För fastighetsägare, BRF:er och bygglovshandläggare När vintern kommer att hantera snö och is på tak
Den här skriften är avsedd för exempelvis bostadsrättsföreningar, ägare och förvaltare av fl erbostadshus och bygglovshandläggare. Som fastighetsägare är du enligt Ordningslagen ansvarig för att snö eller is från ditt hus inte skadar personer eller egendom. Det innebär att du måste: Se till att istappar och snö och is som kan rasa från taket tas bort. Trottoaren spärras av och varningsskyltar sätts upp, när det är överhängande fara för snöras eller nedfallande is. Avspärrningen får bara vara tillfällig från det faran för snöras eller nedfallande is blir överhängande och till dess den har hunnit åtgärdas. Den ska därefter, enligt Ordningslagen, avlägsnas utan oskäligt dröjsmål. Kostnaden för att ta bort farlig snö och is är inte oväsentlig. Det är alltså viktigt både för säkerheten och för ekonomin att förhindra att istappar växer till. Snöns egenskaper När snön faller, lägger den sig på marken. På vissa ställen kan den blåsa bort, på andra samlas den i drivor. På samma sätt uppträder snö på hustak. Snö fungerar värmeisolerande. Lätt snö isolerar nästan lika effektivt som mineralull. Men det gäller bara tills snön börjar smälta. Densiteten, tätheten, hos snö på hustak kan variera mellan 50 och 300 kg/m 3. Man kan räkna med Exempel 200 kg/m 3 som en typisk densitet för snö på tak. Den torra nysnö som faller när det är runt tio minusgrader är förhållandevis lätt. Densiteten är 50-70 kg/m 3. Den snön blåser lätt bort. Fuktig nysnö som faller vid temperaturer nära noll väger 100-200 kg/m 3 och blir liggande på taket. Snö som ligger länge sjunker ihop och densiteten ökar till 200-300 kg/m 3. Ett halvmetertjockt och en meter brett snötäcke närmast kanten av ett 30 meter långt väger ca tre-fyra ton beroende på hur packad snön har hunnit bli. (Som en jämförelse väger motsvarande volym vatten 15 ton.) Om bara en meter av den snösträngen, det vill säga en kvadratmeter, faller ner från taket, väger den över 100 kg, kanske uppåt 150 kg, och kan ställa till stor skada. Snörasskydd gör därför stor nytta. Skriften är framtagen i samarbete med Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond och baserad på en forskningsrapport. När vintern kommer, oktober 2011, ver 1 2
Snösmältning Ouppvärmt hus När det är plusgrader smälter snön på grund av uppvärmning från luften. Vid minusgrader kan solstrålningen få snö att smälta. På taket till ett ouppvärmt hus är det dessa två sakerna som orsakar snösmältning. Uppvärmt hus På taket till ett uppvärmt hus tillkommer en tredje orsak: värme från fastigheten tränger igenom taket. Värmen underifrån får inte snön att smälta, förrän snötäcket har blivit tillräckligt tjockt den snötjockleken kallas smältgräns och går att beräkna. När smältgränsen passerats smälter snön och kan bilda istappar. På ett dåligt isolerat tak kan smältgränsen vara så liten som tre cm och därmed börjar istappar bildas redan efter tre timmar om det snöar en cemtimeter i timmen. Om utomhustemperaturen är -10 grader är smältgränsen på taket till ett välisolerat hus 20 cm. Då börjar snön att smälta först när det snöat i 20 timmar och det är ovanligt med så långa snöfall på våra breddgrader. Så bildas istappar På lutande tak rinner smältvattnet nedåt och försvinner i bästa fall genom stuprören. De flesta istappar bildas just i stuprören. Men istappar bildas också när smältvattnet når taksprånget (takfoten). Där kommer ingen värme underifrån, taket är kallt. En del av smältvattnet fryser där, men det mesta fortsätter ner till takrännor och stuprör. En del kan frysa i takrännan. Om den fylls med is, rinner smältvattnet därefter över kanten och kan bilda istappar. På fem timmar kan det bildas en halvmeterlång istapp på två kg, på tio timmar en istapp på en meter som väger 10 kg. I värsta fall kan de bli ännu tyngre, innan de lossnar. Under några dagars minusgrader kan stora isklumpar på 30-70 kg bildas, när isen i takrännan växer ihop med isen på taksprånget. Om de ramlar ner, är de givetvis livsfarliga, men även om de ligger kvar kan de orsaka stora problem vid töväder, eftersom de kan dämma upp smältvattnet och ge upphov till vattenläckage i taket. Snöras och nedfallande istappar Om istappen ramlar ner och är den livsfarlig. Till tyngden ska läggas hastigheten. En fallande istapp från en höjd av två våningar hinner komma upp i en hastighet av ca 25 km i timmen. Från fem våningar hinner hastigheten upp i ca 60 km i timmen. Exempel Att träffas av en istapp från taket på ett femvåningshus kan alltså jämföras med att krocka i 60 km i timmen utan säkerhetsbälte. 3
När det bildas smältvatten under snön på taket, kan den lätt sättas i rörelse. Snön blir som en mindre lavin och om det inte finns effektiva snörasskydd kan hela takplanets snömassa falla ner på trottoaren eller gården på en gång. Takkonstruktionen Hustakets geometriska utformning, material och lutning har stor betydelse för risken för isbildning och snöras och en viss betydelse för belastningsskador. Även isklumpar från taksprång och takrännor kan falla ned vid töväder. Risken för det är särskilt stor i samband med snöras från takplanet ovanför. Den situationen är lika farlig för människors liv och hälsa som nedfallande istappar. Medan istappar faller rakt ner och utgör en fara närmast husväggen, faller snöras och isklumpar från takfallet längre ut. Beroende på takfallets lutning och den hastighet de hinner uppnå på taket, kan de falla var som helst på trottoaren och även ut i körbanan. Platta tak På platta tak med mindre än fem graders lutning ligger snön kvar på taken. Den största risken är vattenläckor, men det är också på sådana tak som risken för belastningsskador är störst. Det vill säga att takkonstruktionen rasar på grund av snötyngd. Vintern 2009/2010 inträffade drygt 170 sådana olyckor i södra Sverige. De flesta är noggrant utredda av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Slutsatsen är att rasen berodde på konstruktionsbrister/byggfusk som avslöjades, när det plötsligt föll mer snö än det gjort någon vinter i södra Sverige på ca 30 år. Alla de undersökta byggnaderna var byggda under 1980-talet eller senare och de hade inte blivit utsatta för så stor snöbelastning tidigare. Alla hade stort tak och relativt liten lutning. Typiska byggnader var idrottshallar, ridhus, köpcentra och djurstallar. Slutsatsen är att snötyngden generellt inte utgör en belastningsrisk för fastigheter med sadeltak och andra taktyper som är vanliga på flerbostadshus. Men man ska vara vaksam beträffande platser, där det kan uppstå drivbildning, och platser där snön kan rasa ner på skärmtak, solskydd och andra utbyggnader som kan skadas eller rasa. Lutande tak På tak med brant lutning, ca 60 grader och mer, glider snön av eller blåser bort. Men de flesta sadeltak håller en lutning på mellan 15 och 45 grader. Där blir det mesta av snön kvar på taket. Om värme tränger genom taket, smälter en del av snön och bildar is i rännor och på taksprång. Dessutom minskar smältvattnet friktionen på taket, vilket ökar risken för snöras som också kan dra med sig isklumpar. 4
Friktionen är mindre på plåttak jämfört med tegeltak och plåttaken kommer därför att under samma förutsättningar råka ut för snöras tidigare. Glastak har också låg friktion, vilket bl.a. innebär att takfönster utgör en särskild risk. Ett snöras från ett tak utgör en lavin i miniatyr och snö som glider ner från en glasruta kan utlösa lavinen. Eftersom glasytorna är sämre värmeisolerade än resten av takplanet, kommer snön att smälta snabbare på takfönster. Smältvattnet från fönstret fryser sedan till is, antingen på takplanet nedanför fönstret eller på taksprånget. Fönsterkupor, ventilationshuvar, skorstenar, egentligen allt som bryter takplanets yta är ställen där snö kan samlas och där flödet av smältvatten bryts, så att mer smältvatten rinner vid sidan om. Där smältvattnet samlas bildas sedan mer is. En särskild farozon är ränndalen, där två takplan möts i vinkel. Där samlas mycket snö och smältvatten. Om inte avrinningen nedanför ränndalen är tillräckligt dimensionerad, är det särskilt stor risk för istappar från takrännan just där. Bilden visar vanliga ställen på tak där snö och is lätt samlas. 5
Isolering och ventilering I dåligt isolerade hus släpper taket genom mycket värme som smälter snön och ger upphov till isbildning. Vid en utomhustemperatur på -10 grader, en inomhustemperatur på +20 grader och ett snödjup på 20 cm kan snösmältningen på ett hus med ett oisolerat tak vara lika stor på ett dygn som på en vecka på ett välisolerat hus. Mängden smältvatten som kan bilda istappar blir 10-15 gånger så stor. Det finns två sätt att åtgärda problem med snösmältning och istappar: ventilation respektive värmeisolering. Ett sätt är att ha en ventilerad kallvind under taket, där temperaturen är noll eller under när det är minusgrader ute. Då tränger ingen värme genom taket och ingen snösmältning sker underifrån. Vid en ombyggnad är det viktigt att behålla kallvinden. På en kallvind är bjälklaget mot de uppvärmda delarna av byggnaden isolerade. Tänk på att på en kallvind måste alla värmealstrande installationer, som till exempel hissmaskineri, fläktmotorer, frånluftskanaler och varmvattenrör vara isolerade. Även kallvattenrör måste också vara isolerade, eftersom vattnet annars riskerar att frysa i rören. Det andra sättet att hindra värmegenomträngning är att isolera själva taket. För det krävs normalt minst 300 mm mineralull. I gamla hus är det ofta inte genomförbart, det är för platskrävande, men även en isolering på 100 mm minskar risken för snöras och istappar avsevärt. Tabellen nedan visar hur stor skillnaden är mellan smältgränserna vid olika takisolering. (Uvärde anger hur mycket värme taket släpper igenom. Det mäts i watt per kvadratmeter och kelvin, där Kelvin [K] är ett mått på temperaturen. Ju bättre isolering, desto lägre u-värde.): Smältgräns i cm Hustyp Takets u-värde 3 Äldre oisolerat 1,0W/m2K 10 Isolerat, ca 100 mm isolering 0,3W/m2K 20 Nybyggt, minst 300 isolering 0,15W/m2K Tabellen visar vid vilket snödjup snön börjar smälta vid en utomhustemperatur på -10. Om snödjupet är större, föreligger risk för snöras och istappar. På äldre byggnader med oisolerade tak uppstår risken redan när snödjupet överstiger 3 cm. Med mer välisolerade hus ligger smältgränsen högre. 6
Nästa tabell visar vad som händer med den smälta snön på ett hus med 100 mm isolering under ett åtta meter långt takplan vid olika utomhustemperatur. Utomhustemp. Smält snö, kg Is på taksprång, kg Droppande vatten, kg -15 3,1 3,1 0-10 6,2 2,4 3,8-5 9,3 1,2 8,1 Om det är så kallt som -15 grader smälter en del snö på taket, men smältvattnet fryser på taksprånget så att det bildas ändå inga istappar. Ju högre temperaturen är, desto mer droppande vatten blir till istappar, tills det blir så varmt att vattnet droppar till marken i stället för att frysa på istapparna. I det här exemplet inträffar det mellan -10 och -5 grader. Att tänka på inför vintern För att minska de risker som vinterns snö och isbildning för med sig, bör du i god tid innan den första snön faller förvissa dig om: Att taket är i gott skick så att inte smältvatten kan läcka in och orsaka fuktskador. Att eventuella snörasskydd är hela och säkert fästa, att fästanordningar, takstegar och annan säkerhetsutrustning är i gott skick. Att takrännor och stuprör är hela, ordentligt fästa och rensade från skräp som kan hindra smältvattnets avrinning och därmed orsaka istappar. Att det finns varningsskyltar och avspärrningsmaterial för att spärra av trottoaren vid fara för snöras eller nedfallande istappar. Att det finns ett avtal med en pålitlig entreprenör som vid behov snabbt kan vara på plats och skotta bort snö och avlägsna istappar. Mer utförliga checklistor för höstens kontrollåtgärder kan du hitta i skriften Snö och is på tak, risker och riktlinjer, utgiven av Fastighetsbranschens Utvecklingsforum. Den kan beställas hos Svensk Byggtjänst. Avtalsmallar för snöskottning av tak, framtagna gemensamt av Fastighetsägarna och Plåtslagarnas Riksförbund, hittar du på Fastighetsägarnas webbplats. Om du inte har tecknat ett sådant avtal, är du som fastighetsägare ansvarig för att se till att snö och is avlägsnas, innan det föreligger fara för människor och egendom. Begär avtalsförslag från en professionell entreprenör! Värmekablar Värmekablar i stuprör och takrännor och ibland även på taket kan vara ett sätt att förebygga isbildning, men i synnerhet på själva takytan kan det vara svårt att montera dem så att de inte skadas av snöras. 7
I allmänhet är det effektivare att värmeisolera och ventilera ett tak för att minska snösmältningen än att förse det med värmekablar. Om man använder värmekablar är det mödan och pengarna värt att förse dem med automatisk reglering, så att de inte drar ström i onödan. En värmekabel i ett stuprör i Stockholms innerstad har en genomsnittlig effekt på 700-800 W (25 W/meter). Kostnaden för att hålla ett stuprör konstant uppvärmt från mitten av november till slutet mars blir över 2000 kr vid ett elpris på 1.10 kr/kwh. Att tänka på inför en ombyggnad Om man gör en ombyggnad i en fastighet, t.ex. inreder lägenheter i vindsvåningar, finns det några saker som kan få avsevärd påverkan på risken för snöras och isbildning på taket: Eftersom en vindsvåning utesluter kallvind, måste taket isoleras tillräckligt väl för att förhindra att värmen från vindsvåningen tränger igenom och orsakar snösmältning. Man måste i projekteringen av ombyggnaden avsätta utrymme för minst 300 mm isolering och en luftspalt. Vindsvåningens tak och väggar måste vara lufttäta, så att inte varm inomhusluft slipper ut under yttertaket. Om inte våningens skal är lufttätt, har inte isoleringen någon verkan. Kontrollera med en täthetsprovning. Fönsterkupor är att föredra framför liggande fönster i takplanet, eftersom snö alltid smälter fortare på fönster än på resten av taket. Dessutom bör man tänka på att: Se till att det finns ett enkelt sätt för snöskottare att få tillträde till taket. I samband med upphandling av ombyggnad få tydlig information om att åtgärder för snö- och issäkerhet ingår. Att tänka på efter en ombyggnad Ha koll på taket. Det kommer med största sannolikhet att bete sig annorlunda jämfört med innan ombyggnaden. Ett varningstecken Om det droppar från taket på ditt hus, är det stor sannolikhet för att det bildas istappar, när temperaturen sjunker. Åtgärda! Det är ditt ansvar. 8
Om du vill veta mer Här kan du läsa mer om att hantera riskerna med snö och is på taken: Se upp där nere! En broschyr om säker snöskottning från tak, utgiven av Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté. Broschyren kan rekvireras från Plåtslageriernas Riksförbund eller Svenska Byggnadsarbetareförbundet eller laddas ner som PDF-dokument från www.taksakerhet.se. Snö och is på tak Riktlinjer utfärdade av Fastighetsbranschens Utvecklingsforum, kan beställas från Fastighetsägarna. Snow Melting and Freezing on Older Townhouses Forskningsrapport av Anker Nielsen och Johan Claesson, 2011. istap.anielsen.eu En webbplats med artiklar och rapporter av professor Anker Nielsen vid Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark, vars forskning ligger till grund för denna skrift. 9
www.zestforlife.se Okt 2011 Om istappar och snö vet vi tre saker: 1. 2. 3. De kommer i år som varje år. Hur sträng vintern blir och hur mycket snö och is den medför vet vi inte. Men vintern kommer. Snön och isen kommer att lägga sig på hustaken och kan utgöra en fara för människor och egendom. Det är inte snön som skapar is, det är snösmältningen. Fastighetsägarna Stockholm > Alströmergatan 14, Box 12871, 112 98 Stockholm Telefon 08 617 75 00 > stockholm@fastighetsagarna.se > www.fastighetsagarna.se/stockholm