Protokoll 1(8) Handläggare Datum Utgåva Ordernr David Good 2004-09-09 1 301446 Tel 08-657 13 13 Fax 08-657 37 57 Södra Cell Värö David.good@af.se Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2004 Datum Onsdagen 9 juni 2004 Plats Vid protokollet Närvarande Distribution Södra Cell Värö, ca 18 km norr om Varberg David Good, ÅF-Celpap AB Enligt bifogad deltagarförteckning Närvarande samt SHK arkiv, SHK hemsida. 1 Inledning Dagen började med busstransport från hotell Fregatten i Varbergs hamn 07.30. Vid framkomsten till Värö var det inskrivning och kaffe med fralla serverades. Hans Andersson från Södra Cell hälsade alla välkomna och presenterade dagens program. 2 Jonas Eriksson från Södra Cell Värö informerade om Södra koncernen. Södra är ett kooperativ ägt av skogsägare i södra Sverige. Den årliga omsättningen är cirka 13 Mdr kr, man har 3.600 anställda och 34.800 medlemmar i kooperativet. Koncernen är uppdelad i delbolagen: Södra Wood Products, Södra Skog, Södra Cell och Södra Biobränsle. Södra Cell Värö startades upp 1972. På bruket har man arbetat för att få ner sjukfrånvaron och bli långtidsfrisk. Nu har man en långtidsfriskhet på 37,5%. År 2001 var Värö Sveriges friskaste företag med över 300 anställda. Medelåldern på Värö är 47 år med en medelanställningstid på 20 år.
Protokoll 2 Värö tillverkar 400.000 ton TCF barrmassa per år. Man helt gick över till TCFmassa 1992. Idag är produktionskostnaden för TCF lägre än för ECF. Av råvaran är 40% sågverksflis, resten rundved. Kontrollen på fiberråvaran är strikt,man har stackar med olika vedkvaliteter för att kunna blanda till massor med önskade egenskaper. Den TCF som produceras har högre dragindex än ECF. Värö har en en-linje filosofi med så få apparater som möjligt i processen. Fiberlinjen har 10 batchkokare. Massatvätten i blekeriet har en utlagd kapacitet på 600 ton/dygn, men man kör nu på 1.300 ton/dygn. Torkmaskinen är från 1972. På återvinningssidan finns tre indunstningslinjer, vilka är sammankopplade. Den nya sodapannan togs i bruk i juni 2002. Värö har en mesaugn. Barkförgasning ger gengas till mesaugnen. På Värö uppmuntrar man till att prova att köra processen på lite olika sätt för att hitta det mest optimala sättet. 3 Hans Andersson berättade om projektet med den nya sodapannan. Den förra sodapannan var från fabrikens uppstart 1972. Den var utlagd för 1.240 ton TS/dygn. Mot slutet gick den med 1.900 ton TS/dygn. Projektet för den nya sodapannan gick under benämningen VB-375. I detta projekt ingick även ny kondensatrening, ny vitlutsoxidationsanläggning samt uppgradering av pumpar och rörledningar i framförallt massafabriken. Den totala kostnaden för dessa tre delar var drygt 600 miljoner kr. Sodapannan köptes som turn-key leverans av Andritz, förutom att Värö skötte gjutningen av bottenplattan. Värö har hela tiden haft insyn och varit aktiv i designen och byggandet. Från att upphandlingen var klar i slutet av augusti 2000 till att det var lut på pannan tog det ca: 21 månader. Pannbotten är av studdade kolstålstuber. Löpöppningarna är gjorda av Sanicro 38. Man har transitionslinjen för compound tuber/kolstålstuber 28 m upp i pannan, precis ovanför instegsluckorna vid skyddstaket. I överhettarböjarna valde man Sanicro 28. Konstruktionstrycket är 115 bar. Då Värö planerade för sin nya sodapanna hade man bland annat följande krav: Den skulle ha Utbyggnadsmöjligheter, låga Emissioner, hög Tillgänglighet, vara Servicevänlig, bra Arbetsmiljö samt vara CE-märkt.
Protokoll 3 Etapp 1 Etapp 2 (Flytt av frontväggen 1,5 m samt ytterligare ett rökgasstråk) Dimensionerings data 2.100 3.100 (ton TS/dygn) Luttorrhalt (%) 73 80 Ånga (ton/timme) 322 460 Ångtemperatur ( o C) 450 485 Tryck (bar) 60 85 Bottenarea (m 2 ) 137 155 Pannan har vertikalluftsystem Primärluft med temperaturen 150 o C står för 35% Sekundärluftregistret där även svaggaserna destrueras har 4 nivåer och står för 40% av lufttillförseln. Sekundärluften är cirka 150 o C. Överluftens sex nivåer står för 25%. Utsläppsvärdena är O 2 : 1-1,5%, CO: 100-150 ppm, NO x : 50-60 ppm. Normalt körs de två översta nivåerna samt det understa på överluftregistret. De övriga är till för eventuella framtida kapacitetsökningar. De första veckorna upplevde man problem med varierande smältaflöde med periodvis överhettad smälta. Ett löp byttes efter 2 månader. Pannan körs nu med ett luttryck på 0,7-0,8 bar isf 1,3 som man hade i början. Från början styrdes undertrycket i sodalösaren och mixtanken av samma fläkt vilket gav problem med fukt i redlersystemet, Efter installation av en separat fläkt för mixtanken löstes problemet med fukt i redlersystemet. Man hade stråkbildning i imkondensorn. Man var tvungen att genomföra återkommande syratvättar av imkondensorns värmeväxlare. Pannan kördes i 16 månaders innan första tvätten gjordes på rökgassidan. Två nya sotblåsare har installerats i efterhand. Värö upplever att tillgängligheten på pannan har varit hög, man har låga emissioner, man har hög reduktionsgrad (94-95%) på grönluten, pannan är servicevänlig, pannan upplevs som stabil att köra. Man kör i normalfallet bara åtta av de 12 lutsprutorna. Kvarvarande åtgärdspunkter är att förbättra smältasplittringen och ny typ av lutsprutor med spettautomatik. Man är nöjd med temperaturövervakningssystemet på överhettarna. Pannan har 24 st botten temperatursensorer. Smältalösaren har tre sidomonterade omrörare. Vid revisionsstoppet i oktober 2003 var både smältalösarens innerväggar och omrörarnas blad rena.
Protokoll 4 Det finns endast ett provtagningsrum. Det ger långa ledningar, men man tycker ändå att fördelarna överväger. Ett fallskydd är installerat för att användas vid montage av skyddstaket, ställningsarbetarna kopplar på sig en wire som spänns ovanför skyddstakbalkarna. FRÅGOR: Raimo Suvanto, Korsnäs: Hur ofta spettas sprutorna? Hans Andersson: Ofta, minst en gång i halvtimmen. Inom en nära framtid kommer spettningsrobotar att införas. 4 Magnus Johansson, Södra Cell Värö, berättar om att arbeta i projektet med den nya sodapannan. Den bästa påverkan på utformningen får man i ett tidigt skede. Det är också viktigt att man är kontinuerlig i sitt deltagande. Det är mycket viktigt med kontakten mellan skiftlagen och projektorganisationen. En person från varje skiftlag utsågs till kontaktman för projektet. Det är viktigt att man är en projektdeltagare och inte bara en projektmedlem för att projektet ska lyckas. Det är bra med kritik, men den ska vara konstruktiv, dvs man ska gärna ge några förslag på lösningar isf att bara ställa tvivlande frågor. FRÅGOR: David Good, ÅF-Celpap: Har erfarenheterna sammanställts i skriven form? Magnus Johansson: Nej, inget inom varken Södra Cell Värö eller koncernen. 5 Kent Männistö, Södra Cell Värö, berättar vidare om projektet med den nya sodapannan. För att man skulle få mer plats vid löprännorna så valde man sidomonterade omrörare på lösartanken isf toppmonterad omrörare. Hittills så har de sidomonterade omrörarna hållit tätt, men Värö har varit rädda för att det kan bli lite läckage vid omrörarmotorerna. Trots att man har smalare lutsprutor nu så har man ingen pluggning som man hade på förra pannan. Man valde bort den ångdrivna matarvattenpumpen på den nya pannan. För att förbättra säkerheten så är det ställningsbyggare som bygger skyddstaket och inte sodahusoperatörerna. Inför uppstarten av den nya pannan så satsade man mycket på utbildning av operatörerna. Det var dock svårt med utbildningen eftersom det inte fanns någon hårdvara att utbilda på. Utbildningen skedde på operatörernas lediga tid och det kändes som om operatörerna blev av med lite för mycket ledig tid. Värö börjande utredningsarbetet inför en ny sodapanna år 1997.
Protokoll 5 6 Sven B Lahti, DNV Sundsvall, berättade om säkerhet i sodahus, Skador på rörledningar. DNV startade 1864 och är framförallt starka inom marinindustrin där man inspekterar 17 % av världstonnaget. DNV är ett globalt företag med 300 kontor i 100 länder. Koncernen har 5.700 anställda och huvudkontor i Oslo. Den totala omsättningen är 5,8 Mdr norska kronor. I Sverige har DNV cirka 800 anställda. DNV arbetar som oberoende tredje parts organ med: 1. Besiktning och provning åt industrin och kärnkraftindustrin 2. Maritima tjänster åt redare, den maritima tillverkningsindustrin samt maritima myndigheter. 3. Certifiering av kvalitets- och ledningssystem samt CE-märkning för produkter. Förutom att vara ett oberoende tredje partsorgan arbetar DNV också med konsulttjänster inom teknik och utbildning. Sven delar in sin presentation angående skador i rörledningar i de tre kategorierna: mekaniska skador, korrosionsskador samt skador p.g.a. sprickbildning. Mekaniska skador Mekaniska skador kan uppkomma vid ång- och vätskeslag då ånga och vätska blandas. Mekaniska skador kan även uppkomma vid tillfälliga tryckstötar till exempel då ventiler öppnar eller stänger för snabbt. Tryckstötar kan också uppstå vid start och stopp av pumpar. Resultatet av dessa tryckstötar kan vara att rörledningar flyttar på sig och/eller att det uppstår sprickor med efterföljande läckage. Har en rörledning flyttat på sig ska fixpunkter och stöd återställas och ev förstärkas. Rörledningen behöver ej alltid dras till ursprungligt läge om den inte är ansluten till känslig som ex v turbin, pumpar e dyl. Då krävs oftast kapning. Efter återställningen ska man kontrollera utsatta delar med MT- eller penetrant provning. Som vanligt gäller att man ska tänka efter redan på konstruktionsstadiet så att dessa problem inte uppstår! Korrosionsskador Allmän korrosion är normalt inget problem, men man ska se upp med gamla kolstålstuber i lutmiljö. Man ska också se upp med utblåsningsledningar från säkerhetsventiler. Många ventiler kan läcka en aning. De är ofta varma och har till gång till syre. Då kan ledningarna korrodera bort.
Protokoll 6 Galvanisk korrosion kan uppstå vid svetsen mellan kolstålstuber och rostfria tuber. För isolerade rör kan man använda röntgen. Vid röntgen syns även korrosionen på insidan av röret. Erosionskorrosion uppstår i rörledningar som t.ex. matarvattenledningar där strömningshastigheten är hög. Risken för erosionskorrosion ökar vid supertjocklut d.v.s. där torrhalterna är över 72%. Man har ofta höga strömningshastigheter i rörledningar eftersom man kör ofta med högre last än vad sodapannan är utlagt för. Sprickbildning Sprickbildning kan uppstå pga vibrationer eller lågcykelutmattning. Rostfria stål och titan är mer känsligt för vibrationer än kolstål. Lågcykelutmattning är ofta expansionsrelaterat. För att åtgärda sprickbildning så kan man dra om rören eller ändra på upplagen. Termiska sprickor är ofta väldigt små och talrika och kan finnas tex vid vatteninsprutningar. Sprickor kan uppstå genom spänningskorrosion i syrafasta stål i alkalisk miljö. Spänningskorrosion finns också i kloridhaltig miljö. Man ska hellre använda duplex-stål t.ex. SAF 2304 än SS 2343 i alkalisk miljö. Höga torrhalter (högre än 72%) innebär också risker för spänningskorrosion. För att minska risken för spänningskorrosion i ångsystem efter insprutningar så skall man minska inläckaget av NaOH till insprutningsvattnet och ev. höja ångtemperaturen. 7 Hans Andersson berättar om kondensatrening För cirka 10 år sedan drabbades Södra Cell Värö av en läcka i en väggtub. Orsaken befanns vara kalciumbeläggningar. Efter detta har man arbetat mycket med att hålla kalciumkoncentrationen på en låg nivå. I och med bygget av den nya sodapannan så byggdes också en ny kondensatrening, ny kondensattank, två nya precoatfilter och två nya blandbäddsfilter. Varje år har man tagit ut tubprover för analys. I den nya sodapannan har undersökningarna visat att magnetitskiktet är fritt från beläggningar och av god kvalitet. 8 Hans Andersson berättade om lutjäsning De nya lutcisternerna som byggdes när den nya sodapannan togs i drift är på 800 m 3 vardera. Luten har en torrhalt på 73% och en temperatur på 117 o C. För ett par år sedan jäste tjockluten kraftigt. Vid tillfället i fråga hade omrörarna i de nya cisternera varit avstängda i 2-3 dygn. Cisternerna var fyllda till 80%. Jäsningen var kraftig med stor gasutveckling. Idag är max fyllnadsgraden satt till
Protokoll 7 60% för att förhindra liknande jäsning i framtiden. Man har också installerat nödkraft på omrörarna till dessa cisterner. FRÅGOR: Raimo Suvanto, Korsnäs: Varför jäste luten? Hans Andersson hade inget svar, diskussioner har förts med Kvaerner. Ur publiken: Det här även jäst på andra ställen med högre torrhalt på luten. Mikael Ahlroth, : Saken har tagits upp av. Det finns ett förslag till en undersökning av orsakerna till jäsning. Beslut kommer att fattas vid nästa styrelsemöte i början på september. Efter Hans presentation så serverades lunch på personalmatsalen. 9 Utdelning av operatörscertifikat Marcus Wahlström från Skogsindustrins Utbildning i Markaryd delade med assistans av Christina Wassmo, ÅF-Celpap, ut certifikat och körkort till de av årets nybakade operatörer som var på plats. De nya operatörer som inte kunde komma på träffen får sina certifikat skickade till respektive bruk. På plats för utdelning på Värö var: Björn Eriksson, Billerud Skärblacka AB Anders Eriksson, Södra Cell Mönsterås Peter Tour, Södra Cell Mönsterås Johan Idberg, Södra Cell Mörrum Kent Olausson, Södra Cell Värö Jari Tuohimaa, Vallviks Bruk AB 10 Rundvandring i sodahuset Efter lunch så var det rundvandring i sex grupper i pannhuset för den nya pannan. Pannan och pannhuset var mycket rent och snyggt. Vi fick reda på flera detaljer som man hade tänkt på vid upphandlingen. Värö hade valt de största man luckorna som Andritz kunde leverera. Man hade placerat eluttag vid manluckorna. Värö har valt att måla golv och balkar i pannhuset för att det skulle bli trivsamt. Man hade installerat två toaletter i sodahuset för att användas vid de årliga stoppen. Man hade tänkt på att ta bygga rännor som tar hand om spolvattnet vid rengöring av pannan. I manöverrummet har man en bildprojektor så att man projicera upp den intressantaste bilden till alla operatörerna. Man hade en separat monitor som
Protokoll 8 bara skulle visa de 15 mest prioriterade larmen. Under upphandlingen hade man kravställt temperaturen i pannhuset. Denna ventilation fungerar dock inte helt perfekt än. Smältasplittringen fungerar inte helt optimalt ännu vilket resulterar i en hög ljudnivå då smältan rinner ner i lösartanken. 11 Ringhals infocenter Efter rundvandringen i sodahuset så åkte vi till Ringhals infocenter där ett intressant föredrag om kärnkraften och dess betydelse i Sverige förevisades. Efter detta besök bar det av mot Varberg och kvällsaktiviteten. 12 Middag På kvällen serverades en vällagad och god middag på Varbergs fästning. Under middagen stod en trubadur för underhållningen. Några sodapanneinspektörer tog tillfället i akt och bjöd på några roliga historier. Vi tackar Södra Cell Värö för en väl planerad och genomförd sodapanneträff 2004. Protokollet och fotografier från dagen finns på s hemsida www.sodahuskommitten.a.se.