verksamma inom flera kategorier/verksamhetsområden. Flest verksamma utövare, 38%, finns inom kategorin bildkonst. 24% arbetar med någon form av scenkonst och 20% återfinns inom kategorin skulptur/rum. 18% arbetar med film/media/it och därefter följer Textilkonst med 16%. Lika många, 16%, har eller har haft försörjning som akademiker. De övriga kategorierna har något färre procentuellt verksamma, varför jag inte kommenterar dem här, utan istället hänvisar till sammanställning i diagramform. Tittar man på de fem största kategorierna är det mycket troligt att Gerlesborgsskolan bidragit till det stora antalet bildkonstnärer. Likaså att KKV har betydelse för att det finns så pass många skulptörer i området. KKV har också bra arbetsmöjligheter för textilt konstnärsarbete. 4
Vad scenkonsten beträffar finns också en koppling historiskt till Gerlesborgsskolan, som tidigare etablerade samverkan med flera konstformer utanför skolans kärnverksamhet. Hur verksamheten bedrivs och om det går att leva av den. Olika former för hur verksamheterna bedrivs är ganska jämt fördelat. 49% bedriver inte verksamhet i bolagsform, men 38% gör det. De flesta av dem som enskild firma. 13% svarade inte på frågan. 63% uppger att de inte kan leva av sin konstnärliga eller kulturella verksamhet, och 20% att de kan det. Övriga svarade inte på frågan. Lika många, 20%, uppger att de har sin konstnärliga/kulturella verksamhet som huvudsaklig inkomstkälla. En del av dessa har även andra jobb. För att försörja sig har de flesta, drygt 82% eller 42 stycken, ett eller flera andra arbeten vid sidan om sina konstnärliga/kulturella verksamheter, eller annat arbete som enda inkomstkälla. En del är också pensionärer (15%,), och 8% eller fyra personer svarade inte på frågan. Av dessa andra arbeten är nästan hälften av pedagogisk art (lärare i någon form eller kursledare. ). En relativt stor grupp är byggarbetare, och några arbetar som personliga assistenter. Ett fåtal studerar vid sidan om och några få lever av eget kapital. Några få är deltidssjukskrivna och någon enstaka heltidssjukskriven och pensionärerna utgör också en relativt stor grupp / se diagram/ Dessa brödföde-jobb speglar rätt väl den begränsade arbetsmarknad som finns i området. Omsättning i kronor av konstnärlig/kulturell verksamhet Tittar man på uppgivna omsättningssiffror, så är det många vars omsättning är förhållandevis låg och några få som har en förhållandevis hög omsättning. 76%, eller 39 personer, uppgav uppskattad omsättning, medan 24% eller 12 personer inte kunde eller ville svara med några summor/siffror. De 39, som svarade, omsätter tillsammans 5 200 000 kronor på konstnärlig eller kulturell verksamhet. 82%, eller 42 personer, hade andra arbeten som brödjobb. 23 av dem svarade på frågan om omsättning beträffande dessa andra arbeten/verksamheter. Samma förhållande gäller här som för de kulturella verksamheterna.. Rätt många uppger en låg eller medelhög omsättning, ett färre antal uppger en lite högre omsättning. I kronor räknat omsätter dessa 23 personer tillsammans 2 730 000 kronor på sina vid-sidanom arbeten. Den totala omsättningssumman för de fria aktörer som svarat i siffror är således 7 930 000 kronor. Men för att bilden av hur mycket kulturen omsätter i Kultursystem Bottna/Gerlesborg ska bli rättvisande, bör läggas Gerlesborgsskolans omsättning och KKV-B s omsättning. 5
Skolan omsätter ca 12 miljoner kronor och KKV-B 2,2 miljoner kronor. Till dessa bör läggas skolans elever. De bor o lever här 8 månader/år. De flesta har studiemedel ( ca 7000 kr/mån). De är 40 stycken och omsätter således ca 2.240000 ( 7000 kr*40*8 mån) under sin studietid per år. Tillsammasn i hela systemet är således den hitills konstaterade omsättningen 24.370.000 kronor / diagram total omsättning 1/ Men i realiteten borde omsättningen ligga betydligt högre. Kultursystemet omfattar 146 personer. Kan man anta att de som svarat på enkäten är representativa för övriga fria aktörer? Har de flyttat hit av samma orsaker som de som svarat på enkäten? Har de samma värderingar gällande områdets kvalitéeer respektive brister/hot? Och är det troligt att de omsätter ungefär samma summor? När det gäller könstillhörighet är det 99% representativitet i svarsmaterialet. De yngres rädsla för att området skall bli ett pensionärsretreat gör det sannolikt att ålderssammansättningen också stämmer överens med verkligheten. Och baserat på erfarenhet och god kännedom om områdets fria aktörer kan man konstatera att det finns någon slags gemensam värdegrund när det gäller området och områdets framtid, När det gäller enkätsvaren gällande omsättning ( många som omsätter små summor, några få som omsätter större summor) finns också anledning att tro att de är representativa. Så om enkätsvaren har samma representativitet i kultursystemet som könstillhörigheten, torde den totala omsättningen i systemet för konstnärlig/kulturell verksamhet vara 19 500 000 kronor och omsättning av annan verksamhet bland konstnärer/kulturaktörer ca 17 300 000 kronor. Den sammanlagda omsättningen för systemets fria aktörer torde således vara ca 36 800 000 kronor. ( siffrorna är framräknade genom ett genomsnitt av omsättningen för kulturverksamhet/person 5.200 000 / 39 * 146 och ett genomsnitt av omsättningen av annan verksamhet/person 2.730 000 / 23*146. ) Men för att bilden av hur mycket kulturen omsätter i Kultursystem Bottna/Gerlesborg ska bli rättvisande, bör läggas Gerlesborgsskolans omsättning och KKV-B s omsättning. Skolan omsätter 12 miljoner kronor och KKV-B 2,2 miljoner kronor. Den totala omsättning som genereras av fria kulturaktörer, elever vid skolan och kulturinstitutioner i Bottna/ Gerlesborgs Kultursytem, torde därför vara ca 53,2 miljoner kronor.. Den totala omsättningen för området blir då ca 53 240.000 kronor / diagram Total omsättning 2/ Mål att göra konstnärlig/kulturella verksamheten som huvudinkomstkälla? På frågan om deras mål var att ha den konstnärliga/kulturella verksamheten som huvudinkomstkälla svarade 41% Ja och lika många Nej. Många av de som svarade nej var pensionärer. 18% svarade inte på frågan. De som svarade Ja på frågan, beskrev också vad som skulle underlätta för dem att nå målet. 6
Mer kunskap om och/ eller hjälp med marknadsföring toppade den listan. 22%, eller 11 personer, behövde förkovra sig i eller få hjälp med marknadsföring. På andra plats kom en lokal för verksamheter och samarbeten ( 14% / 7 personer). Tid och pengar behövde lika många ( 14%.). Andra behov som angavs var administrativ hjälp med ansökningar och uppföljningar av projekt samt bättre kunskaper i IT och Digitala Media. En person angav en bra affärsidé och en annan skrev lite skämtsamt personlighetsförändring som svar. Detta svar är lite symptomatiskt och ska kanske inte enbart tas som ett skämt. Det är en konst i sig att sälja, oavsett vad man säljer och det är långt ifrån alla som har de egenskaper som fordras för att bli en bra säljare. Konstnärer i allmänhet är inte heller kända för att vara bra säljare i första hand och en del kanske varken kan eller vill befatta sig med en mer kommersiell marknad, en marknad som dessutom är bland de tuffaste som finns. Att önskemålet om mer hjälp med marknadsföring är det mest angivna behovet är därför inte förvånande. Lokalen som kommer som nummer två är också förståelig. De flesta konstnärer och många av de andra kulturaktörerna är ensamarbetare, och den omständigheten gör behovet av en gemensam lokal för verksamhet och samarbeten förståelig. En sådan lokal skulle enligt enkätsvaren betyda väldigt mycket för aktörerna i kultursystemet både yrkesmässigt och socialt.. Betydelse av en öppen mötesplats yrkesmässigt 60% tror att en öppen lokal /mötesplats skulle innebära möjligheter till samarbeten, nya idéer och utveckling. Ca 38% påpekar att man kan få resurser billigare om de finns samlade på en plats. Som särskilt efterfrågade resurser nämns IT och marknadsföringskompetens. Utöver dessa två anges även utökat kontaktnät och skapande av nätverk som en positiv möjlighet. Endast 6%, eller 3 personer, angav att det inte skulle betyda särskilt mycket för dem yrkesmässigt med en öppen mötesplats och 5 personer svarade inte på frågan. Betydelse av en öppen mötesplats socialt Ur social aspekt skulle en öppen mötesplast/lokal också betyda mycket. 55% anger att trivseln och gemenskapen skulle öka och det sociala livet berikas. 12% skriver att det skulle betyda jättemycket/mycket. Andra svarade att de skulle bli stimulerade (8%), andra att det skulle innebära en nystart och att Inköpsföreningen skulle kunna få en chans att utvecklas. Endast två personer,eller 4%,svarade att det för dem skulle betyda ganska lite socialt med en öppen mötesplats/lokal. Lika få svarade Vet ej och 5 personer svarade inte på frågan. Önskan om en öppen mötesplats / gemensamhetslokal manifesterades också i svaren på frågan om vad som var det bästa som kunde hända för området/platsen Bottna/Gerlesborg. Det bästa som kunde hända På frågan vad som skulle vara ett lyft för området svarade 65% ett Kulturhus/kulturcentrum, som var känt både lokalt, nationellt och internationellt. Att kulturkontoret realiseras, ett stort öppet kulturhus med bra bussförbindelser dit, ett svenskt Louisiana, en professionell konsthall, var några av svaren, 14% tyckte att bygden borde profileras bättre mot hållbar utveckling och livskvalité. Man borde synliggöra mötet mellan kultur och ekologi för besökare. De lokala näringarna borde lyftas fram, och då inte enbart de konstnärliga/kulturella utan också lokal matproduktion och fåravel t.ex. Bättre boendemöjligheter och mer inflyttning av yngre vore också ett lyft, anser lika många (14%), likaså bättre kollektivtrafik och cykelbanor 4%. 7
Sammanlagt kom det in 62 förslag på vad som vore det bästa på för områdets utveckling. Att området i sig och vad som händer här engagerar många blir också tydligt i svaren på frågan om vad som skulle vara det värsta som skulle kunna hända i bygden. Det värsta som kunde hända Det värsta som skulle hända Bottna/Gerlesborgs området är enligt enkäten Kommersiell Exploatering (32%). Under rubriken Kommersiell Exploatering döljer sig svar som: att kommersiella turistanläggningar / köpcentra byggs, området blir som Smögen, bara sjöbodar överallt, sommarboendet tar över m.fl. liknande uttryck. Ingen samverkan och att Förstudiens initiativ punkterar skulle vara det värsta som kunde hända anser 25%. 22% anger natur- och samhällskatastrofer som största hotet, 20% anser att det värsta som kunde hända området är om Gerlesborgsskolan och KKV-B läggs ner och 12% anger utflyttning av kollegor och ingen inflyttning som det största hotet mot utvecklingen i området. Slutkommentar Området i sig utövar en stark attraktionskraft på kulturutövare. Platsen har flera av de kvalitéer, som en plats enligt forskningen måste ha för att locka till sig boende som kan generera hållbar tillväxt. / se t.ex. Florida Den kreativa klassens framväxt / Det finns också ett väldigt stark engagemang hos de boende för området Bottna/Gerlesborg och dess framtid. Detta manifesteras i svaren på en rad frågor. Tas detta engagemang tillvara i kombination med de outnyttjade resurser som finns bland de boende, finns förutsättningar för en gynnsam utveckling. Områdets särart, kombinationen natur/kultur borde kunna marknadsföras för att locka nya boende och besökare året runt. Naturens särart lockar och har genom åren lockat kulturutövare av olika slag att bosätta sig just här. Det är en av få kuststräckor i Bohuslän som ännu inte är kommersiellt exploaterad i nämnvärd utsträckning. Landskapets orörda skönhet är unik, något som i sig kan bidra till hållbar tillväxt om den tas tillvara och får förbli just orörd, vild och vacker. Här finns t.ex. flera mycket vackra vandringsleder, som i kombination med permanent eller utbytbar land-art eller konst på led skulle kunna utgöra en ny upplevelsebaserad besöksattraktion. Naturens särart och de många i området boende kulturaktörerna bidrar också till inflyttning. Många av de senast inflyttade till området är unga med familj och barn. De har valt att söka livskvalité i ett levande småskaligt jordbrukslandskap med vacker natur framför tryggad försörjning och är representanter för de värderingar som mer och mer styr migrationen hos välutbildade yngre människor i Sverige ( och utomlands). Och även om de flesta inte för dagen är höginkomsttagare så bidrar de till ökad omsättning och skapar förutsättningar för att samhällstjänster som skola och dagis kan finnas kvar. Exploateras naturen och omgivningarna torde denna inflyttningstrend stanna av och kanske rent av bidra till utflyttning. Många boende är engagerade i miljöfrågor och har stor kunskap om hållbar teknik, miljö och utveckling. Deras spetskompetens borde kunna tas tillvara inom olika samhällssektorer. Det finns bl.a. stor kompetens inom byggnadsvård och byggnadstekniker. Redan nu förekommer studiebesök kring halmbalsbyggtekniken, ett av de områden som skulle kunna utvecklas för att locka nya besökare inte bara sommartid utan året runt. 8
Sveriges främsta kännare av husbyggen i halmbalsteknik bor i Bottna och husen som byggts i denna teknik i området är kända och omskrivna i specialpress och tidskrifter. Skärskälls Ekoby lockar också redan nu ca 1000 besökare per år och området skulle kunna marknadsföras som ett centrum för alternativa, hållbara och vårdande byggnadstekniker. Stenindustrin/KKV lockar internationella besökare/aktörer, som skulle kunna utnyttjas som ambassadörer för området ute i Europa o övriga världen. Av KKV.s medlemmar är bara 20% lokalt boende och KKV har 30-40 medlemmar som kommer från andra länder. Dessa kommer mer eller mindre regelbundet till Bottna/Gerlesborg för att arbeta i sten och skulle kunna sprida kunskap och information och locka nya besökare om området utvecklades mer till ett kulturbaserat verksamhetscentrum. Det finns också ett i övrigt stort kulturellt kapital att ta tillvara i marknadsföring av området. Området är ett av de områden där det bor flest kulturutövare i förhållande till invånarantal i landet, men det finns ingen arena för dem att visa upp sina kompetenser! Under sommartid finns flera utställnings/konsthallar, men inte en enda som är öppen året runt! En konsthall skulle kunna utgöra en del av ett större kultur- och verksamhetscentrum. Fanns lokaler lämpade för teater, dans och performance/scenkonst skulle de boendes kompetenser kunna utnyttjas för t.ex. workshops och / eller kursverksamhet av olika längd och slag och därmed bidra till ökad omsättning och tillväxt. Inköpsföreningen skulle också kunna ha permanenta lokaler med högre standard än dagens i sådan byggnad/verksamhetscentrum o sannolikt därigenom öka sin omsättning.. Viljan att utveckla sina respektive verksamhetsområden finns belagda i utredningen och ett sådant centrum skulle även kunna fylla behovet av en öppen mötesplast för områdets fria kulturaktörer. Det finns ett också ett stort socialt kapital och en stark vilja och förmåga till samverkan i området. Ett exempel på det är Bottna Kulturfestival. Festivalen var från början arrangerad i liten skala av ett fåtal personer, men har det senaste året utvecklats till en festival i betydligt större skala. Festivalen är numera arrangerad av en stor grupp boende aktörer som tillsammans utvecklat både form och innehåll. 2008 hade festivalen 1500 besökare och omsatte ca 150000 kronor. 2009 räknar festivalarrangörerna med ett besöksantal på ca 2500 personer och en omsättning på ca 350.000-400.000. Bland andra outnyttjade resurser med spetskompetens bland de boende finns också flera kockar, bl.a. en vegetarisk gourmetkock. Området saknar helt restauranger (förutom skolans kök som inte är öppet för allmänheten utan förbeställning). Fanns det en lokal med godkänt kök skulle området kunna bjuda de boende och alla andra i omgivningarna på möjligheten att äta ute året runt. Satsade man på att i så stor utsträckning som möjligt använda lokalt producerade råvaror, skulle en restaurang även bidra till ökad omsättning på mer än ett sätt. Det s.k. slow-food konceptet i sig är säljande hos medvetna konsumenter och skulle rimma bra med det miljö- och ekologiska tänkande som är förhärskande bland de boende 9
10