Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Bakgrund Öfjärden är en av Ångermanlands förnämsta fågelsjöar. Här har drygt 200 fågelarter observerats. Öfjärden blev fågelskyddsområde 1970 vilket innebär att fågellivet fredas och beträdnadsförbud råder i anslutning till sjön under tiden 15 april - 1 augusti (bilaga 1). Lokaliseringen av Botniabanan innebar ett intrång i norra delen av fågelskyddsområdet. För fåglarnas del medförde detta bland annat att en häckningslokal för mindre hackspett har försvunnit. Mindre hackspett häckar i äldre lövskog med mycket död ved, gärna sumpskogar. I och med Botniabanans intrång upphörde betet i norra delen av sjön. Stränderna håller nu på att växa igen med busk, vass och sly. Dess funktion som födosöksområde för rastande fåglar har därmed begränsats. Vidare innebär sträckningen sannolikt en störning för rastande och häckande sjöfåglar i norra änden av sjön. Järnvägen är också en potentiell olycksrisk i och med att den ligger så nära sjön speciellt för tyngre fåglar som svanar och gäss. I ett beslut från 2000-11-14 beviljar länsstyrelsen Banverket dispens från gällande föreskrifter för intrånget (bilaga 2). I beslutet anges att: Banverket skall kompensera intrånget i det skyddade området med en miljöförbättrande åtgärd motsvarande förlusten och skadan som sker vid Öfjärdens norra ände. Frågan om kompensationsåtgärder har dock skjutits upp. Under våren 2005 inleddes diskussioner mellan Örnsköldsviks kommun och Banverket/Botniabanan AB avseende kompensationsåtgärder. Detta efter Örnsköldsviks kommun diskuterat åtgärdsbehov i Öfjärden tillsammans med representanter från Svenska Naturskyddsföreningen och Ångermanlands Ornitologiska förening. Länsstyrelsen i Västernorrland har informerats om pågående arbete och länsstyrelsen har godkänt att Örnsköldsviks kommun i samråd med Banverket påbörjar arbetet med att utforma kompensationsåtgärderna. Naturvärden i påverkat område Öfjärden är, som namnet antyder, en havsvik som grundats upp till slättsjö. Sjön är en av de få näringsrika (eutrofa) sjöar som förekommer i Ångermanlands kuperade landskap. Sjön omgärdas av åkermark och i den södra delen är den uppgrundad med stora säv- och bladvassbälten. Denna typ av eutrofierade slättsjöar utgör en mycket ovanlig tillgång inom Högakustenområdet. De häckfåglar som är beroende av denna miljö har därför inget alternativ inom regionen. Öfjärdens ekologiska betydelse domineras dock av dess funktion som rastplats för flyttande fågel. Kombinationen av åkermark, vårdade strandängar och en eutrof sjö ger möjlighet till födosök för en lång rad fåglar såsom vadare, änder och gäss. Liknande miljöer hittar vi närmast i Härnösandstrakten i söder och Umeälvens deltaområde i norr. På sin flytt mot häckningsplatserna i norr är Öfjärden därför en betydelsefull plats för mat och vila för fåglarna. I ett vidare perspektiv utgör området Öfjärden och Idbyfjärden en mycket viktig länk för många flyttande arters näringsstatus när de når häckningsplatserna i norr. I syfte att säkerställa många fågelarters långsiktiga status är det därför önskvärt att områdets funktion som rastplats och födosöksområde bibehålls.
April månad är den mest intensiva tiden för fågellivet i Öfjärden. Då rastar ett stort antal sjöfåglar och vadare här. Redan i slutet av mars när det bildas en råk vid utloppet till Måsån siktas de första fåglarna, bland annat kanadagås, sångsvan, knipa och gräsand. Vid åkrarna ses också flockar av snösparv och de första sånglärkorna, bofinkarna och stararna anländer. I början av april rastar stora mängder svanar och gäss, främst sångsvan och kanadagås. Andra vanligt förekommande rastare är sädgås, grågås och kricka. I mitten och slutet av april ökar artantalet med stora flockar av bläsand och en del stjärtand, skedand, vigg och salskrake. Under april anländer även många vadare. På de snöfria fälten på åkrarna runt fjärden rastar stora mängder storspov och tofsvipa. I sjön ses skogssnäppa, grönbena, gluttsnäppa och enkelbeckasin. I början av maj anländer större flockar av ljungpipare, samt även brushane, svartsnäppa och drillsnäppa. Rovfåglar som ormvråk, fjällvråk, tornfalk, stenfalk och blå kärrhök passerar också Öfjärden under april. Fiskgjusen avpatrullerar sjön regelbundet. Under senare år har även brun kärrhök noterats regelbundet och ett par häckar troligen i bladvassen. Under senare delen av maj och juni kan nattsångarlyssningar i och omkring fjärden vara intressant. I bladvassarna runt sjön sjunger sävsångare och rörsångare. Vattenrall och småfläckig sumphöna kan också höras. I området häckar bland annat sångsvan, kanadagås, grågås, sothöna, trana, tofsvipa, storspov, sävsångare, sävsparv och rosenfink. I slutet av juni anländer gråhäger till sjön och de ses fiskande ute i sjöns blötare partier till långt in i september. Havsörn drar regelbundet förbi på våren och pilgrimsfalk ses tillfälligt. Andra arter som noterats från Öfjärden är vitkindad gås, bläsgås, fjällgås, stripgås, årta, snatterand, amerikansk bläsand, kungsörn, småfläckig sumphöna, rödspov, dubbelbeckasin, myrspov, vittrut, lappuggla, fjälluggla, kungsfiskare, trädlärka, ringtrast, svarthakad buskskvätta, näktergal, kärrsångare och gräshoppssångare. Under 2002 restaurerades strandängarna i sydöstra delen av sjön. Trädridåer och sly röjdes bort. Även vassröjningar genomfördes. Marken stängslades och betas nu av nötkreatur. Restaureringen gav ett mycket fint resultat och har troligen räddat både flora- och faunavärden som finns i den blå bården i slättsjöar som denna. Syfte med kompensationen Övergripande syfte med kompensationen är att långsiktigt öka attraktionsvärdet för häckande och rastande fågel i Öfjärdens södra del för att på så sätt förskjuta fågelintresset till denna del av fjärden - bort från järnvägens påverkansområde. Uppskattningsvis 5,4 ha land- och strandområde i banans närhet lämnas därför till en fri utveckling, vilket kommer att innebära förbuskning och beskogning av det strandnära området som i dagsläget utgörs av mer eller mindre hävdade strandängar. Kompensationen i Öfjärdens södra del syftar till att på ett långsiktigt sätt tillskapa motsvarande biotoper i området runt det befintliga fågeltornet.
Område som direkt och indirekt har påverkats av Botniabanan Planerade åtgärder Strategin för åtgärderna i den södra delen av Öfjärden bygger på att få till stånd en långsiktig skötsel och markanvändning så att det strandnära området hålls lågbetat och öppet, att öppna vattenytor tillskapas i det idag massiva vassbältet, att slyinvasion och granuppslag motverkas samt att lövområdet söder om tornet får utvecklas till en gynnsam häckningsbiotop för bland annat mindre hackspett. I den totala åtgärdsplanen, som omfattar runt 20 ha och som långsiktigt bedöms komma att innefatta en stor mängd åtgärder ingår bland annat en lång rad tillgänglighetsskapande åtgärder. Den ekologiska basen grundas på ett paket av initialåtgärder under två år vilket följs av att området långsiktigt kommer att hävdas av betande djur. Åtgärdspaketet ser ut som följer: Initialt Vass och buskröjning. Åtgärden måste utföras steg för steg under åtminstone 2 år. 10-15 ha behöver åtgärdas. Enkel bro över Måsån. En platt konstruktion som man kan ta sig över med traktor för att komma åt att röja på andra sidan. Röjning gran och löv. Ta bort gran (ca 2,7 ha) söder om fågeltornet men däremot behålla lövträd i syfte att skapa lövskog istället. Avlägsna lövridån norr om fågeltornet (ca 0,4 ha). Beslutet om fågelskyddsområde bör revideras och gränserna i norra delen ändras. Överväga om beträdnadsförbud ska gälla från 1:a istället för 15:e april. I anslutning till detta bör ny gränsmarkering och nya beträdnadsförbudsskyltar sättas upp. Ett område på Lunne-Arnäs vid Lakasund med gammal lövskog och häckande mindre hackspett avsätts som biotopskydd.
Område där biotoprestaurering planeras som en kompensation för Botniabanans intrång i norra delen av sjön På längre sikt Markerna hävdas årligen genom bete, lämpligen med nötdjur. Tillgänglighet Örnsköldsviks kommun planerar vidare att tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrland förbättra tillgängligheten för besökare i området. Åtgärder som planeras är ett nytt fågeltorn. Det befintliga fågeltornet behöver en helt ny överbyggnad då både golv och tak är mycket dåliga. Huruvida befintlig grund och stolpar kan återanvändas är oklart. Vidare planeras en enkel handikappanpassad observationsplats och P-ficka vid Östmans lada samt ett antal informationsskyltar och en folder där områdets naturvärden beskrivs. Detta för att göra området än mer attraktivt för besökare, göra det enklare att skåda fågel och locka nya naturintresserade. Genom riktade utbildningsinsatser vill vi även få skolorna i området att utnyttja området bättre i sin undervisning. Markägarförhållanden/arrenden Det område där biotoprestaurering planeras består av ett flertal fastigheter. Den största av dessa, Öfjärden 1:13 ägs av Örnsköldsviks kommun. Fastigheten är utarrenderad till lantbrukare Karl-Bertil Pettersson som även äger en av de mindre fastigheterna. En tredje fastighetsägare arrenderar också ut sina marker till denne lantbrukare. Pettersson har varit delaktig i planeringen av biotoprestaureringen och kommer att vara en nyckelperson under utförandefasen.
Förvaltning Örnsköldsviks kommun föreslår tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland att ovanstående biotopvårdsåtgärder utförs av Örnsköldsviks Naturskyddsfond. Allokering av medel De medel som omfattas av denna överenskommelse kommer att sättas in på ett konto som reserveras för åtgärder inom utvecklingspaketet för Öfjärden. Kommunen garanterar således att medlen inte kommer att användas på annat sätt. Genom fondens styrelsestruktur garanterar också kommunen att den ideella naturvården inom denna ram ges stora möjligheter att styra användandet av medlen. Örnsköldsviks Naturskyddsfond Stiftelsen Örnsköldsviks Naturskyddsfond har till uppgift att verka för skyddet av värdefull natur i Örnsköldsviks kommun. Fonden är instiftad av kommunen och styrs av tjänstemän, politiker och representanter från skogsvårdsstyrelsen och ideell naturvård. Fondens ändamål är att genom markköp, markbyte eller på annat sätt, säkerställa skyddet av ekologiskt känsliga miljöer, exempelvis orörd natur, områden som hyser utrotningshotade arter, variationsrika marker, oreglerade strömmande vatten, botaniskt intressanta ängsmarker eller områden som på annat sätt kan förstärka flora och fauna i Örnsköldsviks kommun. Stiftelsen kan föreslå kommunen att förstärka skyddet av särskilt värdefulla områden, genom reservatsbildning eller annan förordning. Fondens tillgångar kan också användas till biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder, samt för att underlätta allmänhetens tillgång till och förståelse för naturvärdena. Detta kan ske genom att fonden köper eller byter till sig intressanta områden inom kommunen, vilka vid behov kan ges skydd i form av reservat. Fonden kan också ägna sig åt biotopvård. Medel till sin verksamhet får fonden exempelvis genom gåvor, testamenten och donationer. Hittills har fondens arbete bland annat lett till bildande av tre kommunala naturreservat, Alneskogen, Hörnsjön och Ögeltjärn, skydd av gammelskog på Storklocken i Bredbyn och viktiga lekbottnar för havsvandrande fisk i Galasjöån. Stadgar för Örnsköldsviks Naturskyddsfond bifogas i bilaga 3. Länsstyrelsens accept Kommunen har i dialog med länsstyrelsen försäkrat sig om att rubricerad överenskommelse täcker in de krav som länsstyrelsen ställt i dispensbeslutet (bilaga 2). Länsstyrelsens accepterar att låta Örnsköldsviks Naturskyddsfond sköta ovanstående kompensationsåtgärder enligt bilaga 4.
Kostnader och finansiering Som kompensation för intrånget i Öfjärdens naturreservat kommer Banverket att betala 1 miljon kronor att nyttjas för initiala åtgärder enligt nedan: Initiala åtgärder såsom vass och buskröjning, röjning av gran och sly samt utrustning för att underlätta denna verksamhet beräknas kosta ca 180 000 230 000 kr. Vass och buskröjning 10-15 ha 100 000-150 000 Vass och buskröjning 5 000 / ha och år. Åtgärden måste utföras åtminstone 2 år. 10-15 ha behöver åtgärdas. Utrustning för vass & buskröjning 30 000 För att kunna utnyttja lokal arbetskraft och befintlig maskinpark behöver denna kompletteras med 4 extra hjul för dubbelmontage. På så sätt slipper man långa maskintransporter och skapar dessutom ett lokalt engagemang. Bro över Måsån 20 000 En platt konstruktion som man kan ta sig över med traktor för att komma åt att röja på andra sidan. Röjning gran och löv 30 000 Ta bort gran söder om fågeltornet. Var rädd om lövet och skapa lövskog istället. Ta bort lövridå norr om fågeltornet. Uppskattningsvis 10 000 / ha. Lövridå 0,4 ha och granskog 2,7 ha. Årlig hävd av området i form av bete beräknas i dagsläget kosta ca 70 000 kr om året Bete 70 000 Årlig hävd motsvarande miljöstöd ca 3 500 / ha. Bete på 20 ha. Strategin för åtgärderna i den södra delen av Öfjärden bygger på att få till stånd en långsiktig skötsel och markanvändning så att områdets ekologiska status utvecklas med ett rikt fågelliv. De inledande åtgärderna med vass och buskröjning kommer att vara ogjort arbete om det inte finns en årlig hävd med betande djur på området. Bokstavligt talat att kasta pengarna i sjön. Att hitta finansiering för denna långsiktiga satsning är dock svårt. Tidshorisonten bör i princip vara densamma som för järnvägen, det vill säga 100 år. Projektinriktade engångsinsatser är lättare att finansiera med de möjligheter som finns tillgängliga. Avsikten är att använda en del av Banverkets kompensation till de initiala engångsinsatserna. Resterande del kommer att användas för att säkra den långsiktiga skötseln. Med initiala kostnader på 180 000 230 000 kronor plus skötsel om ca 70 000 om året (räknat med dagens kostnadsnivå) kommer kostnaden på en 100 års period landa på någonstans mellan 7 och 10 miljoner. Det område som påverkas i norra delen beräknas vara 5,4 ha. Det område som vi har för avsikt att åtgärda är bortemot 20 ha. Örnsköldsviks kommun och Länsstyrelsen Västernorrland anser att 1 miljon kronor är en lämplig nivå som kompensation för Botniabanans intrång i norra delen av Öfjärden. Med en kompensation på 1 miljon kronor kommer ca 800 000 kronor att kunna användas för en årliga skötseln. För 20 ha motsvarar det drygt 10 års tid. För den areal som påverkas av
järnvägen i ca 35 års tid. För att kompensationen skall fungera under hela järnvägens livstid måste ytterligare medel tillskapas. Denna arbetsuppgift åvilar Örnsköldsviks kommun. Örnsköldsviks kommun åtar sig således att arbeta fram en finansiering av de 6 9 Mkr som krävs utöver den upptaktsfinansiering som ges genom Banverkets kompensation. En handlingslinje kommer att vara att uppväxla pengarna genom att göra ansökningar om mål-1 medel, men även andra former av EU-finansiering som kan ge motsvarande uppväxlingseffekt kommer att prövas. Kommunen avser också att driva frågan inom Kvarkenrådet, genom detta kan kommunen komma i åtnjutande av INTERREG-medel, framförallt i kommande INTERREG-program, som täcker perioden 2007 2013. Dessa typer av finansiering förutsätter att åtgärderna genomförs inom relativt korta tidsramar. Därför är det synnerligen viktigt att delar av Banverkets kompensationsmedel får användas på längre sikt, som en långsiktig bas för åtgärdspaket som kan genomföras vid olika tillfällen. För de olika åtgärdspaketen kommer givetvis också direkta medel att behöva tillföras från länsstyrelse och kommun. Genom att de åtgärder som planeras ligger väl i linje med de regionala miljömålen har de en god bärighet gentemot det regionala tillväxtprogrammet. I och med denna finansieringsstrategi kommer Banverkets kompensation att växlas upp så långt det är möjligt och få en ekologisk effekt som är avsevärt större än den summa som avsätts för kompensation. Utöver de biotopvårdande insatser planeras revidering av reservatsbeslutet och ny gränsmarkering. Vidare kommer det att satsas en hel del på förbättrad tillgängligheten för besökare i området. Åtgärder som planeras är ett nytt fågeltorn, en enkel handikappanpassad observationsplats och P-ficka vid Östmans lada samt ett antal informationsskyltar och en folder där områdets naturvärden beskrivs. Detta för att göra området än mer attraktivt för besökare, göra det enklare att skåda fågel och locka nya naturintresserade. Genom riktade utbildningsinsatser vill vi även få skolorna i området att utnyttja området bättre i sin undervisning. Botniabanans del i åtgärdsprogrammet kan därför ses som en del i en större satsning på ett viktigt fågelområde i Örnsköldsviks kommun. Bilagor 1 Reservatsbeslut 2 Dispensbeslut 3 Stadgar för Örnsköldsviks Naturskyddsfond 4 Länsstyrelsens acceptansförklaring
Lst Y logga Länsstyrelsens accept Länsstyrelsen Västernorrland godkänner härmed att Örnsköldsviks kommun förhandlar om kompensationsåtgärder för intrånget i Öfjärdens fågelskyddsområde. Som en engångskompensation anser länsstyrelsen att 1 000 000 kronor är ett rimligt belopp. Därmed anser länsstyrelsen att det femte villkoret Banverket skall kompensera intrånget i det skyddade området med en miljöförbättrande åtgärd motsvarande förlusten och skadan som sker vid Öfjärdens norra ände. i dispensbeslutet 231-5559-00 från 2000-11-14 är uppfyllt. Vidare godtas att pengarna förvaltas av Örnsköldsviks Naturskyddsfond som därmed blir ansvarig för att kompensationsåtgärderna utförs. Pengarna ska oavkortat gå till åtgärder kring Öfjärden. Härnösand 2005-xx-xx någon med makt