INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1937. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1937
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1937 KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1939 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 384695
STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUEDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÉDE EN 1937 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.
Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1. 1. Ärenden och expeditioner 1. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet 1. 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt 2. II. Veterinärernas antal och verksamhet 5. III. Sjukdomar bland husdjuren 7. 1. Mjältbrand 7. 2. Frasbrand 9. 3. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling) 9. 4. Tuberkulos hos nötkreatur 9. 5. Smittsam kastning hos nötkreatur 14. 6. Smittsam blodbrist hos häst 15. IV. Karantänsväsendet 15. V. Sveriges import och export av kreatur 15. VI. Födoämneskontrollen 16. A. Köttkontrollen 16. 1. Offentliga slakthus 16. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 16. 3. Kontrollslakterier 16. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker 16. 5. Köttimporten 16. 6. Köttexporten 17. a. I allmänhet 17. b. Till Norge 17. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 17. B. Mjölkkontrollen 19. VII. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. 20. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, vid årets slut 21. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 22. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc. 26. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 28. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 29. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur 30. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 31. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 32. Tab. 9. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier 33.
IV Sid. Tab. 10. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar 34. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 37. Tab. 12. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 39. Tab. 13. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 40. Tab. 14. Antal vid kontrollcharkuterier besiktigade kött 42. Tab. 15. Uppgift om utförsel av kött 43. Tab. 16. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 44. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1. 1. Expéditions 1. 2. Ordonnances 1. 3. Institut bacteriologico-vétérinaire de l'état 2. II. Nombre et activité des vétérinaires 5. III. Maladies des animaux domestiques 7. 1. Charbon bactéridien 7. 2. Emphysème du charbon 9. 3. Diarrhée blanche bacillaire 9. 4. Tuberculose des bêtes bovines 9. 5. Avortement épizootique des vaches 14. 6. Anémie infectieuse des chevaux 15. IV. Quarantaine 15. V. Importation et exportation de bétail 15. VI. Contrôle des aliments 16. A. Contrôle des viandes 16. 1. Abattoirs publics 16. 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 16. 3. Boucheries de contrôle 16. 4. Fabriques de charcuteries sous le contrôle officiel 16. 5. Importation des viandes 16. 6. Exportation des viandes 17. 7. Contrôle de l'état sur les viandes 17. B. Contrôle du lait 19. VII. Contrôle de la pasteurisation du lait, destiné à nourriture d'animaux etc. 20. Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 21. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 22. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 26. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 28.
Page. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 29. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle 30. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle et les mesures prises en conséquence 31. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries de contrôle ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 32. Tabl. 9. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries de contrôle 33. Tabl. 10. Nombre des corps examinés aux bureaux d'inspection 34. Tabl. 11. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 37. Tabl. 12. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 39. Tabl. 13. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 40. Tabl. 14. Nombre des viandes examinées aux charcuteries de contrôle 42. Tabl. 15. Exportation de viandes 43. Tabl. 16. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 44. V Résumé. A un certain degré, on peut juger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de VAdministration médicale de l'etat par le nombre des affaires y traitées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à 134 342 et ceux expédiés à 21 174. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 630. 1 841 274 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sodt soumises aux mesures officielles, se sont manifestées le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, la diarrhée blanche bacillaire ainsi que l'anémie infectieuse des chevaux. Le charbon bactéridien a causé 98 décès et l'emphysème charbonneux 15. Par suite de la tuberculose dans les tétines et dans les organes génitaux 990 bétes bovines étaient abattues contre indemnité aux propriétaires. jl 384695. Civila veterinärväsendet fir 1937.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1937. J. AXEL HÖJER. NILS FRYKHOLM. C. Ullman. Stockholm den 26 november 1938.
I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Antalet inkomna ärenden under år 1937 uppgick till 134 342; antalet utgående expeditioner var 21 174. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utkommit följande författningar av mera allmänt intresse rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Mars 5. Kung. ang. tilläggspris för mjölk från nötkreatursbesättning, inom vilken bekämpande av tuberkulos äger rum; (66 1 ; B ti 2 ); Juni 4. Lag ang. slakt av husdjur (313; B 10); Juni 4. Lag om ändrad lydelse av 6 5 mom. lagen den 11 maj 1934 (nr 140) ang. köttbesiktning och slakthus (314; B 11); Maj 28. Kung. ang. statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård (323; B 14); Maj 28. Kung. ang. ändring i viss del av taxan den 8 dec. 1933 (nr 630) för arvode åt vissa i civil tjänst anställda veterinärer m. fl. (veterinärtaxa) (324; B 16); 1 Nummer i svensk författningssamling. 2 Nommer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. P. serien B).
2 Juli 21. Förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m. (737; B 22); Okt. 8. Kung. om ändrad lydelse av 8 och 13 kung. den 8 nov. 1912 (nr 343) ang. villkoren för transport av idisslande djur samt djur hörande till hästsläktet ävensom svinkreatur medelst ångfärja mellan Sverige och utlandet (812; B 28); Okt. 15. Kung. ang. ändrad lydelse av 3 1 och 2 mom. kung. den 30 juni 1934 (nr 402) om vissa åtgärder mot tuberkulos hos nötkreatur (836; B 29); Okt. 29. Kung. om ändrad lydelse av 10 2 mom. kung. den 12 april 1935 (nr 106) med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (839; B 30). b) Ar medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär m. m. Maj 29. Kung. ang. veterinärintyg för köttexport (B 9); Juli 21. Cirkulärskrivelse till deltagarna i det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur ang. rengöring och desinfektion av ladugård (B 23); Nov. 17. Kung. ang. ändringar i bil. 3 till medicinalstyrelsens kung. den 20 nov. 1908 (S.F.S. Bih. nr 89) ang. in- och utförsel av kreatur, inrättandet av karantänsanstalter för husdjur samt desinfektion av ull m. m. (B 31); Nov. 24. Kung. ang. rengöring och smittrening i vissa fall av automobil, som använts för transport av klövbärande djur (B 32). 3. Statens veterinärbakteriologiska anstalt. Siffror inom klämmer [ ] avse föregående räkenskapsår. Ur den av föreståndaren professor Sven Wall för medicinalstyrelsen avsedda, under arbete varande årsberättelsen, omfattande räkenskapsåret 1 juli 1937 30 juni 1938, må anföras följande. Sedan år 1926 har anstalten en understation i Vindeln med distriktsveterinären på platsen som föreståndare. Genom kungl. brev den 8 april 1938 har anstalten liksom tidigare medgivits rätt att under år 1938 för sitt behov samt för statens bakteriologiska laboratoriums räkning från vissa regementen till ett pris av 150 kronor per djur uttaga högst 40 kasserade stamhästar för beredning av skyddssera m. m. Från anstalten hava under räkenskapsåret till offentliga myndigheter utgått 887 skrivelser. Anstaltens personal oberäknat vaktmästare, stallförman, hästskötare och städerskor samt jordbrukspersonal har under räkenskapsåret haft följande sammansättning. Ordinarie befattningshavare enligt stat: 1 föreståndare, 2 laboratorer och 7 kvinnliga biträden.
Icke ordinarie befattningshavare enligt stat: G assistenter, 1 kontrollant, 1 kemist, en befattningshavare för beredande av bakteriologiska preparat, ett vetenskapligt biträde och 1 redogörare. Andra icke ordinarie befattningshavare: 1 föreståndare för anstaltens understation i Vindeln, 1 assistent, 16 kvinnliga biträden och 38 extra kvinnliga biträden. Anstaltens stat. Summan av anstaltens utgifter under räkenskapsåret uppgick till 536 525 [416 619] kr. Till täckande härav har anstalten disponerat anslag av statsmedel 540 540 [408 550] kr. Anstaltens inkomster uppgingo under räkenskapsåret till 331619 [260 595] kr. Anstaltens verksamhet. På den diagnostiska avdelningen hava under räkenskapsåret på juvertuberkulos för vilken sjukdom under kalenderåret 1937 närmare redogöres under avdelning 3 undersökts 7 937 [6 981] inkomna mjölkprov. Av mjölkproven befunnos 280 [374] innehålla tuberkelbaciller. Vid avdelningen har vidare med avseende på tuberkulos utförts undersökning av 11760 [12 525] sputumprov, 1365 [1045] livmodersekret och 7 729 [8 003] samlingsmjölkprov från nötkreatur. Under räkenskapsåret har därjämte utförts 3 277 [3 591] patolog-anatomiska undersökningar, 8 479 [6467] bakteriologiska undersökningar av organ, sekret- och exkretprov, 409 [308] undersökningar avseende bakteriologisk köttkontroll och 238 [345] avseende bakteriologisk vattenkontroll samt 844 [964] parasitologiska undersökningar. Under räkenskapsåret har utförts 1665 [1 909] kemiska och kemisk-fysikaliska undersökningar, av vilka 27 [43] rört sektionsmaterial, 17 [45] urinprov, 37 [43] vatten, födoämnen och handelspreparat samt 1 557 [1 778] blodprov, av vilka 1 499 [1 452] avsett sjukdomen smittsam blodbrist hos häst. Vid avdelningen har vidare undersökts 1 848 [1 278] blodprov och 118 [95] urinprov med avseende på dräktighet hos sto. För serologiskt diagnostiska undersökningar hava insänts 42 313 [54 286] prov, nämligen för undersökning på rots 1 894 [3 311], Bångs kastsjuka 35 687 [40 517], smittsam kastning hos häst 64 [89] och hönstyfus 4 665 [10 363] prov. För djurartsbestämning hava 3 [6] undersökningar verkställts. På diagnostiska avdelningen uppgingo undersökningarna under räkenskapsåret till sammanlagt 86 918 [98 ] 92]. På den serologiska avdelningen hava utförts följande arbeten. Tuberkulin har beretts till en mängd av 79 503 [72 808] kbcm. Till karantänsanstalterna hava utlämnats 848 [829] kbcm mallein. Till veterinärer hava på rekvisition utlämnats på anstalten beredda vacciner av olika slag bestående av genom kokning dödade smittämnen till en mängd av 220 835 [251 882] kbcm. Efter rekvisition av veterinär hava utlämnats 278 508 [313 587] kbcm på anstalten beredda ympämnen och andra bakteriologiska preparat av olika slag innehållande levande smittämnen. Efter rekvisition av veterinär hava utlämnats på anstalten tillverkade sera dels 1 011 060 [953 137] kbcm av olika slag och dels 59 075 [56 675] antitoxinenheter stelkrampserum. 3
4 Liksom förut har tillfälle beretts veterinärer och kandidater vid veterinärhögskolan att deltaga i vid anstalten utförda arbeten. Serumkontrollen har omfattat 1170 550 [1 258 175] kbcm sera av olika slag, som prövats på oskadlighet (sterilitet, fenolhalt och frånvaro av tetanustoxin) samt för vissa sera även på verkningsvärde. Härvid hava kasserats 214 000 [81000] kbcm emedan de befunnits vara förorenade. Vaccinhontrollen har omfattat 277 345 [236 280] kbcm vacciner av olika slag. Tnberkulinkontrollen har omfattat 285 655 [243 000] kbcm. På understationen i Vindeln ha utförts 120 [107] diagnostiska undersökningar och bakteriologisk köttkontroll i 33 [17] fall samt utlämnats 90 [80] kbcm vaccin, 160 [120] kbcm bakteriekultur och 54 810 [52 135] kbcm olika sera jämte 2 450 [2 600] antitoxinenheter stelkrampserum.
II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal den 31 dec. 1937 var 630 [615], såsom av Tab. 1 närmare framgår. Av dessa innehade' 620 [604] fullständig legitimation, och 10 [11] saknade dylik. Av de sistnämnda voro 7 [8] utexaminerade från veterinärinrättningen i Skara, där utbildning av veterinärer upphörde år 1889, och 3 [3] hade avlagt veterinärexamen i utlandet. 1 [1] veterinär med i utlandet förvärvad examen var tjänsteveterinär distriktsveterinär med inskränkt befogenhet, 1 [1] f. d. sådan med förtidspension och 1 [1] privatpraktiserande. Av de i Skara utexaminerade voro 1 [1] privatpraktiserande, och 6 [7] hade upphört att utöva veterinärkonsten. Av veterinärerna med fullständig legitimation innehade 19 [18] befattningar vid den civila veterinäradministrationen, till vilken statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier räknas, 20 [19] voro lärare, 28 [28] militärveterinärer 26 [26] i aktiv tjänst och 5 [5] på övergångsstat, 24 [24] ordinarie länsveterinärer, 6 civila veterinärstipendiater, 250 [251] ordinarie distriktsveterinärer, 1 [l] stuteriveterinär, 47 [27] anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och speciellt tuberkulos hos nötkreatur, 17 [18] stadsveterinärer med av medicinalstyrelsen fastställd instruktion, 23 [23] fast anställda vid offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyråer, 47 [42] fast anställda vid kontrollslakterier och 147 [132] anställda som föreståndare för självständiga köttbesiktningsbyråer. Distriktsveterinärerna äro fr. o. m. år 1934 helt statsanställda. I lönehänseende äro tjänsterna fördelade i sju lönegrupper jämlikt kungl. kung. ang. tillämpningen av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk. tillhörande den civila statsförvaltningen, å distriktsveterinärer, den 10 nov. 1933 (nr 606; B. 15) samt kungl. brevet ang. indelning av riket i veterinärdistrikt och fördelning av distriktsveterinärtjänsterna i lönegrupper, den 10 nov. 1933 (B. 17). Distriktens omfattning framgår av kungl. kung. ang. indelning av riket i veterinärdistrikt den 10 nov. 1933 (nr 607; B. 16). Vid de offentliga slakthusen voro 9 [9] veterinärer förordnade som extra besiktningsmän, vid kontrollslakterierna 15 [15] och vid köttbesiktningsbyråerna 9 [10] som andre besiktningsmän. Dessa besiktningsmän tjänstgöra endast tillfälligt. Nu gällande lag angående köttbesiktning och slakthus är utfärdad den 11 maj 1934 (nr 140). f2 3S4895. Civila veterinärväsendet år 1937.
6 Av samtliga veterinärer voro 458 [437] tjänsteveterinärer. 72 [55 J tjänsteveterinärer innehade enbart förordnanden vid födoämneskontrollen, övriga vid densamma tjänstgörande veterinärer innehade samtidigt andra anställningar som tjänsteveterinärer, 105 [94] veterinärer, av vilka 26 [11] uppburo pension i egenskap av f. d. tjänsteveterinärer, utövade privatpraktik utan att samtidigt innehava fast anställning eller förordnande inom veterinärstaten. 67 [84] veterinärer hade upphört att utöva veterinär verksamhet. Enär ett flertal befattningar i en del fall innehavas av en och samma person, kan antalet befattningar överstiga antalet innehavare. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 25 länsveterinärer (häri inräknad förste stadsveterinären i Stockholm) och 568 [523] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 8 f) i gällande veterinärinstruktion, har under aret företagits av länsveterinärerna i samtliga län. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinäremas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 1 419 139 [1181 312] djur. Därvid äro under rubriken hundar inbegripna även rävar och andra pälsdjur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag ar de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år 1937. 1 Därav 134 334 kliniskt.
III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan. 1919. Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, tuberkulos samt smittsam kastning hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka skola tillämpas lagen om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) den 12 april 1935 (nr 105; B. 19) jämte nådiga kung. med närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar den 12 april 1935 (nr 106; B. 20) samt nådiga kung. angående åtgärder mot [hönskolera, hönspest och] hönstyfus den 20 nov. 1931 (nr 402; B. 27). hava under år 1937 fall förekommit av mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), hönstyfus (vit diarré hos kyckling) samt smittsam blodbrist hos häst, varemot fall av mul- och klövsjuka, boskapspest, elakartad lungsjuka, svinpest, rots, vattuskräck, koppor hos får, skabb hos får och häst, hönspest och hönskolera samt smittsam kastning hos häst icke förekommit. Förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1937 utgår med 200000 kr. för budgetåret 1937/1938, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt netto-utgiftsbelopp av 70 41106 kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mjältbrand. År 1937 blevo 82 [53] besättningar smittade av mjältbrand med 98 [76] dödsfall. Av de döda djuren voro 93 nötkreatur samt 5 hästar. Av Tab. A framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Blekinge, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Det största antalet smittade besättningar (36) finner man i Kalmar län. Av Tab. B framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under juli månad med 29 smittade besättningar. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 3:e kvartalet det största antalet besättningar eller 43 [16] nysmittata samt under l:a, 2:a och 4:e kvartalen resp. 6, 20 och 13 [12, 11 och 14]. Av veterinärernas rapporter framgår, att 39 [10] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna i en del fall ej kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, dricks- 7
8 Tab. A. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand inom de olika länen år 1937 jämte översikt för åren 1933 1936. Tab. B. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1937. vatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. I sistnämnda hänseende är att anteckna under juni, juli och augusti månader inom Vissefjärda och Gullabo socknar av Kalmar län förlöpande farsotartade mjältbrandsutbrott, varom distriktsveterinären i Torsås distrikt beträffande den sistnämnda socknen i sin årsberättelse anför följande:»inom juni och juli månader uppträdde en svårare mjältbrandsepizooti inom Gullabo socken. Sammanlagt dogo 35 nötkreatur och 2 hästar i sjukdomen inom detta område. Sjukdomen uppträdde i en skogstrakt med endast mindre gårdar. Samtliga i sjukdomen döda djur synes ha blivit smittade å betesmarkerna. Visserligen dogo en del djur i stallarna, men dessa hade endast stått inne över natten eller något längre. Intet under längre tid stallutfodrat djur dog. Då sjukdomen uppträdde som svårast, rådde stark torka och värme. Sjukdomen spred sig i de flesta fall från en betesmark till en annan intillliggande, men även spridning av sjukdomen från ett ställe till ett annat, tämligen långt därifrån beläget, förekom i några fall, och syntes älgar härvid ha varit smittospridare. Sjukdomen, som uppträdde i början av juni med enstaka
fall, kulminerade omkring den 22 juli, då ända till sex fall förekommo å en enda dag. När sjukdomen visade tecken att breda ut sig, företogs serumbehandling dels av besättningar, där sjukdomen uppträdde, och dels av sådana där smittorisken syntes vara störst. Sammanlagt behandlades nötkreaturen i 42 besättningar. Värdet av serumbehandlingen syntes mycket tvivelaktigt. Många av de behandlade djuren dogo likväl i mjältbrand med olika dagars mellanrum efter serumbehandlingen. Antalet dödsfall i sjukdomen i behandlade och i icke behandlade besättningar syntes vara ungefär detsamma. Hos flera av de behandlade djuren uppkom någon dag efter injektionen mer eller mindre höggradigt ödem i ett fram- eller bakben, ödemet gick så småningom tillbaka, i en del fall först efter en längre tid. Sedan betesförbud den 29 juli utfärdats upphörde sjukdomen efter någon dag helt.» Av veterinärer ha tillsammans företagits 190 [105] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 9 2. Frasbrand. Av denna sjukdom bava under året 13 [12] besättningar varit smittade med 15 [15] dödsfall, samtliga nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 6 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Blekinge län (se Tab. A). Av Tab. B framgår, att de flesta besättningarna smittades under juni, juli och augusti månader. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 7 [7] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 0, 5 och 1 [4, 4 och 1] besättningar. Under betesgång störtade 6 [9] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 24 [24] tjänsteresor för frasbrand 3. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). Under år 1937 ha 10 [35] besättningar angripits av sjukdomen, nämligen 1 i Stockholms län, 1 i Kristianstads, 5 i Malmöhus, 1 i Älvsborgs, 1 i Skaraborgs och 1 i Värmlands län. Sjukdomen har under året föranlett 26 [46] tjänsteresor av veterinär. 4. Tuberkulos hos nötkreatur. a. Statens konsulent vid bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur. Konsulenten har under året förordnats att utföra sammanlagt 66 förrättningar, vilka avsett meddelande av råd och upplysningar, kliniska undersökningar samt obduktioner av för tuberkulos misstänkta nötkreatur.
10 b. Tuberkulosbekämpandet enligt den Bangska metoden. Tab. I. Översikt av undersökning- De partiella undersökningarna med tuberkulin omfattade 3 687 djur. Termometoden har kommit till användning vid undersökning med tuberkulin av 17 706 djur. Under år 1937 har på rekvisition utdelats sammanlagt 81638 gram tuberkulin. En översikt av undersökningarna med tuberkulin år 1937 lämnas i Tab. 1 samt för åren 1897 1937 i Tab. II. Vid klinisk-bakteriologisk undersökning i anslutning till kontrollundersökning med tuberkulin hava under år 1937 påträffats 19 djur med smittfarlig tuberkulos, vilka nedslaktats och ersatts av statsmedel med kr. 1 308'40. I Tab. III redogöres för vissa hushållningssällskaps (kliniska) tuberkuloskontroll samt för det statliga bekämpandet av tuberkulos i juver i Tab. IV och V och i könsorgan i Tab. VI och VII.
11 arna med tuberkulin år 1937. Tab. II. Tuberkulinundersökningarnas omfattning och resultat 15 okt. 1897 31 dec. 1937
12 c. Bekämpandet av smittfarlig tuberkulos. a.. Bekämpandet enligt den Ostertagska metoden. Tab. III. Översikt över av vissa hushållningssäll- Anm. 1 De med * betecknade anlita S. V. B. A., de övriga hava egna laboratorier. Delvis eget laboratorium. Ympningar ä S. V. B. A. s Avser besättningar inom områden, där B. Tuberkulos i juver och könsorgan. Tab. IV. Pä grund av juvertuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta kor. Av år 1937 ersatta 415 [272] kor blevo 32 [25] helt kasserade, övriga 383 [247] godkändes helt eller delvis till människoföda (Tab. IY). Under 1937 uppgick ersättningen för de helt kasserade i medeltal till kr. 4976 [49-30] samt för de helt eller delvis godkända i medeltal till kr. 84-70 [86-89]. Av år 1937 ersatta 535 [457] nötkreatur blevo 49 [48] helt kasserade, övriga 486 [409] godkändes helt eller delvis till människoföda (Tab. VI). Ersättningen uppgick i medeltal för de helt kasserade kreaturen till kr. 50 [49-73] samt för de helt eller delvis godkända till kr. 80-79 [77-73 (Tab. TI).
13 skap anordnat tuberkulosbekämpande under år 1937. vederb. hnshållningssällskap ej anordnat bekämpande av smittfarlig tuberkulos. 3 Ingå i tabellerna IV och V. Tab. V. På grund av juvertuberkulos nedslaktade kor inom olika län. "j"3 384695. Civila reterinårväsendtt år 1937.
14 Tab. VI. På grund av könstuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta nötkreatur. Tab. VII. På grund av könstuberkulos nedslaktade nötkreatur inom olika län. 5. Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna 7 824 [9 256] fall inom 2 129 [2 045] besättningar. Se i övrigt Tab. 3. 1 Uppgifterna avse allenast tiden 1 juli 31 dec. 1934, enär kungl. kungörelsen nr 403,1934 trädde i kraft först Jen 1 juli 1934.
På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts 27 423 [31 292] blodprov, av vilka 7 729 [9 211] visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av ovanstående tabell upptagande de fall, som kommit till veterinärernas kännedom. 15 6. Smittsam blodbrist hos häst. På statens veterinärbakteriologiska anstalt samt beträffande Norrbottens län, varest sjukdomen bekämpas efter andra linjer på veterinärhögskolan hava under året undersökts blodprov från 1 466 [1 654] hästar, av vilka 759 [795] befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 114 fall, Örebro 1, Kopparbergs 8, Gävleborgs 35, Västernorrlands 91, Jämtlands 236, Västerbottens 229 och Norrbottens län 45. IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av k. kung. den 9 dec. 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1937 kungörelse, att införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Trelleborg och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel.
16 VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 144 samhällen eller kommuner (med köttbesiktningsbyrå inom sitt område). Uti 48 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna dylika områden med köttbesiktningstvång var 8, nämligen Arvika, Avesta, Gislaved, Heby, Hedemora, Markaryd, Norberg och Asele. För tre av dessa områden tillämpas organtvång. Köttbesiktningstvång har under året införts i ett avsevärt antal samhällen och kommuner, som erhållit befrielse från skyldigheten att anordna egen köttbesiktningsbyrå. Se i övrigt tabellavd. 3. Kontrollslakterier. Såsom kontrollslakterier voro vid årets utgång 47 slakterier ställda under offentlig kontroll. Se i övrigt tabellavd. 4. Under offentlig kontroll ställda charkuterifabriker. 6 charkuterifabriker voro vid årets utgång ställda under offentlig kontroll. Uti en av dessa fabriker fick för användning i fabriken mottagas kött, som vid fabriken besiktigades av därvarande kontrollveterinär. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 44 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Motala, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Simrishamn, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trälleborg, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien och Ahus (Storlien endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk och Ahus endast för införsel av djurfett). Se i övrigt Tab. 17.
6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda kontrollslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts 15 860147 kg. kött, varav 227 905 kg. vid offentliga slakthus och 15 632 242 kg. vid kontrollslakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av 612 859 kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, 13 136 490 kg. >bacon» samt 2 110 798 kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 18. b. Till Norge. Från 2 [2] personer, som jämlikt föreskrifterna i 2 kung. den 15 dee. 1922 (nr 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under år 1937 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av 2 [2] gränsstationsföreståndare. Av rapportgivarna ha under året besiktigats 245 [264] nötkött, 191 [102] kalvkött och 37 [45] fårkött. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 104 fall, varav 41 fall rört rapporter från köttbesiktningsbyråer, 62 fall rapporter från- under offentlig kontroll ställda slakterier och 1 fall rapporter från kontrollcharkuteri. Ärsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 78 fall, varav 59 fall beträffande redogörelser från köttbesiktningsbyråer och 19 fall beträffande redogörelser från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 20. Avsyning har verkställts av sex slakteriinrättningar, avsedda att ställas under offentlig kontroll, nämligen Gävleortens slaktdjursförsäljningsförenings u. p. a. i Valbo, västra Sveriges slaktdjursförsäljningsförenings u. p. a. i Uddevalla, Värmlands slaktdjursförsäljningsförenings u. p. a. i Arvika, Östergötlands andelsslakteriförenings u. p. a. i Tranås, Jönköpings läns slaktdjureforsäljningsförenings u. p. a. i Vetlanda samt Norrköpingsortens slakteriförenings m. b. p. a. i Valdemarsvik. Slakteriinrättningarna hava sedermera ställts under offentlig kontroll såsom kontrollslakteri nr 96 (Valbo), 70 (Uddevalla), 94 (Arvika), 95 (Tranås). 93 (Vetlanda) och 97 (Valdemarsvik). Det äldre kontrollslakteriet i Uddevalla (nr 70) upphörde att stå under offentlig kontroll efter tillkomsten av det nya slakteriet (samme ägare). Avsyning har verkställts å om- och tillbyggnadsarbeten vid 4 under offentlig kontroll stående slakterier. Inspektioner hava förrättats å 3 offentliga slakthus, 5J köttbesiktningsbyråer och 20 under offentlig kontroll ställda slakterier. Samtliga kött- 17
18 Tab. C. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år 1937. I = Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyra. III = Under offentlig kontroll itallt slakteri. besiktningsanstalter hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 74. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. C. Till inspektören hava under året inkommit 751 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 902. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i styrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden, ärenden rörande in- och utförsel av köttvaror och djurfett samt ärenden rörande den animala födoämneskontrollen i övrigt. Härvid hava handlagts 2 465 diarieförda ärenden. Av inspektören förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av 6 282.
19 B. Mjölkkontrollen. Angående inom vissa samhällen under år 1937 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till Tab. D., utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser. Tab. D. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år 1937. 1 Att undersökningar blivit utförda är här markerat med 1.
20 VII. Pastöriseringskontrollen av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. Kontrollen Lar utövats av 17 kontrollanter samt 959 provtagare. Inom 4 län har överkontrollant förordnats efter framställning från vederbörande hushållningssällskap. Översikt av kontrollen vid mejerierna m. m. under år 1937. 1 Dessutom ett mejeri med dispens från 1, första stycket, i pastöriseringslagen ; mejeriet langtidspastöriserar.
Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec. 1937. 21 Anm. Da flera av ovan upptagna veterinärbefattningar kanna innehavas ar en och «amma person, blir antalet befattningar i en del län större än antalet personer. Av veterinärerna hava 620 avlagt avgångsexamen vid veterin&rhögsknlan i Stockholm, 7 vid veterinärinrättningen i Skara före âr J890 och 3 vid högskolor i ntlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögskolan utexaminerade samt sldana som efter examen vid ntländsk högskols nndergätt prövning vid veterinärhögskolan i Stockholm. De ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig förrättning, men hava i flertalet tall genom viss komplettering förvärvat tillstånd att innehava distriktsveterinärtjänst. Les vétérinaires sont examinés à l'ecole vétérinaire supérieur» de Stockholm (légitimés), ou à l'ecou vétérinaire de Skara ou à l'étranger (non légitimés). 1 Se anm. Vr la note. 2 A l'administration vétér. civile et à l'institut bactér.-vctér. de l'etat. 3 Aux établissements d'instruction. 4 Vétér. militaires. 6 Vétér. départementaux et vétér. civils subventionnés. 6 Vétér. des haras et des associations agricoles départementales. ' Vétér. de. quarantaine. 8 Inspecteurs des animaux ou des viandes d'exportation. 9 Au contrôle rétér. des aliments. 10 Vétér. de' ville. " Aux abattoirs publics. " Aux abattoirs d'exportation. " Aux bureaux de contrôle de la viande. " Civila veterinärstipendiater.
22 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1937. Anm. Fr. o. m. år 1918 har i Tab. 2 nteslntite det antal djur, som behandlat» etc. vid veterinärhögskolans kliniker och frän och med är 1919 även vid veterinärinrättningen i Skara. Se härom veterinärhögskolans och inrättningens egna årsberättelser. Då flera djnr i en kreatursbesättning pä en gäng lidit av samma sjukdom samt behandlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 2 Bétail. 3 Moutons, chèvres. 4 Porcs. 5 Chiens. 6 Traités pour maladies. 7 Opérés. 8 Castrés. 9 Traités de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. u Examinés sur la tuberculose. 12 Examinés pour grossesses. " Impectés. Häri ingå besiktning för köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. 14 Soumis à l'autopsie. " Examens microscopiques.
Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1937. 23 Not6«Pour la note et It» alinéas voir la page précédente.
24 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1937. Note» Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.
Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år 1937. 25 Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.
26 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- AII111. Kol. a angiver antalet smittade besättningar, kol. I) antalet sjuka djur och kol. c antalet döda eller dödade Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equus, nt = nöt bos. Notes. Col. a indique le Non compris les données concernant les cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire et celles de l'institut vétérinaire à 1 Här angives jämväl antalet djur, som reagerat för tuberkulin. s eller dödade djur. Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller
samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år 1937. 27 djur. I denna tabell äro uppgifter frän veterinärhögskolans kliniker och från veterinärinrättningcn i Skara uteslutna. nombre des êtables infectées, col. b le nombre des animaux malades et col, c. le nombre des animaux décèdes ou abattus. Siara. Voir les rapports de ces instituts. uppgifter om antalet sjuka eller döda djur. Likaså i alln;änhet i denna tabell beträffande smittade besättningar och döda
28 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år 1937. Anm. Notes. I denna tabell äro uppgifter från veterinäihögskolana kliniker och från veterinärinrättningen i Skara ntesliitna. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. Les données concernant les cliniques de l'ecole supérieure vétérinaire tt les cliniques de Vinstitut vétérinaire à Skara sont excluses. Voir les rapports de ces instituts. 1 ht. = bäst equus. ' nt. = nöt bos.
Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år 1937. 29 1 Till varje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tvenne resor, den senare för att konstatera, att sjukdomen npphört, A chaque ferme, contaminé par une maladie, du moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de ta maladie.
30 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier slaktade och besiktigade djur år 1937.
Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och kontrollslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar samt vidtagna åtgärder år 1937. 31 1 Corps approuvés après ï' éloignement des organes ou des parties altérées. ' Idem après traitement spécial. 3 Confisque en entier. - 4 Approuve pour alimentation d'animaux.
32 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och kontrollslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1937. Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen. Efter undergången särskild behandling (sterilisering, saltning eller kylhusbehandling) hava godkänts vid offentliga slakthus 232 djurkroppar (37 200 kg.) vid kontrollslakterier 308 djurkroppar (24 868 kg.) och vid köttbesiktningsbyråer 132 hela och 7 halva djurkroppar (14 261 kg.). Såsom otjänliga till människoföda hava kasserats vid offentliga slakthus 2 538 hela djurkroppar med en vikt av 253 690 kg., vid kontrollslakterier 7 665 hela djurkroppar med en vikt av 781 111 kg., samt vid köttbesiktningsbyråer 8 597 hela och 105 halva djurkroppar med en vikt av 600 409 kg. Därjämte hava kasserats en avsevärd mängd kött i mindre delar samt organ (lungor, hjärtan, levrar, njurar, juver, tungor och huvuden). Av kasserat kött och kasserade organ har till djurföda i rått tillstånd utlämnats vid offentliga slakthus 7 762 kg., vid kontrollslakterier 48 405 kg. och vid köttbesiktningsbyråer 12 566 kg. Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under år 1937 kommit till användning inom bl. a. följande av ovan under A 1 3 nämnda anstalter: offentliga slakthusen med tillhörande köttbesiktningsbyråer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping och Karlskrona; kontrollslakterierna nr 58 i Uppsala, 59 i Hallsberg, 61 i Ängelholm, 71 i Svenljunga 74 i Västerås, 79 i Stenstorp, 83 i Kävlinge, 85 i Norrtälje, 87 i Motala, 88 i Trollhättan, 89 i Västervik, 90 i Örebro, 91 i Kristinehamn och 96 i Valbo; köttbesiktningsbyråerna i Avesta, Borås, Eksjö, Enköping, Falköping, Falun, Gävle, Hallsberg, Hedemora, Hjo, Härnösand, Kisa, Kristianstad, Ljungby, Ludvika, Lund, Mariestad, Norrtälje, Nybro, Sandviken, Skövde, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, Västervik, Västerås, Ystad, Ängelholm och Åmål. Anm. och noter till Tab. 9. Alllll. Ang. antalet besiktigade djur se ïab. 6. Pour la traduction de l'entête voir Tabl. 6. 1 Piroplasmosis bovis. s Erysip. suis. s Trichinosi». 4 Traum. mag-, mellangärds- o. hjärtsäcksinflamin. Ileticulo-diaphragmatitis, pericarditis seu myocarditis traum. 6 Mastitis. 6 Jämte kalv.
Tab. 9. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och kontrollslakterier år 1937. (Hithörande noter se föreg. sida.) 33
34 Tab. 10. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar år 1937.
Tab. 10 (forts.). 35
36 Tab. 10 (forts.) Anm. Till besiktning inlämnad 3 /«kropp räknas som Vi kropp. 1 Situations des bureaux d'inspection des viandes. 2 Gros bétail. 3 Veaux, yros. 4 Veaux, petits. 5 Moutons et chèvres. 6 Porcs. 7 Cochonnets. 8 Chevaux. 9 Poulains.
Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år 1937. 37
38 Tab. 11 (forts.).
39 Tab. 11 (forts). All 111. Till besiktning inlämnad '/< kropp räknas aom ' i kropp. 1 Corps approuvés après V èloignement des organes ou des parties altérées, i Idem après traitement spécial. 3 Confisque en entier. 4 Approuvé pour alimentation des animaux. Tab. 12. Antal och vikt ar vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år 1937. Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen.
40 Tab. 13. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år 1937. Alim. A ny. antalet besiktigade kött se Tab. 11. 1 Piroplasmosis " Erysipelas suis. s Trichinosis. 4 Traumat, mag-, mellangärds- och hjnrtsäcksinflamtnation. Reticulo-diaphragmatitis. pericarditis sen myocarditïs traumatica. Mastitis.
Tab. 13 (forts.). 41
42 Tab. 13 (forts.). Tab. 14. Antal vid kontrollcharkuterier besiktigade kött år 1937.
Tab. 15. Uppgift om utförsel av kött år 1937. 43 1 Numéros et lieux det abattoirs ou des boucheries. s Abattoirs. ' Boucheries. 4 Viandes d'autre espèce tt déchets de boucherie. Poids en kg. 6 Total des viandes exportées en kg. 8 Veau, grand. ' Veau, petit. - 8 Mouton, chèvre.
44 Tab. 16. Kontrollen av införda 1 Viandes de bétail. 2 Viandes de moutons. 3 Viandes de porcs. 4 Viandes de chevaux. 5 Intestins et 9 Saucisses et autres objets animaux de consommation. 10 Autres aliments. u Fraîches. la Salées ou fumées.
köttvaror och andra födoämnen år 1937. 45 estomacs, salés ou sèches. 6 Graisses. 7 Viandes de rennes, de volaille et de gibier. 8 Conserves de viande. 1!i Examinées, kg. u Dont saisies ou réexportées.