VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

Suomen Rauhanliitto - Finlands Fredsförbund ry VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 godkänd på årsmötet 26.4.2014 1 Året 2013 i fredsarbetet... 2 2 Allmän verksamhet och kansliet... 2 3 Information, påverkningsarbete och utbildning... 3 4 Nedrustning och vapenkontroll... 6 5 Krishantering, fredsbyggande, fredsmedling... 7 6 Internationellt samarbete och nätverkande... 7 7 Fredsskolan och aktivitetshelheter kring fred och utveckling... 8 8 Fredsstationen... 9 9 Kulturverksamhet... 10 10 Administration och medlemskap i andra organisationer... 10 11 Ekonomi... 12

1. Året 2013 i fredsarbetet Konflikten i Syrien eskalerade till en humanitär kris och präglade internationella diskussioner under hela året. Antalet människor som flytt inbördeskriget i Syrien beräknades till och med slutet av 2013 uppgå till 3,5 miljoner. Enligt FN är närmare sju miljoner människor i behov av humanitär hjälp. Konflikten i Syrien har vida följder i regionen. I konflikten har de civila utsatts för organiserat våld och krigsoperationer och på hösten kunde det konstateras att också kemiska vapen använts i Syrien. Finlands Fredsförbund strävade efter att medverka till att det internationella samfundet ska vara en aktivare fredsmäklare, att vapenhandeln och vapenhjälpen till hela området ska läggas ner och att Finland ska ta emot syriska flyktingar. Diskussionen om kemiska vapen i Syrien och Nobels fredspris som gick till Organisationen för förbud mot kemiska vapen betonade hur viktigt arbetet för en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern är, ett arbete som också Fredsförbundet har varit med om. Också annars har förbundet under året varit aktivt speciellt i frågor omkring kärnvapennedrustning. Förbundet understödde bl.a. på olika sätt arrangemangen av konferensen Nuclear exits som Läkarens Sociala ansvar LSV-organisationen arrangerade i Finland. Konferensen syftade till att förmedla kunskap om det positiva exempel de länder utgör som haft kärnvapen eller en möjlighet till kärnvapen, men avstått. Konferensen hade en imponerande talarlista, bl.a. Sydafrikas förre president Frederik de Klerk, och det finländska öppningsanförandet hölls förutom av organisationsrepresentanterna av finansminister Jutta Urpilainen. Vid sidan om frågor omkring massförstörelsevapen arbetades det inom medborgarorganisationerna men också på initiativ av progressiva stater för att det s.k. vapenhandelsavtalet äntligen skulle ingås och 3.4 kom man i FN fram till ett avtal. Finland var bland de första att underteckna avtalet. Fredsorganisationerna och Amnesty tog under året fram förutom de internationella frågorna omkring vapenhandeln speciellt frågor kring de vapen som exporteras från Finland, inte genom licenser för militär vapenexport, men med s.k. civila licenser. Organisationerna har misstänkt att det mitt i oroligheterna under den arabiska våren exporterats delar till vapen och anknytande produkter från Finland bl.a. till Bahrain och Bahrains armé med licenser från polisstyrelsen. Fredsförbundet, de Hundras Kommitté och Amnesty lämnade in en brottsanmälan om sin exportmisstanke och till förvaltningsdomstolen en överklagan om att organisationerna inte fick licenserna i fråga till påseende för att kunna kontrollera saken. Behandlingen av ärendet var ännu på gång vid årsskiftet. Främjandet av fredskultur och fredsfostran var på Fredsförbundets agenda bl.a. genom arbetet i fredsskolan, men också bl.a. vid ett seminarium i samband med Socialforum och genom fredskulturarbetet inom den internationella paraplyorganisationen IPB. Vid årets slut arrangerades en fin tillställning till minnet av Nelson Mandela tillsammans med aktörer inom kulturen. Tillställningen arrangerades på trappan till Domkyrkan och förmedlade ett starkt budskap för fred och försoning. Fredsstationen utvecklades vidare både då det gäller funktionen som aktivitetscentrum för organisationerna och också rent fysiskt. Av reparationerna som planerats för 2013 blev en del av de sista större arbetena senarelagda till 2014, men i stället kunde man genomföra mindre operationer för att fräscha upp det inre i huset; bl.a. gjordes en mindre reparation av husets handbibliotek och trappan till källarvåningen. I jämförelse med ett normalt år har förbundets vardag präglats av att den långvariga administrativa chefen Seija Uitto gick i pension och av att rekryteringsprocessen visade sig vara besvärlig. Vid kansliet arbetades det med underbemanning under största delen av året. Situationen inverkade något på den lilla organisationens verksamhet men den klarades av. 2. Allmän verksamhet och kansliet Förbundet upprätthåller Fredsstationen som ett aktivitetscentrum och dess övre våning som ett gemensamt kansli för fredsarbete, där förbundet tillhandahåller bl.a. kontorsfaciliteter för andra organisationers behov. Med ett leasingavtal var kopieringsmaskinen, frankeringsmaskinen och hela husets datanät i gemensamt bruk.

Efter att administrativa chefen gått i pension sköttes uppgifterna i förbundet under 3 månader ända till juni av Helena Tilli under titeln byråchef och efter mitten av oktober anställdes Marja Meriläinen. Mellan dessa tider skötte förbundets heltidsanställda verksamhetsledare Laura Lodenius vid sidan om det innehållsliga arbetet också organisationens och husets administrativa uppgifter. Den deltidsanställda informatören Sanna Paakkanen (arbetstid 20 h/vecka) var under 2013 föräldraledig. Med stöd av det projektbidrag Fredsskolan fick har Annukka Toivonen varit anställd som koordinator med en arbetstid på 30 timmar i veckan. Förbundets utvecklingsinformationsprojekt Hauraat äänet hauraissa valtioissa sköttes av Jarmo Pykälä under 3 månader. Fredsstationens fastighetsstädare och serviceperson var Aisha Bebanghia (88 h/månad). Datatjänsterna köptes av andelslaget Mediasiili. Översättningarna till svenska sköttes av Ilse Cantell. En stor del av de arbeten och projekt som anknyter till Fredsförbundets verksamhet genomfördes av frivilliga. 3. Information, påverkningsarbete och utbildning 3.1 Allmänt informations- och påverkningsarbete Målet för informationen är att stärka fredsarbetets synlighet och påverka i freds- och säkerhetspolitiska frågor. Fredsförbundet fungerar som informationsbyrå för olika fredsfrågor, säkerhetspolitik och nedrustningsarbete. Informationsverksamheten riktades dels i en sakkunnigroll till myndigheter, beslutsfattare och media, och dels till allmänheten. I början av året avgav förbundet på begäran av både utrikesutskottet och försvarsutskottet utlåtanden om statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik (SRR 6/2012 rd). Den s.k. försvarsmaktsreformen väckte debatt i det finländska samhället. Ett flertal av Fredsförbundets medlemsorganisationer var med om kampanjer och samlade under året in namn under ett medborgarinitiativ för att Finland ska avstå från värnplikten. Verksamhetsledaren deltog i en debatt i radion om försvarsmaktsreformen. Förbundet har gett ut pressmeddelanden om följande ämnen: seminariet om möjligheterna för vapenfri fredsbevarande verksamhet och evenemangen under FN-veckan (16.10), om Nobels fredspris (11.10), om organisationernas brottsanmälan om eventuellt vapenexport- och restriktionsbrott (14.4), om Finlands konsekventa agerande i fråga om kärnvapennedrustningen (Cronberg 2.5), om Den globala aktivitetsdagen mot militära utgifter (15.4), om vapenhandelsavtalet (Arms Trade Treaty) (29.3 och 3.4), om utgivandet av SIPRI:s årsrapport (7.3), om konferensen om humanitära konsekvenser av kärnvapen (5.3), om fredsorganisationernas krav att EU ska förlänga vapenexportförbudet till Syrien (6.2) och om den ökade vapenexporten från Europeiska unionen (16.1). Dessutom har förbundet allt mera kommenterat om olika teman och verksamheten inom fredsarbetet via sin webbplats och Facebook. Ordföranden och verksamhetsledaren uppträdde under året också framför allt i svenskspråkig tv och i radions aktualitetsprogram omkring olika frågor i fredsarbetet. 3.2 Tillställningar och seminarier Information till medborgare gick ut både i egna tidningar och utdelade publikationer och i media. För att öka medvetenheten om olika fredsfrågor arrangerade Fredsförbundet under året dels egna publiktillställningar, och dels, i samband med större evenemang som andra ordnat, tillställningar som gjorde det möjligt att nå större människoskaror. Satsningar har också gjorts på samarbete med specifika målgrupper, bl.a. invandrare. Fredsförbundet har under året strävat efter att stödja olika mindre grupper såsom den somaliska diasporan och kurdgrupper med deras tillställningar, och att i rollen som paraplyorganisation stödja tillställningar som främjar alla olika fredsorganisationers samarbete. Mot slutet av året arrangerades också en för fredsorganisationerna gemensam överläggning som gällde verksamheten och samarbetet under det följande året.

Somalidiaspora-samarbete (Februari) Tillsammans med somaliska aktivisten Abdulkar Moali arrangerades i februari för andra gången ett tre dagars evenemang vars mål är att förebygga intresset att bli rekryterad till våldsamma och fundamentalistiska organisationer. I evenemanget deltog cirka 50 unga manliga somalier från Sverige, Danmark, England och Finland. Utöver seminariet om dagen och somaliernas egna diskussioner innehöll programmet mycket fotboll. Tanken var att tilltala de unga på ett lite nyare sätt och att kombinera sport och fredsarbete genom lagspel. Vid själva seminariet talade Pekka Haavisto och från Kyrkans utlandshjälp Jussi Ojala förutom Fredsförbundets representant. Helsingfors kyrkliga samfällighet var med som finansiär och samarbetspartner. Samarbete med kurder (Mars) Fredsförbundet samarbetade med kurdiska organisationer för att arrangera en Halabja-dag i mars (16.3) och öka samarbetet mellan organisationerna. Ett tiotal grupper deltog. Halabja-dagen är en dag som arrangeras till minnet av offren för kemiska vapen och som minnesdag för Saddam Hussein-regimens kurdiska offer. Evenemanget på Folkets hus i Botby samlade närmare hundra deltagare från alla i Finland boende kurdiska grupper. Efter Halabja-tillställningen deltog förbundet under året i flera tillställningar som kurdgrupperna arrangerade i Finland och hjälpte grupperna i deras påverkningsarbete. Fredsförbundet betonade viktigheten av fredlig verksamhet och demokratiskt och jämlikt deltagande i samhällsaktiviteterna. Socialforum (April) Inom Helsingfors Socialforum i april (20 21.4) på Arbis arrangerades för allmänheten evenemanget Rauhankulttuuri vs vihakulttuuri / Fredskultur vs hatkultur. Ämnet anknyter till hur byggandet av en fredskultur är en del av förebyggandet av konflikter och av konsolideringen av samhället efter konflikter. I diskussionen deltog den norska fredskulturens Unesco-veteran Ingeborg Breines som också är taleskvinna för IPB, paraplyorganisationen för internationellt fredsarbete, professor Pirjo Kukkonen (Humanister utan gränser), chefredaktör Arja Alho och författaren Sirpa Kähkönen. Vid Socialforumet deltog fredsförbundarna också i andra tillställningar och hade en monter tillsammans med de övriga organisationerna på Fredsstationen. I Socialforumet deltog drygt ett par hundra personer och i Fredsförbundets workshop cirka 20 personer. Världen i byn (Maj) Inför sommaren deltog Fredsförbundet i evenemanget Världen i byn (25 26.5) där fredsorganisationerna hade ett gemensamt område i Fredsbyn. Världen i byn besöktes av sammanlagt cirka 85 000 personer. I Fredsbyn presenterade fredsorganisationerna fredsarbetet och samtalade med folk om fredsarbetets utmaningar samt sålde sina produkter. Hiroshima-dagen och Lovisa fredsforum (Augusti) I augusti på och omkring Hiroshima-dagen (6.8) deltog förbundet tillsammans med sina medlemsorganisationer i Lovisa fredsforum som koordineras av Kristliga fredsrörelsen. På Hiroshima-dagen arrangerade förbundet och medlemsorganisationerna minnestillställningar förutom i Helsingfors bl.a. på Åland, i Närpes och i Åbo. Evenemanget i Helsingfors samlade en rekordpublik, över 400 personer; talare var Elisabeth Rehn, biskop Tapio Luoma och Ilkka Taipale, och för musiken svarande Maisa Tikka och Yuriko Shibayama. Fredsförbundets medlemsorganisation de Hundras Kommitté fyllde 50 år på Hiroshima-dagen. Under jubileumsåret ordnades bl.a. en filmserie kring tema krig och fred tillsammans med Nationella audiovisuella institutet KAVI, forna filmarkivet, med bl.a. Peter von Bagh som inledare. Dessutom publicerade de Hundras Kommitté sin jubileumsbok Rauhan Ytimessä, till vilken även flera från Fredsförbundet bidrog med artiklar, och arrangerade en konstauktion och en matiné på självständighetsdagen till förmån för organisationens fredsarbete. Fredsdagen (September) På internationella Fredsdagen (21.9) ordnades vid Tre smeder i Helsingfors en tillställning där i Finland boende syrier fick komma fram med sin syn på hur fred borde byggas i Syrien.

Vapenhandel (September) Två tillställningar om Finlands och Europeiska unionens vapenexport arrangerades 23.9. Förmiddagstillställningen hölls på Pressklubben tillsammans med experter inom området. Bl.a. tjänstemän, vapenindustrin och journalister var inbjudna. Talare var An Vranckx, Elli Kytömäki och Tarja Cronberg. På kvällen arrangerades en tillställning närmast för fredsaktivister och personer som är intresserade av att delta i kampanjer. Talare var de nämnda vapenexportforskarna. Samarbete med ryska medborgasamhället i Asien-Europa-samarbetet (Oktober) Förbundet arrangerade ett seminarium i Europa-salen tillsammans med det finska nätverket inom Asia Europe People s Forum med rubriken Russia in Asian-European Context. I evenemanget deltog som inbjudna gäster de ryska fredsaktivisterna Olga Alekseeva, Ella Poliakova och Oksana Paramonova samt den indiska medborgarsamhällsaktivisten Anuradha Chenoy. Finländare som talade vid seminariet var bl.a. Markku Kivinen, Tarja Cronberg och Anita Kelles-Viitanen. FN-nedrustningsveckan (Oktober) I oktober på internationella FN-dagen (24.10) arrangerades en tillställning under rubriken Möjligheterna för ett vapenfritt fredsbevarande. Förbundet var arrangör tillsammans med Ekumeniska rådet i Finland, gruppen PAND konstnärer för fred, Institutet för fredsfostran, Finlands Kristliga Fredsrörelse, Fredskämparna i Finland och de Hundras Kommitté i Finland. Evenemanget ägde rum på kulturcentret Caisa, där Nonviolent Peaceforce presenterade sin verksamhet. Organisationen gör konkret fredsarbete i många av världens krishärdar genom att utföra vapenfria fredsmedlande interventioner. Vid tillställningen presenterades vapenfritt fredsmedlande i Sudan och på Filippinerna. Kostnaderna för deltagandet i tillställningen betalades för Nonviolent Peaceforces ledare, den estniskfödda amerikanskan Doris Mariani, för Nena Kaiser från samma organisation samt för finske Alex Virtanen som arbetar som vapenfri fredsbevarare på Filippinerna. Finländska talare var bl.a. riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér och utrikesministerns särskilda representant Kimmo Kiljunen. Tarek Al- Khoury som flytt från Syrien till Libanon talade också. President Tarja Halonen var närvarande och höll ett anförande. De internationella gästerna besökte också utrikesministeriet och en del inslag om dem och tillställningen gjordes för medierna. På FN-dagen deltog Fredsförbundet också i ett evenemang i Helsingfors domkyrka efter en ekumenisk fredsgudstjänst som arrangerades av Finlands Kristliga Fredsrörelse, Finlands FN-förbund och domkyrkoförsamlingen, samt i ett friluftsevenemang på Narinken, i praktiken arrangerat av PAND och Fredskämparna men ändå ett gemensamt FN-dagsevenemang med fredstält, musik, tal och origami. Från Narinken startade ett fredståg till Järnvägstorget där programmet fortsatte. På kvällen byggde förbundet traditionellt ett stort symboliskt fredsmärke av levande ljus på riksdagshusets trappa för att påminna både medborgarna och beslutsfattarna om FN-dagen. Fredsmärket av brinnande ljus spreds i bildform då tidningen Metro publicerade bilden; förutom i tidningen kunde den också ses på ljustavlorna i Helsingfors kollektiva trafikmedel. FN-dagens kväll avslutades med en klubb på Fredsstationen där bandet Tuima spelade. Fredsorganisationernas samarbete (December) Inbjudna av Fredsförbundet samlades på Fredsstationen 10 representanter för organisationer och aktörer inom fredsarbetet för att överlägga om eventuellt samarbete och fredsarbetets utmaningar år 2014. 3.3 Tidningar, nätpublikationer, webbplatsen Pax I samarbete med de Hundras Kommitté ges tidningen PAX ut elektroniskt fyra gånger om året. Webbplatsen möjliggör större spridning av materialet än enbart till medlemmarna. Ett nummer av PAX per år ges också ut som en papperstidning som delas ut på olika evenemang. De övriga numren utkommer som nättidning. Upplagan för PAX i pappersversion var 5000 exemplar som spreds vid olika evenemang och även skickades hem till understödjande medlemmar. Chefredaktör var under årets första hälft Timo Riitamaa och sista delen

av året de Hundras Kommittés generalsekreterare Eekku Aromaa. I slutet av 2013 valdes till ny chefredaktör Kaisu Suopanki, vars första nummer blev 1/2014. PAX fick 2000 euro i kulturtidskriftsstöd. Fredsposten och Ydin Till de understödjande medlemmarna skickades den svenskspråkiga tidskriften Fredsposten som utges fyra gånger per år. Chefredaktör är Christian Lång. Tidskriften ges ut av vår medlemsorganisation Garantiföreningen för Finlands Fredsförbund. Till de understödjande medlemmarna skickades också tidskriften Ydin som kommer ut fyra gånger per år och vars chefredaktör är Arja Alho. Fredsförbundet är medlem i Ydin-julkaisut ry som är utgivare för Ydin. Webb och sociala media Information sprids också genom webbplatsen www.rauhanliitto.fi (www.fredsförbundet.fi) och genom Fredsförbundets och Fredsstationens Facebook-sidor. Fredsstationens webbplats www.rauhanasema.fi fungerar som en virtuell portal till Fredsstationens organisationer. Utvecklingsinformationsprojekt Fredsförbundet genomförde informationsprojektet Hauraat äänet hauraissa valtioissa. Projektet tog upp fredsarbetare på gräsrotsnivå i bräckliga stater och deras aktiva fredsarbete för stabilitet, dvs. Positiva exempel i en värld där kriser har det högsta nyhetsvärdet. Förbundet köpte informationsanskaffningen i samband med projektet och redigeringen av materialet av nätverket SaferGlobe Finland. Inom ramen för projektet producerades material för webbplatsen, bl.a. en kort Youtube-snutt för nätet och en informationstidning som trycktes i 1000 exemplar. 3.4 Informationstjänster, arkivmaterial I huset finns ett handbibliotek med böcker om fred och säkerhet samt ett elektroniskt bildarkiv. Under året fortsatte förbundet att ordna arkivmaterialet för att också de sista gamla materialen (1920 1970-tal) ska kunna överföras till Riksarkivet år 2014. 4. Nedrustning och vapenkontroll Under året arbetade förbundet för att Finland och Europeiska unionen ska vara aktiva och initiativkraftiga i nedrustningsfrågor också då det krävs åtgärder av dem själva. År 2013 arbetade förbundet i Finland och International Peace Bureau på internationell nivå för att teman i anknytning till nedrustning ska lyftas fram som en del av utvecklingsmålen i FN:s verksamhetsprogram efter 2015, efter de s.k. millenniummålsättningarna. Fredsförbundet tog tillsammans med Kepa fram ett diskussionsunderlagpapper för påverkning i ämnet som presenterades till FN-aktörer vid en tillställning som arrangerades i Finland. Detta samarbete fortsatte man med Kepa senare också. Förbundet informerade om kärnvapenfrågan och förde en kampanj för fullständig kärnvapennedrustning, den s.k. nolloptionen, och stödde det europeiska arbetet för att avstå från taktiska kärnvapen. Förbundet deltog bl.a. i arrangemangen kring konferensen Nuclear Exits i Finland där toppexperter och representanter för olika länders ambassader närvar i publiken vid sidan om medborgarorganisationerna. Fredsförbundets ordförande Tarja Cronberg deltog i en konferens om kärnvapens humanitära konsekvenser som arrangerades i Oslo. Konferensen var starten för en ny process vars syfte är att ifrågasätta kärnvapnens legitimitet och att försnabba processen vars mål är att avstå från kärnvapen. Fredsförbundet koordinerade i Finland kontakterna till den internationella kampanjen mot personminor (ICBL, http://www.icbl.org/). Kampanjen följer upp hur fördraget som förbjuder personminor efterföljs. Fredsförbundet arbetade för att Finland också ska ansluta sig till det fördrag som förbjuder klustervapen och som trätt i kraft 2010. Fredsförbundet står i kontakt till den internationella klustervapenkampanjen (CMC, www.stopclustermunitions.org).

Fredsförbundet fortsätter med kampanjen för att överlopps vapen ska lämnas in från finländska hem och för att sprida attityden mot vapen. Fredsförbundet deltog tillsammans med flera organisationer och nätverket för freds- och säkerhetsforskning SaferGlobe Finland i ett projekt för uppföljande av Finlands vapenhandel och för offentliggörande av en årlig rapport om Finlands vapenhandel. Under 2013 låg tyngdpunkten i att tillsammans med myndigheterna ta fram de kryphål som finns i lagstiftningen och i licensförvaltningen hos myndigheterna då det gäller köp av vapen och vapenexport från Finland med civila licenser. Inom ramen av denna kampanj har fredsorganisationer och Amnesty bl.a. lämnat in en brottsanmälan, ett klagomål till förvaltningsdomstolen och arrangerat olika typer av träffar med myndigheter och sakkunniga. Fredsförbundet deltog på internationell nivå i arbetet omkring små vapen som koordinerats av Amnesty, Oxfam och IANSA (International Action Network Against Small Arms) för att åstadkomma ATT-fördraget och samarbetade omkring frågan speciellt med aktiva EU-parlamentsledamöter och med utrikesministeriets enhet för vapenkontroll. Under året deltog förbundet förutom i IANSA också i arbetet inom nätverket ENAAT (European Network against Arms Trade). Förbundet samarbetar i vapenexportfrågor också med det brittiska Saferworld. Förbundet spred kunskap om målsättningarna för IPB:s program Disarmament for Development och om programmets kampanjmaterial och intensifierade, bl.a. genom Kehys, samarbetet omkring temat med andra organisationer. En särskild kampanj förde Fredsförbundet mot de orimliga summor som går till upprustning jämfört med FN:s millenniummålsättningar om att globalt avskaffa den värsta fattigdomen eller med de besparingar som Finlands basservice drabbas av. Förbundet deltog i början av juni inom ramen för kampanjen Nedrustning för utveckling också i en internationell aktionsdag mot de växande militära utgifterna. 5. Krishantering, fredsbyggande, fredsmedling Fredsförbundet stöder Finlands aktivitet i fredsmedling, men betonade i diskussionen medborgarorganisationernas roll och vikten av ett långsiktigt arbete. Förbundet deltar aktivt i diskussionen om krishanteringens spelregler, om fredsbyggande och om medborgarorganisationernas roll i detta. 6. Internationellt samarbete och nätverkande Förbundet deltog i paraplyorganisationen International Peace Bureaus (IPB) verksamhet. I IPB:s styrelse representerades förbundet av ordföranden Tarja Cronberg och verksamhetsledaren Laura Lodenius. Förbundets hedersmedlem Ilkka Taipale är av Council utsedd konsult i IPB. I IPB:s triennalkonferens i Stockholm i september deltog Kalevi Suomela, Laura Lodenius och Tarja Cronberg samt Ilkka och Vappu Taipale. På inbjudan av ordförande Tarja Cronberg bekantade sig en 11 personers delegation av representanter för Fredsförbundets styrelse, medlemsorganisationer och samarbetspartnern SaferGlobe Finland 17 19.9 med fredsarbetet i Bryssel. På programmet stod förutom orientering i Europaparlamentets arbete också orientering i arbetet inom EPLO, byrån för lobbning för europeiskt fredsarbete, och i den finska NATO-representationens arbete. Resan var nyttig med tanke på fredsarbetet och studier i europeiskt påverkningsarbete men också med tanke på ömsesidigt nätverkande då det bland deltagarna fanns folk från olika organisationer och från olika håll i Finland. Förbundet höll inom närområdena kontakt bl.a. med den svenska fredsrörelsen, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen (SWEFOR) och Svenska FN-förbundet. Förbundet var också associerad medlem i det gamla och prestigefyllda Internationella försoningsförbundet (International Fellowship of Reconciliation, IFOR). Förbundets kontakter till IFOR sköts av Timo Virtala.

Genom KATU, medborgarorganisationernas nätverk för förebyggande av konflikter, har förbundet samarbetat med EPLO (European Peace Building Liaison Office), byrån för lobbning för europeiskt fredsarbete. Då det gällde nedrustningsarbetet var Fredsförbundet bl.a. med i nätverken ENAAT, IANSA, ICBL-CMC, Abolition 2000 ja ICAN. Förbundet gick med i en ny kampanj, Stop Killer Robots, som arbetar för att stoppa utvecklandet av helautomatiska, autonoma vapen, s.k. robotvapen. Fredsförbundet är med i arbetet i Finland inom Asia Europe People s Forum, dvs. medborgarorganisationers verksamhet i anslutning till ASEM-samarbetet. Förbundets Mexiko-grupp följer upp utvecklingen i Mexiko och informerar i Finland om de mänskliga rättigheterna i Mexiko. Meri Mononen-Matias koordinerar Mexiko-gruppen. Kontakterna till de ryska fredsorganisationerna koordineras av Kalle Sysikaski. Fredsförbundet har också samarbetat med Finsk-ryska medborgarforumet. I oktober besöktes Helsingfors av tre gäster från den ryska Kommittén för soldaternas mödrar som Fredsförbundet stått i kontakt med. 7. Fredsskolan och aktivitetshelheter kring fred och utveckling Fredsförbundet erbjöd som en del av Fredsskolan Aktivitetshelheter kring fred och utveckling till grupper av skolelever och studerande. Fredsskolan är ett samarbetsprojekt som förbundet bedriver tillsammans med Institutet för fredsfostran. Fredsskolan fick två års finansiering för åren 2012 2013 från utrikesministeriet för projektet för utvecklingsfostran Aktivitetshelheter kring fred och utveckling Inför frågorna i Afrika. Inom ramen för projektet erbjöds under 2013 aktivitetshelheter (89 aktivitetsdagar) som nådde sammanlagt cirka 980 grundskoleelever och studerande på andra stadiet i huvudstadsregionen, i Tammerfors, i Åbo, i Vasa och på svenskspråkiga områden. I verksamheten ligger fokus på frågor som gäller fred, förebyggande av konflikter, globala utvecklingsfrågor, att växa till globalt ansvar och byggandet av ett medborgarsamhälle. Aktivitetshelheterna för fred och utveckling bestod av två aktivitetsdagar för var och en av de deltagande klasserna samt av förhands-, mellan- och påbyggnadsuppgifter. Under helheten undervisades eleverna med hjälp av dramafostran och engagerande och deltagande inlärningsmetoder i globala utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och fredsarbete. Vi aktivitetshelheterna användes som redskap dramaberättelser där man med dramats medel fördjupar sig i teman omkring freds- och utvecklingsfostran. Under året utvecklades nya, aktuella dramaberättelser och aktivitetshelheter som berör verkligheten i utvecklingsländerna och globala utvecklingsfrågor med fokus på Afrika. Fredsskolan utmanar eleverna att dryfta fred och icke-våld i sitt eget liv och uppmuntrar dem till att verka för en rättvisare och mera hållbar framtid för mänskligheten. I Fredsskolan behandlar eleverna olika alternativ till bruket av våld på personligt plan och hur dessa frågor kan betraktas på samhällets och hela världens nivå. För projektet anställdes projektkoordinatorn Annukka Toivonen som arbetade i Helsingfors med en arbetstid på 30 timmar i veckan. Till nätverket av ledare i Fredsskolan hör cirka 45 ledare. Ledarna fick tilläggsutbildning under året på veckoslutskurser. Av kurserna ordnades en i Vasa (svenskspråkig kurs), två i Helsingfors och en i Tammerfors samt två del II-utbildningar i Helsingfors. Dessutom ordnades ungefär en gång per månad lokala träffar som fungerade som ett stödjande nätverk för ledarna och som erbjöd tilläggsutbildning. Fredsskolan producerade för lärare och professionella inom fostran kurser som stöder undervisningsarbetet och där deltagarna kunde få mera färdigheter och lära sig metoder för behandlingen av freds- och utvecklingsfrågor tillsammans med barn och ungdomar. För professionella inom uppfostrans område ordnades 18 kurser under året.

Fredsskolan deltog också i evenemang som olika medborgarorganisationer ordnade, t.ex. Educa-mässan i januari, evenemangen under Veckan mot rasism i mars, i Kepas festival Världen i byn i maj, i evenemangen Möjligheternas Torg i Åbo, Tammerfors och Vasa och i Världen i skolan-seminarier vid Helsingfors och Åbo universitet. Om Fredsskolan informerades aktivt i fredsorganisationernas tidningar och projektets egna Internet-sidor utvecklades och uppdaterades. 8. Fredsstationen 8.1 Ett verksamhetscentrum för fredsrörelsen Fredsstationen fungerar som ett centralkansli för den familj av organisationer som Fredsförbundet utgör. På Fredsstationen finns tillgång till fredslitteratur, internationella fredstidningar och annat aktuellt material och arkivmaterial som anknyter till frågor omkring fred och säkerhet. Förbundet betjänar redaktörer, studerande och skolelever då dessa samlar material för föredrag och artiklar. I övre våningen på Fredsstationen finns kanslierna för Fredsförbundet, de Hundras Kommitté, tidskriften Ydin och Vapenvägrarförbundet. Fredsförbundets kansli består av två rum, av vilka det ena är förutom arbetsrum, också ett bibliotek med cirka 2000 band. I övre våningen finns kopierings- och postningsrummet. Övre våningens pausutrymme gjordes under året bättre lämpat för mötesbruk. I nedre våningen finns förutom festsalen och köket Internationella Arbetslaget KVT:s kontor och Vänskapsföreningarnas kontor samt en enrummare på 30 kvadratmeter. På Fredsstationen har också en del mindre organisationer hyrt in sig utan eget kontor men med rättighet att använda huset. Sådana organisationer är Samfundet Finland-Namibia, Suomi-Tansania-seura och Suomi- Mocambique-seura. I källarvåningen finns bastun och bastukammaren, mötesrummet Paja, boklagret som tillhör organisationerna i huset och arkivrummet samt verktygsförrådet och servicepersonens verkstad. Fredsstationens möteslokaler användes under årets lopp förutom av förbundets och husets egna organisationer också av projekt- och aktivitetsgrupper. Bl.a. hade gruppen Ruokaa ei aseita (Mat inte Vapen) sin verksamhet i huset. Gruppen består i huvudsak av ungdomar och Fredsförbundet erbjöd gruppen en plats att laga mat att delas ut på stan tillsammans med material om relationen mellan upprustning och utveckling. Fredsstationens festsal och bastuutrymmen användes under året mot en dagshyra av både organisationer, affärsverk, Helsingfors stads ämbetsverk och privatpersoner. Mötesrummet Paja reserverades endast för användning av husets egna organisationer. Mötesrummen i salen används så gott som dagligen och kan inte användas mera än nu eftersom rummen också ska servas och detta kräver också sin tid. Däremot kunde bastukammaren användas mera. Uthyrningen av utrymmena marknadsfördes med stående annonser på nätet. Fredsstationen har också en egen webbplats. 8.2 Fastigheten Fredsstationen Fredsstationen har varit i flitig användning sedan 1986. Fredsförbundet lät 2009 göra en grundlig kartläggning av husets skick och enligt den en reparationsplan för ungefär tio år framåt. Efter VVS-arbetena och reparationen av husets exteriör kvarstår iståndsättandet av trappan utanför huset som inte blev färdig enligt planen under 2013. De reparationsbidrag förbundet fick från undervisnings- och kulturministeriet genom Kotiseutuliitto räckte inte till för alla reparationerna, varför förbundet blev tvunget att ta ett lån (82 000 euro) som amorteras med cirka 10 000 euro per år, också 2013. Reparationsarbetsgruppen som är underställd förbundets styrelse utgjordes också 2013 av Tauno Tuomivaara, Risto Pontela, Jaakko Ellisaari och Laura Lodenius.

På ansökan har Fredsförbundet årligen fått ett understöd från Helsingfors stad uppgående nästan till tomthyrans belopp. Som serviceperson vid Fredsstationen och som städare av samlings- och kansliutrymmena på Fredsstationen fungerade Aisha Bebanghia. Sommarens storstädning beställdes av andelslaget Aelita. 9. Kulturverksamhet Fredsförbundet och de Hundras Kommitté arrangerade regelbundet PAX-musikklubbar på Fredsstationen. Utöver musiken presenterades under klubbaftnarna verksamheten i huset och husets tidningar m.m. De som uppträdde gjorde det gratis med undantag av små reseersättningar som tidvis betalades till dem. Deltagarantalet på klubbarna varierade från under tio till upp till femtio. Alldeles inför jul (21.12) hjälpte Fredsförbundet en grupp medborgaraktivister och kulturfolk att arrangera en tillställning till minnet av Nelson Mandela. Under tillställningen tändes levande ljus på trappan till Domkyrkan. Vid tillställningen uppträdde afrogruppen Sithijabula tillsammans med bl.a. Ami Aspelund. Minnesorden lästes av Pekka Haavisto och också Tarja Halonen höll ett kort tal. Medan ljusen tändes hördes afrorytmer. Till slut sjöng deltagarna unisont Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt samt Nkosi Sikeleli Africa under ledning av körledaren Timo Nuoranne. Efter detta hölls en mindre tillställning inomhus på gamla gasfabriken med folk som i tiden arbetade för solidaritet med Sydafrika och bl.a. Erkki Tuomioja och Helena Kekkonen som talare. Fastän Nelson Mandela i tiden var en förebild för de svartas befrielsekamp som förkämpe för rättigheter till den svarta befolkningen, blev han till slut också en universal förebild för fred, försoning och förlikning och förblev en sådan också i finländarnas tankar. Den stämningsfulla tillställningen fick en del publicitet och erkänsla i vida kretsar. Cirka 400 500 deltog i tillställningen. 10. Administration och medlemskap i andra organisationer Fredsförbundet har en lätt och flexibel administration, som gör det möjligt att snabbt reagera på aktuella frågor. Förbundsmötena, som hålls två gånger årligen, drar upp riktlinjerna för verksamheten. Förbundets styrelse ser över organisationens ekonomi, beslutar om anställningar, och ansvarar för verksamheten i enlighet med linjedragning gjord av förbundsmötena (verksamhetsplan). Arbetsutskottet, som styrelsen utser, samlas mellan styrelsemötena för att bereda ärenden som har att göra med evenemang och ställningstaganden samt för att fatta beslut i löpande ärenden. Både styrelsen och arbetsutskottet tillsätter arbetsgrupper för att bereda och genomföra enskilda evenemang och projekt. På grund av Fredsförbundets tvåspråkighet görs förbundets officiella handlingar, broschyrer och i mån av möjligheter även olika publikationer tillgängliga på både finska och svenska, vilket är resurskrävande. Vid förbundets möten kan var och en använda finska eller svenska. 10.1 Förbundsmötena Vårmötet hölls 20.4 i Helsingfors på Fredsstationen. Höstmötet hölls 17.11 i Helsingfors på Fredsstationen. Vid mötena behandlades de stadgeenliga ärendena. För höstmötets personval bads Jaakko Ellisaari att koordinera medlemsorganisationernas förslag till vårmötet. 10.2 Styrelsen Förbundets styrelse sammanträdde fyra gånger under året. Mötena hölls 26.1, 18.3, 27.5, 17.10 i Helsingfors på Fredsstationen. Två möten hölls per e-post, 9 10.6 och 29 30.12. Styrelsen bestod av ordförande Tarja Cronberg, Polvijärvi (deltagit i 4 möten), vice ordförandena Risto Pontela, Helsingfors (deltagit i 5 möten) och Inger Wiren, Helsingfors (deltagit i 6 möten), de ordinarie medlemmarna Ritva Granholm, Närpes (deltagit i 4 möten), Simo Hellsten, Helsingfors (deltagit i 2 möten), Yrsa von Hertzen, Helsingfors (deltagit i 4 möten),

Bror Myllykoski, Mariehamn (deltagit i 4 möten), Tarja Pihlajisto, Esbo (deltagit i 3 möten), Kalle Sysikaski, Helsingfors (deltagit i 5 möten), Vappu Taipale, Helsingfors (deltagit i 5 möten), Hannele Tallqvist, Helsingfors (deltagit i 4 möten), Timo Virtala, Lappträsk (deltagit i 2 möten), Tuuli Vuori, Helsingfors (deltagit i 4 möten) samt suppleanterna Britta Hannus-Gullmets, Närpes (deltagit i 2 möten), Fredrik Therman, Esbo (deltagit i 1 möte) och Heidi Öst, Mariehamn (deltagit i 1 möte). Majoriteten av styrelsemedlemmarna representerar någon av förbundets lokalföreningar eller någon riksomfattande sammanslutning som är medlem i Fredsförbundet. 10.3 Arbetsutskottet Arbetsutskottet sammanträdde tre gånger. Mötena hölls på Fredsstationen 11.3, 23.9 och 4.11. Utskottets medlemmar var Tarja Cronberg, Risto Pontela, Inger Wirén, Simo Hellsten, Hannele Tallqvist samt förbundets anställda Laura Lodenius och den person som då var anställd i administrationen. Risto Pontela har varit ordförande vid mötena. 10.4 Fredsförbundets delegation Förbundet har en delegation bestående av cirka 60 personer, som representerar olika områden och som är kända som vänner av fredsrörelsen och fredspolitik. Delegationen brukar inte egentligen ha möten, men dess medlemmar har en rådgivande och kommendterande funktion i fredspolitiska frågor i förhållande till förbundsstyrelsen och kansliet vid behov och de främjar fredsarbetet genom sitt eget arbete. 10.5 Fredsförbundets medlemsorganisationer Fredsförbundet samarbetar med sina medlemsorganisationer, särskilt i säkerhetspolitiska frågor. Fredsförbundets lokalavdelningar verkar på sina egna orter för att göra Fredsförbundets projekt kända och de främjar samtidigt i enlighet med sina egna verksamhetsplaner fredstänkandet och fredsverksamheten. Inom den lokala verksamheten har det särskilt blivit tradition att högtidlighålla Hiroshimadagen 6.8 och FNdagen 24.10. På dessa årsdagar ordnar lokalföreningarna samlingar för allmänheten. Arbete mot rasism samt flyktingverksamhet har också varit en del av lokalföreningarnas verksamhet under det gångna året. Fredsförbundets medlemsorganisationer under 2013 var: Vapenvägrarförbundet rf. (www.akl-web.fi) Emmaus Åland rf. (www.emmaus.ax) Garantiföreningen för Finlands Fredsförbund rf. (www.fredsposten.fi) Östersjöcentrumstiftelsen Internationella Arbetslaget KVT (www.kvtfinland.org) Fostrare för Fred rf. Närpesnejdens Fredsförening rf. (www.narpes.fi/fred) Samfundet för främjande av fredslitteratur rf. Kristliga Fredsrörelsen i Finland rf. (www.kristillinenrauhanliike.fi) De Hundras Kommitté i Finland rf. (www.sadankomitea.fi) Svenska Fredsvänner i Helsingfors rf. WILPF, Suomen osasto ry. (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Finland)(www.wilpf.fi) Ålands fredsinstitut (www.peace.ax) Organisationer som är understödjande medlemmar i Fredsförbundet var: Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf. (www.fss.fi) Sosialidemokraattiset Nuoret ry. (www.demarinuoret.fi)

Medlemskap i andra organisationer Fredsförbundet samarbetar med andra medborgarorganisationer i anslutning till olika kampanjer och evenemang. Förbundet är medlem i följande organisationer och samfund: EN-CPS European Network on Civilian Peace Services International Peace Bureau International Fellowship of Reconciliation IFOR Abolition 2000- och Abolition 2000 Europe-aktivitetsnätverken Nonviolent Peaceforce Medborgarorganisationernas nätverk för förebyggande av konflikter (KATU) EU-plattformen för biståndsorganisationer Kehys ry. Servicecentrum för biståndssamarbete Kepa Institutet för fredsfostran rf. Rasmus (Nätverket mot rasism och xenofobi) Forumet Fred till Kurderna Dagsverket Nätverket SaferGlobe Finland Suomen One World -portaaliyhdistys ry. (OneWorld-portalen i Finland) Finlands FN-förbund Ydin-julkaisut ry. (tidskriften Ydins utgivarförening) 11 Ekonomi Trots dåliga tider i ekonomin lyckades förbundet behålla det verksamhetsbidrag för fredsarbete som det beviljats av undervisnings- och kulturministeret på samma nivå som tidigare. Fredsförbundet beviljades för sitt fredsarbete 180 000 euro, av vilka 3000 euro var avsedda för samarbete i fredsarbetet med andra organisationer. Av det tvååriga bidrag för 2012 2013 för Fredsskolans verksamhet från utrikesministeriets anslag för information och utvecklingsfostran var anslaget för 2013 50 000 euro. Förbundet fick också ett projektbidrag på 12 000 euro från utrikesministeriets medel för utvecklingsinformation för informationsprojektet Hauraat äänet hauraissa valtioissa. Fredsstationen fick ett reparationsbidrag på 8000 euro från Kotiseutuliitto och Helsingfors stad beviljade ett verksamhetsbidrag på 15 800 euro, i praktiken lika mycket som hyran för tomten som Fredsstationen ligger på. Fredsstationen amorterar på lånet som togs för reparationen med ca 900 euro per månad vilket innebär en utmaning för medelsanskaffningen med hjälp av uthyrningsverksamheten. Förbundets inkomster bestod förutom av hyresinkomster för möteslokalerna på Fredsstationen av inkomster från medelanskaffningen i form av medlems- och stödavgifter samt av inkomster från försäljning av publikationer och annat informationsmaterial. Medelanskaffningen både i form av försäljning och uthyrning led under 2013 av underbemanningen på förbundets kansli och då kunde inte målet för egenfinansieringen nås. Å andra sidan kompenserades denna inkomstförlust i resultatet av inbesparingar i personalutgifterna. Förbundets balansomslutning för 2013 uppgick till 541 771,91. Det egna kapitalet uppgick till 447 334,37. Överskottet från år 2013 uppgick till 19 677,79. Det var bra med ett positivt resultat efter ett par år på minus bland annat eftersom kontot för vinst- respektive förlustmedel trots detta resultat fortfarande var negativt, även om förbundets balanssituation är sund. Fredsförbundets bokföring sköttes av Tiliverkko Oy. Revisor var Tilintarkastus-rengas Oy/Osmo Immonen.