Energi & konkurrenskraft En rapport från Miljöbyrån Ecoplan AB
KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se. Detta är en rapport som tagits fram för IVA-projektet Miljöarbetets nya arenas räkning. Mer information och dokumentation från detta projekt finns på projektets webbplats www.iva.se/mna. Projektledare: Thomas Malmer Kommunikationsansvarig: Eva Stattin Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) 2006 Box 5073 102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 IVA-R 462 ISSN: 0348-7393 ISBN: 91-7082-752-4 IVA, 2006
Introduktion till förstudierna som tagits fram inom ramen för IVA-projektet Miljöarbetes nya arena. Hur stort resursuttag tål jorden? Konsumtionen av världens naturresurser ligger enligt många uppskattningar långt över vad jorden tål, samtidigt hävdar andra att knapphet kommer att driva fram ny teknik. Oavsett utgångspunkt kan man konstatera att efterfrågan på olika naturtillgångar i världen ständigt ökar, inte minst på grund av de nya ekonomiernas framväxt, till exempel Kina och Indien. Det handlar både om förnybara och ändliga resurser, för både energiomvandling och varuproduktion. Sammantaget pekar denna utveckling mot en starkt förändrad framtida global situation. Ökad efterfrågan på naturresurser kommer att påverka priserna och därmed konkurrensförhållandena för näringslivet i Sverige såväl som i andra länder. Givetvis följer miljökonsekvenser av ett ökat resursuttag. Det är också troligt att efterfrågan på återvunna resurser kommer att öka när priset på jungfrulig råvara ökar. Sammantaget förändrar detta inte bara råvarornas värden, även miljöarbetets förutsättningar ändras i grunden. Vi behöver en god överblick over dagens situation för att kunna göra rimliga uppskattningar inför framtiden. Därför har projektet Miljöarbetes nya arena anlitat ett antal forskare som har genomfört ett antal förstudier för projektets räkning. Studierna har olika inriktning och ska ge en bakgrund till: Vad vi kan lära av historien? - Miljöutveckling i efterkrigstid. Hur har miljöarbetes arenor förändrats över tid och hur kan arenorna för dessa frågor utvecklas i framtiden? Hur har de global resursflödena förändrats över tid? Vad kan vi lära av miljöteknikutvecklingen i Japan och USA? Vilka är de svenska styrkeområden inom miljöområdet? Riskkapital och Clean Tech varför tar utvecklingen inte fart? Avsikten med dessa studier är inte att ge fulltäckande svar till frågeställningarna ovan, snarare ska de ses som underlag till fortsatt diskussion. De ska bidra med fakta och diskussionsunderlag och vidgade perspektiv i de expertpaneler som kommer att generera idéer och konkreta förslag till hur olika aktörer kan bidra för att åstadkomma hållbar utveckling. I förstudierna står forskarna och författarna till respektive studie för slutsatser och förslag. Dessa överensstämmer inte nödvändigtvis med uppfattningarna inom projektets styrgrupp eller IVA. Jag hoppas att denna rapport ska bidra med intressant lösning och även till en vidgad diskussion om miljöfrågornas framtid. Thomas Malmer, Project Manager 2
Innehåll 1. SUMMERING 5 2. ENERGI OCH KONKURRENSKRAFT 10 3. MARKNADSMÖJLIGHETER 11 4. ELPRODUKTION OCH FÖRBRUKNING 14 4.1. Nuläge 14 4.2. Framtiden 16 4.3. Konsekvenser för svenskt näringsliv 21 4.4. Slutsatser 26 5. ELPRISER 28 5.1. Nuläge 28 5.2. Framtiden, prisutveckling för el 29 5.3. Konsekvenser för svenskt näringsliv 32 5.4. Slutsatser 39 6. DRIVMEDELSPRODUKTION 41 6.1. Nuläge 41 6.2. Framtiden 42 6.3. Konsekvenser 43 6.4. Slutsatser 44 7. DRIVMEDELSFÖRBRUKNING, PRIS OCH EFTERFRÅGAN 46 7.1. Nuläge 46 7.2. Framtiden 48 7.3. Konsekvenser 52 7.4. Slutsatser 53 8. SUMMERING AV HOT 54 9. SUMMERING AV MÖJLIGHETER 54 10. FÖRSLAG 57 11. KÄLLOR 59 3
en delrapport från Miljöbyrån Ecoplan AB För IVA projektet Miljöarbetes nya arena 4
1. Summering Energisystemen är under förändring. Vi har redan sett en betydande prishöjning på energi, både olja och el. Flera nya energikällor vinner mark, exempelvis vindkraft, biobränslen och solenergi. Vilka energikällor som används kommer att fortsätta förändras, troligen mot en betydligt större mångfald jämfört med dagens utbud då ingen enskild energikälla kan ersätta det hittills internationellt dominerande olje- och gasberoendet. Framförallt på grund av den ökande efterfrågan kommer priserna på energi som el och drivmedel, sannolikt fortsätta vara på en hög nivå, kanske högre än idag. Mer variation i priserna kan också förväntas då beroendet av olja och gas från mer politiskt instabila stater kommer att öka. Energisparande lösningar kommer därför också att få ett större genomslag. För den större delen av svenskt näringsliv har detta en mer begränsad betydelse för deras affärsverksamhet. Det finns fortfarande betydande energibesparingspotential inom verkstadsindustri, tjänstesektor och hushåll. Här kan flera ganska lätta och billiga åtgärder medföra betydande energibesparingar. Vi ser därför en växande marknad inom energibesparande tjänster och produkter. Det finns också en outnyttjad effektiviseringsgrad för transporter och drivmedelsanvändning, vilket gör att vi kan möta de prishöjningar som vi sett de senaste åren. Den förväntade ökningen av elförbrukning inom bla EU och USA gör att det kommer att krävas omfattande investeringar i kraftproduktion och distribution. Det ger affärsmöjligheter för leverantörer inom bland annat verkstadsindustrin och tekniska konsulter för projektering och miljöprövning. Utvecklingen har samtidigt inneburit betydande kostnadsökningar för den del av svensk basindustri som använder mycket stora mängder el och företag som är känsliga för ökade transportpriser. Flera av dessa har fortfarande stora möjligheter att effektivisera, men kräver ibland större investeringar för att klara det. Eftersom priserna på tex el har stigit så snabbt, är det svårare för företag med långa investeringar att hänga med i utvecklingen. Några har idag litet utrymme att genomföra ytterligare energibesparingar, då de redan genomfört stora åtgärder. Exempel är främst inom mekanisk pappersmassa, metallindustri, gruvverksamhet och elektrokemisk kemiindustri. För de delar av elintensiv industri som inte kan ställa om, effektivisera eller höja priserna kommer vi troligen se en successiv utflyttning eller nedläggning. Samtidigt kan den ökande efterfrågan på råvara för biobränslen till kraftvärmeproduktion och alternativa drivmedel medföra att priserna på skogsråvara stiger. Det kan medföra väsentligt ökade kostnader för pappersoch massaindustrin. 5
För Sverige kan detta sammantaget på sikt framförallt ge påtagliga effekter i glesbygd och på svenska exportintäkter. En nyckel för att underlätta för svensk industri att möta en framtid med fortsatt höga energipriser och en omställning av energiproduktionen är att skapa ett bra klimat för investeringar inom energiproduktion, särskilt förnybar sådan. Det håller dels elprisutvecklingen i schack, dels underlättar det för nya aktörer inom alternativ energiproduktion. Det är i detta sammanhang ett betydande hot att investeringar i Sverige hämmas av lång prövningstid. En annan nackdel är kortsiktighet i politiska beslut som gör det svårt att överblicka investeringar som har avskrivningstider som vida överstiger den tid de politiska besluten gäller. Framtida nya affärsmöjligheter Då det finns behov att finna nya områden för svenska företag att verka, gäller det att Sverige har ett klimat där framtidssatsningar tas tillvara inom landet och ges möjligheter att exportera sitt kunnande eller teknik. En mycket stor möjlighet finns inom energiområdet, som bitvis är marknader med mycket stark tillväxt. Produkter och tjänster inom detta område har ofta högt innovationsbehov, vilket vi i Sverige traditionellt är bra på. Vi är däremot generellt sämre idag på att förvalta innovationer så att det blir kommersiella produkter med exportframgångar. Ett stort problem är tillgången på riskkapital och såddkapital. Ett område som efter betydande forskningssatsningar nu riskerar gå till utländska intressen är solcellstekniken. Vi har försökt att peka på några möjliga tillväxtområden för svenskt näringsliv, inom energiområdet. Då har vi utgått från följande: Marknad i tillväxt. Trender som kan visa på vilka områden med energianknytning som kommer att vara i tillväxtfas. Kunskapsförsprång. Områden där vi i Sverige har ett kunskapsförsprång, exempelvis genom forskningssatsningar eller en etablerad hemmamarknad. Vi landar då i några områden som vi tror på, med vår nulägesanalys som grund för hur vi tror att energifrågan kommer att utvecklas. 6
Tabell 6. Sammanställning av möjliga tillväxtmarknader. Marknad Kunskapsförsprång Tillväxt Berörda branscher Biobränsle för kraftvärme Betydande hemmamarknad. Utgör ca 1/3 av både industrins energianvändning och kraftvärmeproduktionen. Avfallsförbränning Betydande hemmamarknad. Idag är ca 11% av kraftvärmen från avfallsförbränning. Långt kommen teknik bla för rening av dioxin. Vindkraft Solcellsteknik Belysningsteknik Konsulttjänster inom projektering och miljö Distribution, produktion och infrastruktur av el och gas Relativt liten andel av elproduktionen i Sverige, men verkstadsindustrin levererar delar till vindkraftverk. Omfattande satsningar på forskning om teknik tex inom tunnfilm och kiselkarbid. Omfattande satsningar på forskning om teknik tex inom lysdioder. Stark hemmamarknad. Miljöprövningar har omfattande krav i Sverige. Väl utbyggt och fungerande infrastruktur på hemmamarknaden jämfört med många andra länder, samt väletablerad verkstadsindustri med exporterfarenhet. I Sverige planeras ytterligare utbyggnad av biobränslen för kraftvärme. Inom EU beräknas 70 miljarder investeras i elproduktion av biobränslen tom 2025. Inom EU kommer ett genomslag troligen i samband med implementeringen av direktivet om förbud mot deponi av brännbart avfall. Detta infördes i Sverige 2005 och det planeras mer än en fördubbling av kraftvärmeproduktionen från avfall tom 2010. Ytterligare krav på rening av avgaser från förbränningen medför kommande investeringar i reningsutrustning för bla dioxin särskilt i EU. Mycket stark tillväxt internationellt. Inom EU beräknas 115 miljarder investeras i vindkraft tom 2025. Mycket stark tillväxt internationellt, initialt framförallt på nischmarknader. Mycket stor potential internationellt. Belysning en viktig del av elbesparingspotentialen hos både konsumenter och företag. Med kommande omfattande investeringar inom EU för energiproduktion kommer ökat behov av konsulttjänster i projekteringsfasen. Den ökande efterfrågan på energi innebär mycket stora investeringar i EU och USA samt tillväxtmarknader som Kina och Indien. Leverantörer av teknik till kraftverk, biobränsleleverantörer och distributörer. Leverantörer av teknik till kraftverk, reningsutrustning, avfallshanteringsföretag för bearbetning av bränslet. Leverantörer av delar till kraftverk. Byggföretag, arkitekter, projektörer, solcellskoncept. Företag som låter tillverka lysdioder och marknadsför internationellt. Tekniska konsulter, konsulter inom miljöprövning. Verkstadsindustri 7
Förslag 1. Skapa en hemmamarknad för framtida tillväxtområden För att gynna områden där svenskt näringsliv kan ha möjlighet att växa, knutet till energiomställningen, kan staten satsa mer målinriktat med styrmedel, offentlig upphandling och forskningssatsningar för att i första hand skapa god en hemmamarknad som sedan kan medföra exportsatsningar. Här finns redan en uppsjö med verktyg för att stötta. Det verkar dock som att det finns störst behov av stöd i fasen mellan utveckling och tillväxt. Här finns förstås stort behov av ytterligare satsningar på såddkapital. Vi tycker här att den satsning Energimyndigheten har för stöttning av företag i tidiga skeden genom finansiering och affärsutveckling är en bra modell som bör byggas vidare på. Förutom detta, tror vi mest på de verktyg som bygger på någorlunda marknadsmässiga villkor och hjälper till att driva fram en bättre prestanda ur energisynpunkt. Om vi i Sverige har en bättre prestanda på de etablerade produkterna och tjänsterna, har vi en styrka som kan vändas till en möjlig exportframgång. Ett alternativ är sådant stöd som bidrar till att öka volymen, som information, märkning och skattesubventioner. De har dock en viss förmåga att skapa marknader som blir beroende av subventioner för att vara lönsamma. Se figur nedan. Marknadsvolym Information Märkning Upphandling Subventioner Skatterabatt Lag/standards Teknikupphandling Forskning Prestanda Figur 23. Olika typer av verktyg för att driva fram en bättre teknisk prestanda på marknaden. 8
Förslag på verktyg för stöttning är: Större företag eller det offentliga Sverige kan lägga beställningar på ny teknik i form av långa kontrakt. Det är ett sätt att hjälpa dessa företag att få en långsiktig finansiering genom de vanliga kanalerna (banker, riskkapital osv). Ytterligare teknikupphandlingar för att stötta ny ännu inte kommersiell teknik, som svenska myndigheter har en lång och positiv erfarenhet av. Ytterligare forskningssatsningar inom framtidsområden. Vi tycker att det bör främst gynna sådana sektorer där det finns potential att stå på egna ben utan omfattande subventioner och ge exportintäkter på sikt. Huvudområden vi skulle föreslå är: Energibesparande tjänster och utrustningar. Teknik kopplat till miljöfordon och nya drivmedel. Teknik och tjänster kopplat till förnyelsebar energi. Teknik och tjänster kopplat till avfallsförbränningsteknik (BAT). 2. Förbättra investeringsklimatet för energiproduktion Flera grepp måste tas för att förbättra investeringsklimatet för ny energiproduktion. Detta är avgörande för att hålla elprisutvecklingen i schack och för att skapa bra hemmamarknader för ny teknik, som sedan kan utnyttjas som en fördel i exportsatsningar. Vi tycker att det främsta problemet här är bristen på långsiktighet i beslut. Investeringar i energiproduktion har ofta en mycket lång avskrivningsperiod. De kortsiktiga styrmedlen med investeringsbidrag som plötsligt tar slut och är ryckiga i vilken teknik de premierar är direkt skadligt för energiomställningen. Staten borde se till att styrmedlen är stabila över tid. Att de politiska partierna använder energipolitiken som ett spel för att komma överens om hur landet ska styras är skadligt. En bred politisk uppgörelse, även på EU-nivå, borde ligga högt i prioriteringarna för Sveriges framtida företagsklimat. 3. Sprid de goda erfarenheterna Eftersom elintensiv industri länge fokuserat på elbesparingar kan deras erfarenheter tas vara på inom andra branscher. En tanke är att om staten tillsammans med elintensiv industri satsar på innovativa kampanjer för att minska elförbrukningen där de lätta vinsterna fortfarande finns kvar, som hos verkstads- och tjänsteföretag. Det skulle kunna betyda att elpriserna inte drivs upp lika mycket. 4. Satsa ytterligare på energisparkampanjer mot hushållen Hushållen är den sektor där mycket stora besparingar fortfarande kan göras. Kanske kan avsändaren vara svensk processindustri. Att då koppla energibesparingarna till frågan om att bibehålla jobben i Sverige genom förbättrade möjligheter för svensk exportindustri att konkurrera är en variant. 9
2. Miljöbyrån Ecoplan AB har fått i uppdrag av IVA att svara på frågan hur energifrågan påverkar konkurrenskraften för dagens och framtidens företag. Vi har inte tagit fram någon ny information utan sammanställt befintlig och gjort en trendspaning. Detta har vi gjort via: Intervjuer av några ledande företrädare för svenskt näringsliv och forskare inom energiområdet. Genomgång av relevanta rapporter, artiklar och sammanställningar. Energifrågan är minst sagt en het potatis i dagens debatt. Vi har sökt vad bedömare inom energisektorn anser om framtiden. Syftet med detta har inte varit att finna en vetenskaplig slutsats om hur framtiden kommer att se ut. För sådan information måste den intresserade söka andra källor än denna skrift. Vi gör en egen bedömning för att sedan kunna finna utgångspunkter i en spaning kring vad som kan utgöra en framtida möjlighet för Sveriges näringsliv. Ansvarig för uppdraget på Ecoplan har varit Lotta Göthe. Även Maria Losman, Fredric Norefjäll och Jana Wignell på Ecoplan har medverkat i uppdraget. Kontakta oss gärna med synpunkter på lotta.gothe@ecoplan.se. 10
3. Marknadsmöjligheter Helt nya produkter har en lång väg att vandra innan de kan bli framgångsrika exportprodukter. Kostnaden och riskerna för företag med produkter i tidiga skeden är stora. Det är svårt att få tag i finansiering samtidigt som organisationen måste ställa om från produktutveckling till marknadsorientering. Vinst Produktlivscykeln Tillväxt Tid Produktutveckling Marknadsintroduktion Figur 1. Resultat för en produkt över tid. Produktutvecklingsfasen och marknadsintroduktionsfasen är mest kostsamma. Från P. Kotler. För att klara av en lansering av en ny produkt eller tjänst krävs det därför finansiering. I Sverige finns det genomgående ett stort problem med att gapet mellan teknikfinansiering och det kommersiella riskkapitalet är för stort. Det råder helt enkelt en brist på såddkapital. Det tillgängliga såddkapitalet är bara en bråkdel av det behov som finns och räcker inte långt i förhållande till alla de innovationer som svenska uppfinnare och forskare kommer med. 1 Såddkapital får idag till stora delar sökas av privata finansiärer, så kallade affärsänglar, eller finansieras av innovatörerna själva. Den totala mängden tillgängligt såddkapital är svårt att ange, men kan uppskattas till runt 200 miljoner. Det kan jämföras med de 110 miljarder som satsas på forskning och utveckling i Sverige varje år, varav staten står för ca 27 miljarder 2. Just inom energi- och miljöområdet har det varit extra svårt att få tag i riskkapital. Detta beror på att kapitalmarknaden bedömer denna marknad som extra riskfylld då man tror att stora delar är subventionerade och styrs av 1 Finansiering av tillväxt IVA 2005. Även Tom Berggren, VD Svenska Riskkapitalföreningen i krönika i Miljörapporten den 17/2 2006. 2 www.forskning.se, en informationssajt finansierad av bla Vetenskapsrådet, Vinnova, Energimyndigheten, Mistra mfl 11
politiska beslut. Dessutom är det ofta en bristande kunskap om området, vilket också bidrar att kapitalmarknaden höjer riskpremien. 3 Energimyndigheten arbetar sedan 1 januari 2005 aktivt med affärsutveckling och kommersialisering i en ny funktion, Affärsutveckling och kommersialisering. Syftet är att resultat från forskning och utveckling ska komma ut som kommersiella produkter och tjänster på marknaden. Detta sker dels genom villkorade lån och equity, men även genom att hjälpa företagen med själva kommersialiseringen genom att analysera och utvärdera affärsmodeller och tillförsäkra en bra projekt- och företagsstruktur. Målet är att paketera företagen så att de blir intressanta för det kommersiella riskkapitalet. Att kommersialisera en produkt eller tjänst ställer mycket stora krav på organisationen. Fokus inom organisationen måste på kort till flyttas från teknik och produktutveckling till marknad och försäljning. Ny kompetens måste ofta till, detta i en fas då företaget ofta har dåliga möjligheter att finansiera nya anställningar. Detta kan lösas dels genom kapital, men även genom att finna samarbetspartners som redan har relevanta marknadskontakter. För företag som vill expandera är det lättare att lyckas om de satsar utifrån något de redan har erfarenheter inom. Det kan vara antingen att de har en befintlig produkt som är etablerad exempelvis på en hemmamarknad, som de vill sälja på en ny marknad. Eller en helt ny produkt som de vill börja sälja på en marknad de redan känner, exempelvis där de redan säljer andra produkter. Att satsa på strategin "diversifiering", dvs lansera en helt ny produkt på en för företaget helt ny marknad är mycket svårare att lyckas med. Det är för mycket att lära för organisationen samtidigt. Produkt Gammal Ny Marknad Gammal Marknadspenetration Produktutveckling Ny Marknadsutveckling Diversifiering Figur 2. Tillväxtstrategier. Marknadspenetration är lättast att lyckas med. Diversifiering är svårast. Från P.Kotler mfl. För att marknaden i sig ska vara intressant ur ett ekonomiskt perspektiv, underlättar det om det är en marknad i tillväxt. Det är svårare att slå sig in på en mogen marknad, där konkurrensen generellt är mycket hårdare. 3 Stefan Jakélius, STEM 12
Vi har därför utgått från följande när vi försöker peka ut möjliga tillväxtområden för svenskt näringsliv: Marknad i tillväxt. Trender som kan visa på vilka områden med energianknytning som kommer att vara i tillväxtfas. Det innebär inte att de områdena är stora idag, utan att de har en potential att växa i ett 20- årsperspektiv. Kunskapsförsprång. Områden där vi i Sverige har ett kunskapsförsprång, exempelvis genom forskningssatsningar eller en etablerad hemmamarknad. Företag med en hemmamarknad kan bygga upp sin kunskap om hur exempelvis en ny teknik fungerar i verkligheten utan att samtidigt behöva lära sig lika mycket om hur marknaden de verkar på fungerar. Vid export krävs det helt enkelt mer kunskaper än om företaget säljer på sin hemmamarknad. Att först skapa en marknad för en ny teknik i Sverige är därför en styrka för framtida exportsatsningar, även om det inte alltid är avgörande. 13
4. Elproduktion och förbrukning Källorna till el kommer att fortsätta variera med en ökande övergång till förnybarhet. För de flesta delar av industrin spelar det inte så stor roll. Huvudsaken är att det finns tillgång till el till ett rimligt pris. 4.1. Nuläge I Sverige kommer elen främst från vattenkraft och kärnkraft, kompletterat med biobränsle och avfallsförbränning. På europeisk basis ser det annorlunda ut, då dominerar kolkraft och kärnkraft. Den energikälla inom EU som vuxit mest för elproduktion är naturgas, samtidigt som kärnkraft har minskat. Figur 3. Elproduktion per invånare för en rad länder inom OECD. 35 000 30 000 25 000 Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m m1 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Norge Island Kanada Sverige Finland USA Japan Belgien Schweiz Frankrike Danmark Tyskland Nederl. Storbritannien Spanien Italien EU-15 totalt OECD totalt Förbrukningen av el har ökat konstant, både inom Sverige och EU. Den största ökningen står hushållen för. Inom industrin ökar förbrukningen främst inom tjänstesektorn, där kontorsutrustning drar mycket el. 3000000 Elförbrukning EU Totalt Industri & transport Hushåll 2500000 2000000 1500000 1000000 500000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Figur 4. Elförbrukning inom EU 1992-2003 fördelat på Industri & transport (det senare utgörs främst järnväg) respektive hushåll. Källa: Eurostat. 14
Sveriges elproduktion 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Nettoimport Gasturbiner Kondenskraft Kraftvärme Kraftvärme i industrin Kärnkraft Vindkraft (fr om 1997) Vattenkraft Figur 5. Elproduktion och import i Sverige 1970-2003. Källa: Energiläget 2004, STEM. Industrin minskar sin förbrukning i förhållande till förädlingsvärdet. Detta kan ses som ett mått på energieffektivitet, men är inte heltäckande då ett sjunkande värde inte enbart beror på att man producerar mer per kilowattimme. Framförallt kan det ses som ett mått på hur energiberoende företagen är i sin affärsverksamhet, vilket är relevant i detta sammanhang. Elförbrukning i förhållande till produktion 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 Figur 6. Elförbrukningen inom industrin i förhållande till produktionsindex. Källa: Energiläget i siffror 2004, STEM. 15
4.2. Framtiden Ökad förbrukning I den nyligen presenterade Grönboken för EUs energiframtid görs en rad prognoser för EUs energiförsörjning. Elförbrukningen inom EU väntas öka med nära 60% fram till 2030. En orsak är att de nya medlemsländerna förväntas öka sin elförbrukning i samband med sin ekonomiska utveckling. Detta beror mycket på att när inkomsterna ökar, använder man mer el till fler apparater i hemmen. En annan orsak är att servicesektorn kommer att utökas och den använder mycket el till kontorsutrustning. Den förväntade befolkningsökningen kommer också att medföra ökad elförbrukning. 4 3000 2500 EU-25 Electricity consumption (TWh) 2000 1500 1000 EU-15 500 EU 10: ca. 9.2 % of EU-25 electricity consumption EU-10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Figur 7. Elförbrukningen inom EU fördelat på totalt (EU25), gamla (EU15) och nya (EU10) medlemsländer. Källa: Eurostat. Det som kan förhindra en sådan fortsatt ökning är om prishöjningar medför att energisnål teknik får ett bättre genomslag eller om den förväntade tillväxten i de nya medlemsländerna uteblir. Ökade investeringar i produktion och distribution EU-kommissionen anser att vid oförändrad politik kommer utökningen av elproduktionen utgöras mest av naturgas, som kommer att fördubblas, samt alternativa energikällor, som tredubblas. Kärnkraften och kolkraften antas minska sin andel. Biobränslen och avfall antas öka sin andel från dagens runt 2% till 8% 2030. EU kommissionen vill av säkerhetspolitiska skäl och för att värna den europeiska industrin säkra en stabil, egen elproduktion. Det ökade elbehovet kan inte täckas med nuvarande produktionskapacitet. Därmed finns ett mycket stort behov av att investera i elproduktion i EU. 4 Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). 16
Sammantaget beräknar EU-kommissionen att det krävs investeringar i produktion på 800 miljarder de närmaste tjugo åren. Utöver detta tillkommer investeringar i distribution för el och gas på ca 200 miljarder. Tabell 1. Förväntade investeringar inom EU för elproduktion samt distribution av el och gas. Källa: Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). Investeringsområde tom 2025 Miljarder Elproduktion ersättningsinv 625 Vindkraft 115 Biomassa för elproduktion 70 Övrig förnyelsebar elproduktion 30 Elnät 70 Naturgas infrastruktur 100 Behov av större investeringar i energiproduktion och infrastruktur finns även i USA. 5 Kostnaden för investeringar och drift styr till stora delar hur produktionen kommer att se ut. Generellt kan sägas att investeringskostnaderna för flis- och oljekondens samt kraftvärme är relativt höga. Även havsbaserad vindkraft har relativt höga investeringskostnader. Investeringskostnaderna för kärnkraft är beroende på kapacitet samt på hur långt bak och hur långt fram i råvaruavfallskedjan man räknar in i kalkylen. I den befintliga elproduktionen är de rörliga kostnaderna avgörande. Den billigaste produktionen vi har är de redan utbyggda anläggningarna för vattenkraft (3-7 öre/kwh), vindkraft (5-7 öre/kwh) och kärnkraft (8 öre/kwh). Oljekondens och gasturbiner som används vid produktionstoppar har betydligt högre rörliga kostnader (50-75 öre/kwh). Det är rörliga kostnader som ligger över totalkostnaderna för nybyggnation av flera sorters hållbar elproduktion, som vindkraft (30-40 öre per kwh) eller vattenkraft (25-35 öre/kwh). 6 Enligt Elforsks beräkningar av kostnader för nya elproduktionsanläggningar är förnybara energislag som vindkraft och storskalig biokraftvärme konkurrenskraftiga alternativ jämfört med fossilbaserad produktion med nuvarande och föreslagna skatte- och elcertifikatsystem. 7 5 Stefan Jakelius, STEM 6 Elmarknaden 2002, STEM. 7 "El från nya anläggningar", Elforsk 2003. 17
Vår bedömning är att satsningarna på förnyelsebara energikällor kommer att öka på grund av att: Förnybarhet har länge varit ett politiskt uttalat mål, ofta över blockgränserna och även på EU-nivå. Med energikällor som vindkraft och solkraft undviks problematiken med att vara beroende av politiskt instabila stater för sin energiförsörjning. Förnybar energi minskar utsläppen av växthusgaser, vilket är en fördel, särskilt med en ökande klimatförändring. De ökande volymerna förnybar energi kommer att driva ner priserna samtidigt som priserna på el som producerats på annat sätt kommer att fortsätta vara höga eller till och med stiga. Kärnkraft Vid en oförändrad politik kommer kärnkraften att minska sin andel inom EU från ca 30% idag till 19% år 2030 8. Med en ökande elkonsumtion, stigande priser, klimatförändringar och oro för att bli för beroende av naturgas, kommer det politiska trycket öka för att bygga ut kärnkraften. Därför tror vi att det kan komma bli en viss ökning av andelen kärnkraft inom EU. Men satsningarna kommer att variera kraftigt mellan länderna. En energiutredning i Storbritannien, som blir klar i sommar, väntas komma till slutsatsen att kärnkraften ska byggas ut. Frankrike, som konsekvent satsat på kärnkraft, planerar en ny generation. 9 Andra länder, som Sverige och Tyskland, har beslutat om en successiv nedläggning av kärnkraften. Vindkraft Sverige har hittills inte fått så stor utväxling på forskningssatsningar på vindkraft.. Men nu ökar intresset, särskilt för havsbaserad vindkraft. Många stora projekt planeras de närmaste åren av de största aktörerna på elmarknaden. Ett exempel är Vattenfall som vill satsa 8 miljarder kronor på en park som ska producera 2 TWh, dvs mer än två gånger så mycket som hela den samlade svenska vindkraften i dag. 10 Nackdelen med framförallt den havsbaserade vindkraften är de höga investeringskostnaderna. Därför har olika former av stöd inrättats. Ett problem har varit att de stödformer som finns inte har varit tillräckligt långsiktiga, tex elcertifikatsystemet. Den förlängning av systemet som nu beslutats kommer troligen att underlätta för den svenska vindkraften även om det fortfarande är svårare för marknaden att förhålla sig till än det gamla investeringsbidragen som föregick certifikaten. Ett annat viktigt hinder är att miljöprövningarna för ny vindkraft tar så lång tid, uppåt tio år. Något som även har uppmärksammats från politiskt håll. 8 Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). 9 Miljörapporten 8/5 06 10 Energivärlden nr 5 2005, STEM 18
Elproduktion vindkraft i Sverige 800 700 600 500 GWh 400 300 200 100 0 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Figur 8. Produktionen av vindkraft i Sverige 1982-2003. Källa: Energiläget 2004, STEM. 2002 Naturgas Generellt finns det en stor tveksamhet att satsa på naturgas efter den uppmärksammade strypningen av gasleveranser från Ryssland till Ukraina i januari 2006. Dessutom följer naturgaspriserna oljepriserna vilket medfört att den ökat kraftigt i pris. Men naturgasnätet har byggts ut och vi tror att utbyggnaden kommer att fortsätta, särskilt på EU-nivå. Detta då energibehovet på kortare sikt troligen inte kan tillfredsställas utan naturgas 11, det finns starka kommersiella krafter bakom naturgasen och investeringarna i kraftverk som använder naturgas är relativt billiga. Det finns däremot ett politiskt tryck för att få fram flera leverantörer, främst av norsk naturgas, för att inte bli för beroende av Ryssland. Biobränslen I Sverige finns det redan en växande marknad för biobränslen. Biobränslen stod 2004 för 103 TWh av Sveriges totala energiproduktion. Av industrins totala energitillförsel står biobränslen för ca en tredjedel. 12 11 Annex to the Green Paper, A European Strategy for Sustainable, Competitive and Secure Energy. What is at stake- Background document. Commission staff working document (2006). 12 Energimyndigheten, "Energiläget 2004" 19