Så ta ledningen! 1 Plugga teknisk fysik i Umeå.

2

Inledning Vad vill du bli när du blir stor? Vad blir du om du läser Teknisk fysik? Den första frågan måste du själv svara på. Den andra frågan har nästan oändligt många svar. Teknisk fysik är ett mycket brett program som öppnar för många möjligheter i framtiden. Tekniska fysiker finns inom en mängd olika områden och med vitt skilda arbetsuppgifter. Efter utbildningen kan du jobba med forskning och utveckling inom både industri och högskola eller universitet. Du kan också jobba utanför det tekniska området, t.ex. med IT och ekonomi. Det är inte heller ovanligt att en teknisk fysiker blir företagsledare. Generellt finns jobb överallt där avancerad problemlösning är viktig! Industriledaren Hans Werthén har uttryckt det så här: "Som civilingenjör i teknisk fysik vågar man ta itu med nya saker. Man törs ge sig in på ledarskap, affärer och tvekar inte inför nya utmaningar". Även om vi inte kan ge ett entydigt svar om vad man blir efter att ha läst Teknisk fysik så vet vi att tekniska fysiker alltid har varit efterfrågade på arbetsmarknaden. Teknisk fysik är ett säkert varumärke för framtiden! För när teknikutvecklingen går framåt så gäller det att hänga med för att inte bli frånåkt. Och ännu bättre är förstås att skaffa sig ett försprång genom att vara den som leder utvecklingen framåt. Så ta ledningen! 1 Plugga teknisk fysik i Umeå. I denna folder har vi samlat beskrivningar av alla Teknisk fysiks profiler tillsammans med intervjuer med alumner 2 som läst olika varianter av dessa. Vi beskriver också typiska jobb från de olika profilerna. Mer information om programmet och dess profiler, samt fler alumnintervjuer, finns på www.tekniskfysik.se. Programledningen för Teknisk fysik, Umeå september 2010 1 Ledorden för en teknisk fysiker från Umeå samanfattar just detta: Ta ledningen! 2 Ordet alumn kommer från latinets alumnus och avser en tidigare student från en universitets- eller högskoleutbildning. 3

Profiler på Teknisk fysik Teknisk fysik har flera olika profiler (en del av dessa indelade i olika spår). Du kan med fördel kombinera ihop en egen fördjupning genom att välja kurser från olika profiler. Du har även möjlighet att tillgodoräkna dig fördjupningskurser från andra lärosäten både i Sverige och utomlands. Beräkningsteknik Beräkningsfysik Avancerad datorgrafik och bildanalys Industriell statistik Finansiell modellering Fotonik Kvantteknik Fotonik med tillämpningar Mätteknik Industriell strålningsfysik Mätfysik Sjukhusfysik och medicinsk teknik Sjukhusfysik Medicinsk teknik Rymd- och astrofysik 4

Valbarhet Utbildningen motsvarar 5 års heltidsstudier. Under de ca. 5 första basterminerna så rekommenderas du följa programmets förvalda studieväg. Profileringen görs sedan under den andra halvan av utbildningen (vanligtvis åk 3 till 5), och möjligheterna att kombinera en helt egen och unik profil är stora. Vi rekommenderar att du väljer de kurser som passar just dig allra bäst som person! Du kan välja mellan att läsa kurser ur en fördefinierad profil, kombinera kurser från flera olika profiler eller i övrigt välja ur ett stort utbud av valbara kurser inom t.ex. datavetenskap, elektronik, energiteknik, fysik, matematik, matematisk statistik, strålningsfysik, rymdfysik och rymdteknik. Fördjupningskurser från Umeå universitet eller andra universitet och högskolor i Sverige kan också tillgodoräknas i din examen. Naturligtvis kan du även tillgodoräkna dig fördjupningskurser från utlandsstudier. Eftersom det inte är nödvändigt att läsa alla fördjupningskurser från en och samma profil så är naturligtvis valbarheten mycket stor för dig. Det är fullt tillåtet att mixa kurser från olika profiler i din utbildning! Det är dock viktigt att du är medveten om förkunskapskraven till de kurser du vill läsa så att du planerar din utbildning klokt. Teknisk fysiks profiler är: Beräkningsteknik, som består av 4 separata spår: o Beräkningsfysik o Avancerad datorgrafik och bildanalys o Industriell statistik o Finansiell modellering Fotonik, som består av 2 spår o Kvantteknik o Fotonik med tillämpningar Mätteknik, som består av 2 spår o Industriell strålningsfysik o Mätfysik Sjukhusfysik och medicinsk teknik, som består av 2 spår o Sjukhusfysik o Medicinsk teknik Rymd- och astrofysik De programkurser som per automatik räknas till våra profiler finns listade i Teknisk fysik utbildningsplan och på Röda tråden (se Teknisk fysiks hemsida http://www.tekniskfysik.se/rt). 5

Krav för examen i Teknisk fysik vid Umeå universitet För att ta ut examen från Teknisk fysik vid Umeå Universitet krävs att du uppfyller de krav som anges i programmets examensbeskrivning. I den s.k. utbildningsplanen för Teknisk fysik finns förslag på hur du kan välja dina kurser för att uppnå examen. I utbildningsplanen är bl.a. Teknisk fysiks programkurser listade. Detta är kurser som med automatik kan räknas in i Teknisk fysik (inom olika områden såsom baskurser, allmänna ingenjörskurser, profilkurser etc. enligt texten nedan). Utbildningsplan och examensbeskrivning hittar du på Röda tråden, www.tekniskfysik.se/rt. Nedan följer ett kort utdrag ur Teknisk fysiks examensbeskrivning med examenskraven angivna: 4.2 Självständigt arbete För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort en examensarbetskurs (självständigt arbete) om minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå specificerad i utbildningsplanen. 4.3 Övriga krav I examen skall, utöver det självständiga arbetet, ingå kurser från vart och ett av nedan angivna områden. Poängtalet för kurserna inom vart och ett av dessa skall minst uppgå till nedan angivna minimikrav. Vilka kurser/moment som ingår i minimikraven framgår av utbildningsplanen. Baskurser inom: Matematiska och beräkningsvetenskapliga metoder och verktyg 67,5 hp - varav minst 12 hp ska utgöras av baskurser inom datavetenskap Statistisk analys och grundläggande mätvärdesbehandling 12 hp Fysikalisk teori med tillämpningar 60 hp Valbara kurser inom: Allmänna ingenjörsområdet 52,5 hp Valbara profilkurser inom: Datavetenskap, elektronik, energiteknik, fysik, matematik, 45 hp matematisk statistik, medicinsk teknik, strålningsfysik, rymdfysik och rymdteknik Inom ramen för kursfordringarna ovan eller inom det fria kursutbudet måste följande inslag finnas: Projektkurser och projektledning 22,5 hp - minst 15 hp skall utgöras av projektkurser/projektmoment varav minst ett projekt ska utgöras av en sammanhängande kurs eller ett moment omfattande minst 7,5 hp. - minst 7,5 hp skall utgöras av kurser/moment i projektledning. - minst 7,5 hp skall utgöras av ett behovsbaserat projektarbete (eller tydligt identifierbara mindre projekt) i nära samarbete med näringslivet. Kurs/moment i hållbar utveckling 7,5 hp Kurser på avancerad nivå (inkl examensarbete), sammanlagt minst 60 hp 6

Fördelningen mellan obligatoriska kurser och valbarhet på Teknisk fysik kan illustreras med denna figur. Exjobb Valmöjlighet, se Röda tråden, www.tekniskfysik.se/rt Fria kurser Profilkurser Ma/Beräkn: Matematik Ma/Beräkn: Data Statistik/ mätvärdesbehandling Allmänna ingenjörskurser Fysik 7

Profil: Beräkningsteknik Beräkningsfysik Inom beräkningsfysik strävar man efter att lösa fysikproblem genom datorberäkningar. Detta kan dels innebära numerisk lösning av besvärliga matematiska ekvationer och dels simuleringar för att efterlikna fysikaliska processer som de sker i verkligheten. Man skulle kunna säga att beräkningsfysik används inom industrin av två olika anledningar. Dels är geometrier och randvillkor i industriella tillämpningar ofta så komplicerade att man inte kan lösa problemen analytiskt. Istället löser man dem numeriskt. Dessutom vill man ofta göra en datorsimulering av en kostsam produkt innan man börjar tillverka den. I simuleringen kan produktens egenskaper testas på ett kostnadseffektivt sätt. I utbildningen till beräkningsfysiker får du bekanta dig med ett stort antal olika metoder för simulering och beräkning. Du får också lära dig att använda moderna programmeringsverktyg på ett effektivt sätt, kunskaper som är gångbara inom många olika områden. Kurser från beräkningsfysiken kan många gånger med fördel kombineras med fördjupningskurser från andra profiler, t.ex.: Visualisering. Detta ger dig baskunskaper och erfarenheter för att använda moderna verktyg för att göra interaktiva simuleringar och/eller åskådliggöra vad som händer i datorn. Numerisk lösning av partiella differentialekvationer. Denna kombination ger expertkunskaper för en viktig grupp av problem med många industriella tillämpningar. Teoretisk fysik. Denna kombination är idealisk för dig som funderar på framtid som forskare. Kunskap om beräkningsmetoder tillsammans med en god teoretisk grund behövs för att formulera modeller som är lämpliga för beräkningar. Typiska yrken Det mest uppenbara yrket är kanske beräkningsingenjör, men även andra yrken som innefattar att beskriva tekniska, naturvetenskapliga eller finansiella system med hjälp av datormodeller. Alumnintervju Jörgen Vedin 1. Vad jobbar du med idag? Jag arbetar på Hägglunds som beräkningsingenjör med att utföra simuleringar inom hållfasthet och strömningsmekanik. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Beräkningsfysik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag valde de kurser som intresserade mig mest, och skulle nog resonera på samma sätt idag. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Flera av allmänna ingenjörskurserna (hållfasthet, strömningslära) och profilkurserna inom beräkningsfysik har gett mig kunskaper som jag behöver i mitt dagliga arbete. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? 8

Att välja de kurser som verkar mest intressanta, men med begränsningen att alltid välja en lagom blandning mellan direkt tillämpbara kurser och mera teoretiskt djupgående kurser. Daniel Ohlsson 1. Vad jobbar du med idag? Development Engineer, ABB Switzerland Ltd. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Hela Beräkningsfysik (utom en kurs) och inslag från Mätfysik och Statistik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag ville fördjupa mig inom ett ämnesområde och även få en bredd. På detta sätt öppnades möjligheter mot flera olika yrkesområden. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Det är svårt att nämna någon speciell, men flera kurser har varit relevanta och då främst från Beräkningsfysik. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Välj det du är intresserad av och kolla av vad företagen söker. Även om en profilering inte tvingar fram ett visst yrkesval är det ändå sannolikt att första jobbet kommer inom profileringsområdet. 9

Profil: Beräkningsteknik Avancerad datorgrafik och bildanalys Är du intresserad av att lära dig tolka bilder och göra 3D-rekonstruktioner av omvärlden, eller vill du kunna mer om av avancerad datorgrafik och virtual reality (VR)? Då är det här spåret för dig! Här får du lära dig om hur man med hjälp av datorer tolkar handskriven text, bedömer hur vattensjuk marken är framför ett fordon, eller 3D-rekonstruerar en stadsdel. Området VR och visualisering inkluderar visualisering av stora datamängder, algoritmer och hårdvara inom 3D-grafik, realtidsvisualisering och interaktiva simuleringar, olika typer av interaktionsgränssnitt och tracking-system. I virtuella miljöer såsom avancerade dataspel och träningssimulatorer finns det ett stort behov av realtidssimuleringar av olika naturliga fenomen (t.ex. kollisioner och dynamik hos mjuka och stela kroppar). Detta innebär restriktioner på hur länge en beräkning får ta, vilket i sin tur påverkar metodval mm. I detta sammanhang kan parallella beräkningar med fördel användas Typiska yrken Exempel på jobb där denna kunskap är värdefull är 3D-modellerare för spel- och simulatorindustrin eller bildanalytiker inom den medicintekniska eller försvarsindustrin. Visualisering och interaktiva simuleringar har ett brett användningsområde som sträcker sig mellan medicin, datorspel, gruvprospektering, teknologier för skolor och lärande, displaysystem för olika former av fjärrstyrning samt virtual prototyping av nya produkter. Civilingenjörer med denna specialistkompetens tar anställning som utvecklare, forskare eller specialistprogrammerare i större företag t.ex. inom programvaruutveckling, mobiltelefoni, tillverkningsindustri eller vid mer nischade och ofta mindre företag t.ex. som utvecklar simulatorer, datorspel, animering och specialeffekter och för film och nya interaktionsteknologier. Alumnintervju Christofer Stegmayr 1. Vad jobbar du med idag? Mjukvaruingenjör i dataspelsindustrin (EA DICE AB). 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? VR & Beräkningsfysik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Angående de allmänna ingenjörskurserna hade jag sett ut kursen Inbyggda System som jag tyckte verkade väldigt intressant. Jag valde då de kurser som var förkunskapskrav för att kunna få läsa den. Profileringskurserna valde jag efter att ha läst ett par kurser inom datavetenskap som ökade mitt intresse inom det området. Jag hade också ett eget intresse av realtidsfysik och grafik som gjorde valet lätt. Däremot kunde jag aldrig tänka mig att jag skulle arbeta med dataspel efter utbildningen. Men så blev det och det är otroligt utvecklande och roligt. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag har haft väldigt mycket nytta av kurserna inom grafik/realtidsrendering och realtidsfysiksimulering. Dessutom har jag haft nytta kunskaperna jag fick från beräkningsfysikprofileringen, speciellt numeriska beräkningarna (matrislösning), stabilitetsanalys och Monte Carlo metoder. Jag känner också att jag har haft nytta av många av de allmänna ingenjörskurser jag läst (Inbyggda system, Datastrukturer och algoritmer, System programmering och liknande). 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? 10

Sätt upp ett mål tidigt (kan vara en kurs som man vill läsa eller en viss profilering som man tror kommer passa). Sen är det bara att planera upp studierna efter förkunskapskraven för kursen eller profileringen. Jag tyckte också att det var skönt att blanda praktiska kurser, som kretsteknik/inbyggda system och datavetenskapskurser, med de teoretiska fysik- och matematikkurserna. 11

Profil: Beräkningsteknik Industriell statistik Betydelsen av statistiskt tänkande och statistisk metodik i industrin har stadigt växt de senaste decennierna. När man sysslar med experimentell forskning, kvalitetsutveckling eller processtyrning förekommer alltid slumpvariation. I den här profileringen ägnar vi oss huvudsakligen åt att modellera system innehållande slumpmässiga (stokastiska) komponenter, och att dra slutsatser från observationer (data) från sådana system. I profileringens kurser behandlas bl.a. metoder för att mäta och styra kvalitet (metoder som i industrin ofta ingår i det s.k. Six Sigma konceptet), planering och analys av försök (speciellt faktoriella försök försöksplaner som ger möjlighet till maximal information för en given kostnad), tillförlitlighetsteori (t.ex. livslängdsanalys av system av elektroniska komponenter eller tekniska konstruktioner), datorintensiva statistiska metoder (framför allt det som även kallas Monte Carlo-metoder eller stokastisk simulering metoder där man med hjälp av slumptalsgenerering löser problem som är svåra att knäcka analytiskt), multivariat dataanalys (modeller och metoder där man betraktar alla mätvariabler samtidigt istället för en i taget), optimering/operationsanalys (kan t.ex. handla om att dimensionera ett lager eller att välja maskininställningar och halter av tillsatser för att få optimalt utbyte vid någon tillverkningsprocess) och stokastiska processer/tidsserieanalys (modeller för förlopp som utvecklas över tiden med tillämpningar inom många områden från muskelsignaler till börskurser) Typiska yrken Efter att ha läst profileringen mot Industriell statistik finns möjlighet till anställning inom en rad branscher. Civilingenjörer med goda kunskaper i matematisk statistik är en bristvara. Arbetsuppgifter kan t.ex. vara försöksplanering i läkemedelsföretag, processtyrning i massaindustrier, optimering av elproduktionsanläggningar i kraftbolag, premiebestämningar i försäkringsbolag, kvalitetsansvar i större företag eller livslängds- och signalanalys inom medicinsk forskningsverksamhet. Profileringen ger dessutom behörighet till forskarstudier i matematisk statistik. Hamed Bozaghian Alumnintervju 1. Vad jobbar du med idag? Jag jobbar med R&D på Ericsson i Kista. Ansvarig för produkters supply och kommersiella vy (Supply/Commercial view) mot våra kunder. Även ansvarig för att produkters orderflöden är säkrade för orderläggning. Jobbar med att driva förbättringar (Six Sigma) för att hålla en kostnadseffektiv nivå. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Industriell Statistik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Det är inte lätt veta att vad man ska läsa. Ska man lyssna på vänner, lärare eller våga chansa lite? Jag tyckte om statistik och visste att det var väldigt användbart inom många olika industriella områden. Jag har än idag inte ändrat min uppfattning och glad över min profilering. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag driver egna projekt för ständiga förbättringar inom vår organisation. Använder en del statistiska metoder. Förbättringar är ofta en av de mest lönsamma investeringar som ett företag kan göra för att på längre sikt överleva. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? 12

Ta reda på vad du tycker är rolig med utbildningen? Hur ser jobbmöjligheterna ut för din profilering? Ta kontakt med företag om du är osäker? Mikael Rautio 1. Vad jobbar du med idag? Konsult på Pöyry Forest i Falun. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Jag läste inriktningen industriell statistik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Anledningen till att jag valde min inriktning var att jag fick ett bra intryck av de tidigare kurserna jag läste på matematisk statistik och att kurserna verkade både intressanta och användbara. Utöver det så läste jag en hel del programmering och beräkningskurser. Till största delen valde jag kurser efter intresse och jag tror att jag till stor del skulle resonera på samma sätt idag. Det jag saknade lite i början efter utbildningen var en kurs kring mätmetoder så det hade jag nog läst idag. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag har efter utbildningen arbetat mycket med multivariat dataanalys, försöksplanering och sammanställning och analys av data. I den delen av arbetet har jag haft stor nytta av kurserna inom statistikområdet. Som ett viktigt verktyg i arbetet använder jag Matlab och där har jag också haft nytta av programmeringen som jag läst. Kursen i reglerteknik är också bra att ha. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Välj kurser utifrån eget intresse och inte enbart taktiskt efter vad du tror är viktigt för framtiden. Min erfarenhet är att utbildningen i sig är den viktigaste meriten särskilt några år efter examen då det man gjort efter examen är viktigare. Har man möjlighet är det inte fel att förutom en speciell inriktning välja kurser inom flera olika områden så att man får en större bredd på sin kunskap. 13

Profil: Beräkningsteknik Finansiell modellering De beslut som fattas av stora aktörer på de finansiella marknaderna kräver idag analysmetoder som baseras på djupa insikter och goda kunskaper i matematik och matematisk statistik. Stora värden hanteras dagligen och framgången beror helt på förmågan att bedöma risker och möjligheter bättre än konkurrenten. Exempel kan vara försäkringsbolag som måste bedöma hur en premie ska sättas, banker som ska bestämma villkor för långivning eller ett stort företag som måste skydda sig mot förluster när man säljer och köper varor i andra valutor. Typiska yrken Tre grupper av typiska jobb inom bankvärlden: - Analytiker. Här jobbar man på t.ex. en riskkontrollavdelning där man med hjälp av matematiska modeller och simuleringar försöker bestämma bankens olika risker (kredit-, finansiell-, marknads-, operativrisk m.fl.). Fokus här ligger kanske inte på att ta fram nya modeller, utan snarare att använda redan befintliga (i vissa fall vidareutveckla dem). Men det finns såklart utrymme för att ta fram nya modeller också. - Kvantare. Kvantarna jobbar närmare handlarna och hjälper dem att prissätta olika typer av derivat. De prissätter bl.a. optioner med hjälp av Monte Carlo simuleringar. Som jag har förstått det, använder de faktiskt några av de metoder som tas upp i kursen M C-simuleringar för finansiella tillämpningar. - IT. Bankerna använder såklart olika programvaror i sin handel med olika derivat. Ofta behövs det hjälp med att anpassa programvaran så att handlaren kan utnyttja den så bra som möjligt. För detta behövs någon som är bra på att programmera, men samtidigt har lite finansiell bakgrund. Ofta jobbar man för dataföretaget snarare än för banken och är då konsult. På Swedbanks riskkontroll är väldigt många av de anställda Tekniska fysiker. Under det senaste året har vi faktiskt haft tre Umeåstudenter där (mig inräknad). Personligen tycker jag att vi Umeåstudenter klarar oss bra i konkurensen med andra städers TF:are inom finansbranschen, trots att profileringen är så pass ny. Detta tycker jag är viktigt att säga till studenterna. (Själv var jag lite orolig för detta när jag pluggade, och övervägde faktiskt ett tag att flytta till Stockholm och läsa deras profilering) Det finns såklart även jobb för fysiker inom försäkringsbranschen. Här kan man endera jobba som aktuarie (även om det är övervägande statistiker som gör det) eller inom kapitalmodellering (liknande det man gör på en banks riskkontroll fast med lite annat fokus) Per Sjödin Alumnintervju 1. Vad jobbar du med idag? Swedbank Hypotek som räntehandlare. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Delar av Matematisk modellering av finansiella system (den profileringen var inte helt klar innan jag tog examen) samt Industriell statistik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag försökte plocka ihop kurser som matchade KTH:s finansinriktning, samt bredda med statistikkurser. Jag skulle inte ha gjort något annorlunda idag. Möjligtvis skulle jag ha läst lite mer ekonomi. 14

4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Just nu har jag ingen direkt användning av någon av de kurser jag läst, förutom finansiell matematik. Jobbet som räntehandlare är mer makroekonomiskt inriktat och innebär tyvärr inte så många matematiska beräkningar. När jag började jobba på Swedbank var det på bankens riskkontroll och där använda jag mig av Monte Carlo-simuleringar för att bestämma bankens kreditrisk. Då hade jag stor användning av mitt ex-jobb (som behandlade just kreditrisk), Monte Carlo metoder med finansiella tillämpningar och Datorintensiva statistiska metoder. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? I första hand tycker jag att man ska välja att läsa det man tycker är roligt (kanske en självklarhet?!). Sedan tycker jag att just finansinriktningen är väldigt intressant och spännande (särskilt nu med den finanskris som råder). Dessutom får man möjligheten att tillämpa avancerad matematik i det vardagliga arbetet (även om det inte är fallet för mig just nu). 15

Profil: Fotonik-Kvantteknik Kvantteknik spelar en allt större roll inom modern teknologi. Inom mikroelektroniken, där strävandet att göra komponenter ständigt mindre, blir kvantmekaniska effekter dominerande. Kvantmekanikens betydelse har stärkts på grund av utvecklingen inom nanoteknologin, som har gjort det möjligt att manipulera naturen med atomär precision. Nya artificiella material och komponenter sätts samman genom att sammanföra atomer en efter en, och komponenter kan skräddarsys för specifike ändamål. Nya typer av elektroniska komponenter och maskiner med nästan atomär storlek kan konstrueras. Kvantteknik har lett till revolutionerande ny teknologi, till exempel baserat på uppfinning av den blå laser. Forskningen kan leda till en revolutionerande utveckling av en ny typ av snabbare datorer och avlyssningssäker dataöverföring baserad på kvantkommunikation. Typiska yrken Typiska yrkesmöjligheter: Akademia (forskning inom t.ex. kvanttransport och kvantkoherens, kvanttransport i kvantpunktkontakter, kvantpunkters som möjliga qubits hardware-komponenten i en kvantdator. Ingenjörsfirma (allmänna ingenjörsuppgifter i utveckling av t.ex. elektroniska komponenter (t ex. vanlig ingenjörsfirma), forskning och utveckling av mikroelektronik och nanoteknologi (t.ex. Ericsson. Nokia). Forskning i fundamental fysik för att realisera kvantkommunikation och kvantdatorar (t.ex. Microsoft, NEC). Profilen ger intresserade studenter möjlighet för fortsatta studier både teoretisk och experimentellt. Lars Näckter Alumnintervju 1. Vad jobbar du med idag? Kvantitativ analytiker, Research inom aktiederivat, Merrill Lynch, London. Jag skriver research och ger interna (t.ex. trading desk) och externa (t.ex. Nordea, AP-fonderna, hedge fonder) kunder råd rörande derivatstrategier som passar i rådande börsklimat. Ett derivat (inom finansvärlden) är ett instrument vars värde kan härledas utifrån en underliggande vara, t.ex. en aktie. Derivat (optioner, terminer, swappar, etc. ) är mer eller mindre matematiska i sin karaktär och i mitt team jobbar fysiker, matematiker och ingenjörer (rena ekonomer göre sig icke besvär). 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Teoretisk Fysik, Imperial College London. Några kvantkurser i Umeå. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag valde de profilkurser som jag tyckte kändes mest spännande. Ett genuint fysikintresse och populärvetenskaplig litteratur (t.ex. Steven Hawking, Brian Greene) gjorde att jag ville "uppleva" och bemästra den moderna fysikens imponerande landvinningar efter 1930-talet (vanliga utbildningar inom fysik går igenom teoretisk fysik upp t.o.m. kvantmekaniken ~30-talet). Min själ hade inte fått ro ifall jag inte hade läst kurser som Kvantfältteori, Unification (gauge-teorier / försök att förena de fyra universella krafterna), Kosmologi, Strängteori etc. Ser man fysikens utveckling som en tidslinje så ville jag täta glappet mellan 30-talet och 2000- talet. Jag hade resonerat på samma sätt idag eftersom jag är övertygad om att de problemlösningsfärdigheter jag har utvecklat kan appliceras (och uppskattas) inom näringslivet. Dessutom vet jag att jag presterar på topp när jag är riktigt intresserad av ämnet i fråga. Det var svårare att applicera motsvarande urvalsmekanism på de allmänna ingenjörskurserna. Några val var mer strategiska - projektledning gör sig bra på CV:et ifall man är fysiker. Det kan visa på att man inte är helt 16

"insnöad". Andra val gjordes mest av nyfikenhet - Atom och Kärnfysik gör att man kan förklara för alla oroliga själar varför man inte utsätts för livsfarlig strålning under magnetröntgen. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Givet att jag läst relativt esoteriska profilkurser så är det specifika utnyttjandet begränsat (det är nog i stor utsträckning även sant för de flesta som inte fortsatt inom den akademiska världen). Jag använder en hel del statistik men i övrigt så handlar det hela om att ha vana att lösa "skruvade" problem och tillgodogöra sig en översikt av komplexa situationer. Jag har lätt att skapa mig en helhetsbild av dynamiska system med många variabler. Detta kommer exempelvis till nytta under kundmöten då man ofta får frågor rörande ett specifikt scenario. Genom att i huvudet göra några snabba resonemang och approximationer à la traditionellt fysikermanér så ser jag händelseförloppet framför mig. Nästa steg är att kunna förklara en komplex situation på ett sätt så att en lekman kan förstå lite som att skriva populärvetenskaplig litteratur. Ofta krävs en djup förståelse för att kunna förklara på ett enkelt satt. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Såtillvida du inte har en väldigt specifik idé om vad du vill jobba med, välj profilkurser efter intresse! o En teknisk fysiker som kan visa upp goda studieresultat kommer alltid att vara intressant för relevanta arbetsgivare o Du lägger ned mer tid och energi på intressanta kurser o Tid och energi leder till djupare förståelse och sannolikt bättre studieresultat o Man minns de intressanta kurserna man last på universitetet - ta chansen att läsa något halvknäppt (d.v.s. mindre CV-strategiskt) medan du är student! Vill du doktorera torde valen vara självklara. Vill du jobba inom något mer specifikt torde även det underlätta dina val. Vill du exempelvis jobba inom "Financial Engineering" så väljer du statistik, finansiell matematik etc. Ifall du inte riktigt vet vad du vill göra, men vill ut i arbetslivet så är det värt att välja någon allmän ingenjörskurs som visar på drivkraft / allsidighet / social kompetens. Exempel på kurser som uppfyller en eller flera av dessa kriterier kan vara Projektledning och Industriell Ekonomi (knappast ytterligare kurser inom mätteknik t.ex.). I ärlighetens namn så anser jag att värdet av att ha läst Projektledning och Industriell Ekonomi ligger mer i att visa arbetsgivare att man de facto läst dem snarare än i den kunskap man tillgodogjort sig. Därmed inte sagt att jag inte lärde mig något. :-) Lycka till med kursvalen! 17

Profil: Fotonik-Fotonik med tillämpningar Profilen optisk fysik ger den studerande grundläggande färdigheter och fördjupade kunskaper om ljus och optik. Då ljusets omväxlande kan beskrivas som strålar (klassisk optik), elektromagnetisk strålning (halvklassisk optik), eller enskilda fotoner (kvantoptik), ses området optisk fysik allt oftare som ett eget område inom fysiken. Du får i detta snabbt expanderande profilområde lära dig hur ljus kan beskrivas, hur det utbreder sig, och hur atomer och molekyler ser ut samt hur ljus och materia interagerar. Du får även kunskap om hur ljus (och numera framförallt laserljus med dess unika egenskaper) kan användas för att studera fundamentala egenskaper hos naturen eller i olika typer av tillämpningar. Du får därtill kunskap och erfarenheter av att planera och genomföra experiment, att bygga upp optiska mättekniker för olika ändamål, att med matematiska modeller beskriva företeelser inom optikens områden, att bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning och att tolka och värdera resultat. Du erbjuds även möjligheter att lära dig hur man designar optiska system med hjälp av moderna ray-tracing program. Exempel på tillämpningar inom området är i första hand olika typer av mättekniker, såväl spektroskopiska för bestämning av förekomsten av olika typer av substanser (dvs. atomer och molekyler) för t.ex. miljöövervakningsändamål eller styrning av industriella processer som icke-spektroskopiska för mätningar av storheter såsom längder och avstånd, rörelser och hastigheter, och gasers fysikaliska egenskaper. Teknikerna kan även användas för mätningar av storheter såsom temperatur och tryck. En stor fördel med dessa typer av optiska mättekniker är att de i många fall kan utföra mätningarna snabbt och beröringsfritt. Ljus kan även användas för att på ett kontrollerat sätt manipulera mindre objekt, allt ifrån atomer och molekyler till biologiska objekt såsom enskilda bakterier och celler. Det senare har på senare tid öppnat nya dörrar in i det biofysikaliska området. Målet med denna profil är att du ska tillägna dig färdigheter och kunskaper inom området vilka är nödvändiga inom industri, utbildningsväsende, såväl som i samhälle i övrigt. Utbildningen förbereder dig även för fortsatta studier, forskarutbildning och forskning inom området. Typiska yrken Då området optisk fysik har ett brett spektrum av tillämpningar finner färdigutbildade ofta arbete inom vitt skilda sektorer av vårt samhälle. Större industriföretag som är verksamma i Sverige, såsom Volvo, SAAB, Bofors, Ericsson, och Siemens, har kontinuerligt behov av personal med kunskap inom optisk fysik. Det finna även ett antal företag som designar, konstruerar, och/eller säljer optiska mätsystem, t.ex. Optronics, Thorlabs och Azpect. Då området är starkt expansivt, är det även av intresse för den som vill satsa på en akademisk karriär med inslag av egen forskning. Erik Forssell Alumnintervju 1. Vad jobbar du med idag? Min främsta sysselsättning är som ishockeyspelare i Skellefteå AIK. Dessutom jobbar jag deltid med optik på utvecklingsavdelningen på Optronic. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Jag läste optisk fysik samt beräkningsfysik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? 18

När jag valde de allmänna ingenjörskurserna så blandade jag ganska frisk och försökte välja de som jag hört bra om. Vad gäller profileringarna så valde jag optik för att det var det som jag tyckte var roligast, beräkningsfysik var ett mer strategiskt val då jag tänkte och fortfarande tror att datorns betydelse bara blir större och större. Jag är nöjd med mina val. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Båda mina profileringar har jag stor nytta i mitt jobb då jag har fått ett jobb som passar in bra på mina profileringar. De allmänna ingenjörskurserna har gett mig en bra bredd. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Såvida man inte vet exakt vad man ska läsa eller vad man ska jobba med så skulle jag rekommendera åtminstone någon ingenjörskurs med elektronik/ellära samt någon beräkningskurs där man får göra lite praktisk programmering. Det är kunskap som jag tror att man alltid kan ha nytta av. 19

Profil: Mätteknik-Industriell strålningsfysik Användningen av joniserande strålning inom industrin är mycket mera utbredd än vad man kan tro. Utöver det uppenbara med kärnkraftsindustrin kan strålning användas i en mängd olika situationer, t.ex. kontroll av svetsskarvar och annan oförstörande provning med röntgen- och ultraljudteknik, nivåmätning i cisterner, kvalitetsmätning av papper, felsökning i processindustrin, kvalitetskontroll av elektronik för rymdbruk, m.m. Kurserna inom strålningsfysik ger en bredd i utbildningen och en kompetens som inte många andra har. Genom kursen industriell strålningsfysik ges en god överblick över de tillämpningar som finns inom industrin. De mer fördjupande kurserna i tillämpad strålningsfysik (Atom och kärnfysik, Mätmetoder och strålningsdetektorer, Strålnings växelverkan och Röntgenteknik) ger de baskunskaper som behövs för att sedan kunna både jobba med och utveckla strålningsbaserade mätmetoder. Strålskyddskursen bygger sedan på med specialkunskaper för att kunna jobba som strålskyddsexpert inom industrin. Ämnet är förhållandevis tvärvetenskapligt till sin karaktär. Här behandlas både kemiska och biologiska aspekter liksom miljöaspekter, industriella- och medicinska tillämpningar, men tonvikten ligger hela tiden på fysik- och teknikdelarna. Laborationer anpassade för att på bästa sätt förbereda för arbetslivet utgör en viktig del av utbildningen. Inom kärnkraftsindustrin sker inom några år stora pensionsavgångar och behov av nyanställning av kompetent personal ökar. För den medicintekniska industrin är även kurser ur den medicinska strålningsfysiken en viktig merit. Typiska yrken Typiska yrken efter examen är Strålskyddsfysiker, t ex inom kärnkraftsindustrin, forskningsingenjör (med särskild kompetens mot strålningsbaserade mätmetoder), mätfysiker inom oförstörande provning m.m. Saknas Alumnintervju 20

Profil: Mätteknik-Mätfysik Både ingenjörer och fysiker lever och arbetar i en värld som styrs av fakta. När en ingenjör skapar en bärande konstruktion krävs tillförlitlig kunskap om de ingående materialens mekaniska egenskaper, och om man konstruerar halvledarkomponenter behövs kunskap om materialens elektroniska egenskaper, i dag på kvantmekanisk nivå. Dessa grundläggande fakta måste erhållas genom mätningar på verkliga material. Visserligen kan allt fler egenskaper i dag beräknas eller simuleras, men fortfarande är det bara experimentella mätningar som slutgiltigt kan verifiera att dessa beräkningar är korrekta och ger rätt resultat. Inom tillverkningsindustrin blir kvalitetstänkandet allt viktigare, också av ekonomiska skäl, och även i detta sammanhang är kunskap inom mätområdet oerhört viktigt för att man genom bra mätmetoder snabbt och enkelt ska kunna kontrollera och styra tillverkningens kvalitet. Också fysiker måste kunna genomföra och utvärdera avancerade mätningar för att få tillgång till goda experimentella data som gör det möjligt att förstå och konkretisera verkligheten och skapa fysikaliska teorier, liksom för att eventuellt upptäcka nya, hittills okända fenomen. Kunskap om mätningar, mätmetoder och mätprocesser, och om olika metoder att analysera och utvärdera mätresultat, är därför viktiga inte bara för den som mäter utan också för den som ska använda mätresultaten i sitt praktiska arbete. Litet hårddraget kan man säga att mätningar definierar vad som ska betraktas som den teknologiska eller fysikaliska sanningen! Mätfysikprofilen ger goda möjligheter att erhålla den grundläggande kunskap som behövs för att i framtiden kunna bygga upp en god skicklighet inom mät- och analysområdet. Utvecklingen inom givar- och datainsamlingsområdet går mycket snabbt, och profilen ger därför bara en grundläggande orientering inom detta område eftersom den aktive ingenjören eller fysikern/forskaren i praktiken måste skaffa sig specifika aktuella kunskaper inför varje ny uppgift. Profilen ger däremot en bred översikt av grundläggande metoder för analys och behandling av signaler och data. I många industriella sammanhang genomförs mätningar huvudsakligen för styrning av processer, och profilen innehåller därför också en kurs i grundläggande reglerteknik. Profilen ger därmed en stabil grundläggande kunskapsplattform för den ingenjör eller fysiker som vill ägna sig åt huvudsakligen experimentell/teknisk utvecklings- eller forskningsverksamhet inom industri eller akademi. Typiska yrken Skicklighet inom mätområdet är alltid en tillgång i ingenjörs- eller fysikersammanhang! Mätskickliga ingenjörer krävs till exempel inom elektronik- och elteknikindustri, processindustri, energiteknik och medicinsk teknik, och för forskning och produktutveckling inom till exempel fordons-, elektronik- och miljöområdena. Sådan skicklighet krävs också inom experimentella grundvetenskaper som fysik och kemi. Johan Oja Alumnintervju 1. Vad jobbar du med idag? Jag arbetar på SP Trätek (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och är ansvarig för en grupp som utvecklar mätteknik och processtyrning för träindustrin. Det innebär att jag framför allt leder forsknings- och utvecklingsprojekt där mätteknik, bild- och signalbehandling och simuleringsprogram är viktiga verktyg. Jag handleder också doktorander inom området (samarbete med LTU i Skellefteå). 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? 21

Läste en blandning av mät- och beräkningsfysik. Sedan doktorerade jag inom träindustriell mätteknik och är sedan några år docent. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag ville först och främst ha en bred utbildning, kunde inte bestämma mig för något speciellt... Sedan hade jag erfarenhet från processindustrin och ville gärna arbeta med processtyrning. Utöver detta läste jag en del kurser bara för att de verkade roliga, trots att de inte passade in. Dessa var så här i efterhand nog så viktiga. Jag läste även engelska (den gick på låg fart och var anpassad till studenter som egentligen läste något annat), det var väldigt nyttigt för mig eftersom jag redan under exjobbet började arbeta i projekt där både litteratur och de rapporter man ska producera är på engelska. I stort är jag nöjd med mina val, kanske skulle jag ha tagit en eller två terminer till på mig och läst idéhistoria eller litteraturhistoria eller något annat som bättrar på allmänbildningen. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Kurserna där vi arbetade med programmering och simuleringsverktyg har jag haft nytta av. De gav en grund som jag kontinuerligt byggt på allt eftersom. Termodynamik dyker upp med jämna mellanrum, likaså signalanalys och statistik. Optimering skulle jag önskat att jag läst mer. God kunskap i Matlab-programmering tycker jag ska vara obligatoriskt (det är väl egentligen lite tveksamt att låsa sig till en leverantör, men det är en mycket spridd programvara). Men framför allt är det ju problemlösningen som är viktig, hur man på ett strukturerat sätt analyserar och löser ett problem. Och det är ju något man successivt tränar upp under utbildningen. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Att satsa på grundkunskaperna och se till att man läst och förstått, inte bara läst. Det finns ganska många som läst statistik utan att förstått vad standardavvikelse är... Att läsa kurser som man är intresserad av. Mot slutet av utbildningen tror jag att det är bra att inrikta sig på projektbaserade kurser. 22

Profil: Sjukhusfysik och medicinsk teknik-sjukhusfysik Inriktningen mot sjukhusfysik siktar främst in sig på den medicintekniska industrin och sjukvårdens behov av sjukhusfysiker. Den ger dock även en bredd i utbildningen genom en kompetens som inte många andra har. För industrin är inte kraven lika strikta som för sjukvården där även ett antal kurser utöver profilkurserna krävs för att få ut en sjukhusfysikerexamen. Här är utbildningen vid Umeå universitet unik genom möjligheten att både bli sjukhusfysiker och civilingenjör i teknisk fysik samtidigt. Utbildningen är tvärvetenskapligt till sin karaktär med inslag av kemi, biologi och miljöaspekter. Tonvikten ligger dock hela tiden på fysik och teknik med ett tydligt fokus på de praktiska tillämpningarna. De laborativa momenten är därför centrala i utbildningen och syftar till att ge praktisk erfarenhet inför den framtida yrkesrollen. Därför sker också utbildningen i ett nära samarbete med sjukvården. Ett flertal yrkesaktiva sjukhusfysiker undervisar på kurserna och sjukhusets utrustning används för laborationer, t ex magnetkamera, datortomograf och strålbehandlingsutrustning. Det handlar om teknik med människan i centrum. Forskning inom strålningsfysik bedrivs i Umeå främst inom områdena dosimetri och strålbehandling av cancer. För att få arbeta som sjukhusfysiker krävs en specialisering inom medicinsk strålningsfysik för att kunna ta ut en sjukhusfysikerexamen. Därefter kan socialstyrelsen, efter ansökan, utfärda legitimation, på samma sätt som för läkare. En mer detaljerad beskrivning av kraven finns på www.umu.se/radsci/radiofysik/utbildning/sjukhusfysikerutbildning/. Typiska yrken Typiskt yrke efter examen är främst sjukhusfysiker men även utvecklingsingenjör inom den medicintekniska industrin, strålskyddsexpert på strålsäkerhetsmyndigheten (före detta SSI, statens strålskyddsinstitut) m.m. Tips på lämpliga allmänna ingenjörskurser Följande allmänna ingenjörskurser är särskilt bra att läsa tillsammans med inriktningen Sjukhusfysik: Analog kretsteknik 5EL029 6 hp (underlättar för kursen Mätmetoder och strålningsdetektorer) Digital kretsteknik 5EL005 4,5 hp (underlättar för kursen Mätmetoder och strålningsdetektorer) Projektledning 1 5BY008 7,5 hp (bra inför Strålningsmiljökursen som innehåller 3.5 hp projekt) Strålningsmiljö 5RA003 7,5 hp (förkunskapskrav för Strålningsbiologi och strålskydd) Medicinsk orientering 5RA001 5 hp (krävs för sjukhusfysikerexamen) Bildgivande kärnspinresonans och ultraljud 5RA007 7,5 hp (krävs för sjukhusfysikerexamen) Projekt i medicinsk strålningsfysik 5RA014 15 hp (speciellt inriktad för sjukhusfysikerexamen där den krävs, innehåller 5 hp projekt) Kontaktperson Lennart Olofsson, lennart.olofsson@radfys.umu.se. Alumnintervju Jenny Chorell Åsmul 1. Vad jobbar du med idag? 23

Jag jobbar idag som Produktspecialist inom kardiologisk ultraljud (s.k ekkokardiografi). Jag gör allt från att skriva anbud, göra demonstrationer och presentationer, sälja och undervisa/följa upp kunderna! 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Medicinsk Strålningsfysik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Jag satte ihop min utbildning för att få kompetens som Sjukhusfysiker. Eftersom jag var väldigt målmedveten att bli just det så valde jag de kurser som hade med det att göra. I och med att jag idag inte jobbar som fysiker, utan i det privata näringslivet, hade jag nog valt att läsa lite "bredare", såsom mer ekonomi/marknadsföring i tillägg till det jag läste. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Jag har stor nytta av de direkt medicinska kurserna, men mindre nytta av de allmänna ingenjörskurserna, tyvärr. Men det jag har haft absolut störst nytta av är sättet att ta till mig kunskap och förmedla kunskap. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Nu har jag inte helt satt mig in i hur utbildningen är lagt upp längre, men jag tycker att det är viktigt att komplettera ingenjörskurser med t.ex. "ekonomi för ingenjörer", marknadsföring och mer humaniora ämnen. Då får du en bredare grund att stå på och bättre insikt i olika problemställningar, mer och mer är tvärvetenskapligt idag! Arne Nykänen 1. Vad jobbar du med idag? Just nu är jag föräldraledig. Jag disputerade i Teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet för en knapp månad sedan. Efter föräldraledigheten planerar jag att fortsätta forska inom akustik. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Medicinsk strålningsfysik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Inriktningen mot medicinsk strålningsfysik var ganska utstakad, så efter att ha bestämt mig för inriktning behövde jag inte fundera så mycket över vilka kurser jag skulle läsa. Jag ville att de kurser jag läste skulle ha tydliga tillämpningar, och det tyckte jag att jag fick i strålningsfysikkurserna. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Eftersom jag fortsatt med forskning inom tillämpad fysik tycker jag att blandningen mellan teori och tillämpningar gav mig en bra introduktion till den typen av arbete. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Fundera över hur du tycker om att jobba. Hitta en balans mellan teori och tillämpning som tilltalar dig. Det kommer att lära dig en arbetsmetodik som du kommer att ha nytta av även om du senare väljer att byta ämnesområde. 24

Profil: Sjukhusfysik och medicinsk teknik-medicinsk teknik Sverige har en god tradition inom medicinsk teknik och har på många sätt bidragit till en förbättrad sjukvård med uppfinningar som pacemakern, hjärt-lungmaskinen, strålkniven och utrustning för ultraljudsdiagnostik. Den tekniska utvecklingen inom vården går snabbt framåt och utrustningarna blir allt mer avancerade och specialiserade. Till exempel fokuseras idag mycket utveckling på avancerade analysmetoder som ingår i rena analysprogram eller som är integrerade i annan medicinteknisk utrustning. Vill man arbeta inom området blir det därför allt viktigare att man är insatt i de speciella krav och förutsättningar som finns inom området. Medicinsk teknik är till sin natur ett tvärvetenskapligt område och området kräver både breda och specialinriktade kunskaper. Detta kan vara en utmaning, men väl värt mödan eftersom det ger en förståelse hur ens specialkunskaper kan komma till användning i ett större perspektiv. Profilens obligatoriska kurser ger de kunskaper man behöver för att kunna förstå området medicinsk teknik. Det handlar om teknik med människan i centrum. Utöver de obligatoriska kurserna läser man kurser som fokuserar på det tekniska delområde som man är mest intresserad av. Typiska yrken Inom medicinsk teknik arbetar man ofta med forskning och utveckling inom näringsliv, sjukvård eller universitet eftersom det är ett utvecklingsintensivt område. Det finns också flera konsultbolag som arbetar med ren produktutveckling inom medicinsk teknik. Självklart finns det även jobb inom drift både inom sjukvården och på de etablerade företagen. Kennet Andersson Alumnintervju 1. Vad jobbar du med idag? Jag är doktorand i medicinsk teknik, huvudinriktningen är mot utveckling av nya modeller och metoder för karakterisering av det likvordynamiska systemet. 2. Vilken/vilka profil/profiler läste du? Optisk fysik, beräkningsfysik och en del statistik. 3. Hur resonerade du när du planerade ihop din utbildning? Skulle du resonera likadant idag? Optik var/är något som alltid intresserat mig. De kunskaper som förvärvades i kurserna inom beräkningsfysik och framförallt statistik är sådant som man kan tillämpa mer generellt. Ja, min åsikt är att man först och främst ska läsa sådant som man finner mest intressant. Sedan skadar det givetvis inte att läsa kurser som man ser en direkt tillämpning för i sitt kommande arbete. 4. På vilket sätt har du idag nytta av de profil- och allmänna ingenjörskurser du läst? Statistikkunskaperna används regelbundet. Eftersom mycket av min tid går åt till programmering så utnyttjas även en hel del av kunskaperna från beräkningsfysik. 5. Vilken är din personliga rekommendation till en student idag vad gäller utbildningsplanering? Planera utefter det som du finner mest intressant och givande! 25