Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2016 Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under 2016 till 827 mnkr, att jämföra med 802 mnkr för år 2015. För Jordbruksverket har kost naderna ökat med 9 mnkr och för läns styrelserna med 17 mnkr. För jordbrukarstöd påverkas statistiken av att ärendehandläggningen delvis förskjuts mellan åren. De redovisade kostnaderna avser därmed ärenden tillhörande både stödår 2015 och 2016. För projekt- och företagsstöd öppnade handläggningen av ansökan om utbetalning i oktober och sedan dess kan alla åtgärder i programperioden handläggas fram till slututbetalning. Sedan 2008 har Jordbruksverkets kostnader ökat med 112 % och länsstyrelsernas med 10 %. En viktig orsak till ökningen är Jordbruksverkets kostnader för utveckling av nya handläggningssystem. Rapport 2017:16 1
Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2016 Ur Jordbruksverkets regleringsbrev 2016, uppdrag 2: Jordbruksverket ska senast den 30 november 2017 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöden. Redovisningen ska även omfatta genomförda och planerade åtgärder för att väsentligt minska kostnaderna för administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning samt under året uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Författare Jenny Ameziane Ulrika Gotthardsson Eila Mårtensson
Sammanfattning Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden för 2016 uppgår till 827 mnkr. I denna kostnad ingår handläggning av ärenden, utveckling och drift av it-system, kontroll av stöd, marknadsbevakning och information. Dessutom ingår avskrivningar på investeringar. Kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter enligt denna tabell: (mnkr) 2014 2015 2016 Summa 734 802 827 - varav Jordbruksverket 1) 317 332 341 o varav marknadsstöd 11 10 12 o varav fiskestöd 9 9 8 - varav länsstyrelserna, jordbrukarstöd 1) 251 311 327 - varav länsstyrelserna, projekt- och företagsstöd 120 117 119 - varav länsstyrelserna, fiskestöd 5 4 3 - varav övriga myndigheter, projekt- och företagsstöd 37 32 32 - varav övriga myndigheter, fiskestöd 4 6 5 1) Kostnaderna för länsstyrelserna är omräknade för år 2014 och 2015, se förklaring under tabell 5.1 och tabell 5.5. I jämförelse med 2015 har den sammanlagda kostnaden ökat med 25 mnkr. Jordbruksverkets hanteringskostnader har ökat med 9 mnkr. De största förändringarna jämfört med 2015 är att lokalt ledd utveckling ökat med 9,5 mnkr. Arbetet med reformerna har minskat med 24 mnkr. Samtidigt har avskrivningarna på immateriella anläggningstillgångar ökat med 23 mnkr, kostnaden för förvaltning av it-system har ökat med 23 mnkr samt ajourhållning minskat med 23 mnkr. Länsstyrelsernas hanteringskostnader har ökat med 17 mnkr. Ökningen ligger framförallt inom handläggning och kontroll rörande stöd kopplade till SAM-ansökan. Övriga myndigheters hanteringskostnader har minskat med 1 mnkr. Hanteringskostnaden 2016 för stöd ur jordbruks- och fiskerifonderna, regional utvecklingsoch socialfonderna samt nationella stöd i norra Sverige (inklusive kadavertransporter) uppgår till 827 mnkr. Under 2016 betalades det ut ca 10 970 mnkr för dessa stöd, hanteringskostnaden blir knappt 8 % per stödkrona, vilket är en minskning med 1,5 procentenheter i jämförelse med 2015. För jordbrukarstöd påverkas statistiken av att ärendehandläggningen delvis förskjuts mellan åren. De redovisade kostnaderna avser därmed ärenden tillhörande både stödår 2015 och 2016. För projekt- och företagsstöd kunde handläggningen av ansökningar om utbetalning påbörjas i oktober och sedan dess kan alla åtgärder i programperioden handläggas fram till slututbetalning. Avsikten var att så skulle skett redan under 2014, men detta var inte möjligt eftersom tillräckliga beslut inte hade fattats i tid. En väsentlig del av arbetet under 2014 och 2015 avsåg därför stöden i den förra programperioden, vilket bör beaktas vid jämförelse mellan åren.
Parallellt med handläggningen har utgifterna för att införa den nya politiken varit betydande och delvis finansierats genom lån. Mot bakgrund av detta är det vanskligt att dra långtgående slutsatser om förändringar av kostnader mellan åren. Sedan 2008 har Jordbruksverkets kostnader ökat med 112 % och länsstyrelsernas med 10 %. It-utvecklingen är en viktig orsak till att kostnaderna har ökat. Jordbruksverket har fortsatt att planera och genomföra åtgärder som på sikt förväntas bidra till lägre kostnader, effektivare förvaltning, minskad handläggningstid, förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning. Målsättningen är att stöden i så stor utsträckning som möjligt ska betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. En viktig del i detta är utveckling av nya it-system för såväl ansökan och handläggning som för statistik och uppföljning. Jordbruksverket arbetar även aktivt med bland annat digitala lösningar, förenklingsförslag på EU-nivå, översyn av processer och regelverk, förbättrad kommunikation med stödmyndigheterna och utbildningsoch informationsinsatser.
Innehåll 1 Inledning... 1 2 Bakgrund... 1 3 Omfattning... 1 4 Roller och uppgiftslämnare... 2 4.1 Beskrivning av roller i stödhanteringen... 2 4.2 Insamling av uppgifter om volymer och kostnader... 5 4.2.1 Jordbruksverkets uppgifter... 5 4.2.2 Övriga myndigheters uppgifter om kostnader... 6 5 Totala kostnader för hantering av EU-stöd... 8 5.1 Alla myndigheter... 8 5.2 Jordbruksverkets kostnader... 9 5.3 Länsstyrelsernas kostnader... 10 5.4 Övriga stödmyndigheters ärendevolymer och kostnader... 13 5.5 Leaderkontorens ärendevolymer och utbetalningsbelopp... 13 6 Volymer och kostnader för länsstyrelsernas handläggnings- och kontrollärenden... 14 6.1 Jordbrukarstöd... 14 6.1.1 Faktorer som påverkar statistiken... 14 6.1.2 Volymer för jordbrukarstöden... 15 6.1.3 Direkta kostnader för jordbrukarstöden... 16 6.1.4 Totala kostnader per företag som söker stöd... 18 6.1.5 Kontroller av jordbrukarstöd... 19 6.2 Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom landsbygdsprogrammet... 21 6.2.1 Faktorer som påverkar statistiken... 21 6.2.2 Antal inkomna ärenden... 22 6.2.3 Antal handlagda ärenden... 22 6.2.4 Direkta kostnader fördelat på objektkod... 24 6.2.5 Direkt kostnad per ärende... 24 6.3 Projekt- och företagsstöd inom havs- och fiskeriprogrammet... 26 6.3.1 Volymer och kostnader... 26 7 Åtgärder för minskade kostnader, förenklingar och enhetlig regeltillämpning... 28 7.1 Utbetalningar i rätt tid... 28 7.2 It-utveckling och digitala lösningar... 29 7.3 Översyn av processer, regelverk och rutiner... 31 7.4 Utbildning och kommunikation... 33 7.5 Uppföljning och granskning... 34
1 Inledning Denna rapport är en redovisning av uppdraget Kostnader för EU-stöd i Jordbruksverkets regleringsbrev och ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 november 2017. Redovisningen ska omfatta myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för 2016 års handläggning av EU-stöden. Den ska även omfatta genomförda och planerade åtgärder för att väsentligt minska kostnaderna för administrationen, åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året redovisas översiktligt. 2 Bakgrund Arbetet med att genomföra reformerna i den nya EU-politiken har i hög grad fortsatt prägla verksamheten även under 2016. Utgångspunkten i reformarbetet var att de nya stödformerna skulle börja gälla i sin helhet från 2014. Sena politiska beslut, sent godkännande av landsbygdsprogrammet, ökad komplexitet i regelverk och andra faktorer har resulterat i förseningar och mer omfattande utgifter än beräknat. Huvuddelen av det återstående reformarbetet avslutas under 2017. Utgifterna till och med 2016 för att införa den nya politiken, uppgår till 492 mnkr. Detta kan jämföras med 260 mnkr, som beräknades 2012. Kostnaden för implementeringen under perioden 2012 2016 uppgår till 321 mnkr, varav avskrivningar uppgår till 43 mnkr, medan resterande utgörs av direkta kostnader under respektive räkenskapsår. Denna kostnad har finansierats av förvaltningsanslaget 1:8 med 211 mnkr, medan resterande 110 mnkr har finansierats med TA-medel från i huvudsak landsbygdsprogrammet. Skillnaden mellan de totala utgifterna och de bokförda kostnaderna om 171 mnkr kostnadsförs genom avskrivningar under perioden 2017 2021. Under 2017 beräknas implementeringsarbetet innebära utgifter om 98 mnkr, varav 70 mnkr lånefinansieras och skrivs av under perioden 2017/2018 2022. De totala utgifterna för perioden 2012 2017 beräknas således till 590 mnkr, varav 284 mnkr (48 %) lånefinansieras och skrivs av under perioden 2015 2022. Av den totala utgiften beräknas att TA-medel inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet kan belastas med cirka 220 mnkr. Den totala utgiften för implementeringsarbetet kan ställas i relation till totalt utbetalat belopp under programperioden om cirka 70 miljarder kronor (0,84 %). 3 Omfattning Rapporten omfattar de EU-stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut och som hanteras av Jordbruksverket och andra myndigheter inom jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ), havsoch fiskerifonden (EHFF) samt lokalt ledd utveckling i regional- och socialfonden (ERUF och ESF). Redovisningen omfattar även de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Det av Sverige till 100 procent finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (nationellt stöd), inklusive kadavertransporter, definieras också som EU-stöd. 1
Följande kostnader ingår inte i denna rapport: kostnader för LAG-gruppernas och leaderkontorens verksamhet kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU och avser BSEprovtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl. kostnader för Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Sveriges geologiska undersökning att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor. Med hantering av stöd menas i denna rapport handläggning av ärenden, utveckling och drift av it-system, kontroll av stöd, marknadsbevakning och information. Dessutom ingår avskrivningar på investeringar. 4 Roller och uppgiftslämnare 4.1 Beskrivning av roller i stödhanteringen Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller på annat sätt deltar i hanteringen av EUstöd samt vad respektive myndighet gör. Jordbruksverket (SJV) Administrationen av den gemensamma jordbrukspolitiken är en av Jordbruksverkets huvuduppgifter. Jordbruksverket är både förvaltningsmyndighet, ackrediterat utbetalningsställe och handläggande myndighet för jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ), havs- och fiskerifonden (EHFF) samt lokalt ledd utveckling i regional- och socialfonden (ERUF och ESF). Jordbruksverkets kostnader för stödhanteringen är betydligt större än övriga myndigheters och har ökat väsentligt jämfört med förra programperioden genom att nya uppgifter tillkommit och att en del uppgifter har flyttats från länsstyrelserna till Jordbruksverket. I sin roll som förvaltningsmyndighet ska Jordbruksverket även samordna myndigheternas stödhandläggning, ansvara för utveckling och drift av gemensamma it-system, verka för enhetlighet och likabehandling och ansvara för fondsamordningen inom lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket har även i uppdrag att skapa regelverk och verkställa utbetalningar utifrån de EU-förordningar som avser krisstöd och som kommer med kort varsel. Jordbruksverket betalar ut samtliga EU-stöd som är finansierade av jordbruksfonderna samtliga EU-stöd som är finansierade av havs- och fiskerifonden de EU-stöd inom ramen för lokalt ledd utveckling som är finansierade av regional- och socialfonden det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, inklusive kadavertransporter. Jordbrukarstöd Jordbruksverket handlägger ersättningar för djurvälfärd, miljöersättning för hotade husdjursraser samt nationella stöd för mjölk-, ägg- och slaktsvinsproduktion. 2
Jordbruksverket ansvarar också för hanteringen av stödrätter, till exempel överföringar, indragningar och tilldelning ur nationella reserven samt för ajourhållning av blockdatabasen. Projekt- och företagsstöd Inom landsbygdsprogrammet, förutom lokalt ledd utveckling, handlägger Jordbruksverket ansökan om stöd och ansökan om utbetalning för nationella projekt inom kompetensutveckling och samarbetsåtgärden projektstöd till lantrasföreningar stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) Inom havs- och fiskeriprogrammet, förutom lokalt ledd utveckling, handlägger Jordbruksverket ansökan om stöd och ansökan om utbetalning för samtliga projektstöd förutom stöd till fiskehamnar och datainsamling företagsstöd till privata aktörer för kontroll och spårbarhet I övriga åtgärder inom havs- och fiskeriprogrammet ansvarar Jordbruksverket för fördelning av medel till länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten samt fattar beslut om utbetalning för de ansökningar om utbetalning som länsstyrelsen eller Havs- och vattenmyndigheten har ankomsthanterat och utrett. Inom lokalt ledd utveckling handlägger Jordbruksverket vissa av kontrollpunkterna när det gäller ansökan om stöd, fattar beslut om bifall och kontrollerar leaderkontorens handläggning. ansökan om utbetalning för projekt inom samtliga fonder Inom havs- och fiskeriprogrammet samt lokal ledd utveckling utför Jordbruksverket besiktningar på plats inför slututbetalning. Inom landsbygdsprogrammet utför Jordbruksverket kontroller på plats innan slututbetalning. Marknadsstöd Jordbruksverket handlägger ansökan om stöd och utbetalning enligt marknadsordningarna, till exempel offentlig lagring, skolmjölksstöd och stöd till producentorganisationer för frukt och grönt. Jordbruksverket utför även kontroller på plats för dessa stöd. Jordbruksverket ersätter Tullverket för deras kontroller av exportlicenser. Länsstyrelsen (LST) Jordbrukarstöd Länsstyrelsen handlägger direktstöden (gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstöd). 3
Länsstyrelsen handlägger merparten av stöden och åtagandena inom landsbygdsprogrammet. Det gäller miljöersättningar (förutom stödet till hotade husdjursraser), ersättningar för ekologisk produktion samt kompensationsstöd. Länsstyrelsen handlägger även det nationella stödet för smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker. Projekt- och företagsstöd Inom landsbygdsprogrammet handlägger och fattar länsstyrelsen beslut om stöd och utbetalning för investeringsstöd, miljöinvesteringar och regionala projektstöd. Inom havs- och fiskeriprogrammet handlägger och fattar länsstyrelsen beslut om ansökan om stöd, ankomsthanterar och utreder ansökan om utbetalning för investeringsstöd (dock inte stöd till privata aktörer inom kontroll och tillsyn) samt projektstöd för fiskehamnar. Havs- och vattenmyndigheten (HAV) Havs- och vattenmyndigheten handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för åtgärden datainsamling inom havs- och fiskeriprogrammet. Sametinget (SAT) Sametinget handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling, investeringar och samarbetsprojekt inom landsbygdsprogrammet när det gäller renskötsel och annat samiskt närings-, kultur- eller samhällsliv. Skogsstyrelsen (SKS) Skogsstyrelsen handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling, miljöinvesteringar och samarbete inom landsbygdsprogrammet när det gäller skogsbruk. Tillväxtverket (TVV) Tillväxtverket handlägger och fattar beslut om stöd och utbetalning för kompetensutveckling och samarbete inom landsbygdsprogrammet när det gäller lokal serviceutveckling. Tillväxtverket är även förvaltningsmyndighet för de åtta regionala programmen och det nationella programmet för europeiska regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverket bistår Jordbruksverket med att genomföra regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. Naturvårdsverket (NVV) Naturvårdsverket medverkar i övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet och besvarar bl.a. remisser för föreskrifter som avser programmet. Den sammanlagda inrapporterade kostnaden för 2016 var lägre än 100 tkr och är inte med i rapporten. Tullverket (TV) Tullverket hanterar kontroller av exportlicenser för utomkvotssocker. Ersättning för arbetet finansieras av Jordbruksverket. Ekonomistyrningsverket (ESV) Ekonomistyrningsverket är attesterande organ för jordbruksfonderna samt revisionsmyndighet för havs- och fiskerifonden. Del av revisionskostnaderna finansieras av Jordbruksverket men i rapporten har vi utgått ifrån rapporterade kostnader från ESV eftersom ersättning från Jordbruksverket har bokförts som transferering och inte som en driftskostnad. 4
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF) Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) är förvaltningsmyndighet för det nationella programmet för europeiska socialfonden. Myndigheten utlyser projektmedel för stöd för arbetsmarknadsåtgärder samt följer upp och utvärderar effekterna av de olika projekten. Svenska ESF-rådet bistår Jordbruksverket med att genomföra regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling. 4.2 Insamling av uppgifter om volymer och kostnader Jordbruksverket har hämtat kostnadsuppgifter från de myndigheter som hanterar stöd finansierade av EU:s jordbruksfonder, havs- och fiskerifonden samt lokalt ledd utveckling inom europeiska regional- och socialfonden. Dessutom har egen statistik på ärendevolymer och utbetalade belopp tagits fram ur beslutsstödssystemet BLIS. I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren 2014 2016. 4.2.1 Jordbruksverkets uppgifter För att beräkna Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på fördelningsnycklar. Uppgifter för Jordbruksverkets beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från årsredovisningar och räkenskaper. Med övriga kostnader menas kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala på grund av o överskridna tidsgränser för utbetalningar o brister i medlemsstatens administrativa rutiner kursförluster. Med övriga inkomster menas inkomster som tillgodoräknas statsverket, till exempel ersättning från EU för administration av sockeravgifter förverkade säkerheter för exportlicenser som inte utnyttjats svensk andel av vissa återkrävda belopp svensk andel av avdrag för tvärvillkor kursvinster. Jordbruksverket har sammanställt och analyserat allt underlag, redovisat vilka åtgärder som genomförts under året och därefter skickat ut rapporten på samråd till länsstyrelserna. 5
4.2.2 Övriga myndigheters uppgifter om kostnader För att få in ett underlag till beräkningarna av kostnader begärde Jordbruksverket i december 2016 in uppgifter från berörda myndigheter. Följande uppgifter begärdes in från länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Sametinget, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Rådet för europeiska socialfonden och Ekonomistyrningsverket: antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar/1760 timmar) lönekostnader, inklusive sociala avgifter övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten indirekta kostnader (OH-kostnader) Följande uppgifter begärdes dessutom in från länsstyrelserna för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten: de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (objektkod 600*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (objektkod 6222*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service (objektkod 10* 11*) de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (objektkod 1* 8*). Länsstyrelserna lämnar uppgifter om kostnaderna för hanteringen av EU-stöd enligt en standardiserad modell, som utgår från ett frågeformulär med anvisningar. Anvisningarna innehåller en metod för att beräkna årspersoner, fastställa de totala indirekta kostnaderna och fördela dessa mellan olika verksamheter. Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna (VÄS-koder). Följande objektkoder ingår i redovisningen av hanteringskostnader för länsstyrelserna: Tabell 4.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning. Objektkod Titel 60111 Varav SAM Handläggning 60112 Varav SAM Fältkontroller 60113 Varav SAM Blockdatabasen 60114 Varav åtagandeplaner skärm 60115 Varav åtagandeplaner fält 6012 Varav kontroll av djurmärkning och journalföring 6013 Varav restaurering bete/äng kopplat till SAM 6020 Övergripande inom stöd till landsbygdsutveckling 6
Objektkod Titel 60211 Projektstöd ansökan 60212 Projektstöd utbetalning 60221 Miljöinvesteringar ansökan 60222 Miljöinvesteringar utbetalning 6023 Leader 60241 Företagsstöd ansökan 60242 Företagsstöd utbetalning 6041 Regional handlingsplan landsbygdsprogrammet 62221 Ansökan om stöd Fiskerifonden 62222 Utbetalning av stöd Fiskerifonden 990 Arbete kopplat till ProCAP och förvaltningsorgan Landsbygdsprogrammet* Beräknad del av 600* Beräknad del av 10*-11* Allmänt och övergripande inom lantbruk Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 4.1) redovisas i förekommande tabeller under rubriken Övriga EU-stöd, se avsnitt 5.1. I bilaga 1.4 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2015 2016. Vissa länsstyrelser gör arbetsuppgifter på uppdrag av Jordbruksverket. Det gäller till exempel ajourhållning av blockdatabasen och granskning av ortofoto vintertid. För att kostnaderna inte ska räknas dubbelt i rapporten har Länsstyrelsernas kostnader minskats med den ersättning de får från Jordbruksverket för dessa uppdrag. Skillnader mellan länens redovisning Trots standardiseringen finns skillnader mellan olika länsstyrelsers redovisning, bland annat följande: Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader. De indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna för verksamheten. År 2016 varierar de mellan 48 % och 94 % med ett genomsnitt på 67 % (2015: 66 %). Variationen beror bland annat på att länsstyrelserna är olika mycket decentraliserade. Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har länsstyrelserna påpekat att kostnader för exempelvis lokaler och gemensamma funktioner varierar mellan länen. Kostnader för vissa större projekt förs ibland som verksamhetsövergripande och påverkar därmed de indirekta kostnaderna. Dessutom strävar länsstyrelserna olika mycket efter att fördela en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter. 7
5 Totala kostnader för hantering av EU-stöd 5.1 Alla myndigheter Tabell 5.1 Totala hanteringskostnader åren 2014 2016, mnkr Fördelning 2016 på respektive myndighet mnkr 2014 2015 2016 SJV 1) LST SAT SKS ESV HAV TVV EU-stöd, summa 734 2) 802 2) 827 341 449 2 12 19 1 3 - varav marknadsstöd 11 10 12 12 - varav fiskestöd 18 19 16 8 3 4 1 1) Jordbruksverket beräknar administrativt pålägg utifrån lönekostnad enligt tidredovisning med ett påslag om 51 % för år 2016 (2015 49 % och 2014 54 %). 2) För år 2014 och 2015 är beloppet justerat uppåt med 10 respektive 12 mnkr för respektive år. För att inte kostnader skulle tas upp dubbelt så redovisade inte länen kostnader för ajourhållning block, ortofoton och Block 2015 för år 2014 och 2015. Istället så utgick vi från att den kostnad Jordbruksverket hade för utbetalning till länsstyrelserna som ersättning för detta arbete var den totala hanteringskostnaden. Nu visade det sig att länens kostnader översteg det som de erhöll som ersättning från Jordbruksverket. Marknadsstöd avser intervention inklusive administration av offentlig lagring. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelsströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader ingår kostnader för kontroll av exportlicenser för utomkvotssocker, som utförts av Tullverket om drygt 451 tkr. Fiskestöd avser hanteringskostnader för stöd ur havs- och fiskerifonden, förberedelsearbete relaterat till framtida handläggning av ärenden avseende åtgärden datainsamling samt revisionskostnader. EU-stöd i övrigt avser dels stöd till jordbrukare gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare projektstöd, biodlingsstöd, m.fl. I posten ingår även utvecklingskostnader för stödhantering. Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår inte i den specificerade siffran för Marknadsstöd. Hanteringskostnaderna för EU-stöd inklusive fiskestöd har i jämförelse med 2015 ökat med 25 mnkr. Av ökningen står Jordbruksverket för 9 mnkr, Länsstyrelserna med 17 mnkr och Ekonomistyrningsverket med 3 mnkr, Tillväxtverket med 3 mnkr. Havs- och vattenmyndigheten ligger på oförändrad nivå. Skogsstyrelserna har minskat sina kostnader med 6 mnkr samt Sametinget med 1 mnkr. Se vidare i avsnitt 5.1 och 5.3. Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. 8
Tabell 5.2 Hanteringskostnaderna för Jordbruksverket och länsstyrelserna år 2008-2016 Exklusive övriga kostnader och intäkter. Index basår=2008, nominellt. Kostnader för blockinventeringen 2008-2010 ingår inte. Basår 2008 2009 2010 2011 1) 2012 2013 2014 2015 2016 2008 mnkr index index index index index index index index index Jordbruksverket 161 100 120 140 158 159 170 197 206 212 Länsstyrelserna 408 100 103 109 110 107 110 92 106 110 Vägt genomsnitt 100 108 118 123 122 127 122 134 139 1) Kostnaden för hantering av stöd ur havs- och fiskerifonden ingår fr.o.m. helåret 2011, men ingår inte för 2008-2010. Enligt uppgifterna i tabell 5.2 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med ca 6 % från år 2015 till år 2016, vilket beror på arbetet med införandet av den nya politiken. Länsstyrelsernas kostnader har ökat med ca 4 %. Om man tittar på utvecklingen av hanteringskostnaderna under åren 2008 2016 ser man att Jordbruksverket har mer än fördubblat sina kostnader under perioden och Länsstyrelsernas kostnader har ökat något. Jordbruksverket finansierar huvuddelen av utvecklingskostnaderna samt förvaltningen av de it-system som används i stödmyndigheternas handläggning. Stödmyndigheterna har i viss mån deltagit i utvecklingsarbetet. Det långsiktiga målet är att förbättringar och utveckling av it-system ska förenkla handläggningen och därmed minska hanteringskostnaderna. Totalt uppgår hanteringskostnaderna 2016 för stöd ur jordbruksfonderna, regionala utvecklings- och socialfonden samt nationella stöd till jordbruket i norra Sverige (inkl. kadavertransport) till 811 mnkr. Under 2016 betalades det ut ca 10 968 mnkr för dessa stöd, hanteringskostnaden blir ca 7 % per stödkrona. När det gäller stöd ur havs- och fiskerifonden uppgår hanteringskostnaden till 16 mnkr. De utbetalda stöden ur denna fond uppgår till ca 3,5 mnkr. Eftersom så få utbetalningar ännu gjorts är en beräkning av kostnad per stödkrona inte rättvisande. 5.2 Jordbruksverkets kostnader Tabell 5.3 visar Jordbruksverkets totala hanteringskostnader för åren 2014-2016: Tabell 5.3 Jordbruksverkets hanteringskostnader 2014-2016 1) (mnkr) 2014 2015 2016 EU-stöd, summa 317 332 341 - varav marknadsstöd 11 10 12 - varav fiskestöd 9 9 8 1) Jordbruksverket beräknar adm. pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 51 % för år 2016 (2015 49 % och 2014 54 %). Hanteringskostnaden för stöd har ökat med 9 mnkr. De största förändringarna jämfört med 2015 är att kostnaden för lokalt ledd utveckling (LLU) har ökat med 9,5 mnkr. Arbetet med reformerna har minskat med 24 mnkr, men istället har avskrivningarna på immateriella 9
anläggningstillgångar ökat med 23 mnkr, förvaltningen av IT-system ökat med 23 mnkr samt kostnaden för ajourhållningen minskat med 23 mnkr. Följande tabell visar Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader för åren 2014 2016: Tabell 5.4 Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 2014-2016 Övriga intäkter (mnkr) 2014 2015 2016 Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) 1 8 3 Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser 0 0 0 Svensk andel av vissa återkrävda belopp 9 5 3 Kursvinst (netto) EU-fonderna 2) 167 0 117 Summa 177 13 123 Övriga kostnader Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring 0 0 0 Finansiella korrigeringar från EU 1) -299 12-78 Kursförlust (netto) - EU-fonderna 2) 0-202 0 Summa -299-190 -78 Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) -122-177 45 1) I beloppet ingår även förändring av periodiserade finansiella korrigeringar från EU, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2016, sid 158 och 159 samt not 10, sid 176. 2) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade kursvinster/-förluster netto för Jordbruksfonderna, Havs- och fiskerifonden samt lokalt ledd utveckling i regional och socialfonden, se not 7 i årsredovisning 2016, sid 176. Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter. Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2015 ökat med 110 mnkr respektive minskat med 112 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade och orealiserade kursdifferenser samt finansiella korrigeringar från EU och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer i olika omfattning varje år. Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden. Under 2016 har staten haft en kursvinst (netto) om 117 mnkr att jämföra med en kursförlust om 202 mnkr föregående år. Eurokursen för bland annat direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. 5.3 Länsstyrelsernas kostnader Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader. Definitionen av en årsperson är antalet redovisade timmar under ett år dividerat med 1760 timmar. Enligt länsstyrelsernas redovisning har 424 årspersoner (2015: 407 årspersoner) varit sysselsatta med den direkta EU-stödhanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 602*-6024*, 604x, 6222* samt 990. 10
I bilagorna 1.1-1.2 framgår för varje länsstyrelse direkt antal arbetade timmar, direkt antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma för 2016. I bilaga 1.4 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod 2015-2016 totalt för länsstyrelserna. Dessutom finns en tabell som visar skillnaderna i länsstyrelsernas kostnader mellan 2015 och 2016. Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt lämnade uppgifter för 2016 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 262 mnkr (2015: 257 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som allmänt och övergripande inom lantbruk beräknas kostnaden till 64 mnkr (2015: 61 mnkr). Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OH-kostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 123 mnkr (2015: 114 mnkr). Utvecklingen för länens kostnader de tre senaste åren framgår av tabell 5.5 nedan. Tabell 5.5 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader 2014 2016 (löpande priser) Årspersoner Total hanteringskostnad mnkr 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Direkt hantering av EU-stöd 370 407 424 224 257 262 Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton - varav avser EU-stödhantering 1) 91 108 88 54 61 64 Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service - varav 88 99 95 98 114 123 avser EU-stödhantering 1) Totalt 549 614 607 376 432 449 1) För år 2014 och 2015 är beloppet för hanteringskostnad avseende allmänt och övergripande samt myndighetsöverripande justerat uppåt med 10 respektive 12 mnkr för respektive år. Detta motsvarar den kostnad länen hade för ajourhållning och som inte ersattes av Jordbruksverket. För att inte kostnader skulle tas upp dubbelt så redovisade inte länen kostnader för ajourhållning block, ortofoton och Block 2015 för år 2014 och 2015. Vi utgick från att den kostnad Jordbruksverket betalade till länsstyrelserna som ersättning för detta arbete var den totala kostnaden. Då så inte var fallet har beloppen justerats uppåt. Även antalet årspersoner är justerat. Den totala kostnaden för länsstyrelsernas EU-stödhantering inklusive indirekta kostnader uppgick 2016 till 448 768 tkr. I denna summa ingår 11 790 tkr kopplat till objektkod 990 med namnet ProCAP och Förvaltningsorganisation Landsbygd. I dagsläget finns inte ProCAP kvar, men tid för länens deltagande i arbets- och referensgrupper för att ta fram handläggningsrutiner sätts på detta konto. Hanteringskostnaden för EU-stöd har ökat med 17 mnkr jämfört med 2015. Följande huvudsakliga förändringar ses jämfört med föregående år: den totala kostnaden för jordbrukarstöd (601*) har ökat med 16 mnkr. 11
kostnaden för arbetet med regional handlingsplan (604x) har minskat med ca 16 mnkr, kostnader för fiskerifonden (6222*) har minskat med ca 1 mnkr kostnaden för landsbygdsutvecklingsåtgärder har ökat med 12,5 mnkr (602*) arbete kopplat till konto 990 (ProCap/)Förvaltningsorganisation Landsbygd har ökat med 5 mnkr. Summan för EU-stödhanteringen, exklusive kostnaderna för objektkod 990, är 436 977 tkr, vilket redovisas i tabell 5.6 nedan. Av denna kostnad utgör jordbrukarstöden 75 % och projektoch företagsstöden inom landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammet 25 %. Tabell 5.6. Länsstyrelsernas totala kostnad för hantering av stöd till jordbruk och landsbygdsutveckling Kostnad tkr 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Total kostnad* 408 000 418 700 446 100 447 500 438 400 448 800 368 100 424 773 436 977 Index 100 103 109 110 107 110 90 104 107 Jordbrukarstöd 322 100 320 400 342 700 317 900 309 500 304 200 250 900 311 028 327 196 Index 100 99 106 99 96 94 78 97 102 Projekt- och företagsstöd LBP 85 900 98 300 103 400 124 800 122 700 137 100 112 100 110 233 106 852 Index 100 114 120 145 143 160 131 128 124 Projekt- och företagsstöd EHFF 4 800 6 200 7 500 5 100 3 512 2 929 Index 100 129 156 106 73 61 Årlig kostnad vid länsstyrelserna för hanteringen 2007 2016. Index basår 2007 (belopp i tkr). Allt är beräknat i löpande priser. *Kostnaderna som redovisats på objektkod 990 är inte redovisade. Sett över en längre period ökade kostnaderna fram till 2014, då de minskade väsentligt. Sedan dess har kostnaderna åter ökat till dagens nivå, som överensstämmer med räkenskapsåren 2010 och 2011. När kostnaderna för jordbrukarstöd respektive projekt- och företagsstöd separeras blir det tydligt att det är kostnaderna för jordbrukarstöd som ökat mellan 2015 och 2016. Inom projekt- och företagsstöden har kostnaderna minskat för varje år sedan 2013. Denna period har varit en övergångsperiod mellan programmen. Först vid årets slut kunde ärenden handläggas ända fram till utbetalning. Vid jämförelse av totala kostnader mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas, eftersom de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 48 % och 94 %. Variationen beror bland annat på olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna. Kostnaderna för administration och service tenderar i decentraliserade organisationer i större utsträckning att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna påverkas även av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag. I kapitel 6 görs jämförelser mellan länen beträffande volymer och direkta kostnader för handläggning och kontroller. 12
5.4 Övriga stödmyndigheters ärendevolymer och kostnader Sametinget, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Tillväxtverket handlägger projekt- och företagsstöd. Tabell 5.7 Volymer och kostnader för EU-stödhantering på övriga stödmyndigheter Årspersoner 2015 2016 2015 2016 Handlagda ärenden Ansökan om stöd samt ansökan om utbetalning Sametinget 2,5 2,25 2 863 2 202 61 Skogsstyrelsen 19,56 14,87 18 362 12 491 660 Havs- och vattenmyndigheten 1 0,54 1 005 645 20 Tillväxtverket - 3,5-2 189 35 Totalt 23,06 21,16 22 230 17 527 776 5.5 Leaderkontorens ärendevolymer och utbetalningsbelopp 47 olika leaderkontor har tagit emot sammanlagt 934 ärenden. 908 ärenden har handlagts och sammanlagt 8 412 tkr har betalats ut. Tabell 5.8 Volymer av leaderärenden, fördelat på fond. Havs- och fiskerifonden Total hanteringskostnad Landsbygdsfonden Regionalfonden Socialfonden Antal leaderområden med ärenden 43 11 31 17 Antal inkomna ärenden 770 57 80 27 Antal handlagda ärenden 748 57 76 27 Både leaderkontorens personal och personal vid Jordbruksverket deltar i handläggningen. Kostnaden för leaderkontorens handläggning är inte specificerad. 13
6 Volymer och kostnader för länsstyrelsernas handläggnings- och kontrollärenden I detta kapitel redovisas ärendevolymer, direkta kostnader och genomsnittliga kostnader per handlagt ärende eller handlagd kontroll i länsstyrelsernas administration av EU-stöden. För 2016 finns mer tillgänglig statistik för den pågående programperioden 2014 2020 än vad som var fallet 2015. Det beror på att ytterligare utveckling skett av beslutsstödssystemet BLIS. För både jordbrukarstöd och projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar redovisas antalet ansökningar och utbetalningar. Vidare jämförs kostnaden för länsstyrelsernas nedlagda tid med ärendevolymer och kontrollvolymer. I de följande diagrammen redovisas länen med följande bokstavsbeteckningar: Beteckning Myndighet Beteckning Myndighet AB Stockholms län O Västra Götalands län C Uppsala län S Värmlands län D Södermanlands län T Örebro län E Östergötlands län U Västmanlands län F Jönköpings län W Dalarnas län G Kronobergs län X Gävleborgs län H Kalmar län Y Västernorrlands län I Gotlands län Z Jämtlands län K Blekinge län AC Västerbottens län M Skåne län BD Norrbottens län N Hallands län 6.1 Jordbrukarstöd Med jordbrukarstöd avses här de stödformer som lantbrukaren ansöker om i samband med SAM-ansökan och som administreras samlat som jordbrukarstöd. Därigenom ingår även miljöersättningar och kompensationsstöd, som annars ingår i landsbygdsprogrammet. Analysen utgår från de kostnadsposter som avser jordbrukarstöden enligt objektkod 601* med tillhörande underkonton. 6.1.1 Faktorer som påverkar statistiken Flera län redovisar att handläggningen ibland krävt mycket resurser per ärende på grund av regelverkens komplexitet och att it-systemen för handläggning och kontroll inte varit färdigutvecklade. Förseningar av regelverk och it-stöd har medfört att handläggningen av ärenden inte kunnat slutföras inom aktuellt stödår. Istället har man gjort delutbetalningar, vilket påverkar statistiken på flera sätt. Man bör beakta följande när man jämför de olika åren: Handläggningskostnaden för ett ärende sprids ofta ut på två olika år, stödåret och nästkommande år. Ibland påverkas även året därefter. Delutbetalningar ger merarbete och innebär en kostnadsökning per ärende. 14
Statistiken för antalet utbetalningar påverkas både av utökat antal delutbetalningar och av förskjutning mellan åren, vilket innebär att det är svårt att jämföra olika år. Statistiken för utbetalade belopp påverkas av att utbetalningar gällande ett stödår sker först nästa år. För vissa mindre miljöersättningar saknas it-stöd för vissa handläggningsmoment. Dessa moment får göras manuellt, vilket är tidskrävande och ökar handläggningskostnaderna. Antalet manuellt hanterade ärenden varierar mycket mellan länen, vilket bör beaktas när kostnaderna för olika län jämförs. Utöver denna påverkan på statistiken framhåller flera länsstyrelser framhåller att hinder i handläggningen och ofullständiga it-system också gett kostnader som inte syns i hanteringskostnaderna, eftersom de inte alltid tidsredovisats på handläggning. Nedan redovisas handläggningsläget under 2016: Stöd sökta 2015 Mycket arbete med kontroll, handläggning av stöd och utbetalningar gällande stödår 2015 har utförts. Exempelvis skedde under 2016 slututbetalning av gårdsstöd för 2015 samt delutbetalningar av gårds-, förgrönings- och kompensationsstöd. Vid utgången av 2016 återstod slututbetalning för stödår 2015 för några av stöden: ersättning för ekologisk produktion, kompensationsstöd (påbörjades i oktober 2016, men vissa kvarstår till 2017) och miljöersättningar för vallodling respektive betesmarker och slåtterängar. Stöd sökta 2016 Direktstöd kunde till stor del handläggas och utbetalas under innevarande stödår (delutbetalning 90 %). Detsamma gäller kompensationsstöd, ersättning för ekologisk produktion och miljöersättning för betesmarker och slåtterängar (delutbetalning 85 %) samt miljöersättning för vallodling (delutbetalning 75 %). Vissa miljöersättningar kunde slututbetalas, däribland de manuellt hanterade stöden för fäbodar, restaurering av betesmarker samt skötsel av våtmarker och dammar. Ingen utbetalning har skett för djurvälfärdsersättningar eller nya miljöersättningar: hotade husdjursraser, skyddszoner och minskat kväveläckage. Åtagandeplaner har inte kommunicerats och beslut om åtaganden har inte kunnat fattas, utan kommer att påverka 2017 års hanteringskostnader. 6.1.2 Volymer för jordbrukarstöden SAM-ansökningar Sett över en knapp tioårsperiod har antalet SAM-ansökningar minskat, ofta med ett par procent årligen. Mellan 2015 och 2016 minskade antalet ansökningar med 2 %. Antalet utbetalningar 2016 var nästan 2,5 gånger fler än 2015. Det stora antalet speglar dels att utbetalningar förskjutits från 2015 till 2016, dels att delutbetalningar gjordes vid flera tillfällen för direktstöd sökta under 2016. 15
Tabell 6.1 visar antalet SAM-ansökningar samt antalet utbetalningar under den senaste åttaårsperioden. Antalet utbetalningsärenden hämtas från stödsystemen, där varje stödform och betalningstillfälle för respektive brukare utgör ett utbetalningsärende. Tabell 6.1 Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren 2009 2016. Ärende 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 SAM-ansökningar 80 870 73 074 71 124 68 425 67 177 65 348 63 411 61 728 Index 100 90 88 85 83 81 78 76 Utbetalningar, antal 230 976 210 280 207 986 197 575 194 967 170 889 177 820 435 890 Index 100 91 90 86 84 74 77 183 Antalet ärenden hämtas från stödsystemen. Varje stödform och betalningstillfälle för en brukare utgör ett utbetalningsärende. 6.1.3 Direkta kostnader för jordbrukarstöden För att göra relevanta jämförelser mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, jämförs här bara de kostnader som är direkt knutna till hanteringen av jordbrukarstöden. En sammanställning av de direkta kostnaderna för jordbrukarstöd i respektive län finns i bilaga 1.3. Länens sammanlagda direkta kostnad för jordbrukarstöden var knappt 188 mnkr, vilket innebär en ökning med ca 3 % jämfört med föregående år (183 mnkr). I denna beräkning har inte kostnaderna för ajourhållning av blockdatabasen (objektkod 60113) tagits med. Denna tjänst utför endast vissa länsstyrelser på uppdrag av Jordbruksverket och den är inte direkt kopplad till ärendehanteringen. Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter I länsstyrelsernas underlag (se bilaga 1.3) redovisas kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Diagram 6.1 visar en jämförelse av länens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden för respektive objektkod för de två senaste åren (601* med underkonton). 16
tkr 80 000 60 000 2015 2016 40 000 20 000 0 Diagram 6.1 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) 2015-2016, uppdelat på kostnadsposter (belopp i tkr). I jämförelsen har kostnaderna för konto 60113, ajourhållning, uteslutits. Under 2016 har en mycket resurser lagts på objektkod 60111 Handläggning av SAM-ansökan (36 % av de direkta kostnaderna exkl. kod 60113) och objektkod 60112 Fältkontroller kopplade till SAM-ansökan (35 % av de direkta kostnaderna). På tredje plats (ca 12 %) kommer kontot 60115 Åtagandeplaner fält. Direkta kostnader 1 per SAM-ansökan Den genomsnittliga kostnaden per SAM-ansökan uppgick till 3 040 kr, vilket innebär en ökning med ca 5 % jämfört med föregående år (2015: 2889 kr). I denna beräkning har inte kostnaderna för ajourhållning av blockdatabasen (objektkod 60113) tagits med. Vid jämförelse mellan de två åren är det väsentligt att beakta den förskjutning av arbete mellan stödåren som tidigare nämnts. De kostnader som fördelats på antalet SAM-ansökningar 2016 innehåller även arbete utfört på ärenden för stödår 2015. Samtidigt saknas kostnaderna för den del av handläggningen gällande stödår 2016 som kommer att ske först under 2017. Direkta kostnader per utbetalningsärende Bilaga 1.3 visar Länsstyrelsens inrapporterade direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd. I samma tabell finns antalet utbetalningar och antalet ansökningar per län. Diagram 6.2 visar direkta kostnader per utbetalningsärende och per objektkod/delområde. Antalet utbetalningar visas med gul linje i diagrammet. 1 K läns hanteringskostnader redovisas under M läns kostnader, eftersom M län tar emot samtliga SAMansökningar för de två länen och även hanterar samtliga kontroller för de två länen. Antalet SAM-ansökningar avser ansökningar oavsett status. 17
kr/utbetalning 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal utbetalningar 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Diagram 6.2 Direkta kostnader per utbetalningsärende i respektive län, fördelat efter objektkod. Observera att de redovisade kostnaderna inte inkluderar kostnaden för objektkod 60113. Den genomsnittliga kostnaden per ärende är 432 kr, vilket är en minskning med nästan 60 % jämfört med föregående år (2015: 1030 kr). Huvudorsaken till detta är att många fler utbetalningar gjorts under 2016 (435 890 ärenden) än under 2015 (177 820 ärenden). Den stora ökningen beror dels på att utbetalningar för stödår 2015 förskjutits, dels på att flera delutbetalningar gjordes för stödår 2016. Diagrammet visar skillnader mellan länen, vilket beror bland annat på följande: De län som har högst snittkostnad per ärende är således de län som har relativt lågt antal utbetalningar och vice versa. En del av kostnaden för ärendena från stödår 2015 redovisades därmed i föregående års kostnadsrapport. Denna andel kan variera mellan länen. Länen har lagt olika mycket arbete på olika objektkoder. Vissa län har högre kostnader för kontroller än andra län, exempelvis på längre avstånd. De län som har högst medelkostnad per utbetalningsärende är Kalmar län (687 kr) och Norrbottens län (651 kr), medan genomsnittskostnaden per utbetalning är lägst i Värmlands län (307 kr) och Västernorrlands län (337 kr). 6.1.4 Totala kostnader 2 per företag som söker stöd Diagram 6.3 nedan visar att den genomsnittliga totala kostnaden (inklusive gemensamma kostnader) för hanteringen av jordbrukarstöden, beräknat per företag som söker stöd, har ökat. Medelkostnaden för 2016 var 5 105 kr per företag som söker stöd, en ökning med ca 11 % jämfört med 2015. 2 K läns kostnader redovisas under M län. 18
kr/sam 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000-2014 2015 2016 Diagram 6.3 Total kostnad för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per företag som söker stöd för år 2014-2016 (belopp i kr). Observera att de redovisade kostnaderna inte inkluderar kostnaden för objektkod 60113, SAM-blockdatabasen. Av diagram 6.3 framgår att kostnaderna per företag som söker stöd har ökat de senaste två åren hos samtliga länsstyrelser. 6.1.5 Kontroller av jordbrukarstöd Länsstyrelserna har gjort sammanlagt 11 221 kontroller. Det är betydligt fler kontroller än respektive år 2014 och 2015. En väsentlig del av ökningen är kontroller tillhörande föregående stödår som förskjutits i tiden. Observera att antalet kontroller inte speglar antalet kontrollbesök, då kontroller av flera stöd genomförs vid ett och samma besök. Kontrollerna är fördelade enligt följande: Arealkontroller inklusive landsbygdsutveckling och äldre miljöersättningar. Djurkontroller inklusive registerkontroller och djurvälfärdsersättningar: 8 023 st (71,5 %) 3 198 st (28,5 %) I diagram 6.4 har kostnaden per kontroll beräknats per kontrolltyp. Länsstyrelsernas rapporterade tid för kontroller har dividerats med antalet kontroller per län. I länsstyrelsernas tid ingår utöver utförande av kontroller även planering och samordning av kontrollarbetet. Fördelningen av denna tid mellan areal- och djurkontroller kan variera något mellan länen. 19
kr/kontroll 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 60112 Areal 6012 Djur Diagram 6.4 Direkta kostnader per kontroll, objektkod 60112 och 6012. Länsstyrelsernas redovisade tid på objektkod 60112 har jämförts med antalet arealkontroller (SAM-Fältkontroller) och tiden som redovisats på kod 6012 (Kontroll av djurmärkning och journalföring) har jämförts med antalet djurkontroller. Kostnaden per genomförd SAM-kontroll har sjunkit jämfört med tidigare år. Förklaringar till detta är att fler stöd kontrollerats och att kontrollerna ofta sker vid samma kontrollbesök. Kostnaden per genomförd arealkontroll är i genomsnitt 8 146 kr och varierar mellan 6 012 kr i Västra Götalands län och 16 196 kr i Norrbottens län. Kostnaden per genomförd djurkontroll är i genomsnitt 2 901 kr och varierar mellan 1 712 kr i Västernorrlands län och 5 878 kr i Stockholms län. Det finns många andra faktorer att ta hänsyn till när man jämför kontrollkostnader mellan olika län. Följande faktorer framhålls i första hand från länsstyrelserna: Olika långa reseavstånd Länen är olika stora och stödmottagarna är olika fördelade inom länen, vilket innebär stora skillnader i reseavstånd. Länsstyrelsen i Norrbottens län anger de långa avstånden som en förklaring till en hög genomsnittlig kontrollkostnad. Antal kontrollbesök Statistiken tar inte hänsyn till hur många kontroller som gjorts vid samma kontrollbesök. Då en sökande sökt många olika stöd kan flera kontroller ske vid samma besök. Beroende på gällande regler för kontrollen kan kontroller dock inte alltid kombineras. Länsstyrelsen i Norrbottens län anger också att de fördelar kontrollanternas arbete under året genom att göra kontroll av djurmärkning och journalföring under vintern, då djuren är inne. Det innebär extra kontrollbesök och påverkar kostnaderna mer för län med stora avstånd. Systemstöd För de stöd som har färdigt systemstöd kan kontrollresultaten registreras direkt i handdatorer. När de fungerar väl blir kontrollarbetet effektivt. Länsstyrelsen i Västerbottens län upplever en förbättring sedan 2015, vilket syns som en minskad kostnad för kontroller. Om systemen inte är tillgängliga eller om det aktuella stödet saknar systemstöd, måste manuella protokoll användas. Dessa måste registreras in manuellt i systemet i efterhand, vilket innebär dubbelarbete. 20