Tema 1 Lever Gallblåsa - Pancreas

OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2017-06- 14, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 1 Lever Gallblåsa - Pancreas I levern bildas galla (lat. billi; gr. chole), en gul- eller grönaktig kroppsvätska rik på gallsyra, kolesterol och organiska partiklar. Gallan samlas upp i gallblåsan och efter utsöndring blan- das den med tunntarmens innehåll. När föda intas, stimuleras gallblåsan att rytmiskt kontra- hera sig och portionera ut galla i tunntarmen. Innan gallan når tunntarmen blandas den med bukspott från exokrina pancreas. Tema 1 - Del A. (5 p) Gallstenar kan fastna i olika delar av gallgångsträdet. I nedanstående bild till vänster, som bl.a. illustrerar gallblåsan och gallgångar, skall du namnge på latin de tre olika gångar (num- rerade 1-3), som leder galla till och från gallblåsan samt den gång som leder bukspott från pancreas (4) och går samman med den utförsgång som leder gallan till tunntarmen (3). I den högra bilden, som illustrerar leverns undersida, finns två kärl markerade (5 + 6). Kärl 5 trans- porterat näringsrikt och syrefattigt blod, medan kärl 6 transporterar näringsfattigt och syre- fattigt blod. Vilka är kärlen? (0.5 p vardera) 1. Ductus hepaticus communis.; 2: Ductus cysticus; 3. Ductus chole- dochus; 4: Ductus pancreaticus; 5: Vena portae hepatis; 6: Vena cava inferior. Förutom att producera bukspott i körtelns exokrina del, har pancreas en endokrin hormon- producerande och hormonfrisättande funktion. Vad kallas den endokrina delen av pancreas? Nämn TVÅ hormoner som produceras i den endokrina delen. Langerhanska cellöar (1 p). Hormoner: Insulin, glukagon, somatostatin, pankreatisk polypeptid (PP) (0.5 x 2 = 1 p). 1

Tema 1 - Del B. (5 p) Redogör från leverns mikroskopiska anatomi med figur. Vad menas med en klassisk leverlo- bulus, hur ser den ut och vilka strukturer kan urskiljas? Vad menas med portatriad el. portazon? Klargör flödesriktningarna för galla respektive blod. Vad kallas den leverspecifika fagocyterande cellen? Levern (hepar) består av parenkym (hepatocyter), bindvävsstroma, sinusoider (kanaler mellan strängar av hepatocyter) och perisinusoidala rum (Disses spalt/spatium; mellan en- dotelceller och hepatocyter). Strukturellt sett är levern uppbyggd av ett stort antal identiska enheter kallade lobuli eller acini. I mitten av klassisk levelobulus (hexagon; se nedan) ses en centralven till vilken anastomoserande hepatocyter radierar och i vilken sinusoiderna tömmer sig. I vinkeln på varje hexagon ses portaområden (portazoner/portal canal) med gallgångar, blodkärl och lymfkärl. Inflöde av blod sker via a. hepatica och v. portae, vars grenar återfinns i portazoner. Utflöde av blod sker genom v. hepatica, via s.k. centralvener. Gallgångarna har kubiskt epitel. Portatriad = grenar från a. hepatica + v. portae + gallgång. Blodet i levern strömmar i motsatt riktning jämfört med lymfa och galla. Det blod som tillförs från a. hepa- tica och v. portae tömmer sig i sinusoiderna mellan raderna av leverceller för att sedan föras bort via centralvener. Arteriellt och venöst blod blandas således. Galla från leverceller trans- porteras i gallcanaliculi till gallgången i portazonen, och även lymfan passerar ut ur levern via denna region. Vid sidan av hepatocyter (leverceller) kan man i de hepatiska sinusoiderna finna Kupfferceller, som är stationära monocytderiverade fagocyterande celler. Fig. 18.3 + 18.6. Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. 2

Tema 1 - Del C. (5 p) Levern har flera olika funktioner. a) Vilka är leverns huvuduppgifter? b) Namnge ämnen som bildas i levern samt vilken funktion dessa ämnen har. a) Levern har fyra huvuduppgifter: 1. Deltar i metabolismen/syntes av näringsämnen. 2. Har en viktig avgiftningsfunktion. 3. Lagrar viktiga ämnen, t.ex. vitaminer och mineraler. 4. Immunologiska funktioner. b) Fett metabolismen: Fettsyresyntes (FA); Lipoproteinsyntes; Effektiv beta- oxidering av FA; Syntes av kolesterol. Ketonkroppsbildning. Kolhydratmetabolismen; bygger upp glykogen från glukos och kan bryta ner och fri- sätta glukos. Levern syntetiserar plasmaproteiner: Nästan alla koagulationsfaktorer. Specifika transportproteiner. Reaktionsproteiner vid skada (CRP). Endokrina prehormoner. Avgiftning/rening av blodet: - Genom omvandling av molekyler, ex. kvävehaltiga ämnen i blodet, puriner m.m. som kan utsöndras via t.ex. urinen. - Genom konjugering, substanserna kopplas till ämnen i hepatocyterna som gör att de blir vattenlösliga och kan utsöndras med gallan. Lagring av substanser: Vitaminer av olika slag (A, D, B 12 ). Mineraler, t.ex. järn som ferritin; koppar och små mängder selen, kobolt, glykogen 70-100 gram, galla (i gall- blåsan). 3

Tema 2 Allergisk astma Astma är ett inflammatoriskt syndrom som påverkar luftvägarna, och gör det svårt att andas. Symtomen beror oftast på att luftflödet begränsas (luftvägsobstruktion), och dessa symtom går ofta tillbaka, antingen av sig självt eller efter läkemedelsbehandlingar. Obstruktionen beror på sammandragning av luftrörens muskler, samt svullnad och ökad bildning av slem i luftrören. Svårighetsgraden varierar från lätt till livshotande tillstånd, att dö av astma är dock väldigt ovanligt. Astma delas traditionellt in i två olika typer; allergisk astma och icke- allergisk astma. Allergisk astma börjar oftast i barndomen, medan icke- allergisk astma är vanligare hos vuxna. Tema 2 - Del A. (5p) Beskriv bronkträdets anatomi med text och figur. Vad kallas de olika delarna av bronkträdet ända från det att luften lämnat näshålan ned till den del där gasutbytet mellan luftvägs- och cirkulationssystemen äger rum. Vilken muskel utför det mesta av arbetet vid inandning i vila? 1. Larynx (struphuvudet). 2. Trachea (luftstrupen). 3. Bronchi principales (huvud- bronk). 4. Bronchi lobares (lobär- bronk; second bronchus ). 5. Bronchi segmentales (seg- mentbronk; tertiary bronchus ). 6. Konduktiva bronkioler (in- terlobulär bronk). 7. Bronchioli terminalis (ter- minal bronkiol). 8. Bronchioli respiratorii (re- spiratorisk bronkiol). 9. Ductus alveolari (alveol- gång). 10. Alveoli (alveolsäck; alveol). Fig. 23-9. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew I vila utför diafragmamuskeln det mesta arbetet vid inandning. 4

Tema 2 - Del B. (5 p) Vilken cell spelar en avgörande betydelse för uppkomst av allergiska reaktioner, t.ex. aller- gisk astma? Klargör med text och figur hur denna cell ser ut på mikroskopisk nivå samt vilka substanser som finns i cellen och som frisätts vid en allergisk reaktion. Vidare skall du redo- göra för effekten av de olika substanserna som frisätts från denna cell. Vilken typ av molekyl hittar man på cellens yta? Mastceller (tyska: mastzellen = gödceller ) är stora ovala celler med cytoplasma fyllda med stora basofila granula. Mastceller är relaterade till basofila granulocyter och har båda sitt ursprung från en pluripotent hematopoetisk stamcell i benmärgen. Färgas metakroma- tiskt (färg: blå- violett) med toluidinblått. Mastcellsgranula innehåller: Heparin. Ger den metakromatiska färgningen. Anti- koagulans. Histamin. Frisättning av histamin till bindvävens intercellularsubstans leder till vaso- dilatation (ger rodnad) och ökad kärlpermeabilitet (ger svullnad). ECF- A (= eosinophil chemotactic factor of anaphylaxis). Attraherar eosinofila gra- nulocyter till platsen för frisättning. NCF (= neutrophil chemotactic factor). Attraherar neutrofila granulocyter till platsen för frisättning. Proteolytiska enzymer (serinproteaser). Aktiverar bl.a. kininer (bradykinin ger smärta). Mastceller syntetiserar och frisätter (lagras ej i granula): Leukotriener. LTC 4. Ger kontraktion av glatt muskulatur i luftvägar och därmed bronkospasm (astma). TNF- α (= tumor necrosis factor- α). Cytokin. Ger ökad expression av adhesionsmole- kyler i endotelceller. Anti- tumöreffekt. Interleukiner, m.fl. På ytan av mastceller finns Fc- receptorer till vilka antikroppsmolekyler av typen IgE är för- ankrade. Fig. 6.23. Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. 5

Tema 2 - Del C. (5 p) Vid en allergisk reaktion påverkas utbytet mellan kapillärer och vävnaden. Typiskt för en al- lergisk reaktion är uppkomst av svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna (ödem). Sker detta i luftvägarna kan det bidra till andnöd, då luftvägslumen blir mindre när vävnaden svullnar. Redogör för de krafter, processer och faktorer som bestämmer substans- utbytet över kapillärmembranet. Hur rör sig vätska mellan kapillärer och vävnaden? Substansutbyte över kapillärmembranen: Krafter: Enligt Starlings lag: Den transendoteliala filtrationen är summan av två utåtriktade krafter: Kapillärtrycket (Pc) och det interstitiella protein osmotiska trycket (pi) och två inåtriktade absorberande krafter Plasma protein onkotiskt tryck (pp) och interstitiellt tryck (Pi) Detta ger drivtrycket [Pc- Pi]- d[pp- pi] Riktningen på kraften i nettofiltrationen över kapillärmembranet bestäms av det hydrosta- tiska trycket över kapillärbädden vilken styr filtrationen som är störst på arteriolsidan av ka- pillärbädden och det kolloid osmotiska trycket i blodbanan vilket styr reabsorbtionen som är störst på venolsidan av kapillärbädden, det föreligger för det mesta en nettofiltration över hela kapillärbädden och den mesta av vätskan återvänder till cirkulationen via lymfsystemet. Jv=LpS([Pc- Pi]- d[pp- pi]) Jv är den endoteliala filtrations volymen per sekund; Lp är det hydraliska konduktiviteten hos membranet; S = filtrationsarean; d = Stavermans reflektionskoefficient. Processer: Diffusionen blir d[pp- pi] och Konvektion [Pc- Pi] Faktorer: Lp är det hydraliska konduktiviteten hos membranet, S är filtrationsarean Hur rör sig olika ämnen och vätska över kapillärmembranet? Namn: Joner, blod proteiner, glukos, aminosyror, vatten molekyler, gaser, syre och koldioxid Innebörd: Bibehåller hemostas, blod proteiner ger möjlighet till koagulation och immunitet, aminosyror och glukos ger bla. näring, vattenmolekyler, syre, koldioxid och möjliggör cell- andning. Principmekanismer för ödemuppkomst: När nettofiltrationen överstiger reabsorbtionen samt borttransporten via lymfsystemet uppstår ett ödem. Vid allergisk ödembildning ökar den hydraliska konduktiviteten över endotelet sekundärt till degranulationen av mastcellerna vilka aktiveras av IgE. Fig. 21-11. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Mar- tini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 6

Tema 3 Njure Njurarna tillhör det organsystem som reglerar vätskebalansen och ser till att skadliga sub- stanser och restprodukter kan lämna kroppen via urinen. Njurarna är även viktiga för att reglera mängden elektrolyter i kroppen. Njurarna kan drabbas av ett stort antal sjukdomar, vilkas symptom ofta har med urinen och vattenkastningen att göra. Njurpåverkan är en mindre nedsättning av njurens funktion. Kraftigare påverkan kallas njursvikt eller njurinsuffi- ciens. Polyuri och proteinuri kan vara ett tecken på sjukdomar i njurarna. Tema 3 - Del A. (5 p) a) Klargör dina kunskaper kring njurens makroskopiska utseende genom att namnge de mar- kerade delarna/strukturerna (1-8). Fig. 26-4. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. (a) 1. Cortex renalis ( renal cortex ). 5. Ureter. 2. Medulla renalis ( renal medulla ). 6. Columna renalis ( renal column ). 3. Pyramis renalis ( renal pyramid ). 7. Bindvävskapsel ( fibrous capsule ). 4. Pelvis renalis ( renal pelvis ). 8. Papilla renalis ( renal papilla ) b) Vad kallas de kärl som är markerade med 9? (b) Arteria och vena arcuatae (arcutatekärl). c) Vad kallas på latin de större kärl som förser njurarna med syrerikt blod? (c) Arteria renalis dx. et sin. 7

Tema 3 - Del B. (5 p) Njurkroppen (glomerulus) utför den primära och omfattande filtreringen av blodet i njurarna. Det finns cirka en miljon nefron i vardera njuren, och varje nefron har en Bowmans kapsel som innehåller ett glomerulus. Vätskan som filtrerats ut ur glomeruli kallas för primärurin och går från kapseln vidare i ett rörsystem, njurtubuli eller tubulussystemet. Rita: a) en njur- kropp (glomeruli) och b) ett nefron och markera följande delar: 1. Glomerulus; 2. Bowmans kapsel; 3. Podocyter; 4. Proximala tubuli; 5. Distala tubuli; 6. Henles slynga; 7. Samlingsrör; 8. Vas efferens resp. vas afferens; 9. Juxtaglomerulära apparaten; 10. Macula densa. Fig. 26-8 + 26-9. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Ed- win F. Bartholomew 8

Tema 3 - Del C. (5 p) Din kompis, 25 år gammal och för övrigt frisk, har under det senaste 12 månaderna tränat hårt för årets upplaga av Stockholm Maraton. Nu denna varma och soliga sommardag står hen äntligen på startlinjen. Efter cirka 2/3 av loppet flåsar hen, men säger att allt fortfarande känns OK. Under loppet har flera kardiovaskulära förändringar skett (se tabell nedan). Innan loppet (startlinjen) Under loppet (28 km) Hjärtfrekvens (slag/min) 65 160 Systoliskt blodtryck (mmhg) 105 170 Diastoliskt blodtryck (mmhg) 70 75 Hjärtminutvolym (L/min) 6 25 Blodflöde skelettmuskulatur (L/min) 1.2 20 RBF (L/min) GFR (ml/min) a) Hur bör värdena se ut för njurblodflöde (RBF) och glomerulär filtrationshastighet (GFR) innan loppet (fyll i värdena i tabellen ovan)? (1 p) Ungefärliga normalvärden för GFR (120 ml/min) och RBF (1.2 L/min) bör anges. b) Två mekanismer i njuren (autoreglering) ser till att såväl RBF & GFR inte påverkas allt- för mycket under maratonloppet. Vad kallas dessa två principiellt olika autoregle- ringsmekanismer? (1 p) Studenten ska kunna namnge mekanismerna för njurens autoreglering, d.v.s. myogen mekanism och tubuloglomerulär feedback (TGF). c) Under maratonloppet förloras stora mängder vatten. Detta försöker kroppen motverka genom sympatikusaktivering och stimulering av antidiuretiskt hormon. Redogör kort- fattat för var i nefronet och genom vilken mekanism ADH utövar sin effekt. (2 p) ADH utövar sin effekt fr.a. i samlingsrören: V2- receptor medierad inkorporering av vattenkanaler (AQ2) i apikalmembranet, vilket leder till ökad vattenreabsorption (ökad ECV & blodtryck). (Samt V1- receptor medierad vasokonstriktion). Stockholm maraton slutar med en hård spurtstrid, och flera löpare "stupar på mållinjen" helt utpumpade. Du försöker dra dig till minnes vad som händer med syra/bas- status vid denna typ av muskelansträngning. Ett arteriellt blodprov från en av de utmattade löparna har föl- jande värden: ph = 7.32; pco2 = 4.5 kpa; BE = - 6. d) Om störning föreligger, vad kallas denna typ av syra/bas- rubbning (motivering krävs)? (1 p) Analys av syra- bas: ph = 7.32 (normalt: 7.35-7.45) - acidemi/acidos; pco 2 = 4.5 kpa (normalt: 4.8-5.8) - lågt; ej orsak till acidosen; BE = - 6 (normalt - /+ 3) - lågt, kan or- saka acidos. Störning: Partiellt kompenserad metabol acidos. 9

Tema 4 Hypofys Sjukdomar i hypofysen är ovanliga, men förekommande. I hypofysområdet dominerar tumö- rer helt bland sjukdomarna och är den vanligaste orsaken till hypofysär överproduktion av hormoner. Akromegali uppstår då de tillväxthormonproducerande cellerna i hypofysen ökar i antal till en tumörväxt. Ett vanligt symptom är synstörningar eftersom hypofysen går nära synnervskorset och en tumör i hypofysen kan trycka på denna och orsaka synrubbningar. Tema 4 - Del A. (5 p) Hypofysen ligger väl skyddad i skallbasen. a) I vilket ben ligger hypofysen? b) Vad kallas den speciella benstruktur i detta ben i vilken hypofysen ligger? Hypofysen har två olika delar som har olika embryologiskt ursprung. c) Av vilka två huvudsakliga delar består hypofysen? d) Rita en figur som klargör utförligt hypofysens olika delar och subdelar samt deras inbördes läge. a) Os sphenoidale. b) Sella turcica. c) Adenohypofys (epitelial del; ektoderm; 'Rathke s pouch') resp. neurohypofys (neural del; neuroektoderm). d) Neurohypofysen Infundibulum (hypofysstjälk) Pars nervosa Eminentia mediana Adenohypofysen Pars tuberalis Pars distalis Pars intermedia (folliklar - kolloid) Framlob: Pars distalis Mellanlob: Pars intermedia Baklob: Pars nervosa Fig. 18-6. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Ed- win F. Bartholomew. 10

OSOF - Integrerad Tentamen Tema 1-6 2017-06- 14, kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 4 - Del B. (5 p) I den ena delen av hypofysen finns hormonproducerande celler som styr flera perifera endo- krina organ. Vilka två olika celltyper hittar man i den del av hypofysen som styr perifera en- dokrina organ och vad kallas de? Den ena typen kan vidare subindelas beroende på histoke- misk färgningsreaktion och hormonproduktion. Klargör med hjälp av en tabell de olika cell- typernas namn, färgning och respektive hormonproduktion. Adenohypofysens celler: Kromofoba (färgas dåligt): 50%. Små celler, litet cytoplasma. Liten cellkärna. Inga/få granula. Bleka. Kromofila (färgas bra): Acidofila - 40% (Granula; prod. protein); Basofila - 10% (Gra- nula; prod. glykoprotein). Kromofila celler: Celltyp Somatotropa Lakto- /mammotropa Kortikotropa Gonadotropa Gonadotropa Thyrotropa Färgning Acidofil Acidofil Basofil Basofil Basofil Basofil Hormon GH (= growth hormone ; tillväxthormon) Prolaktin ACTH (= adrenocorticotropic hormone ) FSH (= follicle- stimulating hormone ) LH (= luteinizing hormone ) TSH (= thyroid- stimulating hormone ) Plate 80. Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7 Ed. th 11

Tema 4 - Del C. (5 p) Hypofysen är en endokrin körtel som genom hormoner påverkar andra klassiska endokrina organ samt andra icke- endokrina organ. Vilka är de två hormoner som produceras i hypota- lamus (inte i hypofysen) för att sedan frisättas från hypofysen och påverkar icke- endokrina organ? Namnge dess målorgan och huvudsakliga funktioner. Oxytocin (1 p). Antidiuretiskt hormon (= ADH; vasopressin) (1 p). ADH Målorgan: Njure. Huvudsakliga funktioner: Vattenbalans (ökar återresorption av vatten i njure och minskar urinproduktion; ökar blodvolym och blodtryck) samt vasokonstriktion vid hög koncentration (höjer blodtrycket) (1.5 p). Oxytocin Målorgan: Bröstkörtel och uterus. Huvudsakliga funktioner: Mjölkejektion under amning samt livmodersammandragningar under förlossning (1.5 p). Fig. 18-9. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 12

Tema 5 Öra Nedsatt hörsel kan vara medfödd eller utvecklas med åren. I Sverige har nästan en miljon människor någon form av hörselnedsättning. Dagens hörapparater är små digitala enheter. Deras huvuduppgift är att förstärka ljud och göra det lättare för en person med hörselned- sättning att uppfatta vad som sägs. Med dagens teknik är det möjligt att ställa in och fin- justera förstärkningen och signalbehandlingen på en mängd olika sätt, så att ljudåtergivning- en blir optimal för användaren. Tema 5 - Del A. (5 p) Namnge de olika strukturerna markerade med 1-10. Fig. 17-22. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 1. Os temporale (pars petrosa). 6. Chorda tympani (från N. VII). 2. Membrana tympanica (trumhinna). 7. Musculus tensor tympani. 3. Malleus (hammaren). 8. Ovala fönstret. 4. Incus (städet). 9. Musculus stapedius. 5. Stapes (stigbygeln). 10. Runda fönstret. 13

Tema 5 - Del B. (5 p) För att förstå hur hörselimpulser uppstår behöver man ha en klar bild över innerörats (cochlea) mikroskopiska anatomi. Med hjälp av bilderna nedan skall du namnge de olika strukturer markerade med siffrorna 1-10. Notera att vissa strukturer är markerade i flera bilder. Fig. 17-28. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 1. Spiralganglion. 6. Scala tympani. 2. Tectorialmembran. 7. Scala media. 3. Inre hårceller. 8. Scala vestibuli. 4. Yttre hårceller. 9. Reissners membran ( vestibular membrane ). 5. Basilarmembran. 10. Falangealceller. 14

Tema 5 - Del C. (5 p) Förmågan att lokalisera en ljudkälla beror på skillnader i de signaler som når lyssnarens öron. Beskriv den första omkopplingsstationen som mottar information från båda öronen och re- dogör för den fysiologiska bakgrunden till riktningshörsel (ljudlokalisation) i horisontalplanet. Den laterala och mediala övre oliven är lokaliserad centralt i hjärnstammen och är den första omkopplingsstationen som mottar information från båda öronen. Den laterala oliven detek- tera intensitetsskillnader mellan öronen. Den mediala oliven uppvisar maximal (eller mini- mal) aktivitet om ljuden kommer till båda öronen med en viss tidsfördröjning. Förmågan till riktningshörsel i horisontalplanet är huvudsakligen beroende på binaural hörsel (hörsel med två öron). Fig. 17-32. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 15

Tema 6 Motorik Våra möjligheter att vara aktiva beror i stor utsträckning på att vår motorik fungerar. Neuro- logiska sjukdomar som påverkar motoriken ställer därför ofta till svåra problem. Denna fråga berör några viktiga aspekter av motoriken. Tema 6 - Del A. (5 p) Ett centralt begrepp när det gäller motorik är motorisk enhet (eng. motor unit ). Vad är en motorisk enhet? Hur regleras kraften via motoriska enheter när vi kontraherar en muskel? En motorisk enhet är ett motorneuron med sitt axon och de muskelfibrer som det innerverar. Kraften i en muskel regleras genom (a) antalet motoriska enheter som aktiveras samt (b) genom frekvensen av aktionspotentialer. Vid låg kontraktionskraft aktiveras små motoriska enheter och vid ökande kontraktionskraft rekryteras succesivt större motoriska enheter (detta fenomen kallas storleksprincipen eller eng. size principle ). Fig. 10-17. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 16

Tema 6 - Del B. (5 p) Sträckreflexen är en reflex som ofta testas vid undersökning av patienter. Redogör för sträckreflexens organisation med en enkel skiss. I svaret ska det framgå vilka neuron som ingår, var de är belägna och hur de är kopplade. I svaret skall ingå muskelspole med dess afferenta fiber (Ia afferent) med cellkropp i dorsal- rotsgangliet, samt att den löper in via dorsalroten och vidare till ryggmärgens ventralhorn där den bildar monosynaptisk koppling med alfa- motorneuron som skickar ut axon via ventralroten till muskelfibrer. Fig. 13-14. Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 17

Tema 6 - Del C. (5 p) Gången är en rörelsefunktion som kommer igång när nervsystemet är tillräckligt moget, i regel omkring ett års ålder. Är gången en inlärd eller nedärvd funktion? Beskriv hur gången styrs av centrala nervsystemet. Gången är ett nedärvt rörelsemönster. Gångens grundläggande rytmiska mönster styrs av ett central program som är beläget i ryggmärgen. Detta central program styrs i sin tur av högre centra (basala ganglier, hjärnstam). Det finns dessutom en effektiv sensorisk återkop- pling som justerar och anpassar gångrörelserna. 18