Riksdagens bankfullmäktiges berättelse förigg7 Helsingfors 1998
B 2/1998 rd RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1997 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT HELSINGFORS 1998
INNEHÅLL ISSN 1237-4342 O Y E D IT A A B. H ELS IN G FO R S 1998 Sida FIN LA N D S BANKS V ERKSA M H ET... 5 Penningpolitiken... 5 Inflationstrycket ö k a d e... 6 Den ekonom iska tillväxten var fortsatt s n a b b... 7 Exporten och investeringsuppgången stimulerade den totala efterfrågan... 7 Tillväxten i totalproduktionen blev snabbare... 8 Arbetslösheten minskade betydligt... 8 Den offentliga sektorn uppfyllde klart E M U.s konvergenskriterier... 8 Penningpolitiken lätt tro ts en liten rä n te h ö jn in g... 9 De finländska korträntorna bland de lägsta i E U -länderna... 9 Apprecieringstryck på marken i början av å r e t... 10 Marknaden var lugn på våren och sommaren trots ökat inflationstryck... 11 Omslag i penningpolitiken på hösten... 11 Konvergensen i de långa räntorna reflekterade förväntningar om att E M U förverkligas... 12 Läget lugnt inom E R M... 13 Förändringar i det penningpolitiska styrsystem et... 14 Företagens och hushållens skulder och p enningm ängden... 14 Bytesbalansöverskottet fo rtsa tt s to r t... 14 Stigande börskurser ökade den utländska nettoskulden... 15 Bankernas utlåning fortsa tt däm pad... 15 Inlåningsstrukturen förändrades avsevärt... 16 Finansm arknaden... 17 O m struktureringen av den finansiella sektorn p å sk y n d a d e s... 17 B anksektorn...17 K apitalm arknaden...18 Bankerna lönsam m are och effek tiv are... 19 Livlig aktiem ark nad fondsparandet och derivatm arknaden i stadig tillväxt.. 20 380007H S ida Statens skuldsättning m in sk a d e... 20 Finanstillsyn och finansm arknadslagstiftning reviderades... 20 B etalningssystem en... 21 A llm än övervakning av betalnings- och avvecklingssystem en... 21 U tvecklingen av bankernas betalningssystem fo rtsatte... 22 Finlands Banks checkkontosystem... 22 Andra inhemska sy ste m... 23 Betalningssystem en i E U -ländernas centralbanker länkas sa m m a n... 24 De elektroniska betalningarna ö k a r... 24 Lagstiftning om betalningsrörelsen under b ered n in g... 24 Betalningsm edelsförsörjningen... 25 Beloppet k ontanta medel ökade, men tillväxttakten a v ta r... 25 Sedelstockens om loppshastighet m inskade 26 20-m arkssedel med beteckningen Litt.A gavs u t... 26 Sedelförfalskningarna fortsatt rin g a... 27 M yntström m arna fortsatte att m in sk a... 27 Sam arbete med Europeiska unionen... 27 Förberedelser för den ekonom iska och m onetära u n io n en... 27 Penning-, valuta- och finanspolitik... 28 Betalningssystem en... 30 Redo visn ingsprinciper... 31 M onetära inkom ster... 31 Tillsyns- och stabilitetsfrågor... 31 Lagberedning... 31 Eurosedlar och eurom ynt... 32 Övrigt internationellt sam arbete... 32 Internationella regleringsbanken... 32 Internationella v alu tafo n d en... 32 V alutareserven... 34
4 5 Sida Finlands Banks b o k slu t... 36 R esultaträkning... 36 B alansräkning... 38 B okslutsbilagor... 40 K om m entarer till b o k slu tet... 42 Bokförings- och bokslutspraxis... 42 Kommentarer till resultaträkningen... 42 Kommentarer till balansräkningen... 43 ÄRENDEN HANDLAGDA AV B A N K FU L L M Ä K T IG E... 45 FIN LA N D S B A N K... 45 Lagen om Finlands B a n k... 45 G ru n d rä n ta n... 45 Internationella valutafondens lånefacilitet New Arrangem ents to Borrow (N A B ).. 45 Bilateralt avtal om valutastöd med Norges B an k... 45 Siffrorna i berättelsen baserar sig på de uppgifter som fanns tillgängliga i februari 1998. Sida Ä ndring av 20-markssedelns utseende... 45 R evisionen...... 46 G ranskningen av lånerörelsen och v alu tah an d eln...... 46 Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren...... 46 Setec Oy:s verksam hetsberättelse... 46 V erksam hetsberättelse om E. J. Längm ans fo n d er......46 O m struktureringen av personalen fortsätter under perioden 1998 2000.. 46 R änta på pensionsreserven 1998...46 Inlösen av arrendetom t till Finlands Bank 47 Bolagisering av bostadsfastigheterna Elisabetsgatan 14 och Snellm ansgatan 23 47 D irek tio n en... 47 B ankfullm äktige......48 R evisorer... 48 F IN A N S IN S P E K T IO N E N...49 Penningpolitiken FINLANDS BANKS VERKSAMHET Penningpolitiken kunde bedrivas i rä tt gynnsam ma förhållanden också 1997. Den m akroekonom iska utvecklingen var positiv och tillförsikten om den m onetära stabiliteten fortsatt stark. Stegringen i konsum entpriserna var under första halvåret fortfarande långsam men började tillta m ot slutet av året. Inflationen hölls nere bland annat genom m inskade inhem ska enhetsarbetskostnader och nedgången i företagens finansieringskostnader på grund av räntefallet. Inflationsdrivande verkade därem ot den ökade efterfrågan och im portprisernas vändning uppåt delvis på grund av växelkursutvecklingen. M ätt med Europeiska unionens harm oniserade konsum entprisindex ökade prisstegringstakten i Finland klart och låg i slutet av året på sam m a nivå som genom snittet för EU -länderna, dvs. 1.6 p ro cent. Den ekonom iska tillväxten i EU -länderna tog tydligt fart 1997. O ckså inflationsutvecklingen var fo rtsatt gynnsam under första halvåret. U n der senare hälften av året började dock tecken på en tilltagande inflation synas, vilket ledde till en liten åtstram ning av penningpolitiken i de länder som hör till EU:s växelkursm ekanism (ERM ). K onsolideringen av de offentliga finanserna fo rtsatte, även om vissa länder hade svårigheter att uppfylla den ekonom iska och m onetära unionens (EM U ) konvergenskriterier bland annat på grund av den ökade arbetslösheten. De ekonom iska problem en i Sydostasien på senhösten och den åtföljande oron på de d rab b a de ländernas valuta- och penningm arknader fö r svagade avsevärt de ekonom iska utsikterna för dessa länder, vilket i någon m ån brom sar den ekonom iska tillväxten även i Förenta staterna och E uropa. Sam tidigt m inskade dock inflationstrycket i världsekonom in en aning. T otalproduktionens tillväxt accelererade tydligt även i Finland 1997. Exporttillväxten var stark, och efterfrågan ökade inom byggnadsverksam heten och andra delar av den skyddade sektorn. Finland uppfyllde EM U -kriterierna för den offentliga sektorns finansiella underskott och skuld. U nderskottet i statsekonom in krym pte ytterligare, men ä r fortfaran de rätt stort. Den finländska finansm arknaden var likvid, och staten kunde finansiera sitt underskott nästan helt och hållet ur inhem ska källor. Penningpolitiken kunde hela året hållas lätt, och de penningpolitiska styrräntorna hörde till de lägsta inom EU. I juni varnade Finlands Bank dock för ökade risker för en tilltagande inflationstakt, och i septem ber höjdes anbudsräntan med 0.25 procentenheter till 3.25 procent. P arallellt med den internationella utvecklingen sjönk de finländska långa m arknadsräntorna till en historiskt låg nivå. U nder en stor del av året låg de under 6 procent och differensen m ot m otsvarande tyska ränta var inte mer än 0.2 0.3 procentenheter. Finlands deltagande i Europeiska unionens växelkursm ekanism ER M förlöpte utan p ro blem. Till m arkens stabilitet i ERM bidrog en god sam hällsekonom isk tillväxt med åtföljande förbättring av statsfinanserna och en fortsatt jäm förelsevis stabil prisutveckling. U nder årets lopp var m arken något starkare än sin centralkurs m ot D -m arken. Till följd av Finlands i förhållande till an d ra länder relativt goda ekonom iska utveckling utsattes m arken i början av året och på som m aren kortvarigt för ett tryck uppåt. G enom sin på låg inflation inriktade penningpolitiska linje lyckades Finlands Bank rätt väl även hålla växelkursen stabil. Företagen och hushållen stärkte sin finansiella ställning ytterligare, vilket i någon m ån brom sade tillväxten i den inhem ska efterfrågan. K ursstegringen på utlandets innehav av finländska aktier bidrog till a tt öka den utländska nettoskulden, trots att överskottet i bytesbalansen var fortsatt stort. B ankernas utestående m arkkrediter växte fortsättningsvis endast långsam t och inlå-
6 7 ningen ökad e något. P enningm ängdens utveck ling norm aliserades och m otsvarade b ä ttre än fö ru t den m ak ro ek o n o m isk a utvecklingen. Ö ver förin g arn a m ellan olika typer av k o n to n var sto ra främ st på grund av a tt vissa tid sb u n d n a k o n to n avslutades. Inflationstrycket ökade K onsum entprisstegringen v ar rä tt m åttlig u nder första h alvåret 1997. Inflationstrycket b örjade dock tydligt tillta under årets senare del n ä r till växten var k raftig och volym en av o u tn y ttjad e p ro d u k tio n sresu rser m inskade. D essutom bi d ro g försvagningen av m arkens externa värde m ätt med det handelsvägda valutaindexet till a tt höja im p o rtp risern a u ttry ck ta i m ark. D et ökad e inflationstrycket syntes und er året fram fö r allt i stigande p ro d u cen tp riser på h em m am ark n ad s varo r, i en fo rtsa tt k raftig u p pgång i tillgångspri serna och i tilltagande in flatio n sfö rv än tn in g ar hos kon su m en tern a. Finlands Bank d eklarerade i ju n i a tt riskerna fö rk n ip p ad e med den k o m m a n de inflationsutvecklingen hade ö k a t och a tt infla tionen väntades tillta i slutet av 1997 och i b ö rjan av 1998. E fter höjningen av a n b u d srä n ta n i sep tem ber d äm pades in flationstrycket något, m en i slutet av året v ar k onsum entprisernas öknings ta k t redan k lart sn abb are än i b örjan av året. In d ik ato rn för underliggande inflation, som inte innehåller in d irek ta sk atter och k ap italk o stn ad er för äg arb o städ er, steg m indre än k o n su m en tp ris index. Inflationstrycket från den u tlän d sk a p risu t vecklingen v ar svagt. D o llarpriserna på råv aro r, frånsett energi, b ö rjad e sak ta stiga u n d er första halvåret, m en stegringen p lanade senare ut. V ärld sm ark n ad sp risern a på råolja sjönk m ar k an t i b ö rjan av året till följd av d et ökade u tb u det på grund av uppgången i Iraks oljeexport och i oljepro d u k tio n en i län d er u ta n fö r Opec. M ot slutet av året föll oljepriset ytterligare. S killnaderna i k o nsum entprisinflation inom EU m inskade m ycket sn ab b t und er årets första hälft sam tidigt som den genom snittliga prisstegringstakten avtog. Efter halvårsskiftet tog pris ökningen d ock fa rt i flera E U -länder. Alla EU länder, m ed u n d a n ta g av G rek lan d, uppfyllde E M U -in flatio n sk riteriet m ätt m ed det h a rm o n i serade konsum entprisindexet. F ram till hösten 1997 hade F in lan d en långsam m are inflation än E U -län d ern a i genom snitt, men vid slutet av året hade inflationstakten n å tt sam m a nivå som EUgenom snittet (tabell). Tabell. EU :s harm oniserade index för konsum entpriser D ecem ber 1997 12 m ån a d ers procentuell fö rän d rin g EU 1 5...1.6 B elgien... 0.9 D a n m a r k... 1.7 F in la n d...... 1.6 F r a n k r ik e...... 1.2 G r e k la n d... 4.5 I r l a n d... 1.0 I ta lie n... 1.8 L u x e m b u rg...... 1.5 N ederländerna... 2.2 P ortugal... 2.1 Spanien...... 1.9 S to rb rita n n ie n...... 1.8 S verige... 2.7 T y s k la n d... 1.4 Ö s te r r ik e... 1.0 V aru im portpriserna i m ark steg i genom snitt m ed 1.1 procent. D etta berodde till stor del på försvagningen av m arkens externa värde m ed 2.7 p rocent från 1996 m ätt m ed det handelsvägda indexet. N edgången i ex p o rtp risern a, som hade b ö rja t redan i slutet av 1995, u p p h ö rd e i m itten av 1997 då exportpriserna på trä v a ro r och basm e taller vände uppåt. F rån decem ber 1996 till de cem ber 1997 steg ex p o rtpriserna med 3.4 p ro cent. Producentpriserna inom industrin pressa des upp bland a n n at av de högre m assa-, trävaruoch basm etallpriserna. I decem ber var p ro d u centprisernas 12-m ån ad ersfö rän d rin g k lart stö r re än förändringen i k onsum entpriserna. Till följd av krisen i Sydostasien gick priserna på flera råv aro r dock ned i slutet av året. De m o derata tvååriga löneavtal som hade ing åtts i Finland hösten 1995 och den obetydliga löneglidningen däm p ad e uppgången i a rb ets k ostn ad ern a. D en nom inella inkom stnivån var i slutet av 1997 i genom snitt 2.5 procent högre än ett år tidigare. T ro ts in d u strip ro d u k tio n en s och fram för allt byggnadsverksam hetens sn ab b a till växt förblev löneglidningen to ta lt sett m åttlig. Av uppgången i inkom stnivån h ä rrö rd e om kring två tredjedelar från de generella avtalsförhöjningarna i o k to b e r 1996. Resten var löneglid ning, av vilken en del återspeglade strukturella förän d rin g ar i arb etsk raften. D å löneglidningen var liten, var inkom stnivåutvecklingen inom oli ka branscher jäm n. E n h etsarbetskostnaderna, dvs. löner och arbetsgivarnas socialförsäkrings avgifter per p ro d u cerad enhet, sjönk med 0.2 procent. T illgångsprisernas snabba uppgång bröts un der första halvåret 1997. B ostadsprisernas stegringstakt m inskade redan under a n d ra kvartalet. A tt priserna stabiliserades kunde ses även i p ri serna på gam la tv årum m are i H elsingforsregionen. Stabiliseringen av prisnivån återspeglade en större balans m ellan efterfrågan och utb u d på bostad sm ark n ad en. R ealt steg bostadspriserna till nivån vid m itten av 1980-talet, d är deras k raf tiga uppgång 1987 hade börjat. Tack vare den ökade efterfrågan och prisstegringen tog också nyproduktionen av bo städ er fart. Den ä n d a sedan 1996 b ra n ta uppgången i ro t priserna u p p h ö rd e och priserna började sjunka på som m aren 1997. R o tp risern a var em ellertid än n u vid årets slut högre än vid början av året. Parallellt med den internationella utvecklingen steg aktiek u rsern a b ra n t även på H elsingfors F o n d b ö rs i början av året och aktieom sättningen ökade avsevärt. På senhösten tilltog osäkerheten på de internationella börserna på grund av p ro blem en i Sydostasien och kurserna föll m arkant. K o nsum enternas inflationsförväntningar ökade under åre t men avtog i slutet av året bland an n at till följd av åstram ningen av penningpoliti ken. I decem ber v än tad e hushållen a tt priserna under de n ärm aste 12 m ån ad ern a skulle stiga med k n a p p t 1.8 procent. Företagens fö rv än t ningar i fråga om försäljningspriserna var i slutet av året också rä tt m åttliga. L önefö rh an d lin g arn a i slutet av året resultera de i en höjning av avtalslönerna med ca 1.8 p ro cent per år under avtalsperioden fram till utgång en av 1999. U n d er sam m a period kom m er be skattningen av lö n tag a rn a a tt lindras med om kring 2 procent av den beräk n ad e lönesum m an för 1999. H öjningen av avtalslönerna o rsak ar inte något tryck som kunde äventyra inflations m ålet. En risk u tg ö r d ärem o t löneglidningen, som till följd av den stark a efterfrågan kan bli större än den m åttliga löneglidningen u n der fö regående avtalsperiod. D en ekonom iska tillväxten v ar fo rtsatt snabb Exporten och investeringsuppgången stimulerade den totala efterfrågan D en internationella ekonom in tog fart under a n d ra halvåret efter en period m ed långsam m are tillväxt 1996. I E U -län d ern a accelererade den ekonom iska tillväxten k lart med den kraftiga ex p ortefterfrågan som draghjälp. Även i Finland fortsatte exportvolym en a tt öka kraftigt; v än d ningen u p p å t hade skett de första m ånaderna 1996. V olym en av varu- och tjänsteexporten ö k a de 1997 med 13.5 procent, vilket i huvudsak be rodde p å den livligare pappers- och m assaex porten och m etallindustrins, särskilt el- och elek tron ik in d u strin s, sn ab b a exporttillväxt. K onsum enternas tilltro till de ekonom iska till v äx tu tsik tern a var hela 1997 rek o rd stark. F rån bö rjan av 1996 till slutet av våren 1997 var de finländska k o n sum enterna de m est optim istiska inom EU i fråga om såväl sin egen som sitt lands ekonom i. Dessa positiva fö rv än tn in g ar gav fart å t k o nsum tionsefterfrågan, särskilt efterfrågan på kap italv aro r. K onsum tionsvolym en växte dock n åg o t långsam m are än hushållens disponi bla realinkom st, då sp arkvoten steg en aning. Till den gynnsam m a inkom stutvecklingen bidrog den fö rb ä ttra d e sysselsättningen, lönehöjningen och den betydande ökningen i företagarinkom sterna. H ushållens tilltro till goda ekonom iska utsik ter, en sedan länge sjunkande skuldsättning och låga rä n to r bidrog till a tt öka bostadsköpen. N ästan hälften av bostadsfinansieringen gick fortsättningsvis till om byggnad och rep ara tio ner, som kom i gång tack vare det statliga finan sieringsstödet. B ostadskreditstocken, som hade krym pt i slutet av 1996 och b ö rjan av 1997, b ö r ja d e k lart växa på våren 1997 i ta k t med den snabba ökningen av nya bostadslån. D e låga rä n to rn a, stegringen i b o stad sp ri serna och den kraftig a uppgången i företagens inkom ster stim ulerade de priv ata investering arna. T yngd p u n k ten fö r investeringsökningen låg på byggnadsverksam heten: såväl bostadssom affårsbyggnadsinvesteringarna ökade klart. Industriinvesteringarna steg m est inom m etall industrin och hem m am ark n ad so rien terad e b ra n scher. Inom skogsindustrin slutfördes d ärem ot b etydande investeringsprojekt under 1997 men några nya sto ra p ro jek t startad es inte. T ro ts de nya p ro d u k tio n san läg g n in g arn a steg kapacitets-
9 u tn y ttja n d e t till n ära p å tidigare rekord n iv åer inom båd e skogs- och m etallindustrin. F öretagens lönsam het var fo rtfaran d e god, även om ex p o rtp riserna, som i genom snitt sjönk under året, försvagade e x p o rtp ro d u k tio n en s lö n sam het. Företagen finansierade sina p ro d u k tiv a investeringar nästan helt med intern Finansiering. Sam tidigt fo rtsatte de a tt m inska sin sk u ld sätt ning. Effekten av de beslutsbaserade finanspolitiska åtg ärd ern a var under 1997 i det närm aste neutral. F astän de tidigare fattad e sparbesluten fo rtfa rande reducerade staten s utgifter avsevärt lin d ra des inkom stbeskattningen m er än vad tran sfere ringarna till den p riv ata sektorn m inskade. T ack vare det gynnsam m a k o n ju n k tu rläg et och den exceptionellt sto ra tillväxten i sam fundsskatteintä k tern a krym pte de offentliga sam fundens fi nansiella u n d ersk o tt dock klart. D en offentliga efterfrågan steg m åttligt tro ts a tt k o m m u n ern as investeringar växte betydligt. R ä k n a t i p ro cen t av b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n fo rtsa tte de offent liga utgifterna a tt m inska. Tillväxten i totalproduktionen blev snabbare Den ekon o m isk a tillväxten i F in lan d var snabb redan fem te året i rad efter recessionen och klart snab b are än i E U -län dern a i genom snitt. T o ta l pro d u k tio n en s tillväxt var långsam i b örjan av året men tog fart särskilt u nder som m aren. I genom snitt 1997 var p ro d u k tio n en över 5.9 procent större än året innan. Stim ulerande på tillväxten verkade skogsin du strip ro d u k tio n en s vändning u p p å t och den kraftiga p ro d u k tio n su p p g ån g en inom m etallin dustrin och fram fö r allt inom elektronik- och elindustrin. P ro d u k tio n en inom den övriga p ri v ata sektorn hade b ö rja t å te rh ä m ta sig redan i slutet av 1996 jäm sides m ed in d u strip ro d u k tio nen och den inhem ska k o nsum tionen. Särskilt byggnadsverksam heten kom i gång igen efter den extrem t d ju p a recessionen. In k o m stö k n in g en och konsum tionstillväxten stim ulerade aktivi teten även inom den inhem ska tjän stesek to rn. T ro ts den kraftiga tillväxten begränsades p ro duktionstillväxten inte allm än t av kapacitetsbrist. Enligt In d u strin s och A rbetsgivarnas C en tralfö rb u n d s b aro m eteru n d ersö k n in g ar före kom det kapacitets- och arb etsk raftsb rist i någon m ån främ st inom elek tro n ik in d u strin och byggnadsbranschen. Inom byggnadssektorn v ariera de läget kraftig t m ellan olika delar av landet, och särskilt H elsingforsregionen hade brist på a rb e ts kraft. S ituationen hjälptes upp av ny p ro d u k tio n su tru stn in g och m öjligheten a tt öka kapacitetsutnyttjandet. Arbetslösheten m inskade betydligt Sysselsättningsläget fö rb ä ttra d es ytterligare 1997. Den kraftiga tillväxten ledde till a tt arb ets tillfällena ökade k lart även inom industrin, d ä r försiktighet och behovet a tt konsolidera fö reta gens finansiella ställning tidigare hade begrän sat u tb u d et av arbetstillfällen. Sysselsättningen främ jades av a tt tillväxten spred sig till de arbetsintensivaste hem m am ark n ad ssek to rern a. M est ökade sysselsättningen inom byggnadsbranschen, industrin och den h em m am arknadsorienterade tjänstesektorn. U ppsvinget i bostadsinvesteringarna skapade arbetstillfällen särskilt i sto rstäd ern a. Inom p rim ärp ro d u k tio n e n och handeln fo rtsatte arb etsk raften a tt m inska. S törsta delen av n y an ställningarna var tidsbe gränsade och a n d ra atypiska anställningar. De sysselsatta var 1997 i genom snitt 43 000' fler än året innan. D en stigande efterfrågan på arb etsk raft ökade också arb etsk raftsu tb u d e t, vilket för sin del b rom sade nedgången i arbetslösheten. U tö k ad vuxenutbildning och sk ärp ta arbetslöshetsskyddsvillkor för dem som första gången kom m er ut på arbetsm ark n ad en begränsade up p gången i arb etsk raftsu tb u d et. Den säsongrensade arbetslösheten uppgick i decem ber till 13.1 p rocent. Enligt de nya m ätm eto d ern a m inskade ungdom sarbetslösheten och a n ta let långtidsarbetslösa betydligt un d er so m m arm ånaderna. S n abbast sjönk arbetslösheten i byggnadsbranschen, d ä r arbetslösheten dock fo rtfaran d e var rä tt hög. Den offentliga sektorn uppfyllde kla rt EM U. s kon vergenskriterier S tatens direkta sk atteinkom ster ökade också 1997 i snabb ta k t då sam fu n d ssk attein täk tern a växte betydligt. En del av denna tillväxt var dock av en g ångskaraktär; slopandet av företagens övergångsreserveringar och in fö randet av rän ta 1 O m läggningen av S ta tistik ce n tralen s a rb etsk ra ftsstatistik vid b ö rjan av 1997 fö rsv å ra r jäm fö relsen av syssel sättnings-, a rb etsk ra fts- och a rb etslö sh e tssiffro rn a m ed u p p g iftern a för 1996. på restsk att forcerade betalningen av företags skatter. A tt u n d e rsk o ttet i statsekonom in krym pte berodde delvis också på a tt utgifterna m inskade även nom inellt till följd av såväl reger ingens sp arp ro g ram som nedgången i arbetslösh etskostnaderna. Statens n etto u p p lån in g u p p gick 1997 till 25 m iljarder m ark eller 17 m iljarder m ark m indre än året innan. R än teutgifterna fo rt satte a tt öka, och deras andel av de to ta la utgif terna steg till 17.5 procent. Den finanspolitiska linjen kom m er 1998 a tt vara åtstram an d e då statsutgifterna skärs ned ytterligare. Inkom sttillväxten blir fo rtsatt stark på grund av det gynnsam m a k o n ju n k tu rläg et och u n derskottet i statsekonom in bedöm s krym pa till drygt 3 procent av b ru tto n a tio n alp ro d u k te n. 1998 väntas hela den offentliga ekonom in i det närm aste ha konsoliderats. Enligt de av regeringen fastställda utgifts ram a rn a kom m er de to ta la utgifterna i b u dget a rn a åren 1998 2001 nom inellt a tt vara nästan o fö rän d rad e, dvs. 190 192 m iljarder m ark. M ålet ä r a tt m inska statens skuldsättning så a tt statsbudgeten skulle vara i balans om kring 2003. 1998 års extra sp aråtg ä rd er kom m er tillsam m ans med de tidigare beslutade utgiftsnedskärningarna a tt öka de to ta la besparingarna till 60 m iljar der m ark under valperioden 1995 1999. De be sparingar som genom förts och beslutats 1991 1999 m otsvarar sam m antaget 10 pro cen t av b ru t to n a tio n alp ro d u k te n 1997. I m aj beslutade E kofin-rådet, som består av EU :s ekonom i- och finansm inistrar, a tt Finland inte längre h ö r till de länder som h ar alltför stora un d ersk o tt i de offentliga finanserna. Beslutet grundade sig på det faktum a tt u n d ersk o ttet hade k ry m p t i snabb ta k t och a tt den offentliga ek o n o min enligt en revidering av konvergensprogram m et 1996 b ö rjar visa ö v erskott 1999 och a tt den offentliga skulden hade hållit sig u n der referens värdet 60 procent av B N P i M aastrichtfördraget. Enligt prelim inära uppgifter i februari 1997 hade det offentliga un d ersk o ttet 1996 u p p g ått till 2.6 procent av B N P och således legat n åg o t under E M U -kriteriet 3 procent. De korrigerade uppgifter som publicerades i juli och decem ber gav dock vid handen a tt un d er sko ttet hade varit 3.5 pro cen t av BN P. K orrige ringen orsakades av a tt un d ersk o ttet i statsek o nom in blev stö rre än b e rä k n a t och k o m m u n er nas och arb etspensionsanstalternas överskott m indre än b eräk n at. D ärem o t låg den offentliga skulden 1996 k lart u n der referensvärdet enligt M aastrichtfördraget. 2 380007H 1997 sjönk den offentliga sektorns u n d ersk o tt till 0.9 procent och skuldkvoten m inskade till 55.8 procent. Följaktligen uppfyllde Finland k ri terierna för den offentliga ekonom in, som utgör grunden vid valet våren 1998 av de länder som skall delta i den tredje etappen av E M U. U nder de närm aste åren kom m er u n d ersk o ttet i de offentliga finanserna a tt m inska ytterligare. Enligt den a n d ra översynen av regeringens k o n vergensprogram från 1995, vilken presenterades för E kofin-rådet i septem ber 1997, kom m er den offentliga sektorns u n d ersk o tt och skuldkvot a tt utvecklas gynnsam m are än b eräk n a t under de kom m ande åren. U n d ersk o ttet försvinner 1998, och 2001 redovisas ett ö v erskott på 1.9 procent sam tidigt som skuldkvoten m inskar ytterligare. S tatsskulden växte fram till slutet av 1997 till 418 m iljarder m ark. D etta v ar 67.6 procent av b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n. T idigare år hade sta ten finansierat sitt un d ersk o tt till sto r del med u tländsk finansiering, men u n der de senaste åren har det skett en övergång från upplåning i u t ländsk valuta till finansiering i huvudsak ur in hem ska källor. De viktigaste av dessa h a r varit arb etsp en sionsanstalterna, som h ar placerat en sto r del av sina ö v erskott i statsobligationer. S ta tens skuld i utländsk valuta m inskade 1997. Penningpolitiken lätt tro ts en liten räntehöjning De finländska korträntorna bland de lägsta i EU-länderna En lätt penningpolitik kunde föras även 1997. Penningpolitiken hade lättats i slutet av 1995 och u nder 1996 så a tt an b u d srä n tan fram till o k tober 1996 hade sänkts till 3 procent. D en låg då på sam m a nivå som den tyska centralbankens reporä n ta och var efter den hollän d sk a c en tralb a n k ens sty rrä n ta näst lägst i E U. T ro ts den kraftigt fö rstä rk ta ekonom iska tillväxten beräknades kostnads- och prisutvecklingen i början av året fo rtsätta i lugn ta k t och den underliggande infla tionen un d er 1997 hålla sig kring inflationsm ålet på ca 2 procent. In flatio n sfö rv än tn in g arn a tydde endast på en obetydlig prisökning u n der året. U nder dessa förhållanden kunde rä n tan hållas o fö rän d rad. I ja n u a ri 1997 sjönk rä n tan p å statens tioåriga obligationer (med förfall i april 2006) till ca 6 p rocent och differensen m ot m o tsvarande tyska lån g rän ta krym pte till 0.2 0.3 procentenheter. De k o rta m a rk n a d srä n to rn a hade parallellt med
10 an b u d srä n ta n gått ned till om kring 3 p ro cen t i b anken sin penningpolitiska sty rrä n ta med en slutet av 1996. I F in lan d föll trem å n a d e rsrä n ta n halv procentenhet till 6.75 procent. Å tstra m n in g då under m o tsv aran d e tyska rä n ta och stan n ad e en av penningpolitiken m otiverades m ed snabb kvar på d enna nivå hela första h alv året 1997. ekonom isk tillväxt och ök ad inflationsrisk. Av 1 k ärn lä n d e rn a inom E u ropeiska unionens sam m a o rsaker skärptes penningpolitiken även i växelkursm ekanism E R M hade cen tralb an k sn orge på som m aren. rä n to rn a sänkts till 3 3V2 p rocent fram till hös ten 1996 och penningpolitiken k u n d e hållas lätt även 1997. E ndast i H olland höjde cen tralb an k en Apprecieringstryck på m arken i början av året sin specialfinansieringsränta i ett p a r o m gångar redan i b örjan av året till följd av ö k ad inflation. Efter anslutningen till E R M i o k to b er 1996 höll Den ho lländska rän tan v ar tro ts d et den lägsta i sig den finska m arken till en början stabil m ot DEU. I de sydliga E U -län d ern a (Italien, Spanien, m arken och m arken var en av de stark aste v alu P ortugal) hade cen tralb an k ern a sän k t sina rä n to rn a i system et i förhållande till sin centralkurs. to r betydligt under 1996 och fo rtsatte a tt sänka M ätt med det handelsvägda indexet hade m arken dem 1997 n är inflatio n stak ten kom ned till histo dock b ö rja t försvagas under a n d ra halvåret 1996, riskt låga nivåer och n ärm ade sig inflationen i de och försvagningen fo rtsatte 1997 n är U S-dollarn övriga E U -länderna. R äntebesluten påverkades och det engelska pundet förstärktes. också av a tt dessa länders v alu to r stärk tes i Den lugna och balanserade utvecklingen på E R M. I de sydliga E U -län d ern a v ar centralvalu tam ark n ad en bröts i ja n u a ri n är m arken en b a n k srä n to rn a under fö rsta h alvåret 1997 dock k o rt tid utsattes för ett sta rk t apprecieringstryck än n u k la rt högre än i k ärn län d ern a. I E ngland m ot D -m arken. Till d etta bidrog flera faktorer. och Irland hölls rä n to rn a relativt stabila och D -m arkens försvagning m ot dollarn återspegla höga jä m fö rt m ed rä n to rn a i k ärn lä n d e rn a. des k lart i de europeiska ra n d statern as valutor, Sverige följde också 1997 den m ä rk b a rt lättare som tenderade a tt fö rstärkas m ot D -m arken. Av penningpolitiska linje som landet slagit in på året E R M -v alu to rn a utsattes inte b a ra den finska förut. m arken utan även den spanska, den italienska I slutet av m ars höjde den am erik an sk a cen och den portugisiska valutan för en avsevärd tralb an k en sin p enningpolitiska sty rrä n ta med press uppåt i förhållande till D -m arken. D ollarns 0.25 pro centenheter till 5.50 p ro cen t till följd av förstärkning och D -m arkens försvagning reflek den fo rtsa tt relativt stark a ek onom iska tillväxten terades tydligt även i de övriga no rd isk a länder och den ökad e risken för tilltagande inflation. nas valutor, som dessutom pressades u p p å t av R äntehöjningen fram kallade o säkerhet också i det långvariga revalveringstrycket på den norska E U -län d ern a då den bedöm des signalera en ä n d kronan. ring av den lätta p enningpolitiska linjen i sto rt. Till trycket u p p åt på den finska m arken bidrog Den drev tillfälligt upp även de långa rä n to rn a i också de ljusare ekonom iska utsikterna. U tveck både F ö ren ta statern a och E u ro p a, fram fö r allt i lingen påverkades dessutom av de sto ra in tern a EU :s ran d stater. I E u ro p a bid ro g också tvivel om tionella investeringsbankernas bedöm ningar att förverkligandet av den ekonom iska och m o n etä m arken var undervärderad. Tydligen ville m ark ra unionen till den tillfälliga uppgången i lång naden också testa m arkkursens stabilitet i ERM rän to rn a. B land a n n a t i F in lan d steg den långa och sam tidigt Finlands Banks reaktioner på rä n tan till o m kring 6V2 p rocent i m ars-april och v alu tam arknaden. differensen m ot m otsv aran d e tyska rä n ta ökade F ö rstärkningstrycket på m arken började a n något; som störst var differensen om k rin g en d ra veckan i ja n u a ri d å u tländska investerare halv procentenhet. började köpa m ark. F inlands Bank sökte först Även i S to rb ritan n ien skärptes penningpoliti hålla m arkens kurs stabil i förhållande till Dken sn ab b t efter valet den 1 m aj. B asrän tan h ö j m arken genom a tt intervenera med m ycket stora des und er som m aren i fyra o m g ån g ar från 6 till 7 v alutaköp. Som störst var interventionerna tre d procent. Som m otivering angavs e tt till följd av je veckan i ja n u a ri, då Finlands Bank k ö p te valu den stark a ek onom iska tillväxten ö k a t inflations ta m ot m ark till ett värde av 35.5 m iljarder m ark. tryck. Sam tidigt gav regeringen cen tralb an k en Effekten av affärerna på av istam arknaden på ökade befogenheter i räntebeslut. C en tralb an k en likviditeten och valutareserven m otverkades ge fick operationell självständighet a tt sä tta rä n to r nom m o tsa tta tran sak tio n e r på term in sm ark n a na så a tt finansm inisteriets inflationsm ål nås. Vid den för 12 m iljarder m ark. M arkens kurs m ot Dbörjan av m aj höjde även den irländska cen tral m arken kunde d ä rfö r hållas rä tt stabil. 11 F rån början av fjärde veckan i ja n u a ri tillät Finlands Bank m arken appreciera så a tt den k o rtvarigt avvek från sin cen tralkurs m ot Dm arken med nästan 5 procent. Finlands Bank deklarerade också a tt staten i fortsättningen k u n de skaffa valuta direkt på valu tam ark n ad en om det anses tillrådligt med tanke på m arknadsläget; staten h ar trad itio n ellt täc k t sitt behov av valuta ur Finlands B anks valutareserv. Efter d etta m ed delande och troligen också som en m o treaktion på kursuppgången började m arkkursen försva gas. D etta fick investerarna a tt sn abbt ta hem sina vinster, vilket försvagade m arken ytterligare så a tt den på några d ag ar föll till nivån före apprecieringen. C e n tra lb a n k srä n to rn a hölls o fö rän d rad e hela tiden m edan m arken var u tsatt för apprecieringstrycket, men för de långa rä n to rn a m inskade differensen m ot m otsvarande tyska rä n ta något. Till följd av interventionerna växte Finlands Banks valutareserv i ja n u a ri avsevärt. D etta var delvis positivt p å grund av de stora am o rterin g ar och rän teb etaln in g ar på statens valutalån som inföll senare under året. Efter a tt vid slutet av 1996 ha u p p g ått till 36.4 m iljarder m ark hade valutareserven (inkl. term inspositionen) fram till slutet av ja n u a ri 1997 ö k at till 74.2 m iljarder m ark. M arknaden var lugn på våren och som maren trots ökat inflationstryck Läget på den finländska penning- och valu ta m arknaden var lugnt under våren. M arken var stabil m ot D -m arken, och de långa rän to rn a sjönk i ta k t m ed de u tländska rä n to rn a. N är den ekonom iska tillväxten blev snab b are började dock svaga inflationstendenser synas och infla tio n sfö rv än tn in g arn a steg också. Finlands Banks v årprognos indikerade a tt inflationen skulle ta fart m ot slutet av året och stiga till över 2 procent i början av 1998. I m itten av ju n i till kännagav Finlands Bank följaktligen a tt riskerna förenade med den kom m ande inflationsutveck lingen hade ö k at och skulle, om de realiserades, leda till en åtstram n in g av penningpolitiken. Efter m eddelandet började m ark n ad en v än ta en åtstram n in g av penningpolitiken. Den fo rtsatt gynnsam m a ekonom iska utveck lingen skapade på som m aren en positiv g rundton på den finländska v alu tam arknaden. D -m arkens k än n b a ra försvagning m ot U S-dollarn och det engelska p u ndet fram kallade ett litet tryck u p p åt på den finska m arkens kurs m ot D -m arken. Till D -m arkens försvagning bidrog också m a rk n a dens u p p fattn in g a tt den tredje etappen av E M U skulle förverkligas på bred bas. I juli tilltog tryck et på m arken så m ycket a tt F inlands Bank tving ades intervenera för ca 5 m iljarder m ark för a tt fö rhindra alltför tv ä ra kursflu k tu atio n er. Som m est var m arken 3 procent stark are än sin cen tra lk u rs m ot D -m arken, m edan avvikelsen vid slutet av augusti hade krym pt till drygt en p ro cent. Den finländska penningm arknaden var hela som m aren stabil. De långa m ark n a d srän to rn a sjönk i de utlän d sk a rä n to rn a s kölvatten. Den längsta rän ta n föll så a tt den vid slutet av ju n i åter låg under 6 procent. D ifferensen m ot de tyska lån g rän to rn a var flera m ån ad er ca 0.2 0.3 p ro centenheter. De k o rta m a rk n a d srä n to rn a och rän teterm in ern a var u n der som m aren stabila tro ts a tt m arknadens förv än tn in g ar om en sk ärp ning av penningpolitiken ökad e något. Omslag i penningpolitiken på hösten Finlands Bank höjde an b u d srän ta n den 15 sep tem ber m ed 0.25 p ro centenheter till 3.25 procent. B akom rän tebeslutet låg den snab b a stegringen i tillgångspriserna, flaskhalsarna i p ro d u ktionen inom vissa branscher och m arkens försvagning m ä tt m ed det handelsvägda indexet, vilket hade ö k at trycket på im p o rtp risern a. Till följd av räntehöjningen steg de k o rta ste m ark n ad srän to rn a till ungefär sam m a nivå som m otsvarande tyska rä n to r. På m ark n ad en var åtstram ningen av penningpolitiken rä tt allm änt väntad och fick nästan fullt genom slag på h elib o rrän to rn a, som steg m ed 0.20 0.25 p ro centenheter i anbudsrän tan s spår. D ärem o t förblev de långa rä n to rn a så g o tt som ofö rän d rad e. R äntehöjningen inver kade k n ap p ast alls p å m arkens värde. Den tyska cen tralbanken uttryckte redan på sensom m aren sin o ro över D -m arkens svaga kurs m ot d o llarn och det åtfö ljan d e inflationstrycket. D etta gav på m ark n ad en up p h o v till spekulatio ner om en förestående tysk räntehöjning. Bun desbank höjde sin re p o rä n ta den 9 o k to b er med 0.3 p ro centenheter till 3.3 procent. C en tral b an k ern a i Belgien, D an m ark, F ran k rik e, H ol land och Ö sterrike följde det tyska exem plet och höjde sina sty rrä n to r sam m a dag. Även om B un desbank m otiverade sin rän teh ö jn in g fram för allt m ed de inhem ska inflationsutsikterna, ut trycktes också en oro för prisstabiliteten i det kom m ande euro o m råd et. På m ark n ad en to lk a
13 12 des T ysklands och de a n d ra ländernas rä n te h ö j ningar rä tt allm än t som det första steget m ot en gem ensam penningpolitik och rän ten iv å inom euroom råd et. 1 F inland steg de k o rta rä n to rn a och rä n te te r m inerna n åg o t parallellt m ed rä n to rn a i T ysk land och de övriga ER M -länderna efter höjn in g en av cen tra lb a n k srän to rn a. H öjningen av anb u d srä n ta n i septem ber hade sk a p a t fö rv ä n t ningar om en ny rän teh ö jn in g i Fin lan d och det tyska räntebeslutet ö k ade fö rv än tn in g arn a. I o k to b er var den förv än tad e räntestegringen över de n ärm aste 12 m ån ad ern a drygt en p rocentenhet. I början av novem ber fo rtsatte Bank o f E ng land a tt stram a åt penningpolitiken genom a tt höja b asrän tan till 7.25 procent. O rsaken låg i den fo rtsatt stark a inhem ska efterfrågan och en snab b are inflation än planerat. O ckså Sveriges riksbank skärpte penningpolitiken i slutet av året, m edan Spanien och P ortugal fo rtsatte a tt lätta på sin penningpolitik. R än tan på finska statens tioårig a obligationer sjönk i b örjan av o k to b er till ca 5.60 p rocent, en inte bara h istoriskt u tan också i fö rh ållan d e till de internationella rä n to rn a m ycket låg nivå. D if ferensen m ot m otsv aran d e tyska rä n ta krym pte tidvis till m indre än 0.2 pro cen ten h eter och var därm ed lika stor som m o tsv aran d e räntedifferens m ellan de m o n etärt stabilaste E U -länderna. A tt räntedifferensen m inskade b erodde bland a n n a t på fo rtsa tt positiva utsikter för den fin ländska ekonom in och en stark tilltro till a tt Finland skulle vara e tt av de första länder som går med i den tredje etappen av E M U. I slutet av året föll den långa rän tan redan till u n d er 5'/2 procent. D en finska m arkens kurs m ot D -m arken sta biliserades i augusti och låg vid slutet av året m ycket n ära centralkursen. V arken Finlands Banks elier B undesbanks rän teh ö jn in g h ad e n å gon inverkan på kursen m ellan den finska m a r ken och D -m arken. Även m ätt m ed d et h an d els vägda indexet höll sig m arken rä tt stabil under hösten. D en globala nedgången i b ö rsk u rsern a i o k to b er försvagade tidvis d o llarn s kurs m o t Dm arken och an d ra E R M -v alu to r. I E R M var valutorn as kursavvikelser resten av å re t sm å. E tt u n d an tag utgjorde d et irländska p u n d et, som förblev sta rk t m ed en avvikelse från sin c en tral kurs m ot D -m arken på ca 7 p ro cen t vid årsslutet. Finlands Banks valutareserv v ar än n u i o k to ber drygt 65 m iljarder m ark, m en a m o rte rin g a r na och rä n to rn a på ca 20 m iljarder m ark på statsskulden i novem ber reducerade reserven så a tt den vid årsskiftet uppgick till 51.5 m iljarder m ark. Konvergensen i de långa räntorna reflekterade förväntningar om att E M U förverkligas U nder 1995 och 1996 hade E U -ländernas ek o n o mier n ärm at sig v ara n d ra i överensstäm m else med den ekonom iska och m o n etära unionens konvergenskriterier, och d enna utveckling fo rt satte 1997. Inflationen hade redan i början av 1997 avtagit i de flesta E U -länder så a tt prisstabi litet p rak tisk t taget hade nåtts. Likaså hade å t gärderna fö r a tt reducera de offentliga u n der skotten varit fram gångsrika. 1997 väntades näs tan alla E U -länder u n derskrida eller nå 3-procentsgränsen för un d ersk o ttet i förhållande till BNP. Även den offentliga skulden hade bö rjat m inska i de flesta länder. Dessa positiva tren d er hade bidragit till a tt E R M -v alu to rn a, frånsett det irländska pundet, hade n ä rm a t sig sina centralkurser. A llra tydli gast syntes den gynnsam m a utvecklingen och övertygelsen om a tt den tredje etappen av E M U förverkligas i a tt de långa rä n to rn a hade fallit i alla E U -länder och differenserna m ot den långa rän ta n i T yskland, som representerar m o netär stabilitet, fram till början av 1997 hade krym pt betydligt. A nm ärkningsvärt var a tt rä n to rn a hade sjunkit m a rk an t i synnerhet i EU :s ra n d sta ter. U nder 1997 fo rtsatte de långa rä n to rn a a tt n ärm a sig de tyska rä n to rn a och differenserna sm alnade. De m inskade räntedifferenserna an sågs allm än t reflektera fö rv än tn in g arn a om E M U -starten, om fo rtsatt fallande k o rta rä n to r i en del länder och konvergens i fråga om inflation och övriga ekonom iska fundam ent. N edgången i de långa rä n to rn a i E u ro p a och m inskningen av räntedifferenserna avstannade på vårvintern, då de am erikanska lå n g rän to rn a tillfälligt steg i m ars-april till följd av inflationsoro och fö rv äntningar om en räntehöjning. N är de am erikanska rä n to rn a un d er de följande m å naderna sjönk, började de europeiska rän to rn a igen närm a sig de tyska. Till ränteuppgången bidrog också osäkerheten om E M U -tidtabellen och vilka länder som d eltar i E M U från starten. M est känsliga i det avseendet var de italienska, de spanska och de portugisiska lå n g rän to rn a, vars differenser m ot de tyska lå n g rä n to rn a ökade. O vissheten om E M U -starten syntes också i län der utan fö r E R M, exempelvis i Sverige, i form av en rän teu p p g ån g i februari och m ars. F inland berördes endast obetydligt av störningarna. På försom m aren sjönk de långa rä n to rn a i E R M -län d ern a i de am erikanska lån g rän to rn as kölvatten. I synnerhet i Sydeuropa bidrog tro n på EM U till a tt de långa rä n to rn a gick ned under so m m arm ånaderna. 1 m otsats till utvecklingen i de övriga E U -länderna förblev de långa rä n to rn a i S torbritannien o fö rä n d ra d e och sam tidigt växte 1O -årsräntans differens m ot m otsvarande tyska rä n ta till om kring 1.5 procentenheter. Positivt för F inland var a tt de m arknadsbestäm da lå n g rän to rn a höll sig nära de långa rä n to rn a i T yskland och de om kringliggande k ä rn länderna (Belgien, F rankrike, H olland, Ö sterri ke). D ifferensen m ot den tyska rän ta n var nästan hela året 0.2 0.3 procentenheter. U nder årets lopp närm ade sig lå n g rän to rn a i de övriga EU länderna alltm er den tyska rä n tan, och vid årets slut var differensen m ot den tyska lån g rän tan i alla E R M -länder högst 0.5 procentenheter. I Sverige krym pte räntedifferensen m ot T yskland i m itten av året så a tt den låg under en p ro cen t enhet, m edan den i E ngland var cirka en pro cen t enhet vid årsslutet. B eslutsfattarna i E U -länderna fick m ark n a den övertygad om sitt sta rk a politiska engage m ang för en tidtabellsenlig start av etap p tre av E M U. V iktiga politiska beslut fattades fram för allt på E uropeiska rådets m öten i D ublin i decem ber 1996 och i A m sterdam i ju n i 1997 sam t på E kofin-rådets m öten. E nighet kunde nås i flera frågor som gällde E M U -förberedelserna: de lag liga gru n d ern a för in fö ran d et av den gem ensam ma valutan euron, en ny växelkursm ekanism E R M 2, stabilitets- och tillväxtpakten och fö rfa ran d et vid den oåterkalleliga låsningen av va lu ta k urserna. M ark n ad en föreföll i ök ad om fattn in g utgå från a tt E M U -starten sker med ett rä tt sto rt antal deltagarländer. D essa fak to rer b idrog ock så till att de långa rä n to rn a närm ade sig v a ra n dra. Läget lugnt inom E R M E R M -v alu to rn as kurser hade redan 1996 n ärm a t sig cen tralk u rsern a, och 1997 låg de nästan alla i närheten av dem. U n d a n tag e t var det irländska p u ndet som påverkades k ä n n b a rt av rörelserna i växelkursen för det engelska pundet, som inte ingår i E R M. D en irländska v alutan hade börjat förstärk as m ot slutet av 1996 till följd av den k raftiga ek o nom iska tillväxten och det allt sta r k are engelska p u ndet, och u n der hela 1997 var det irlän d sk a p u n d et den k la rt stark aste E R M valutan i fö rh ållan d e till sin centralkurs. D -m arken försvagades m ot d ollarn, vilket bi dro g till a tt de övriga E R M -v alu to rn a närm ade sig v a ra n d ra. K ärn län d ern as v alu to r höll sig m ycket n ä ra sina centralkurser m ot D -m arken och de övriga E R M -v a lu to rn a avvek inte heller m er än n åg ra procent från sina respektive cen tralk u rser m ot D -m arken. Exklusive det irlän d ska p u ndet var skillnaden m ellan den svagaste och den stark a ste valutan i början av året och på som m aren 4 5 procent men krym pte i septem ber till k n a p p t 2 procent. M ellan det irländska p u ndet och den svagaste valutan var skillnaden 6 12 procent. A tt skillnaden krym pte på våren och igen på hösten kan främ st tillskrivas spekula tio n ern a om centralk u rsern as an v ändning som o m räk n in g sk u rser vid övergången till etapp tre av E M U. D et globala b örsraset, som utlöstes i slutet av o k to b er av de ekonom iska problem en i Sydostasien, påverkade inte n äm n v ä rt E R M kurserna. K urserna m ellan de ledande v a lu to rn a varie rade avsevärt u n der året. F rån början av året fram till augusti fö rstärk tes U S-dollarn m ot Dm arken m ed ca 20 procent. Till uppgången bi d ro g fram för allt den fo rtsa tt gynnsam m a ek o n o m iska tillväxten och fö rv än tn in g arn a om å t stram n in g ar av penningpolitiken. O ckså speku latio n ern a om e tt E M U på bred fro n t bidrog till förstärkningen m o t D -m arken. D ollarn fö rstärk tes i början av året även m ot den ja p a n sk a yenen, men i början av m aj vände kursutvecklingen tem p o rä rt n är fö rv än tn in g arn a om rän tehöjningar avtog i F ö re n ta state rn a och ö k ade i Jap an. U n der a n d ra halvåret försvagades d o llarn m ot Dm arken m edan den förstärktes m ot yenen. I b ö r ja n av å re t fö rstärk tes d o llarn också m ot den finska m arken på g ru n d av m arkens stabila kurs m ot D -m arken. M ä tt med det handelsvägda va lutaindexet var den finska m arken i genom snitt 2.7 procent svagare 1997 än under 1996. U n d er fö rsta halvåret fö rstärk tes det engelska pu n d et m ot D -m arken m ed närm are 20 procent men gick senare ned med m otsvarande hälften av värdestegringen. U nder hösten fluktuerade p u n det m er eller m indre i ta k t m ed regeringens u tta landen om sin inställning till e tt b rittisk t E M U m edlem skap.
15 14 Förändringar i det penningpolitiska styrsystem et De flesta cen tralb an k ern a i EU b ö rjad e h a rm o n i sera sina penningpolitiska instrum ent enligt rik t linjerna i E uropeiska m o n etära institutets (E M I) allm änna d o k u m en tatio n (se n ärm are s. 29). H ur m ycket tid och arbete som denna process kräver ä r självfallet beroende av de eventuella särdragen i respektive cen tralb an k ers styrsystem. 1 det av seendet hade Finlands Bank ett b ättre u tgångs läge än m ånga a n d ra cen tralb an k er då m erparten av den arsenal som tagits fram av E M I redan hade införts av F inlands Bank i sam band m ed a n d ra reform er u nder 1990-talet. F inlands Bank h arm oniserade under senhös ten 1997 en del av rutin ern a i sitt penningpolitis ka styrsystem i överensstäm m else med europeisk praxis. A n d rin g arn a gällde ö p p en m ark n ad so p eratio n ern a och likviditetssystem et. M inim ireservsystem et än drades inte. Vid b örjan av novem ber b ö rjad e F inlands Bank tilläm pa m atu riteter på två veckor både vid sina likviditetsindragande an b u d stäv lin g ar i egna bank certifik at och i sina likviditetsskapande rep o tran sak tio n er. Dessa o p eratio n er, som är de viktigaste instrum enten för hanteringen av likviditeten på pennin g m ark n ad en, användes ti digare till a tt tillföra eller d ra in likviditet för en m ånad. U töver m aturitetsändringen fö rk o rtad es avvecklingens tidsförskjutning med en dag så, a tt tran sak tio n e rn a mellan Finlands Bank och m o t p a rtern a på p enningm arknaden d ärefter avveck lades den påföljande bankdagen efter k o n tra k ts dagen, m ot a tt tidigare ha tagit två b a n k d a g a r i anspråk. Likaså vid b ö rjan av novem ber b örjade F in lands Bank tilläm pa m atu riteter på en dag i stäl let för sju d ag ar i sina likviditetskrediter. I det nya system et kan b an k ern a säk ra likviditeten genom a tt ta kred it över n atten från Finlands Bank. M aturitetsän d rin g en och den sn ab b are avveck lingen un d erlättad e b an k ern as likviditetshantering och sk apade större k larh et på in terb an k m ark n ad en för k red iter över natten. Signaler om den penningpolitiska linjen k o m mer fortsättningsvis a tt ges via a n b u d srä n ta n, som är F inlands Banks sty rrän ta, men efter re form en b ild ar likviditetssystem ets rä n to r (rän tan för likviditetskredit respektive extra d ep o sitio ner) en enklare och entydigare rä n te k o rrid o r med utrym m e för flu k tu ation er i o v ern ig h trän tan på interb an k m ark n ad en. Syftet m ed den nya räntek o rrid o ren är a tt elim inera extrem a to p p a r i o v ern ig h trän to rn a och därigenom d äm p a de in ternationellt sett sto ra rän teflu k tu atio n e rn a på den finländska overnightm arknaden. D en an d ra ändringen i likviditetssystem et gällde gränserna för likviditetskrediten. Tidigare v ar b an k e rn a tvungna a tt ta en likviditetskredit en d ast om saldot på deras checkkonto i Finlands B ank vid slutet av dagen stod på m inus. B anker n a kunde också ta en likviditetskredit för att uppfylla sin m inim ireservskyldighet i form av m ånatliga m edelsaldon på sina checkkonton. Se d an början av novem ber 1997 har b an k e rn a fo rt farande varit skyldiga a tt täcka sina negativa saldon på ch eck kontona med likviditetskredit, men i övrigt finns inga an d ra restriktioner än a tt full säkerhet m åste ställas för krediten. U nder n o rm ala förhållanden är likviditetskrediten den d yraste form en av kortfristig finansiering på in te rb a n k m a rk n ad en, och d ä rfö r har m axim igrän serna inte tidigare heller begränsat b an kernas agerande i praktiken. T ro ts de m ånga reform erna under året återstår fö r 1998 fo rtfaran d e ett visst harm oniseringsbehov vad gäller F inlands Banks räntepolitiska styrsystem. Till exem pel ränteberäkningen vid c en tralb an k so p eratio n er m åste än d ras från nu v arande faktiska dagar/365 till faktiska/360 före utgången av 1998. O ckså de underliggande vär d epapperen och de g o d tag b ara m o tp artern a vid p en n in g m ark n ad so p eratio n ern a m åste ses över senast vid starten av etap p tre av E M U. I slutet av decem ber aviserade Finlands Bank sin avsikt a tt u p p h ö ra med noteringen av refe ren srän to r 1998, när det definitiva beslutet om F inlands deltagande i etap p tre av den ekonom is ka och m o n etära unionen h a r fattats. Såväl helib o rrä n to rn a som Finlands Banks egna långa re feren srän to r berörs. B ankföreningen i Finland b ö rjad e d ä rfö r redan den 16 april 1997 notera referensräntor m otsvarande F inlands Banks h elibornoteringar. D essutom m eddelades a tt b an k ern a skulle börja tilläm pa B ankföreningens h elibornoteringar i sina nya k u n davtal från och m ed den 3 novem ber 1997. Företagens och hushållens skulder och penningm ängden Bytesbalansöverskottet fo r ts a tt stort I m otsats till tidigare å r hade Finland tro ts k o n ju n k tu ru p p g å n g en en fo rtsa tt positiv bytesba lans 1997. Ö verskottet, som jä m fö rt med 1996 rentav hade ö kat, uppgick till 33 m iljarder m ark och utgjorde 5.3 procent av b ru tto n a tio n a lp ro dukten. Den sto ra ökningen i bytesbalansöver skottet m otsvarades av en avsevärd m inskning av un d ersk o ttet i den offentliga sektorn; också över sko ttet i den priv ata sektorn m inskade. H andelsbalansen visade e tt överskott på 54 m iljarder m ark. V aruexporten ökade kraftigt under året. Den snabba tillväxttakten höll i sig året ut, vilket ledde till ett m axim alt k ap acitetsu t nyttjande i pappersindustrin. B land bytesbalansens övriga poster fö rstä rk tes tjänstebalansen klart. Inkom sterna från tran sp o rter ök ade fo rtfaran d e sn ab b are än utgif terna för den växande turism en. K ap italav k ast ningen förstärktes också n är utlandsskulden m inskade (exklusive utlandets innehav av fin ländska aktier). T ransfereringarna visade allt jä m t ett u n d ersk o tt, bland a n n a t på grund av större m edlem savgifter till än bidrag från EU och e tt ö k a t utvecklingsbistånd. D et finansiella överskottet i den p riv ata sek to rn var fo rtsa tt stort. H ushållen h a r genererat finansiella överskott sedan 1991 och h a r därige nom drag it ned sin sk u ld sättning redan en längre tid. Ö verskottet krym pte dock 1997 i ta k t med m a rk an t ökad e bostadsinvesteringar. Positiva förv än tn in g ar och m inskad osäkerhet om in kom sten i förening med en låg ränteavkastning höll hushållens sp ark v o t nere. F öretagens finan siella överskott m inskade bland a n n a t till följd av stigande investeringsutgifter. Stigande börskurser ökade den utländska nettoskulden F inlands utlän d sk a n ettoskuld uppgick vid slutet av 1997 till 268 m iljarder m ark, vilket var 43.3 procent av b ru tto n a tio n a lp ro d u k te n. T ro ts det sto ra bytesbalansöverskottet ökade netto sk u l den, vilket nästan uteslutande berodde på k u rs uppgången för finländska aktier. B örskurserna steg 1997 med 32 procent tro ts kursfallet m ot slutet av året. M ark n ad sv ärd et av det utländska innehavet av finländska ak tier steg därigenom med ca 43 m iljarder m ark och kom a tt utgöra en väsentlig post i F inlands u tländska nettoskuld. N ettoeffekten av a n d ra värderingsposter, såsom v alu tak u rsfö rän d rin g ar, var m arginell. U tlän d sk a investerare visade 1997 intresse för de resu ltatstark a finländska företagen. F in län d ska ak tier såldes till u tlan d et för 21 m iljarder m ark, vilket var m er än d u b b elt så m ycket som un d er 1996. T ro ts den livliga efterfrågan på a k tier var de stigande b ö rsk ursernas nettoeffekt på den u tlän d sk a nettoskulden avsevärt större än nettoeffekten av aktieförsäljningen till utlandet. I likhet m ed 1996 var Finlands investeringar i u tlan d et betydande. F in ländska företags d ire k t investeringar i utlandet uppgick till 23 m iljarder m ark. Vid slutet av 1997 utgjorde stocken av direktinvesteringar i utlandet 110 m iljarder m ark, vilket var m er än dubbelt så m ycket som u tlandets direktinvesteringar i Finland. I u tlän d ska m assskuldebrev placerades alltjäm t stora be lopp. K öpen uppgick till 15 m iljarder m ark och innehavet vid slutet av 1997 till 42 m iljarder m ark. Till exem pel försäkringsbolagen placerade i utlän d sk a värd ep ap p er för a tt sprida riskerna i sina portföljer. P laceringarna i utländska värde p ap p er var huvu d o rsak en till a tt finansinstituten, utom b an k ern a, fick en n etto fo rd ran på utlandet i stället för en n ettoskuld. B ankerna hade redan 1996 redovisat en n e tto fo rd ran. F inan sin stitu t ens n etto fo rd ra n på utlandet uppgick vid utgång en av 1997 till 23 m iljarder m ark. Staten am o rte ra d e 1997 på sina valutalån ca 19 m iljarder m ark m er än vad som lyftes i nya lå n. V alutaskuldens värde i m ark gick em ellertid upp till följd av m arkens försvagning m ot lånevaluto rn a, främ st d ollarn. Statens nettoskuld i valuta var dock fo rtfa ra n d e betydande: vid slutet av 1997 uppgick den till 169 m iljarder m ark, vilket v ar nästan 30 p ro cen t av b ru tto n a tio n a lp ro d u k ten. Ä ven u n der de n ärm aste åren kom m er am o r terin g arn a a tt vara stora. S tatens nettofinansieringsbehov täcktes i lik het m ed de två-tre senaste åren i huvudsak med upplåning på den inhem ska finansm arknaden, d ä r u tb u d et var sto rt och räntenivån låg. U tlan dets innehav av finska statsobligationer i m ark uppgick vid slutet av å ret till ca 39 m iljarder m ark. U tlä n d sk a investerare placerade 17 m iljar der m ark i m arkobligationer, vilket var m er än dubbelt så m ycket som året innan. Bankernas utlåning fo rtsa tt däm pad E fterfrågan på b an klån blev något livligare un der 1997. M ark k re d itern a ökade med 4 procent och uppgick vid årsskiftet till 276 m iljarder m ark. I bostadslån lyftes en sjättedel m er än året innan, men gam la lån am o rterad es också i stor o m fatt ning. Stocken av företagskrediter krym pte något. V alutalånen fo rtsatte a tt m inska och var ungefär en sjättedel av sin högsta nivå i början av decen niet. Sam m anlagt ö k ade utlåningen i m ark och
17 16 utländsk v alu ta en d ast m arginellt och låg vid slutet av året på ca 292 m iljarder m ark. Som störst, dvs. ca 400 m iljarder m ark, hade volym en av dessa krediter varit vid slutet av 1991. P ro b le men till följd av överskuldsättningen i b ö rjan av 1990-talet avspeglades fo rtfaran d e i en m inskad benägenhet a tt ta nya lån tro ts den ekonom iska återhäm tn in g en. Stigande k o n ju n k tu rer och låga rä n to r stim u lerade efterfrågan på krediter. L å n e rä n to rn a följ de utvecklingen av de viktigaste referen srän to r na. U nder årets första m ån ad er sjönk 3- och 12m ån ad ersh elib o rrän to rn a alltjäm t n åg o t men vände under året svagt up p åt. Vid slutet av året var m edelräntan på nya h elib o rb u n d n a krediter 4.5 %, vilket var 0.3 p ro centenheter högre än i decem ber 1996. B ankernas egna referen srän to r varierade i b ö rjan av året m ellan VU och 4'A» %. 1 m otsats till tidigare å r ju sterad es p rim rä n to rn a y tterst sällan. U n d er första h alv året sänkte Å landsban k en och Svenska H andelsbanken sina p rim rän to r, och under a n d ra halvåret höjde Svenska H andelsbanken, sp arb an k ern a och M e rita Bank sina referen srän to r något. M edelräntan på nyutlåningen hade i slutet av 1996 sjunkit under 5 %, och på den nivån höll sig rä n ta n 1997. M edelräntan på hushållskrediter var ca 6 %. R ä n ta n på nya b ostadslån låg runt 572 6 %. N ya krediter bands fo rtfaran d e i huv u d sak till k o rta referen srän to r eller p rim rän to r. L å n ta g a r na upplever tydligen inte ränterisken som särskilt sto r på grund av de rä tt stabila in flationsutsikterna. Den h elib o rb u n d n a andelen av de utestående kreditern a i m ark ö k ade m a rk a n t under året: vid slutet av decem ber var andelen redan drygt 50 procent. G ru n d rä n ta n s roll som referensränta h a r hela tiden m inskat, och vid årsskiftet var endast 13 p rocent av utlåningen i m ark längre bunden till g ru n d rä n ta n. F rå n årets b ö rjan än d a till hösten dom in erad e h elib o rrä n to rn a som refe ren srän to r för nya bo stad slån, men u n d er årets sista m ån ad er blev p rim rä n to rn a å te r p o p u lä rast. I o k to b er-d ecem b er b an d s rä n ta n på nya bostadslån i ca 60 p ro cen t av fallen till p rim rä n tor. Inlåningsstrukturen förändrades avsevärt B ankernas inlåning fo rtsatte a tt fö rä n d ra s till sin stru k tu r, sam tidigt som tillväxten i p enning m ängden norm aliserades till en nivå som b ättre m otsvarade den allm änekonom iska utveckling en. T o ta lt ökade inlåningen i b an k ern a med ca 3 procent. Den ökade inlåningen i förening m ed de stru k tu rella förän d rin g arn a avspeglades som till växt i de vidare penningaggregaten M 2 och M3 och som en långsam m are ökn in g stak t i den snäva penningm ängden M l. Den vida penningm äng den M 2 växte 1997 än n u rä tt sakta, med endast ca 3 procent. M3, som också o m fa tta r allm änhe tens innehav av b ankcertifikat och d ä rfö r kan variera rä tt m ycket, ökade med ca 9 procent. De skattefria tid sb u n d n a k o n to n a enligt lagen om sk atte lä ttn ad e r för depositioner och obliga tioner försvann successivt ur bilden. T våårskonto n a upplöstes när skattelättnadslagen upphörde a tt gälla. O ckså de källskattepliktiga tidsbundna k o n to n a m inskade, med 11 m iljarder m ark, vil ket förm odligen berodde på de låga m ark n a d s rä n to rn a; nästan sam m a avkastning erhölls på sk attefria ko n to n. De medel som frigjordes från tv åå rsk o n to n a och källskattepliktiga ko n to n sattes i huvudsak in på an d ra skattefria k o n to n, på vilka rän ta n får v ara högst 2 %. Å ret innan överfördes m otsva rande medel oftast till dagligkonton. H ushållens d agligkonton ökade 1997 endast med 9 m iljarder m ark, jä m fö rt med 25 m iljarder m ark 1996. M edelräntan på b an kernas to ta la inlåning fo rt satte a tt sjunka under första halvåret och låg i decem ber 1997 på 1.44 %. 1 b an k ern as inlåning i m ark ä n d rad es räntebindningen radikalt: flera b an k er än d rad e rän tan p å dagligkonton till fast rä n ta eller b an d den till sin egen prim rän ta. A ndelen g ru n d rän teb u n d n a k o n to n m inskade n är de sista tvååriga skattefria depositionerna förföll till betalning före årsskif tet. D e ersattes av ko n to n med en enligt inkom st skattelagen högsta tillåtna skattefri rän ta på 2 % och m ed villkor som antingen innebär en fast löptid eller en s.k. fortlö p an d e deposition d ä r rä n tan bestäm s i efterhand enligt insättningstiden. D et k o n k u rre ra n d e fo n d sp aran d et ökade u n der året till drygt 18 m iljarder m ark, m ot a tt ha varit k n a p p t 12 m iljarder m ark året innan. Ö k ningen avspeglades såväl i ränte- och blandfo nderna som i internationella fonder. Volymen av statens avkastningsobligationer till allm änhe ten låg kvar p å ca 30 m iljarder m ark. H ushållens frivilliga liv- och pensionsförsäkringar slutade ö k a efter några å r av snabb tillväxt. A llm änhetens innehav av sedlar ökade med ca 1 m iljarder m ark, vilket avspeglades i den snäva penningm ängden M 1. Sedelstocken växte lång sam m are än un d er de två föregående åren, då ban k ern as u tta g sa u to m ate r överfördes på ett särskilt bolag bildat för änd am ålet och sedlarna i au to m atern a började statistikföras som allm än hetens innehav i stället för bankernas. Tillväxten i sedelstocken 1997 fö rk laras främ st av en ökad privat konsum tion. Finansm arknaden På finansm arknaden och fram för allt i b anksek to rn genom fördes 1997 o m fattan d e strukturella fö rändringar. N ågra av de viktigaste händelserna var sam gåendet m ellan M erita Bank och svenska N o rd b an k en sam t fusionen m ellan Postbanken och Finlands E xportkredit. D ärtill kom den nya sam m anslutningen av andelsbanker, Andelsbankscentralen-A B C andelslag, som inledde sin verksam het i juli. O ckså k ap italm ark n ad en fö r änd rad es strukturellt. H elsingfors F o n d b ö rs och SOM A b, F ond- och derivativbörs, clearingbolag fusionerades. Vid början av 1997 hade också verksam heten i Finlands V ärdepapperscentral Ab (VPC) kom m it i gång. B ankernas resultat överträffade k lart m ark n a dens förväntningar. L önsam heten förb ättrad es snabbt, vilken till en sto r del kan tillskrivas de m inskade kreditförlusterna, vinsterna på aktie försäljningen och lägre kostn ad er överlag. Bidra gande fak to rer var också tillväxten i to ta lp ro duktionen och m inskad arbetslöshet. Inom ban k sek to rn realiserades under året inga sådana risker som kunde ha lett till större förluster än vad b an k ern a n o rm alt rä k n a r med. D et goda resultatet berodde dock till sto r del på in täk ter av eng ån g sk arak tär, vilket inte ä r något som lön sam heten i fram tiden kan byggas på. U tvecklingen på k ap italm ark n ad en var stabil. R äntenivån var hela året exceptionellt låg, och ak tiekurserna steg kraftigt. N ervositeten på a k tiem arknaden till följd av höstens händelser i Asien ledde dock i o k to b e r till ett kraftigt kursfall över hela världen. O ckså i F inland sjönk b ö rs kurserna klart. F inlands Bank deltog på olika plan i arbetet med a tt utveckla finans- och försäkringstillsynen. T illsynsm yndigheterna diskuterade bland a n n a t riktlinjerna för innehållet i finans- och försäkringstiilsynen och avtal slöts om in form a tionsutbyte och sam arbete m ellan m yndigheter na. Vid början av 1998 träd d e flera lagändringar gällande kreditin stitu t och v ärdepappersföretag i kraft. L agreform en om begränsning av insättar3 380007H skyddet kan ses som det viktigaste av dessa p ro jekt. O m struktureringen av den finansiella sektorn påskyndades Internationellt h a r utvecklingen på fin an sm ark naden g ått m ot allt större enheter. Särskilt inom b an k sek to rn genom fördes 1997 flera betydande internationella fusioner och b ran sch rationalise ringar. O ckså m ellan de olika näringsgrenarna skedde ägarbyten och slöts sam arbetsavtal. F ram fö r allt m ellan b an k sek to rn och fö rsäk ringsbranschen h ar sam arbetet ö k at m a rk a n t under de senaste åren. Den väntade övergången till etap p tre av den ekonom iska och m o n etära unionen h a r tydligt p åsk y n d at o m stru k tu rerin g en av de finansiella system en i E u ro p a. F ö rä n d rin g a rn a i finansm ark nadsföretagens verksam het till följd av övergången till en gem ensam valuta och den h ård n an d e k o n k u rrensen h ar tvingat företagen a tt se över och effektivera sin verksam het. Den snabba utvecklingen inom inform ationstekniken h a r för sin del också bidragit till den kraftiga stru k turom vandlingen. In n o v ationer och teknis ka tilläm pningar h a r ö k a t konkurrensen inom den finansiella sektorn och b erett väg för nya k o n k u rren ter från branscher som av hävd inte h a r sysslat med finansiering. På sam m a sätt h ar företag i den finansiella sektorn utvidgat sin verk sam het till a n d ra näringsgrenar. Banksektorn E M U -processen och den ö k ade konkurrensen från u tlan d et satte sina tydliga spår även i den finländska b ankvärlden. Ö ckså h är h a r bankerna varit tv u n g n a a tt anpassa sin verksam het till det nya konk u rren släg et och se över sina ägar- och sam arb etsstru k tu rer. D en viktigaste stru kturella förändringen var sam gåendet m ellan M erita B ank och N o rd b a n ken. B ankerna bildade e tt n y tt holdingbolag M e rita N o rd b an k e n, som äger och förvaltar verksam heterna i såväl M erita Bank (inklusive M erita A b:s d o tterb o lag ) som N o rd b an k en. Det finländska holdingbolaget M erita A b äger 40 p rocent av a k tiern a och 50 procent av rö strätten i M e ritan o rd b an k e n, m edan N o rd b an k e n äger 60 procent av a k tiern a och 50 procent av rö strä t ten i det nya bolaget. D en nya sto rb an k en h ar sitt