LÅNGEDRAGS HAMN I FRAMTIDEN: EMBRYON TILL FÖRSLAG SAMT DISKUSSIONSSKISSER OCH TEXTER FÖR STUDIECIRKELN ÅR 2015

LÅNGEDRAGS HAMN I FRAMTIDEN: EMBRYON TILL FÖRSLAG SAMT DISKUSSIONSSKISSER OCH TEXTER FÖR STUDIECIRKELN ÅR 2015

BAKGRUND De äldsta vittnesbörd man äger om bebyggelsen kring Långedrag härrör från en tid 5000 år tillbaka. Landet runt Göteborg låg då omkring 23 m lägre än nu. Två boplatser från denna tid finns på Vässingsö från bronsåldern och utgör två välbevarade rös. Omkring 1000 år var trakten särskilt skärgården tummelplats för vikingarna. Brännö anses ha varit en samlingsplats vid denna tid. Sådana marknadsplatser har varit en första upprinnelse till staden Göteborg. Från Brännö var handelsvägarna öppna åt alla håll. Härifrån kunde man nå fastlandet på nära håll dels över Långedrag. Den äldsta kända bebyggelsen på själva Långedrag är sex eller sju fiskarstugor, som sedan blev bostäder för lotsar. I Långedrag finns det lämningar av salterier, trankokeri och bryggor. Redan före 1860 då den första verkliga badortsbebyggelsen på Långedrag tog sin början fanns en bassäng för kallbad. I början av 1800-talet byggdes en häradsväg till Långedrag. Långedrag var av diverse skäl ända till slutet av 1800-talet mycket illa beryktat. 1891 Vid industriutställningen i Göteborg visade Övedsklosters Sandstensbruk i Skåne en pelare i sandsten krönt med en kula, som prov på sina produkter. Sakkunniga ansåg att sandsten var ett alltför ohållbart material i vår salta luft. Övedskloster lät därför ställa upp sin "kula" på Öberget för att få saken prövad och kulan står där än i dag. Den elektriska järnvägen byggdes 1906-1908. Det första ångbåtsbolaget bildades 1872. Mellan 1858-1903 hade Långedrag flera ägare. 1903 övergick ägandet till AB Långedrag. Den 16 mars 1904 brinner Café Miramar ner till grunden och tar med sig såväl den påbörjade, nya restaurangbyggnaden som "Scweizervillan" och "Kapellet." På 44 dagar och lagom färdig till sommarsäsongen, bygger F.O.Petterson en ny restaurang. Palmsundet mellan fastlandet och Vässingsö fylldes igen mellan 1904-1907. Det kallades ibland "långa draget" men oftast för "Ödraget" eller "Pallesundet." GKSS erhöll tomt och hamn genom en donation av Rudolf Aust år 1900. 1903 bildas AB Långedrag, med aktiemajoritet hos Pripp & Lyckholm, och Rudolf Aust säljer all sin mark till bolaget. 1907 Långedrag blir municipalsamhälle, som år 1921 sammanslås med Hagens municipalsamhälle, till Älvsborgs m:e som då blev landets näst största, med över 9.000 invånare. AB Långedrag spelade en unik roll, då bolaget till stor del skötte vad som normalt var samhällets uppgifter. Bolaget drev ortens elverk och vattenverk, ansvarade för anläggning och underhåll av gator och vägar och skötte parker och planteringar m.m. År 1909 drogs dubbelspår till Hinsholmen, 1911 till Långedrag och först 1926 till Saltholmen. År 1928 beslutas att bygga en tilläggsbrygga för skärgårdstrafiken på Saltholmen. Ångbåtstrafiken till Långedrag blev med åren tätare och en allt större publik kom till platsen.

AB Långedrag utvecklar området 1903-1943 Under åren kring 1938 anläggs vintertid av frivilliga krafter en mycket uppskattad skridskolöparbana på Kilen där man i strålkastarljus kunde träna och tävla. Kilen var under alla år en mycket uppskattad skridskobana och med extraturer fraktade Spårvägen ut göteborgare i mängd om söndagarna. År 1945 införlivas Västra Frölunda s:n och därmed även Älvsborgs Municipalsamhälle med Långedrag med Göteborg. 1971 Vid gamla ångbåtsbryggan anläggs i privat regi en mindre småbåtshamn där också m/s Westkust får permanent förtöjningsplats. I samarbete med Långedrags Segelsällskap startar Sjösportskolan sin verksamhet i lokaler i gamla ''Weidigska villan" invid Långedrags Värdshus. År 1980 Sommarrestaurangen rivs och Combex bygger båthall m.m. på platsen för gamla "La'gårn." GKSS bygger nytt klubbhus. En cafébyggnad uppförs på platsen för gamla sommarrestaurangen. AB Långedrag presenterar ett förslag till hotellbyggnad på Skutskär, en mer än 50 meter hög koloss. Sjöräddningssällskapet visar intresse för att utöka sin befintliga verksamhet med att uppföra en helt ny konferens- restaurang- och kontorsanläggning för i Långedrag. 2007 invigs Nya Långedrag Värdshus som förutom restaurang innehåller kontor och samlingssal för ett antal marina verksamheter som Sjöräddningssällskapet, Kryssarklubben, Sjösportskolan m fl. 1905 Daniel Sjöberg startar varvsrörelse i inre delen av GKSS-hamnen. Varvet övertas år 1929 av Hjalmar Johansson och övergår sedan till Penta resp. Volvex åren 1974 och 1978. Hjalmar Johansson flyttade sitt varv från Kungsviken till Långedrag. Hjalmar Johansson växte upp i Kungsviken på Orust. Han fick i uppdrag av att bygga de tre första Draken-segelbåtarna 1928-29, en båtmodell som gjorts av Johan Anker efter en konstruktionstävling som GKSS anordnat. Han flyttade därefter båtbyggeriet från Kungsviken till Pejlingsgatan på Långedrag i Göteborg 1929, efter att ha övertagit Daniel Sjöbergs lilla varvsrörelse där. Det dröjde inte länge förrän Hjalmar Johansson i Långedrag var ett begrepp för högklassig båtbyggarkonst. Varvet i Långedrag sålde han till Volvo 1978. (Volvo Penta) Harald Wiklund basade för Volvo Penta.

Combex AB registrerades 1977 av Lars och Hans Wiklund. Företaget tog över Nimbus 26 från Mölnlycke Marin. De första åren bodde Combex i Västra Frölunda. Bröderna ville mot sjön och 1979 kom de över Långedrags varv. År 2012 blir R12 ny majoritetsägare i Nimbus. Under lång tid har fastigheten Älvsborg 855:125 varit föremål för förslag till planändringar. Under 1990-talet detaljplanerades fastigheten för bostäder. Arne Person som ledamot i ÄEF fann vid granskning att taklist- och nockhöjd förväxlats. Byggnadsnämnden beslutade att avsluta planärendet. Fördjupad översiktsplan för Saltholmen-Långedrag med Göteborgs första medborgargrupper startade 1998. Föreningsgruppen som ombildades till Medborgarkraften vid möte i varvsbyggnaden, utförde utredningar för att få fram bilder om hur medborgarna och turister, önskade att Saltholmen Långedrag skulle utvecklas. Materialet översändes till myndigheterna. Planärendet bordlades. År 2001 inhägnades fastigheten med låsbara grindar som endast får låsas när verksamheten innebär fara för passerande. Allmän passage gäller! Förslag till utbyggnad av den marina verksamheten prövades. Tester med miljöfarliga ämnen, förslag på ny hög hallbyggnad som helt skymde havsutsikt för villa, samt tung och bred biltrafik på smågator omkullkastade planerna. Kommunfullmäktige ger Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utföra en översyn av hela kustområdet från Fiskebäck till Saltholmen-Långedrag inför kompletterande detaljplanering. Arbetet pågår. Undantag gjordes för gångväg mellan Styrbordsgatan och Ängholmsbron. Planbesked om ändrad användning från marin verksamhet till bostäder inlämnas av ägarna. Grannarna inlämnar synpunkter mot ändring, Nuläge: Fastigheten: Svar på begäran av planbesked om att ändra användningen till bostäder inväntas. Sociala perspektivet: Medborgarkraften/Staden vi vill ha inför HASSP-begreppet som ger möjligheter. Stadsbyggnadskontoret: Uppdraget från Kommunfullmäktige att utreda kustområdet Fiskebäck-Saltholmen pågår. Källor: Karl Rudolf, Lennart Berlin, Wikipedia, Medborgarkraften och Arne Person

FÖRSLAG! GRANNARNAS FÖRSLAG rev 25 aug Förslag G1 Befintlig marin verksamhet utvecklas. Göteborgs- Skandinaviens Seglarmetropol (NN) Förslag G2 Befintlig marin verksamhet utvecklas. SSRS- Sjöräddningsstation (NN) Förslag G3 Stranden utmed Vässingsö återställs här och blir öbornas möte med havet. (NN) Förslag G4 Ny marin verksamhet tar över. Förslag G5 Annan verksamhet etableras. T ex kontor Förslag G6 Nuvarande verksamhet ombildas till ett kooperativt medborgarföretag. Förslag G7 Fastigheten ombildas till ett medborgarkooperativ med annan marin verksamhet. Förslag G8 Fastigheten ombildas till gemensamhetsanläggning för stadsdelens invånare. Förslag G9 Fastigheten ombildas till en marina för boende på Vässingsö Förslag G10 15st lägenheter alt. 45st småhus med försänkta garage för båt. BAKGRUNDSFÖRSLAG FÖR STUDIECIRKELN Många av förslagen grundas på dagens trender om hållbar utveckling, delaktighet, samverkan och nätverkande vilket kan innebära att till synes orealistiska förslag lokalt, kan bli en stor regional vinst. DET MARINA FASTIGHETEN ÄLVSBORG 855: 125 Förslag 1: 0-Vision: Bef. Markanvändning kvarstår. Förslag 2: Båtskola för framförande av båt inomstads Förslag 3: Servicevarv för morgondagens stadsbåtar Förslag 4: Marin hållplats för regionens båttrafik. Förslag 5: Nuvarande verksamheter förstärks DIFFERENTIERAT INNEHÅLL FÖR OMRÅDETS BÄSTA Förslag 6: Bostäder vid Pejlingsg + liten gem. anläggning + kontor/ båtservice Förslag 7: Gemensamhetsanläggning för närområdet + hyresbostäder Förslag 8: Gemensamhetsanläggning för närområdet + bef verksamheter Förslag 9: Modulhus + gemensamhetsanläggning för alla i Långedrag (BID-anl) Förslag 10: Utmed Pejlingsgatan byggs uthyrbara komplementbostäder till husbåtar FÖR STADSDELENS BÄSTA Förslag 11: Social mötesplats för Älvsborgs boende och verksamma Förslag 12: Husbåtar och flytande mötesplats för konferenser m m på älven FÖR GÖTEBORG OCH REGIONENS BÄSTA Förslag 13: Bef verksamheter + gem. anl. för flytande och Tiny bostäder. Förslag 14: Utvidgat område: Skärgårdens alt. regionens maritima centrum. UTMANINGAR Förslag 15: Nostalgi: Långedragsbolaget ges nytt liv. Förslag 16: Pilotprojekt med forskningsbidrag. Förslag 17: Hacka stadens utformning och funktioner. (BID-process) Förslag 18: Utvidgat planområde: Socialecoby Långedrag. Ett pilotprojekt Förslag 19: Livsstilssamhället Förslag 20: HASSP: Långedrag med platsbyggeri i Hinsholmskilen SALTHOLMEN LÅNGEDRAG BILDERNA 21-36 UPP TILL BEVIS Förslag 37: Den täta blandstaden Förslag 38: Balanser: 3 krafter och problemet social tillväxt - ekonomisk tillväxt Förslag 39: Alternativa ekonomier Förslag 40: Alternativ till hyresrätt

GRANNARNAS FÖRSLAG FÖRSLAG G1 FÖRSLAG G2 FÖRSLAG G3 FÖRSLAG G4 FÖRSLAG G5 FÖRSLAG G6 FÖRSLAG G7 FÖRSLAG G8 FÖRSLAG G9 FÖRSLAG G10

FÖRSLAG 1 1. 0-Vision: Bef. Markanvändning kvarstår. Olönsamma verksamheter köps upp genom t ex crowdfunding och ytorna används för gemensamma maritima ändamål i t ex aktiebolagsform. Inga tillkommande byggnader i detta skede. Genom samarbete över bland annat stadsdelsgränserna kan de rätta ändamålen skapas som ger det mervärde som får medborgarna att bli delaktiga.

FÖRSLAG 2 2. Båtskola för framförande av båt inomstads Ett stort önskemål är att Göteborg ska förbli en sjöfartsstad. Den tunga trafiken lämnar innerstan och småbåtar amfibiebåtar och nya typer av stadsbåtar kommer att ta över. En tät båttrafik på älven, åar och kanaler kräver liksom bilkörning körkort för stadskörning. Långedrag blir centrum för denna utbildning och ersätter den verksamhet som idag fallerar.

FÖRSLAG 3 3. Servicevarv för morgondagens stadsbåtar. Nya typer av stadsbåtar behöver service och uppläggningsplats. Nuvarande hangar byggs om för ändamålet och en tillkommande hangar byggs för förvaring. Dessa utrymmen kan vara försänkta och länspumpas vid vinterförvaring och service. På taket kan låga odlingar arrangeras. Nuvarande verksamheter i övrigt inom Långedrag behåller sina positioner. Exempel på nya fordon på älven:

FÖRSLAG 4 4. Marin hållplats för regionens båttrafik. Ett allmänt önskemål är att Göteborg ska utvecklas som sjöfartsstad. Skärgården, kanaler och åar kan fungera som nya transportleder. Nya typer av stadsbåtar kan utvecklas och nuvarande hamnar, som den i Långedrag kan få ett mångsidigt innehåll. Ökade möjligheter för övernattningar, service och mötesplats kan få hamnen att blomstra som inkörsport till Göteborg och som mellanstation mellan Södra och Norra skärgården. Flytande interaktiv mötesplats Amfibiefordon

FÖRSLAG 5 5. Nuvarande verksamheter förstärks En allmän önskan om att Göteborg ska bevara och stärka sin position som sjöfartsstad bör leda till en översyn i regionen hur detta ska förverkligas och struktureras. Inga beslut fattas förrän pågående och kompletterande utredningar och konsekvenser slutförts. En sådan översyn skulle innebära att man skulle få en klarare bild av framtidens hamn i Långedrag. Vilka komplement krävs t ex för att hamnen ska kunna fungera som Göteborgs centrum för småbåtsverksamheten även fortsättningsvis? Den globala forskningen om nya båttyper för användning i städer utreds och prövas inom varvsområdet. a. Nimbus och GKSS utvidgar gästhamnen Den nuvarande gästhamnen är mycket liten. För att möta sjöfartsstaden Göteborgs satsning på ett intensivare båtliv i innerstan finns behov av fler gästhamnar med god service även för de eventuella nya typer av stadsbåtar som kan bli aktuella i Göteborg. b. Sjösportskolan expanderar för att möta morgondagens intensiva småbåtstrafik på älven och i kanalerna. c. Servicen anpassas till morgondagens småbåtstrafik. d. Sjöräddningssällskapet anpassar sin verksamhet till älvens och kanalernas nya båttrafik.

FÖRSLAG 6 6. Bostäder vid Pejlingsgatan + liten gem. anläggning + kontor o båtservice Den gemensamma anläggningen begränsas till att innehålla fest- och möteslokal med kök samt gästrum. Anläggningen nås från Pejlingsgatan. Viss del av tomtytan utmed Pejlingsgatan avstyckas för bostadsändamål. Befintliga verksamheter inom fastigheten uthyrs till kontor respektive båtservice.

FÖRSLAG 7 7. Gemensamhetsanläggning för närområdet + hyresbostäder Befintliga verksamheter ombildas till en gemensamhetsanläggning för Älvsborg. Finansiering genom Crowdfunding eller kooperativt ägande samt årsavgifter. Innehåll: t ex båt- och bilpool, sakotek, hälsofrämjande anläggningar plus mötesplatser för föreningar och privata fester, gästrum, förrådsutrymmen, bastu med bassäng, kontorsrum. En del av gemensamhetsanläggning nås från såväl hamnsidan som från Pejlingsgatan. En allmän genomfart utmed vattnet anordnas. Små hyresbostäder utmed Pejlingsgatan.

FÖRSLAG 8 8. Gemensamhetsanläggning för närområdet + bef verksamheter Befintliga verksamheter består men parkeringen mellan hållplatsen och Nimbus ändrar innehåll till att bli en gemensamhetsanläggning för närområdet och modulbostäder innehållande t ex båt-, cykel och bilpool, sakotek, hälsofrämjande anläggningar plus mötesplatser för föreningar och privata fester med gästrum. Plats ges också för en flytande mötesplats och en brygga för husbåtar. Gästhamnen förstoras. Nimbus serviceverksamhet utvecklas till att även betjäna GKSS. En allmän genomfart utmed vattnet anordnas. Hamnen blir också en betydelsefull hållplats utmed gång- och cykelstråket utmed kusten. Exempel på cykeltyper i cykelpoolen: Exempel på husbåtar utmed gästbryggan:

FÖRSLAG 9 9. Modulhus+gemensamhetsanläggning för alla i Långedrag (BID*-anläggning) *Business improvment district Samverkan mellan befintliga bostäder och nyproducerade små billiga hus (fasta, på hjul eller flytande) med gemensam anläggning för allt ifrån förrådsutrymmen, gym, spa och pooler av olika slag till eleganta festlokaler. Villaägarna kan tidvis hyra ut villorna mot ett berikande boende i bogemenskapen med dess amfibiefarkoster. Turista i sin egen stad med flytande bil kan locka många. Denna samverkan kommer att ge spin off effekter i form av nya typer av mötesplatser och skapa nya verksamheter. Området blir ett pilotområde för användning i övriga stadsoch regiondelar. Amfibiefordon till förfogande

FÖRSLAG 10 10. Utmed Pejlingsgatan byggs uthyrbara komplementbostäder till vilka små husbåtar förankras. Befintlig hangar och konferensdel byggs om till en gemensamhetsanläggning för alla boende på Vässingsö och det rörliga båt- och cykelfolket. Finansiering: Crowdfunding alternativt kooperativt ägande. Processen blir ett exempel på hur medborgare i ett område på egen hand kan höja ett områdes kvalitet genom samverkan med andra regiondelar. Såväl vattnet som det planerade gång- och cykelstråket utmed kusten är garanter för ett lyckosamt utfall. Processen blir ett pilotprojekt som sporrar andra områden att starta egna processen där områdenas unika kvaliteter tillvaratas och erbjuds övriga att ta del av. Processerna utgår från de enskilda medborgarna och samordnas centralt. Vi får med oss dem som vill bli delaktiga i samhällsuppbyggnaden.

FÖRSLAG 11 11. Social mötesplats för Älvsborgs boende och verksamma I tidigare kommunal utredning om Saltholmen Långedrag framhölls att området är alltför mycket koncentrerat på båtverksamhet för att stämma med kommunens målsättning att förverkliga en blandstad. Förslag framfördes därför i rapporten om att reducera denna verksamhet till föremål för annan. Ett sätt att infria denna begäran är att anordna en social mötesplats nära vattnet, förslagsvis i Långedrags hamn, för stadsdelens boende och verksamma i Långedrags hamn. Detta skulle kunna få betydelse för hela stadsdelen. Mötesplatsen skulle kunna vara en nod till HASSP om idén genomförs i hela regionen och fungera som ett pilotprojekt. Den föreslagna HASSP i Frihamnen (Holistic Association Social Science Park) behöver noder i varje stadsdel. Området skulle kunna få ett viktigt tills För hållbar stadsutveckling krävs fler mötesplatser av olika slag. Hamnen får därmed en dubbel uppgift. Marin plus social verksamhet. Befintliga verksamheter kan leva vidare och förstärkas.

FÖRSLAG 12 12. Husbåtar och flytande mötesplats för konferenser m m på älven Husbåtar och flytande mötesplats samt små hus tiny Houses med gemensamma utrymmen som service, matsal, hygienutrymmen och förvaring m m iden befintliga varvsbyggnaden. De gemensamma utrymmena kan även nyttjas av utomstående mot avgift. Befintliga verksamheter i anslutning till fastigheten berörs minimalt.

FÖRSLAG 13 13. Bef verksamheter + gemensamhetsanl. för flytande och Tiny bostäder. Befintliga verksamheter fortlever. Inom aktuell fastighet etableras flytande gemensamhetsanläggning och flytande bostäder. Utmed Pejlingsgatan byggs tiny houses som också betjänar gemensamhetsanläggningen.

FÖRSLAG 14 14. Utvidgat planområde: Området utvecklas till S+N skärgårdens maritima mötesplats alternativt regionalt maritimt centrum. Som mittpunkt mellan Södra skärgården, Norra skärgården och Göteborgs Centrum etableras här en gästhamn av hög kvalitet. Plats för såväl båtpool som bilpool iordningställs. Markyta för Modulhus såväl flytande som rullbara anordnas i Hinsholmskilen. Bilparkeringar överdäckas med grönska. Gemensamhetsanläggning förläggs centralt. Färjeterminal och flytande mötesplats samt fler näringsställen etableras.

FÖRSLAG 15 15. Nostalgi: Långedragsbolaget ges nytt liv. Palmsundet återställs och muddring genomförs för gifteliminering. Det ursprungliga badet återuppbyggs. Hamnen koncentreras på mindre stadsbåtar och regattor samt serveringar med havsutsikt och solnedgångar. Hamnen blir ett omtyckt utflyktsmål via båt för göteborgarna. På den ursprungliga holmen i söder etableras en servering. En regelbunden färjeförbindelse med innerstaden etableras.

FÖRSLAG 16 16. Pilotprojekt med forskningsbidrag. Hela hamnområdet blir ett pilotprojekt med forskningsbidrag för att finna framtidens sociala mötesplats för regionen med marin anknytning för hållbar utveckling. Verksamma inom Långedrags hamn plus grannarna samarbetar med experter med att ta fram ett program för sökning av bidrag för att förverkliga mötesplatsen.

FÖRSLAG 17 17. Hacka stadens utformning och funktioner. (BID-process, lokal- HASSP) Syftet är att hitta olika sätt att omprogrammera staden, för att visa hur arkitektur och design kan bidra till att lösa urbana problem. Staden är full av outnyttjade möjligheter, som med idérikedom och initiativkraft kan omvandlas till konkreta lösningar baserade på den redan existerande miljön. Intressenterna går samman och köper en fastighet och bildar ett Bussiness Improvment Distrikt (BID), för utveckling till en lokal- HASSP. (Holistic Association Social Science Park) Från Startupstudio.se: Formell definition av ordet hackathons saknas men mönstret är ungefär lika. Hackathons är en snabbt växande eventform där fokus ligger på skapande och kreativitet. Kortfattat: låt oss träffas och bygga något riktigt häftigt ihop på kort tid! Pitchande: En inledande presentation av alla medlemmar, eventuellt följt av pitchning (snabb och säljande presentation) av idéer man vill färdigställa under hackathonet. I vissa former av hackathons formas det team runt de mest populära idéerna. Deltagandet bygger på frivillighet. Hackande: Hackathonets huvuddel är själva hackandet. Ordet hacka handlar om att förstå ett system och kunna anpassa det till att göra det man vill göra. Att hacka något innebär att man hittar kluriga genvägar, att man är kreativ och nytänkande. Ett bra hack är en intellektuell utmaning som kräver ett öppet sinne men också djup kunskap om ett visst ämne. Därför görs det bäst i en grupp bestående av individer med olika bakgrund något som ett bra hackathon ser till att skapa förutsättningarna för. Demo: En stor del av syftet med ett hackathon, för deltagarna, handlar om att bygga något på kort tid. Man vill testa en idé, genomföra en förändring av något slag. Därför avslutas nästan alla hackathons med en demo. Demon och ett eventuellt pris är viktigt för att skapa extra motivation och nerv.

FÖRSLAG 18 18. Utvidgat planområde: Socecoby Långedrag: Ett pilotprojekt för framtidens utveckling av våra villaområden. Det utvidgade planområdet bildar Socecoby Långedrag. Fastigheten Älvsborg 855:125 utnyttjande kan bli såväl utveckling av befintlig verksamhet som etablering av en gästhamn tillsammans med GKSS. Inom inre Hinsholmskilen etableras en såväl ekologisk som social by där HASSPens idéer testas med utgångspunkt från olika så kallade tiny houses. Samtliga bilparkeringar täcks av gröna tak där lågväxande odlingar är möjlig. Inre delen av kilen avgränsas och används för bad. Gemensamma anläggningar för tiny bostäderna är även tillgängliga för villaägarna i området vilket innebär vinster för samtliga parter. Saltholmen Långedrag förtätas efter sina förutsättningar och öppnar upp området för hela regionen på sitt sätt för att gå i täten för en samhällsutveckling som inte bara är hållbar utan även attraktiv. Entrén till byn sker ifrån Långedrags hållplats och trafiken på Pejlingsgatan minimeras.

FÖRSLAG 19 19. Livsstilssamhället Fördelen i ett livsstilssamhälle är att fler kan självförverkligas och mängder av nya inkomstbringande sysselsättningar skapas i ett samhälle där robotar och automatik tagit över många verksamheter. Nackdelen i ett livsstils-samhälle är att de flesta ser till sitt. Den andres intresse blir sekundärt och få ser till helheten och den totala hållbara utvecklingen. Vad händer i ett samhälle där människor aldrig kommer i kontakt med nyheter, tankar och perspektiv som inte överensstämmer med deras egen världsbild? Finns det alls någon sanning i ett samhälle där var och en konstruerar sin verklighet och alla möten med någon annans lika sanna verklighet, riskerar att uppfattas som en kränkning av jaget? Viljan att förstå den andres utgångspunkt är sekundär. (Citat ur GP Ledare) Finns det livsmönster eller mötesplatser som överbryggar dessa problem? Livsstilar utvecklas. Speciella mötesplatser etableras för att på stimulerande sätt presentera livsstilar. Tanken är att dessa kan bli morgondagens innovationsmiljöer som omöjliggör ofrivillig sysslolöshet. Nuvarande verksamheter inom Långedrags hamn utvecklar sina verksamheter för att passa in i framtidens mångfasetterade samhälle och blir en edge för de andra stadsdelarna att ta efter.

FÖRSLAG 20 20. HASSP: Långedrag med platsbyggeri i Hinsholmskilen HASSP = Holistic Association Social Science Park. Platsbyggeri = test och tillfälligt Långedrags hamn blir embryot för utveckling av en HASSP- region. Genom tillämpning av studiecirkellitteraturen samt delar av de alternativa förslagen finns det möjligheter att starta upp en pilotprocess, ett platsbyggeri av en lokal HASSP i Inre Hinsholmskilen och/eller Långedrags hamn. Befintliga bilparkeringar ingår som överdäckade stadsodlingar. Denna blir ledstjärna för övriga lokala HASSP i regionen samt den föreslagna centrala i Frihamnen. (Ett alternativ är att denna lokala testprototyp också etableras i Frihamnen eller som en flytande sådan för att snabbt få uppmärksamhet och ett brett deltagande.) Ett av stadens kännetecken är just mångfalden av levnadssätt, kulturuttryck och framtidsdrömmar, vilket gör den till en bra samhällsform för att härbärgera mängder av alternativ. Medverkande organisationer och privatpersoner håller därför ett stort antal alternativ och innovationer vid liv för att ge möjligheter att när tiden är mogen testa dem. De kan bli viktigt för om ett nytt system av önskat slag ska kunna utkristalliseras och så småningom kunna etableras och tillämpas som befrämjande för en hållbar utveckling. Denna typ av kollektiva lösningar, som blir ett centralt inslag i den hållbara staden kommer att gagna i princip alla. En fråga som ställs: Måste det nödvändigtvis vara mer energi- och resurskrävande varor och tjänster som drivs fram? Kan man tänka sig att immateriella värden blir populära inom samhällsskikt och sprider sig snabbt? Är Långedrag området för en sådan utveckling? Kan vi räkna med att spridning av kunskap och andlig tillfredsställelse och eftertanke kommer att få långt större betydelse än tidigare i framtiden? Många av dagens problem handlar inte om brister i den materiella konsumtionen utan om stora skillnader i möjligheter till eftertanke och social gemenskap. Vid planeringen av Kvillebäckens första takterrass ansågs fokus socialt/umgås viktigare än träning/odling är ett exempel.

Platsbyggeriet som lokal HASSP med nära kontakt med en central i Frihamnen (Alternativ: Platsbyggeriet för den lokala utförs i Frihamnen där den successivt utvecklas till en central HASSP. När läge och innehåll bättre utretts i Långedrag etableras Älvsborgs lokala HASSP där. Platsbyggeriet kan i så fall påbörjas omgående i Frihamnen.) För hållbar samhällsutveckling är det viktigt att de olika krafterna är i balans. Detta gäller inte minst inom ekonomin. Alltfler inser att nuvarande system inte är hållbara. Detta innebär att såväl lokala valutor som passiv inkomst där de enskilda medborgarnas förmågor värdesätts på samma sätt som materiella ting. Vi kan få en s k joint ekonomi där medborgarkraften skapar och underhåller företagande mot betalning. ( Nu sker detta i allmänhet på ideell basis.) Ett platsbygge med inriktning lokal valuta samt joint ekonomi Kärna En samlingssal typ amfiteater för stormöten Gemensamhetsanläggning Olika slag av lokaler för gemensamhet och måltider utställningar m m. Verksamheter klass 1 Timesharing princip. Byte av Leva mot tjänster. Inga skatter vilket innebär oändlig cirkulation inom gruppen. Verksamheter klass 2 Leva verksamheter från grupp 1, som får överskott av Leva och som utvecklas till Levaföretag. Verksamheter klass 3 Levaföretag som i Levabanken växlar Leva till SKR. Avtagande Levabidrag.. Verksamheter klass 4 (Skyltfönster) Levaföretag som är självförsörjande. Betalar tillbaka Levabidrag till banken. Verksamheter grupp 5 (Skyltfönster) Färdigutvecklade Levaföretag. Frivillig sponsring till nya Levaverksamheter. Exempel på verksamheter: 01. Städning 02. Trädgårdsarbeten 03. Handla 04. Förrådstjänster 05. Bil-, cykel- o båtpool 06. Utflykter och guidning 07. Datortjänster 08. Läxhjälp 09. Hälsan. Salutogent och Kasam t ex 10. Mat, stadsodling 11. Studier 12. Verkstäder 13. Kultur/konst Processkonst t ex 14. Sakotek 15. Byggtjänster 16. Ekonomi (hem) 17. Juridik (vardags) 18. Bostad, tomt, 19. Bo- och byggemenskaper, ekobyar 20. Terapi 21. Upplevelser 22. Odling 23. Energibesparingar 24. Bestyrartjänster 25. Övervakningar för trygghet 26. Delning av olika slag 27. Innovationslab, Hackathon 28. Korruptionsbekämpning 29. Omhändertagande av flyktingar 30. Glokalt

Levavalutan Varje medborgare inom den lokala HASSP:området erhåller av nyinrättad Levabank X Leva/månad att användas enbart för nu oavlönade eller av kommunen godkända tjänster. Valutan säkras genom en myntfot som kan skapas på olika sätt. Varför? Erfarenheterna visar att det för hållbar samhällsutveckling krävs såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt omställning. För lönearbete krävs numera mer utbildning pga automatisering och robotar. Ständig ekonomisk tillväxt bränner ut såväl medborgarna som jorden. Ökad fri tid väljs alltmer före ökad lön. Studerade alternativa stadsutvecklingsidéer som handlar om storlek, stadskärnor, och låghus å ena sidan samt puls- lugn å andra sidan, påvisar inte någon klar inriktning för framtiden. Forskare menar att det är svårt att få folket med sig i förslag som innebär inskränkningar. Forskare menar också att systemförändring inte kan ske via de etablerade politikerna utan måste komma underifrån. Dagens terror, krig och flyktingströmmar befäster att människosläktets fortbestånd inte enbart är beroende av miljöproblem som CO-halten. Redovisade förslag innebär en betydande satsning på ökad välfärd för att nå miljömålen, vilket bäddar för att få stora grupper intresserade av medverkan i någon form. Nano Maria Strömme Nanotekniken öppnar för oanade möjligheter och stora förändringar. Materialet finns i allt vi har omkring oss, och har viktiga tillämpningar i allt från medicin, energiproduktion och energilagring till kläder och byggmaterial. Jag tillhör dem som tror att nanotekniken kommer att förändra samhället och vårt sätt att leva totalt. Det är spännande att vara del av en utveckling som kan påverka så många branscher. Chalmers I program för årskurs 1 masterprogram TILLÄMPAD FYSIK, HÅLLBARA ENERGISYSTEM, NANOTEKNOLOGI Tema Miljö och hållbar utveckling 3,0 hp Innehåll En minskad råoljeproduktion inom ett relativt kort tidskala förutspås ofta, med åtföljande stigande priser. Med kol och naturgas som buffert, kan denna tidsskala förlängas avsevärt Nanovetenskap och nanoteknik (N & N) har potential att bidra avsevärt till de mål som anges ovan. Detta uttalande gäller både den långsiktiga tidsskala som behövs för att nå ett verkligt hållbart energisystem, samt till kortsiktiga utmaningar som förbättrad effektivitet i dagens energisystem. N & N bidrar också till lösningar på några av de miljöproblem som är förknippade med energisystemet, som fordons- och industriutsläpp. CO2 blir framtidens energikälla ENERGI: Nanorör av kol kan med hjälp av solenergi omvandla växthusgasen koldioxid till flytande bränsle. Utbytet är ännu blygsamt, men perspektiven är enorma: skurken bakom den globala uppvärmningen, koldioxid, kan bli framtidens klimat- och miljövänliga bränsle. Från: Illustrerad Vetenskap nr. 8, 2009 20 alternativ a HASSP: Långedrag med platsbyggeri i Hinsholmskilen Centralanläggningen byggs som en flytande enhet på internationellt vatten. En alternativ lösning är att etablera den centrala HASSP:en som en flytande enhet på internationellt vatten, med god kontakt med de lokala i stadsdelarna. Testarenor som inte ges utrymme inom Frihamnen eller Ringön kan förläggas till denna flytande enhet eller till stadsdelarna.

FÖRSLAG 21 36 FÖRSLAG 21

FÖRSLAG 22

FÖRSLAG 23

FÖRSLAG 24

FÖRSLAG 25

FÖRSLAG 26

FÖRSLAG 27

FÖRSLAG 28

FÖRSLAG 29

FÖRSLAG 30

FÖRSLAG 31

FÖRSLAG 32

FÖRSLAG 33

FÖRSLAG 34

FÖRSLAG 35

FÖRSLAG 36

FÖRSLAG 37 37. Tät blandstad På grund av större miljömedvetande har strävan mot tät blandstad blivit en trend och också lösningen för hållbar stadsutveckling enligt flertalet experter. Men det finns också nejsägare. Man ser på förhållandena i våra megastäder på jorden. Man forskar bland annat på KTH. Det finns ett stort behov av nya bostäder för låg och mellaninkomsttagare speciellt nära vattnet. En tät sådan bebyggelse i kombination med bostadsrätter anser många vara lösningen. Kan detta ske på ett tilltalande och hållbart sätt i kustbandet? Bilder: Kairo på Göteborg + Kairo idag + Vässingsö i morgon?

Vässingsö i framtiden? Från www.kth.se Mellan åren 2000 och 2010 växte New York med 4,8 procent. Under samma tidsperiod var Shanghais tillväxttakt 65,6 procent. Nu har en KTH-professor tillsammans med några forskarkollegor tagit fram en teknik som snabbt, enkelt och kostnadseffektivt kan kartlägga världens städers tillväxt samt hur detta påverkar miljön. KTH-professorn Yifang Ban har tillsammans med en rad forskarkollegor tagit fram ny teknik baserad på satellitbilder för att studera hur urbaniseringen ser ut i bland annat Kina. Därmed finns det effektiva verktyg för att samla in information om städers tillväxt samt analysera hur denna påverkar miljön både i Kina och på andra ställen i världen. Tekniken behövs. För två decennier sedan levde mindre än 20 procent av Kinas befolkning i landets städer. Idag är samma siffra 50 procent, det vill säga hälften av alla kineser bor i urbana miljöer. Till år 2030 beräknas ytterligare 400 miljoner människor i Kina ha flyttat från landsbygden till städerna. Detta får givetvis konsekvenser, men i vilken omfattning har hittills i mångt och mycket varit höjt i dunkel. Yifang Bans och hennes kollegors verktyg ändrar på den saken. Genom att tekniken ger oss vetskap om hur snabbt urbaniseringen går, och var den sker, så kan vi studera de konsekvenser som urbaniseringen får. Informationen är avgörande för att kunna genomföra en hållbar stadsplanering, säger Yifang Ban, professor i geoinformatik på KTH. Så kallade "Urban heat island" är områden i städer som är betydligt varmare än omliggande landsbygd. Medeltemperaturen i luften i en stad med en miljon innevånare är 1 till 3 grader varmare än utanför staden. På eftermiddagen kan skillnaden vara så stor som 12 grader varmare. Sådana här "värmeöar" påverkar samhället på många sätt. Bland genom ökad energiförbrukning för luftkonditionering, ökade utsläpp och luftföroreningar, värmerelaterade sjukdomar och dödsfall och vattenkvalité, säger Yifang Ban. Med en befolkning som hela tiden växer ökar förstås problemen som urbaniseringen skapar.

I projektet Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer arbetar Avdelningen för Urbana och regionala studier, KTH, med att utveckla metoder och analytiska verktyg för hur kommuner, bostadsbolag och andra aktörer kan integrera ekologiska och sociala aspekter i arbetet för hållbar stadsutveckling. En bok kommer att produceras där samband mellan social och ekologisk hållbarhet undersöks teoretiskt och empiriskt. Syftet med detta projekt är att utmejsla ett socialt perspektiv på dagens miljö- och stadsplaneringsarbete. Ett villkor för att ekologisk hållbarhet ska uppnås är att också den sociala dimensionen finns med. Det finns behov av både att anlägga ett socialt rättviseperspektiv på miljöarbetet, liksom att se sociala normer i aktuella stadsbyggnads- och stadslivsideal. Miljöarbete blir ofta inte effektivt om det inte också adresserar sociala dimensioner genom att t ex ta hänsyn till olika gruppers beteenden, val och möjligheter, samt genom att säkra former för delaktighet. Som fallstudier används de tre investeringsprojekt Ålidhem, Järva och Rosengård som fått finansiering från Delegationen för hållbara städer. Samtliga dessa tre projekt betonar sambanden mellan ekologisk och social hållbarhet och samtliga berör miljonprogramsområden. Upprustning och omställning av miljonprogramsområden är högaktuellt idag och just integration av miljömässig och social hållbarhet är en knäckfråga FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka möjliga sätt att definiera social hållbarhet finns, och hur tydliggör och utvecklar man kopplingen mellan miljömässig och social hållbarhet i de tre investeringsprojekten? Hur operationaliserar man sociala hållbarhetsfaktorer som folkhälsa, sociala mötesplatser och service, trygghet, barnperspektiv eller äldreperspektiv i de tre projekten hur relaterar man det till de miljömässiga åtgärderna? Hur förhåller sig miljömässiga insatser till den sociala situationen i områdena? För vem är den hållbara staden? Vilka sociala normer kommer till uttryck i hållbarhetsarbetet? Vem/vilka får del av de förbättringar som de tre projekten innebär? Vilka beteenden förväntas för att de miljömässiga insatserna ska kunna genomföras och utsläpp av växthusgaser minska? Hur kan den täta staden som miljömässigt hållbarhetsideal analyseras ur ett socialt perspektiv? Vad räknas som en miljömässigt hållbar och hälsosam livsstil? Vem har möjlighet att leva och bo miljövänligt och hälsosamt? Hur säkerställs de boendes delaktighet och hur tas hänsyn till deras kunskaper och erfarenheter? Delegationen Hållbara städer vill särskilt lyfta fram femton hinder som försvårar en nödvändig, snabb och långsiktigt hållbar omställning av städerna: 1. Hållbarhetsvisioner har inte integrerats inom olika politikområden 2. Värden kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte tillräcklig tyngd 3. Ohållbara livsstilar och beteenden bidrar till höga koldioxidutsläpp 4. Ökad social och rumslig uppdelning i städerna 5. Otillräcklig dialog med medborgare om stadens utveckling 6. Stuprörstänkande försvårar helhetslösningar 7. Bristande samordning inom och mellan olika nivåer 8. Ett ensidigt och kortsiktigt projektfokus hindrar långsiktighet 9. Bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa, tvärsektoriella processer 10. Bristande incitament för långsiktigt hållbara beslut 11. Inlåsning i svårföränderliga och kostsamma strukturer 12. Otillräckliga satsningar i samhällsviktig infrastruktur kopplat till städernas utveckling och behov 13. Otillräckliga satsningar på kunskapsutveckling och pilotprojekt 14. Brist på fungerande affärsmodeller 15. Konserverande regler för offentlig upphandling

FÖRSLAG 38 38: Balanser:3 krafter och problemet social tillväxt - ekonomisk tillväxt Översiktsplanen för Göteborg nämner 3 dimensioner eller 3 krafter som bör vara i balans, efter Brundtlandsrapporten om hållbar utveckling. Trots detta är det få medborgare som känner till eller verkar därefter. Fortfarande är det ekonomisk tillväxt som står i centrum och som nu mer riktar sig mot den ekologiska dimensionen än mot den sociala. Genom att finna former för en balans mellan det sociala och det ekonomiska kommer den eftersökta balansen att bli lättare att nå. Kommunen redovisar ofta denna balans med hjälp av en liksidig triangel med krafterna i hörnen. Medborgarkraften har utvecklat bilden och använder sig av den så kallade Sierpinskis triangel där varje kraft kan delas in i allt mindre respektive allt större trianglar (fraktaler). I mitten genomsyrande allt har konst/kultur införts. Tillsammans utgör detta Helheten eller det holistiska. Gaveln i Olskroken visar betydelsen av öppenheten för hållbar utveckling. Med dessa bilder till hjälp, som grundstruktur för ett hållbart samhälle, blir det lättare att följa resonemanget i flera förslag.

FÖRSLAG 39 39: Alternativa ekonomier Enligt ekonomiforskare koncentreras världens tillgångar alltmer hos ett fåtal personer. Samtidigt ser sig allt fler tillhöra det så kallade prekariatet. Informella valutor i olika former har prövats för att motverka denna utveckling med ofta negativa resultat. Har alla möjligheter prövats? Kan en s.k. Leva- valuta vara lösningen för genomförande av de mänskliga rättigheterna och för att bygga upp ett hållbart samhälle? Kan en jointekonomi, Medborgarmarknad vara en lösning? Industrialismens innebar ofta underskott på lågutbildad arbetskraft. Rationaliseringar och effektiviseringar var nödvändigt att genomföra. Enhetlighet var lönsamt. Informationssamhällets utveckling har inneburit ett överskott på arbetskraft. Den ekonomiska utvecklingen har inte hängt med. Inte heller den sociala dimensionen. Det finns tendenser idag att ersätta konkurrensen med olika samverkansformer. Olika typer av gemenskaper börjar växa fram. Enhetligheten ger arbetslöshet. Mångfald skapar sysselsättning och möjligheter till självförverkligande. Livsstilssamhället kan vara lösningen. Lokala valutor kan bli en katalysator som gör skillnad. Nedan visas bilder, med utgångspunkt från de tre dimensionerna. Den första visar hur det ser ut idag och den andra hur det inom en snar framtid kan fungera. Genom att utgå från medborgarna och deras förhållande till naturen skapas katalysatorer i form av valutor som fungerar i ett glokalt samhälle. Globala valutor och lokala valutor. I en stad som Göteborgs kan vi arbeta vidare på de små stadsdelarnas stad. Varje stadsdel utvecklas efter sina förmågor. Vi får visserligen en segregerad stad men av den goda sorten. Soptippens blandning blir delikatessernas oaser. För Långedrag kan en marin inriktning utmynna i en delikat oas som gagnar hela regionen och skapandet av interagerande stadsdelen med en lokal-valuta och jointekonomi som katalysatorer.

Konsekvenser av dagens valutasystem

Leva-valuta och jointekonomi som balanserande verktyg

FÖRSLAG 40 40: Alternativ till hyresrätt En av de trender som idag präglar stadsutvecklingen i Sverige är att skapa fler hyresrätter. Detta med motiveringen att värna om de resurssvaga. Vad blir resultatet? Ju fler hyresrätter desto fler resurssvaga och exkluderade. Minimerad hyra betyder ofta minimerat underhåll som så småningom leder till slum. Hyresrätter är utmärkt för de resursstarkaste som inte vill eller har tid att ägna sig åt underhåll av ett eget hus/lägenhet eller bostadsrätt. Ett mer jämlikt och rättvist sätt är att låta alla ta del av fastigheters värdestegringar oberoende när i livet ens intäkter kommer. Med rådande ekonomiska system måste andra upplåtelseformer än hyresrätt etableras, som gagnar de boende utan att investera pengar. Detta kan t ex ske genom att bidra med sitt sociala kapital i t ex bo och byggemenskaper. De gemensamma ytorna, det sociala livet och den gemensamma underhållet kan berika boendet utan stora ekonomiska insatser. Kooperativ hyresrätt kan vara en lösning. Byggemenskaper är ett nytt begrepp i svenska sammanhang men redan en väl etablerad företeelse i många europeiska länder och framför allt i Tyskland. Det är en process där privatpersoner - individer eller familjer - går samman och bygger ett flerfamiljshus eller liknande till sig själva ofta med gemensamma ytor. Modellen passar utmärkt för genomförandet av ett Classic Life-boende. Motivet kan vara att medlemmarna i föreningen ställer alldeles särskilda krav på boendet exempelvis då det gäller tillgänglighet, gemensamma ytor och funktioner. Eller helt enkelt att föreningen själv vill behålla exploateringsvinsterna genom att riskeliminera byggprocessen. Många fördelar Lägre produktionskostnader (ofta 15-20% lägre) Större möjlighet att själv påverka boendet Större samhörighet, grannar emellan

FÖRSLAG 41 41. Digital öppen parallell planering Alla intressenter kan följa utveckling från embryo till slutliga beslut i HASSP-Kärnan. Efter studiecirkelns avslutning då kontakt med SDN etableras upphandlas internettjänst för hemsida och forum för att alla ska ha möjlighet att följa, uttolka och bidra till processen. Alla förslag utgör utgångspunkt för processen. När processen når respektive nivå är alla väl insatta i ämnet vilket innebär betydande tidsvinster.

A GENOMFÖRANDET Förslag! Göteborgs kommun satsar nu på testarenor för att finna den process som ger hållbar utveckling. Vi utnyttjar detta! Vi ansöker om platsanvisning för en sådan. Vi förslår inre Hinsholmsviken som är kommunägd dvs medborgarägd. Alternativt inom Frihamnens testområde för att få större spridning och tjäna tid. Här testar vi olika HASSP modeller. Den holistiska inriktningen ser vi som ett villkor! Teman t ex: 1. FN:s punkter för hållbar utveckling som offentliggörs under september 2015. 2. Konkret handlingsplan för bild- och formområdet enligt KRO:s önskemål. 3. Affordable Housing: framkomliga vägar. 4. Innovationsmetoder som alternativ till loop-metoden. 5. Samverkan mellan stadsdelens områden. 6. Långedrag som ett marint centrum. 7. Ekonomi och belöningssystem. 8. Hakathon som verktyg i samhällsplaneringen. 9. Hälsan: Salutogent och Kasam 10. Stadsodling 12. Teman redovisade i förslag nr 20 7. Ekonomi och belöningssystem: Kompletterande valutor. T ex där medborgarnas enskilda och sociala kapital värdesätts i pengar på samma sätt som naturens produkter. Vi kan få två kompletterande valutor en för att överleva (MR) och en för infrastrukturen. En jointekonomi kan etableras. Genom att utnyttja redan etablerade embryon till s k Hacking kan medborgarna ta fram framkomliga vägar för att få valutorna att fungera ihop. Vi vet genom forskning och beprövade metoder att dagens ekonomier leder till ekonomiska centralpunkter som styrs av ett fåtal för enbart ekonomisk vinning. Den ekonomiska dimensionen eller konkurrenskraften som vi har med i vår översiktsplan har idag ingen konkurrent. Med en levaoch jointekonomi som konkurrent blir HASSPens holistiska inriktning möjlig att genomföra och skapandet av det samhälle som nu eftersöks i hela världen. Detta ska vi nu bland annat testa med medborgarnas hjälp! Leva valutan totala värde ska stå i proposition till en myntfot skapad genom någon av förslagen redovisade i förslag nr 20. Musikens och matens betydelse för en stark leva-valuta testas! Stadsjord Stadsjord bygger tillsammans med en rad partners upp ett Kvartersekologiskt Centrum i Göteborgs Slakthusområde. Fastighetsägaren Klövern bjuder in Stadsjord för att lägga in stark dimension med matproduktion och förädling i kvarteret för att stadsdelens resiliens och för att bjuda in människor från närområdet, staden och regionen i ett samtal om matkultur, hållbarhet och självförsörjningsgrad i ett typiskt urban tomrum. En tom fabrik och ett omgivande industrilandskap som kan förtätas med grönska, fiskodling, svamp och deltagarkultur. Kvartersodlat Slakthuset är samtidigt en Landsbygdsambassad som ger kunskap och ökar stadens ansvar för den omgivande landsbygden. En del av denna ambition utforskas i projektet Refarm Europe som drivs av EU-parlamentarikern Peter Eriksson i samverkan med Niklas Wennberg. Öppet hus alla onsdagar 17-20. Visningar, föreläsningar och kurser erbjuds inom ett vitt spann ämnen relevanta för platsen.

UR bilder av framtidsstaden Sex framtidsbilder 1. Puls, Stadskärnor 2. Puls, Förstärkning 3. Puls, Låghus 4. Lugn, Stadskärnor 5. Lugn, Förstärkning 6. Lugn, Låghus Förord Sociala och ekonomiska aspekter har förts fram som lika kritiska som som de ekologiska. En hållbar stadsutveckling förutsätter okså att de processsr som pågår i staden är socialt acceptabla och ekonomiskt tillfredsställande. Men tyngdpunkten i vår förståelse av hållbar stadsutveckling ligger på hushållens resursändninvg. (HASSP ser det holistiskt och ser det som viktigt att analysera samtliga krafterna för att få processe i balans.) (Dagens terror påvisar vikten avde social frågorna för att förhindra utslagning av männismosläktet om inte tillräckliga hänsyn tas till det sociala, som i vissa fall får gå före de ekologiska. HASSPen har här en stor betydelse för att finna optimala lösningar. Det finns olika kvaliteeattr på hållbara lösningar. Att enbart utgå ifrån de ekologiska medför en risk att de övriga hamnar på låg kvalitet) (De föreslagna stadsutvecklingsalternativen utgår främst ifrån olika miljöaspekter. Detta innebär att författarna inte finner några svar. Detta påpekas visserligen i slutsammanställningen där det redovisas många idéer som överensstämmer med de intentioner som vi har med HASSPen.) Sid 483 Möjligheter till förändring och livskraften hos det nya förstärka och på lämpligt sätt modulera redan pågående samhällsförlopp och att hålla ett stort antal alternativa teknologier, organisationsformer, visioner och tankesätt vid liv i sociala drivbänkar och gläntor eller skyddade nischer. När möjligheterna för ett systemskifte

öppnar sig kan tillgången på levande visioner och en mängd alternativa institutionella tekniska och sociotekniska arrangemang med potential att befrämja en hållbar utveckling vara avgörande för om ett nytt system av önskat slag ska kunna utkristalliseras och så småningom också etableras. Ett av stadens kännetecken är just mångfalden av levnadssätt, kulturuttryck och framtidsdrömmar dels att främja, uppmuntra och informera om sociala och tekniska experiment som under lämpliga omständigheter skulle kunna vinna spridning. Pejlingsgatan utveckling The CORE ETT av stadens kännetecken är just mångfalden av levnadssätt, kulturuttryck och framtidsdrömmar, vilket gör den till en lämplig samhällsfrågor för att härbärgera en stor mängd alternativ. Ett annat kännemärke är att kollektiva lösningar har en enorm vinstpotential i staden till följd av det starka ömsesidiga många gånger opersonliga, beroende som finns mellan människor. Den typ av kollektiva lösningar, som sannolikt kommer att vara ett centralt inslag i den hållbara staden och ge en större nytta till praktiskt taget samtliga stadsinvånare, är redan en väl beprövad metod att skapa nya möjligheter och att hushålla med resurser i denna typ av samhällsbildning. Även om en systemförändring till en hållbar stad och ett hållbart stadsliv inte kan planeras fram finns allmänna strategier för hur verksamma insatser för att främja en sådan utveckling bör se ut. Det handlar dels om att stödja sådana samhälleliga förändringstendenser som är gynnsamma för en hållbar utveckling, dels att främja, uppmuntra och informera om sociala och tekniska experiment som under lämpliga omständigheter skulle kunna vinna spridning. På ett principiellt plan ökar antalet frihetsgrader starkt i takt med att konsumtionen och de val som hushållen gör allt mindre handlar om att upprätthålla livhanken i fysiologisk bemärkelse och desto mer gäller ett identitetsarbete, att förhålla sig till olika livsroller, att förverkliga sig själv och på olika sätt manifestera den egna självbilden. Men måste det nödvändigtvis vara mer energi- och resurskrävande varor och tjänster som drivs fram i de kravställare som är konsumentens kännemärke? När, som i västerländska, det materiella överflödet tar sig så enorma proportioner skulle man möjligen kunna tänka sig att immateriella värden rycker fram på popularitetsrankingen bland de allra rikaste och smakligt dominerande skikten i samhällen med sedvanlig spridning nedåt i de väldiga effektivitetsökning, som gjort att konsumtionen kunnat expanderas och arbetstiden förkortas under 1900-talet, visserligen har möjliggjort nya livsstilar och konsumtionsvanor men samtidigt aktualiserat en rad existentiella problem. I framtiden bör man därför kunna räkna med att spridning av kunskap och andlig tillfredsställelse kommer att få långt större betydelse än tidigare. Många av dagens problem handlar inte om brister i den materiella konsumtionen utan om stora skillnader i möjligheter till andlig stimulans och social gemenskap.