Konsekvensanalys av avgångs- eller omställningsersättningar och avgångsbidrag

2013:24 Konsekvensanalys av avgångs- eller omställningsersättningar och avgångsbidrag Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2013 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Konsekvensanalys av avgångs- eller omställningsersättningar och avgångsbidrag Rapport till regeringen: kartläggning enligt IAF:s regleringsbrev för 2013 Regeringen har i regleringsbrevet för 2013 gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) följande uppdrag: IAF ska kartlägga hur arbetslöshetskassorna hanterar ärenden om arbetslöshetsersättning till dem som samtidigt får ersättning enligt de centrala parternas omställnings- eller trygghetsavtal. IAF ska även analysera om, och i så fall hur dessa ersättningar påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. IAF ska även lämna konkreta förslag av regelverket, i syfte att komma till rätta med eventuella oklarheter. IAF ska redovisa rapporten till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 29 november 2013. Arbetsmarknadens parter har fått ta del av rapporten för att lämna sina kompletteringar avseende de ersättningar som kan lämnas tillsammans med arbetslöshetsersättning enligt trygghets- eller omställningsavtalen. IAF har vidare presenterat rapporten skriftligen för berörda arbetslöshetskassor och Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO). Såväl arbetslöshetskassorna och SO som parterna på arbetsmarknaden har fått ta del av rapporten före publicering. Beslut i detta ärende har fattats av Gunilla Wandemo tf. generaldirektör. Beställare har inledningsvis varit chefsjuristen Lars Seger och därefter tf. enhetschefen för Rättsenheten Ulf Staffansson. Verksjuristen och uppdragsledaren Carina Karlsson har utarbetat rapporten. I arbetet har även utredaren Fredrik Bonander, Analysenheten deltagit. Katrineholm den 28 november 2013 Gunilla Wandemo Tf. generaldirektör Ulf Staffansson Tf. enhetschef för Rättsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm www.iaf.se 2 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Inledning... 8 1.1 1.2 Uppdraget... 8 Bakgrund... 10 2 Omställnings- eller avgångsersättning respektive avgångsbidrag enligt omställnings- eller trygghetsavtalen... 13 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 Omställningsavtalet KOM-KL... 13 Trygghetsfonden BAO - Finansförbundet... 15 Trygghetsavtalet för statligt anställda (TA)... 16 Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan... 18 Omställningsavtalet mellan arbetsgivarförbund i Svenskt Näringsliv och PTK för privattjänstemännen... 20 Omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen samt svensk Scenkonst och Förhandlings- och samverkansrådet PTK... 21 Omställningsavtal och omställningsförsäkringar mellan Svenskt Näringsliv och LO... 23 KFO - Handels trygghetsavtal... 25 Trygghetsavtalet mellan Fastigo och fackförbunden Unionen, Visionen, Ledarna, och AIF akademikerför- bunden... 26 KFS Trygghetsavtal... 28 3 Överförsäkringsgränser... 31 4 Ersättning enligt omställnings- eller trygghetsavtal och bestämmelserna om avgångsvederlag och samordning... 33 5 Den praktiska hanteringen av ersättningar enligt omställnings- eller trygghetsavtalen... 35 5.1 5.2 Arbetslöshetskassornas syn på och hantering av avgångsbidrag, omställnings- eller avgångs ersättningar... 35 De fackliga företrädarnas syn på avgångsbidrag, avgångs eller omställningsersättning enligt avtalen... 38 6 Statistik... 39 6.1 Statistik från omställnings- eller trygghetsfonderna samt trygghetsförsäkringarna... 39 7 Rättsliga och ekonomiska konsekvenser... 45 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 3

7.1 7.2 Ansvar och finansiering av avgångs- eller omställningsersättning och avgångsbidrag... 45 Avgångs- eller omställningsersättningar och samordning... 47 8 Risker och slutsatser... 50 9 Källförteckning... 53 10 Bilagor... 55 4 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

Sammanfattning Det finns tio kollektivavtalsreglerade trygghets- eller omställningsavtal som har reglering av avgångs- eller omställningsersättningar eller avgångsbidrag. När det gäller nio av dessa avtal, vilka har bestämmelser om ersättningar som lämnas tillsammans med arbetslöshetsersättningen, ligger drygt hälften av ersättningarna inom ramen för lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringens (ALF) ersättningsnivåer. De återstående avtalen väcker frågor om samordning med arbetslöshetsersättningen. Till detta kommer att ett par av dessa ersättningar även väcker frågan om ersättningen inte skulle kunna betraktas som ett avgångsvederlag. Totalt har ca 800 000 000 kronor betalats ut i dessa ersättningar under 2012. Avgångsvederlag IAF har i detta uppdrag kartlagt arbetslöshetskassornas hantering av avgångseller omställningsersättningar och avgångsbidrag genom en enkät. Av arbetslöshetskassornas enkätsvar framgår att avgångsbidragen betraktas som ett avtalat avgångsvederlag, som dock inte ska hanteras som ett sådant utan lämnar arbetslöshetsersättningen opåverkad. I huvudsak betraktar inte heller kassorna avgångs- eller omställningsersättningarna som avgångsvederlag. Kassornas motivering för sina ställningstaganden avseende samtliga ersättningar är främst förarbetsuttalandet om att bestämmelsen om avgångsvederlag inte ska gälla kollektivavtalsbaserade försäkringsersättningar 1. IAF har vid sin genomgång av trygghets- eller omställningsavtalen funnit att såväl ersättningsformen avgångsbidraget enligt avtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO och avtalet för KFO-Handels som också den kompletterande omställningsersättningen enligt Omställningsavtalet KOM-KL skulle kunna betraktas som avgångsvederlag. Argumentet för att betrakta avgångsbidraget som avgångsvederlag är dels att den enskilde inte behöver stå till arbetsmarknadens förfogande under tid med ersättningen, dels att han eller hon får behålla avgångsbidraget vid ett nytt arbete. Argumentet för att betrakta den kompletterande omställningsersättningen som ett avgångsvederlag är att ansvaret och finansieringen vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som ansvarar för och finansierar ersättningen genom individuella premier som betalas till Omställningsfonden KOM-KL efter det att arbetstagaren har gjort anspråk på ersättning. Utbetalningen verkställs sedan av Omställningsfonden. Detta förhållande skulle kunna jämföras med pensionsförsäkringar som arbetsgivaren tecknat för arbetstagarens räkning hos ett försäkringsbolag i sam- 1 Prop. 1996/97:107, s. 94 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 5

band med att arbetstagarens anställning upphör. I dessa fall har de premier som arbetsgivaren betalat in till försäkringsbolaget ansetts som ett avgångsvederlag. Som ovan sagts tillämpar kassorna alltså inte dessa ersättningar som avgångsvederlag och det finns uttalanden i förarbetena till 1997 års lag om arbetslöshetsförsäkring som anger att kollektivavtalsbaserade försäkringsersättningar inte ska utgöra avgångsvederlag. Det är dock endast i förarbetena som detta uttalas. I lagen däremot finns det inte något som anger att de här aktuella ersättningarna ska undantas från bestämmelserna om avgångsvederlag. För att bibehålla den nuvarande tillämpningen avseende kollektivavtalsreglerade försäkrings- eller trygghetsersättningar, anser IAF att detta bör klargöras i lag. Det betyder att paragraf 13 i ALF bör förtydligas på denna punkt. Ersättningar som kan samordnas Ingen av de tillfrågade arbetslöshetskassorna anser att samordning ska ske genom att den högsta dagpenningen som kan betalas ut i det enskilda fallet minskas med avgångs- eller omställningsersättningen, som motsvarar skillnaden mellan den högsta dagpenningen i det enskilda ärendet och 80 procent av dagsförtjänsten. De flesta kassorna anser att avgångs- eller omställningsersättningarna i flera fall inte behöver samordnas, eftersom de överensstämmer med lagen. I andra fall ser kassorna en överförsäkringsrisk och anser att samordning ska göras. Någon samordning sker emellertid inte, eftersom kassorna inte får någon återkoppling på vad som betalats ut i avgångs- eller omställningsersättning. Det saknas i dagsläget formellt stöd för kassorna att hämta in uppgifter från trygghetsfonderna. Liksom arbetslöshetskassorna har IAF noterat att knappt hälften av trygghetsavtalens bestämmelser om avgångs- eller omställningsersättningar kan ge viss risk för överförsäkring. Av ALF framgår att den högsta ersättning som kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning är 80, 70 respektive 65 procent av dagsförtjänsten, det vill säga den genomsnittliga inkomsten per dag under ramtiden. Av paragraf 31 samma lag framgår vidare, att i det fall en sökande med anledning av arbetslöshet fortlöpande får ersättning från någon annan än arbetslöshetskassan, får kassan lämna dagpenning med högst skillnaden mellan det högsta beloppet som får lämnas enligt paragraferna 26-30 och ersättningen. Det betyder att den totala ersättningen inte får överstiga 80, 70 respektive 65 procent av dagsförtjänsten. Utgångspunkten för nivån på avgångs- eller omställningsersättning enligt de avtal, som ökar risken för överförsäkring, är den lön som arbetstagaren hade då anställningen upphörde. Avgångs- eller omställningsersättningen tillsammans med arbetslöshetsersättningen kan då lämnas med belopp som överstiger 80,70 respektive 65 procent av dagsförtjänsten beräknad enligt ALF. Denna utformning av ersättningarna enligt avtalen kan öka risken för överförsäkring till exempel i 6 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

situationer, då arbetsgivare och arbetstagare avtalar om en väsentligt högre lön under den sista anställningsmånaden. Dessutom har det visat sig att avgångsersättning enligt ett av dessa avtal dessutom lämnas med 80 procent av den lön som arbetstagaren hade vid anställningens upphörande under hela ersättningsperioden med 300 dagar. Det kan utgöra ytterligare överförsäkring under de sista 100 ersättningsdagarna. De beräkningar avseende år 2012 som grundar sig dels på det underlag som har funnits tillgängligt, dels på vissa antaganden har visserligen visat att kostnaderna för den överförsäkring som identifierats under 2012 är blygsam. Men det faktum att knappt hälften av de kollektivavtalsreglerade avtalen är utformade på ett sådant sätt att en sådan överförsäkring kan uppkomma talar för att även paragraf 31 i ALF bör förtydligas. IAF anser således dels att paragraf 13 bör förtydligas så att det framgår att kollektivavtalsbaserade ersättningar som lämnas samtidigt med arbetslöshetsersättning undantas från bestämmelsen om avgångsvederlag, dels att paragraf 31 förtydligas så att det klart framgår vid vilken nivå överkompensation inträder i förhållande till arbetslöshetsersättning samt under hur lång tid samordning bör ske, då en person får avgångs- eller omställningsersättning. Förslagen på förtydliganden biläggs rapporten 2. 2 Bilagorna 7 och 8 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 7

1 Inledning 1.1 Uppdraget Enligt regeringens regleringsbrev för 2013 har IAF bl.a. fått följande uppdrag. IAF ska kartlägga hur arbetslöshetskassorna hanterar ärenden om arbetslöshetsersättning till dem som samtidigt får ersättning enligt de centrala parternas omställnings- eller trygghetsavtal. IAF ska även analysera om, och i så fall på vilket sätt, dessa ersättningar påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. IAF ska även lämna konkreta förslag av regelverket, i syfte att komma till rätta med eventuella oklarheter. Omställningsavtal finns i olika former med flera typer av stödinsatser för personer som har blivit arbetslösa på grund av arbetsbrist. Det finns idag tio omställnings- eller trygghetsavtal. Enligt nio av dessa avtal kan bland annat avgångsersättningar betalas ut tillsammans med arbetslöshetsersättning. Avgångsersättningarna lämnas vanligen med skillnaden mellan den dagpenning som arbetslöshetskassan betalar ut och 80 respektive 70 procent av arbetstagarens tidigare lön. I något fall är procentsatsen av lönen lägre, och i ytterligare ett par fall utgår ersättningen med skillnaden mellan dagpenningen och 80 respektive 70 procent av den dagsförtjänst som arbetslöshetskassan fastställt för den arbetslöse arbetstagaren. För arbetare finns försäkringslösningar, som kan lämna så kallade avgångsbidrag i form av ett engångsbelopp. Dessa belopp betalas ut till arbetstagaren vid anställningens upphörande. Det finns också vissa skillnader mellan avtalen när det gäller ansvaret för finansieringen av de nämnda ersättningarna. Avgångsersättningar och avgångsbidrag ger upphov till frågor om förhållandet till arbetslöshetsförsäkringens regelverk. En första fråga är om ersättningen som finansieras av arbetsgivaren, när behov uppstår, bör betraktas som avgångsvederlag enligt paragraf 13 i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). En annan fråga är när fortlöpande ersättning tillsammans med arbetslöshetsersättningen överstiger maxnivån enligt ALF bör betraktas som en sådan ersättning som ska samordnas med dagpenningen enligt paragraf 31 i ALF. Genom kartläggning och rättslig och ekonomisk konsekvensanalys har IAF undersökt hur kassornas hantering av dessa trygghetsersättningar påverkar rätten till arbetslöshetsersättning och vilka kostnader som uppstår för staten om bestämmelserna om avgångsvederlag tillämpas på omställningsersättningen, samordningsreglerna tillämpas på omställningsersättningen, vilket kan innebära - att den högsta dagpenningen som kan betalas ut av arbetslöshetskassan, i det enskilda ärendet, minskas med omställningsersättningen, 8 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

som motsvarar skillnaden mellan den högsta dagpenningen i det enskilda ärendet och 80 procent av dagsförtjänsten, eller - att dagpenningen ska utgöra mellanskillnaden mellan den högsta dagpenningen enligt bestämmelserna i ALF och omställningsersättningen, samordningsbestämmelserna i ALF inte tillämpas på omställningsersättningen. 1.1.1 Syfte och mål med kartläggningen Syftet med kartläggningen och den rättsliga och ekonomiska analysen är att skapa en fördjupad kunskap på området och skapa förutsättningar för att kunna bidra till ett förtydligande av regelverket. 1.1.2 Avgränsning Uppdraget har begränsats till att omfatta avgångsersättningar, omställningsersättningar och avgångsbidrag enligt omställnings- eller trygghetsavtal, som administreras av olika trygghetsfonder, trygghetsråd och försäkringar. Rapporten omfattar däremot inte Trygghetsfonden TSL (avtal mellan Svenskt Näringsliv och LO). Detta med anledning av att TSL lämnar omställningsstöden till företagen. 1.1.3 Genomförande Genomförandet har delats upp i fem steg. 1.1.4 1. Inledningsvis har IAF granskat avtalen i förhållande till bestämmelserna om avgångsvederlag i paragraf 13 i ALF samt samordningsregeln i paragraf 31 i ALF. 2. Med utgångspunkt från resultatet av denna granskning gjordes en enkätundersökning om berörda arbetslöshetskassors handläggning av ärenden rörande omställningsersättningar. 3. Enkätsvaren sammanställdes sedan. 4. Arbetsmarknadens parter kontaktades av IAF i syfte att få del av deras kompletteringar när det gäller omställnings- eller avgångsersättningar och avgångsbidrag. 5. Därefter gjordes en beräkning av vilka ekonomiska konsekvenser olika handlingsalternativ leder till för staten respektive den enskilde. Rapportens disposition Rapporten inleds med en bakgrund, det övergripande begreppet överförsäkring samt begreppen avgångsvederlag, avgångsersättning och samordning. I avsnitt 2 redovisas regleringen av avgångsersättningar, omställningsersättningar och avgångsbidrag enligt omställnings- eller trygghetsavtalen och försäkringar. Avsnitt 3 behandlar överförsäkringsgränser. I det efterföljande avsnittet behandlas förhållandet mellan de nämnda ersättningarna och bestämmelserna i Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 9

ALF om avgångsvederlag respektive samordning enligt paragraf 31 i ALF. De följande avsnitten behandlar kassornas hantering av avgångsersättning, omställningsersättning och avgångsbidrag, varefter statistik från Trygghetsfonderna samt rättsliga och ekonomiska konsekvenser följer. I en slutdiskussion redovisas de risker och slutsatser som kan dras av kartläggningen. 1.2 Bakgrund 1.2.1 Överförsäkring Arbetslöshetsersättningen lämnas i form av dagpenning. Fram till slutet av 1980- talet var dagpenningen uppdelad i dagpenningklasser för olika penningbelopp, till vilka arbetslöshetskassorna hade att placera in sina ersättningsberättigade medlemmar. 3 Det var inte bara den tillförsäkrade dagpenningen som avgjorde ersättningsbeloppet utan även särskilda bestämmelser om överförsäkringsavdrag. 4 Bestämmelsen om överförsäkringsavdrag fanns fram t.o.m. den 31 december 1973 i paragraf 30 fjärde stycket 1956 års kassaförordning. Bestämmelsen syftade till att förhindra att den arbetslöse skulle få för mycket i ersättning i förhållande till sin tidigare inkomst, det vill säga, bli överförsäkrad. På grund av systemet med dagpenningklasser fanns ändå en risk för att den arbetslöse kunde bli överförsäkrad. Överförsäkringsbestämmelsen hade en tabell fogad till sig. Tabellen visade vilken procentsats av tidigare förvärvsinkomst som den sökande kunde få som mest i försäkringsersättning. Marginalen mellan försäkringsbeloppet och den tidigare inkomsten låg vid början av 1970-talet på 8,3 procent. KSA-utredningen 5 föreslog att den skulle sänkas till fem procent 6 men departementschefen förordade att marginalen skulle förbli på 8,3 procent. Det innebar att en person kunde få ut 91,7 procent av sin tidigare förvärvsinkomst vid arbetslöshet. 7 Uppdelningen av ersättningsbelopp i dagpenningklasser kom att upphöra till förmån för ett dagpenningssystem där ersättningen lämnades antingen som grund- eller inkomstrelaterad ersättning. När det nya dagpenningsystemet infördes undvek man den tidigare risken för att en arbetslöshetskassas val av dagpenningklass skulle resultera i överförsäkring. De tidigare överförsäkringsavdragen blev därmed föråldrade, och överförsäkringsbestämmelsen och dess 3 SOU 1987:56, s. 15 4 SOU 1971:42, s. 52 5 SOU 1971:42 6 SOU 1971:42, s. 52-53 7 Prop. 1973:56, s. 198 10 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

tabell togs bort. 8 Procentsatsjämförelsen som tidigare funnits i överförsäkringstabellen gick i stället in i beräkningen av ersättningen. Den ordning som numera gäller innebär att den inkomstrelaterade ersättningen inledningsvis är 80 procent av den sökandes dagsförtjänst. Hur mycket som faktiskt kan betalas ut i ersättning begränsas dock, av ett inkomsttak som finns i paragraf 4 förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo). Bestämmelsen i denna paragraf föreskriver hur hög den högsta dagpenningen som kan betalas ut får vara. Den är för närvarande 680 kronor. Det innebär att en ersättningssökande som har mer än 18 700 kronor i månadslön inte får 80 procent av sin tidigare dagsförtjänst, eftersom han eller hon slår i inkomsttaket. 1.2.2 Begreppen arbetslöshet, avgångsersättning och avgångsvederlag För att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen måste en sökande betraktas som arbetslös. Arbetslösheten inträder normalt när en person slutar en anställning och inte kan hitta ett annat arbete. Det krävs vidare att den arbetssökande inte fortsätter att få lön eller annan liknande ersättning från sin tidigare arbetsgivare. 9 Det är i princip endast den som saknar förvärvsinkomster som betraktas som arbetslös. Till förvärvsinkomster räknas även avgångsvederlag och andra ersättningar som betalas ut av arbetsgivaren på grund av anställningsförhållandet. 10 Försäkringsöverdomstolen (FÖD) avgjorde i början av 1990-talet ett mål som handlade om avgångsvederlagets relation till arbetslöshetsförsäkringen. FÖD ansåg att en banktjänsteman som fick avgångsvederlag från sin arbetsgivare inte hade rätt till ersättning från arbetslöshetskassan under samma tid som avgångsvederlaget löpte. 11 Denna praxis blev sedermera lagfäst och finns numera i paragraf 13 i ALF. I förarbetena uttalade lagstiftaren att, kostnaderna för ett företags avveckling ska falla på arbetsgivaren och inte på staten. 12 Avgångs- eller omställningsersättningar enligt omställnings- eller trygghetsavtalen betalas liksom avgångsvederlag ut, på grund av att ett anställningsförhållande upphör. I förarbetena till den äldre lagen om arbetslöshetsförsäkring finns en tydlig skiljelinje mellan avgångsvederlag och de vederlag som betalas ut genom försäkringar eller genom fonder som parterna gemensamt byggt 13. Avgångsvederlaget ska jämställas med förvärvsinkomst och förvärvsarbete i fråga om tillgodoräkningsbar tid för att uppfylla ett arbetsvillkor medan de avgångsersättningar som betalas ut via fonder inte utgör förvärvsinkomster. 8 SOU 1987:56, s. 15, prop.87/88:114, s.29 9 FÖD 1992:20 10 Prop. 1996/97:107, s. 93 11 FÖD 1992:32 12 Prop. 1996/97:107, s. 92-94, 1996/97: AU13, s. 26-27 13 Prop. 1993/94:80, s. 40 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 11

Skillnaden blir att ersättningen kan samordnas med arbetslöshetsersättningen endast när den sökande får avgångsersättning men inte när han eller hon får avgångsvederlag. 1.2.3 Begreppet samordning Samordning finns inte som ett begrepp i lagen om arbetslöshetsförsäkring, men väl i förordningen om arbetslöshetsförsäkring, där det finns en speciell bestämmelse om samordning av tjänstepension 14. Samordning enligt arbetslöshetsförsäkringens bestämmelser innebär att två belopp läggs ihop. Därefter ska dagpenningen minskas med till exempel tjänstepensionen 15 eller, när det gäller förtida uttag av folkpension ska, ett belopp motsvarande 65 procent av dagsförtjänsten minskas med en 1/260 av årspensionen 16. I paragraf 31 i ALF anges ingenting om samordning och inte heller att dagpenningen ska minskas. Det framgår av bestämmelsen att det är arbetslöshetskassan som ska göra samordningen när den bestämmer dagpenningen. Samordningen innebär då att den totala ersättningen till den enskilde motsvarar 80,70 respektive 65 procent av dagsförtjänsten. 14 5 ALFFo 15 5 ALFFo 16 27 och 32 ALF 12 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

2 Omställnings- eller avgångsersättning respektive avgångsbidrag enligt omställnings- eller trygghetsavtalen Detta avsnitt behandlar bestämmelserna om omställnings- eller avgångs- eller omställningsersättningar och avgångsbidrag i de olika omställnings- eller trygghetsavtalen. 2.1 Omställningsavtalet KOM-KL Omställningsavtalet KOM-KL omfattar anställda inom kommuner och landstingskommuner. Avtalet har en tudelad uppbyggnad och består av två olika omställningsersättningar, dels kompletterande omställningsersättning, dels omställningsersättning. Ersättning som betalas ut till arbetstagarna är densamma oavsett om den betalas ut av omställningsfonden eller av arbetsgivarna via fonden. 17 Den kompletterande omställningsersättningen betalas ut med ett belopp som tillsammans med den inkomstrelaterade ersättningen enligt arbetslöshetsförsäkringen motsvarar 80 procent av den sökandes fasta kontanta lön enligt allmänna bestämmelser. 18 Omställningsavtalet KOM-KL verkställs av en kollektivavtalsstiftelse, Omställningsfonden KOM-KL. 2.1.1 Finansiering Det är arbetsgivarsidan som betalar in premierna för omställningsersättningen till stiftelsen. Arbetsgivarna betalar årligen in en procentsats av lönesumman för de anställda som omfattas av stödet. 19 De arbetstagare som får omställningsersättning från Omställningsfonden är de som har varit anställda i företag, bolag och stiftelser, vars arbetsgivare är medlemmar i arbetsgivarförbundet Pacta. 20 För arbetstagare hos kommun, landsting, region och kommunalförbund ansvarar arbetsgivaren för den kompletterande omställningsersättningen enligt paragraf 13 KOM-KL. När arbetstagare som har rätt till ersättning visar att arbetslöshetsersättning har betalats ut, betalar Omställningsfonden ut den kompletterande omställningsersättningen till arbetstagaren på uppdrag av arbetsgivaren. 17 Jfr 12 och 17 KOM-KL 18 Se 12 KOM-KL 19 Se 22 KOM-KL 20 Se 15 KOM-KL Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 13

Enligt befattningshavare vid omställningsfonden KOM-KL betalar fonden ut ersättningen, när arbetstagaren kommit in med underlag från arbetslöshetskassan. Därefter fakturera Omställningsfonen arbetsgivaren. 21 En befattningshavare vid arbetsgivarorganisationen SKL förklarar att den valt den här lösningen i omställningsavtalet på grund av arbetsgivarnas möjlighet att trygga sina åtaganden genom beskattningsrätten. Detta innebär att arbetstagarna har rätt till de i kollektivavtalet definierade förmånerna medan arbetsgivarna är skyldiga att betala förmånerna när de uppstår 22. 2.1.2 Villkor för rätt till ersättning Rätt till kompletterande omställningsersättning respektive omställningsersättning föreligger om arbetstagaren 2.1.3 är tillsvidareanställd sedan fem år tillbaka i tiden när anställningen upphör (direkt ansluten anställningstid i en eller flera tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren kan under vissa förutsättningar få tillgodoräknas) har en sysselsättningsgrad på minst 40 procent av heltid hos arbetsgivaren sedan minst ett år vid uppsägningstidpunkten sägs upp på grund av arbetsbrist ingår i en fastställd turordning vid uppsägningen på grund av arbetsbrist och avgår efter en överenskommelse med arbetsgivaren har fått ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och står till arbetsmarknadens förfogande 23. Ersättningens storlek Omställningsersättningarna enligt ovan lämnas med ett belopp som tillsammans med den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen eller det belopp som skulle ha lämnats enligt arbetslöshetsförsäkringen om arbetstagaren hade haft sådan ersättning, motsvarar 80 procent de första 200 ersättningsdagarna och 70 procent de resterande 100 ersättningsdagar av hans eller hennes överenskomna fasta kontanta lön då anställningen upphör 24. Kompletterande omställningsersättning betalas inom en ramtid av 450 kalenderdagar efter det att anställningen har upphört. Efter denna ramtid betalas inte ersättning oavsett om arbetstagaren förbrukat tillgängliga ersättningsdagar eller inte. 21 Uppgift från Britt-Marie Granting, Omställningsfonden KOM KL 22 Uppgift från Catharina Bäck jurist vid arbetsgivarorganisationen SKL 23 3 1 mom. KOM-KL,12 1 mom. KOM-KL och 17 första stycket KOM-KL 24 12 2 mom. KOM-KL och 17 första stycket KOM-KL 14 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

2.2 Trygghetsfonden BAO - Finansförbundet Trygghetsfonden för Bankinstitutens arbetsgivarorganisation (BAO) och Finansförbundet är ett komplement till andra resurser på arbetsmarknaden 25. 2.2.1 Finansiering Finansiering av fondens verksamhet ansvarar arbetsgivaren för, som tillför fonden medel när behov uppstår. BAO ansvar för att detta säkerställs 26. 2.2.2 Villkor för rätt till ersättning Alla regler för fondens verksamhet finns enligt uppgift inte nedskrivna i ett samlat dokument 27. Fonden omfattar tillsvidareanställda tjänstemän som omfattas av kollektivavtal på bankområdet och som arbetar i företag anslutna till BAO-företaget och ska vara med i BAO sedan minst 1 år. Det är inte något krav att tjänstemannen är medlem i någon arbetstagarorganisation eller arbetslöshetskassa 28. Anställningen måste upphöra för att tjänstemannen ska omfattas av fondens stöd 29. Endast uppsägningar eller individuella överenskommelser som har sin grund i arbetsbrist, berättigar till att söka bidrag ur Trygghetsfonden 30. Ett av bidragen som kan sökas är utfyllnad av arbetslöshetsersättning. För att ha rätt till utfyllnadsersättning ska den uppsagde ha varit tillsvidareanställd tjänsteman ha varit sammanhängande anställd i samma eller olika banker/företag som är anslutna till BAO, under de senaste fem åren. Provanställningstiden räknas in i anställningsperioden. Tjänstemän som inte är anslutna till arbetslöshetskassan kan efter prövning beviljas motsvarande bidrag 31. 25 http://www.bao.se/trygghetsfonden, jfr Överenskommelse om Trygghetsfond BAO - Svenska Bankmannaförbundet, numera BAO - Finansförbundet 26 Uppgift från verkställande direktör Gunilla Grenö, Trygghetsfonden BAO- finansförbundet 27 Uppgift från verkställande direktören Gunilla Grenö, BAO 28 http://www.bao.se/trygghetsfonden 29 http://www.bao.se/trygghetsfonden 30 http://www.bao.se/trygghetsfonden 31 http://www.bao.se/trygghetsfonden Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 15

2.2.3 Ersättningens storlek Under ersättningsperioden enligt arbetslöshetsförsäkringen, det vill säga 300 dagar kompletterar Trygghetsfonden arbetslöshetsersättningen upp till 80 procent av lönen för lönedel som överstiger arbetslöshetskassans högsta lönetak upp till 25 000 kronor. Det betyder att en uppsagd banktjänsteman kan tillsammans med dagpenning från arbetslöshetskassan få 80 procent av sin slutlön upp till 25 000 kronor. Lön som överstiger 25 000 kronor per månad beaktas inte 32. För den som uppnått 55 års ålder kompletterar Trygghetsfonden, utöver de 300 dagarna, ytterligare 150 dagar arbetslöshetsersättning upp till 70 procent av lönen för den lönedel som överstigande arbetslöshetskassans högsta lönetak upp till 25 000 kronor. Det betyder att en banktjänsteman som är 55 år kan, oavsett om han eller hon får arbetslöshetsersättning på grund av en ny ersättningsperiod eller får aktivitetsstöd efter utförsäkring, få utfyllnad upp till 70 procent av lönen upp till 25 000 kronor 33. 2.2.4 Ansökan Det är arbetsgivaren som ansvarar för att informera om och anmäla tjänstemannen till Trygghetsfonden i samband med uppsägningen. Arbetsgivaren ska bifoga protokoll från medbestämmandeförhandling/överenskommelse mellan arbetsgivare och Finansförbundet om arbetsbristsituationen. Registrering från den enskilde ska komma in i samband med att anställningen upphör - senast ett år från den sista anställningsdagen 34. 2.3 Trygghetsavtalet för statligt anställda (TA) Trygghetsstiftelsen är en kollektivavtalsstiftelse som bildades 1990, samtidigt med trygghetsavtalets tillkomst, för att administrera och genomföra de aktiviteter som uttrycks i Trygghetsavtalet 35. Det är Trygghetsstiftelsen som beräknar och fattar beslut om avgångsersättning 36. 32 Uppgift från handläggare vid Trygghetsfonden BAO - Finansförbundet 33 Uppgift från handläggare vid Trygghetsfonden BAO - Finansförbundet 34 http://www.bao.se/trygghetsfonden 35 2 första stycket TA, www. Trygghetsstiftelsen.se 36 12 sjätte stycket TA 16 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

2.3.1 Finansiering Stiftelsen finansieras genom avsättning av belopp som parterna enas om i avtalsrörelsen 37. 2.3.2 Villkor för rätt till ersättning Trygghetsavtalet omfattar alla anställda inom det statliga avtalsområdet som är tillsvidareanställda och uppsagda på grund av arbetsbrist och har haft en eller flera anställningar under minst ett år är tillsvidareanställda och väljer att inte följa med vid en omlokalisering av verksamheten till en annan ort och som har haft en eller flera anställningar under minst ett år är tidsbegränsat anställda och som har haft en eller flera anställningar under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Sedan Trygghetsstiftelsens tillkomst 1990 har cirka 92 000 personer omfattats av Trygghetsavtalet. Under senare år har inflödet varierat mellan 2000-4000 personer. Enligt Trygghetsavtalet har en arbetstagare som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist rätt till avgångsersättning när arbetstagaren får ersättning från sin arbetslöshetskassa 38. Ersättningen betalas ut under lika lång tid som ersättningen från arbetslöshetskassan 39. För den som får inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassan utgörs avgångsersättningen av ett belopp som tillsammans med ersättning från arbetslöshetskassan motsvarar den procentsats 40 av den tidigare månadsinkomsten, som gäller för inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassan 41. Den som enbart får grundbeloppet från arbetslöshetskassan får avgångsersättning med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den procentsats i den tidigare månadsinkomsten, som gäller enligt12 tredje stycket, och det belopp som skulle ha betalats ut om arbetstagaren hade haft inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassan 42. 37 2 andra stycket TA 38 12 första stycket TA 39 12 andra stycket TA 40 Se 22 ALF 41 12 tredje stycket TA 42 12 fjärde stycket TA Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 17

2.3.3 Ansökan Arbetsgivaren ska underrätta Trygghetsstiftelsen om arbetssituationen så tidigt som möjligt 43. 2.4 Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan omfattar anställda inom Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och dess medlemmar och arbetsgivare som tecknar hängavtal med berörda fackliga organisationer, och medlemmar i Svenska kommunalarbetarförbundet, Fackförbundet Visionen, Lärarnas samverkansråd, akademikerförbundet SSR, Jusek med förtecknade förbund 44 och Kyrkans akademikerförbund. Svenska kyrkans trygghetsråd är en kollektivavtalsstiftelse som i enlighet med avtalet ska kunna ge stöd och bidrag till åtgärder för de inblandade i förändringsoch utvecklingsarbetet i syfte att förhindra arbetslöshet för anställda 45. Rådets styrelse är högsta beslutande organ för verksamheten som regleras av Omställningsavtalet 46. 2.4.1 Finansiering Styrelsen svarar bland annat för utfästelser enligt omställningsavtalet och ansvarar för förmögenhetsförvaltningen med därtill hörande frågor. Kostnader som följer av beslut enligt avtalet bekostas helt eller delvis av Kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsråd, med undantag för uppsägningslön vid förlängd uppsägningstid, vilken bekostas direkt av arbetsgivaren. Styrelsen svarar för att åtgärderna kan finansieras. Kostnaderna finansieras genom att arbetsgivarna årligen betalar in en avgift motsvarande en viss del av arbetsgivarens totala lönesumma per år. Styrelsens uppgift är att bestämma avgiften till Kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsråd. Avgiften betalas därefter in enligt Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations anvisningar för avsättningar till Kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsråd 47. 43 11 första och andra stycket förhandlingsprotokollet den 23 februari 2012 TA 44 Sveriges Arkitekter, Civilekonomerna, DIK-förbundet, förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetarna, SRAT, Skogsakademikerna, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Vårdförbundet 45 Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan, s. 4 46 Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan, s. 4 47 Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan, s. 5 18 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

2.4.2 Villkor för rätt till ersättning Enligt omställningsavtalet lämnas avgångsersättning (AGE) om följande krav är uppfyllda: Den anställde ska senast på avgångsdagen ha varit anställd mer än fem år sammanhängande hos arbetsgivaren. Om den anställde före uppsägningen har arbetat minst fem år i följd hos flera arbetsgivare som är anslutna till Svenska kyrkans trygghetsråd får den anställde tillgodoräkna sig anställningstid även i den föregående anställningen. Den anställde ska bli arbetslös när anställningen upphör. Rätt till AGE är personlig och upphör om den ersättningsberättigade har rätt till sjukersättning, pension eller avlider. AGE kan lämnas under längst tre år. En arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till avgångsersättning när arbetstagaren får ersättning från arbetslöshetskassan. Avgångsersättningen lämnas under lika lång tid som ersättningen från arbetslöshetskassan. Den som får inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassan får avgångsersättningen med ett belopp som tillsammans med ersättningen från arbetslöshetskassan motsvarar den procentsats av den tidigare månadsinkomsten, som gäller för inkomstrelaterad ersättning. Den som får enbart grundbelopp från arbetslöshetskassan får avgångsersättning med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den procentsats av den tidigare månadsinkomsten, som gäller enligt föregående stycke och det belopp som skulle ha betalats ut om arbetstagaren hade haft inkomstrelaterad ersättning. Med månadslön avses lön enligt vad som anges i 15 Kyrkans AB-2008 och lämnas i proportion till arbetstagarens sysselsättningsgrad vid anställningens upphörande 48. Under tiden som AGE lämnas till en tidigare anställd ska de kollektivavtalsreglerade försäkringarna gälla och tiden får tillgodoräknas för ålderspension 49. 2.4.3 Ansökan Såväl arbetsgivaren som den anställde ska ansöka om stöd och skicka ansökan till Kollektivavtalsstiftelsen Svenska kyrkans trygghetsråd, som tillhandahåller ansökningsformulär. Ansökan måste ha kommit in till rådet inom två år från avgångstidpunkten för att stödet ska kunna beviljas. 48 Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan, s. 8 49 Omställningsavtalet för trossamfundet Svenska kyrkan, s. 7-8 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 19

2.5 Omställningsavtalet mellan arbetsgivarförbund i Svenskt Näringsliv och PTK för privattjänstemännen Enligt omställningsavtalet mellan arbetsgivareförbunden i Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK, kan avgångsersättning så kallad AGE lämnas till en anställd tjänsteman som blir uppsagd på grund av arbetsbrist. AGE lämnas av Trygghetsrådet 50. Trygghetsrådet är en kollektivavtalsstiftelse 51, vars uppdrag är att skapa framgångsrika förändringsprocesser för de anslutna företagen och deras medarbetare. Målet är att stötta medarbetare som blir uppsagda på grund av arbetsbrist eller riskerar att bli det, på deras väg mot ett nytt arbete 52. 2.5.1 Finansiering SAF, numera Svenskt Näringsliv och PTK beslutar om den avgift som varje år ska betalas in till Trygghetsrådet 53. Avgiften till Trygghetsrådet för bl.a. AGE ska vara 0,30 procent per år 54. 2.5.2 Villkor för rätt till avgångsersättning Enligt avtalet lämnas AGE efter prövning av den anställdes enskilda förhållanden under förutsättning att följande krav är uppfyllda: Den anställde ska ha arbetat vid och ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist i ett företag som är anslutet till Trygghetsrådet. Den anställde ska senast avgångsdagen ha fyllt 40 år och ha varit anställd fem år sammanhängande tid i företaget. Om den anställde inom fem år före den aktuella uppsägningen sagts upp från ett annat till Trygghetsrådet anslutet företag får han eller hon tillgodoräkna sig anställningstid även i den föregående anställningen. Den anställde ska bli arbetslös vid anställningens upphörande 55. AGE lämnas i proportion till arbetstidens längd. För kortare tid än fem timmar i veckan lämnas ingen AGE 56. 50 7 omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK 51 3 förhandlingsprotokoll 1997-12-18 52 3 förhandlingsprotokoll 1997-12-18 53 3 omställningsavtalet 54 7 förhandlingsprotokoll 1997-12-18 55 8 första stycket omställningsavtalet 56 8 andra stycket omställningsavtalet 20 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

Rätt till AGE är personlig och kan inte överlåtas till annan 57. AGE är ett komplement till arbetslöshetsersättningen och innebär att arbetstagaren får cirka 70 procent av sin tidigare lön under de första sex ersättningsmånaderna. Därefter reduceras ersättningen till cirka 50 procent av sin tidigare lön 58. 2.5.3 Avgångsersättningens längd och storlek Ersättningen kan lämnas för den som är mellan 40-44 år under sex månader med 70 procent av tidigare lön. För personer som är mellan 45-59 år lämnas ersättning i totalt tolv månader först med 70 procent av lönen i sex månader och därefter med 50 procent av lönen i ytterligare sex månader. Personer som är 60-65 år får ersättning totalt arton månader, varav de första sex månaderna omfattar en nivå på 70 procent av den tidigare lönen medan de återstående tolv månaderna omfattar 50 procent av lönen 59. 2.5.4 Ansökan Såväl företaget som den anställde ska sända in en ansökan om AGE till Trygghetsrådet. Ansökan måste ha kommit in till Trygghetsrådet inom två år från avgångstidpunkten för att AGE ska kunna beviljas 60. 2.6 Omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen samt svensk Scenkonst och Förhandlings- och samverkansrådet PTK Kollektivavtalsstiftelsen trygghet i samverkan (TRS), är en kollektivavtalsstiftelse som erbjuder stöd till omställning och utveckling för individer och verksamhet i de anslutna organisationerna och företagen 61. Trygghetsrådet TRS bildades 1972 då arbetsmarknadens första trygghetsavtal tecknades i Sverige. Parterna i kollektivavtalet har sedan dess ändrats och idag omfatta avtalet både tjänstemän och arbetare i de företag och organisationer som är ansluta till följande kollektivavtal: 57 8 tredje stycket omställningsavtalet. 58 www.trr.se/uppsagda/din-ekonomi 59 www.trr.se/uppsagda/din-ekonomi 60 9 omställningsavtalet 61 2 1 mom. första stycket, www.trs.se/om oss/ Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 21

Arbetsgivaralliansens Svensk Scenkonsts Teatercentrums Danscentrums, och Länsmuseernas. TRS ger också stöd till tjänstemän inom avtalsområdena Glasmästeri, Måleri och Svensk Industriförening samt ett stort antal näranslutna arbetsgivare 62. 2.6.1 Finansiering Arbetsgivarorganisationerna och PTK beslutar om den avgift som arbetsgivare ska betala in till TRS 63. 2.6.2 Villkor för rätt till ersättning Trygghetsrådet TRS lämnar genom omställningsavtalet AGE efter prövning av den enskildes förhållanden, förutsatt att följande krav är uppfyllda. Arbetstagaren har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller inte erbjudits fortsatt arbete efter en tidsbegränsad anställning. Arbetstagaren har varit anställd hos en eller flera arbetsgivare under minst fem års sammanhängande tid. Arbetsgivaren eller arbetsgivarna måste vara anslutna till Trygghetsrådet TRS. Arbetstagaren har haft en arbetstid på minst 8 timmar per vecka. Uppsägningen ska gälla minst tjugo procent av tidigare arbetstid. Arbetstagaren är inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, eller deltar i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd 64. Rätt till AGE är personlig och kan inte överlåtas till någon annan 65. 2.6.3 Avgångsersättningens längd och storlek AGE lämnas under maximalt 18 månader för den som är under 60 år. De första sex månaderna får arbetstagaren en ersättning som tillsammans med dagpenningen motsvarar 75 procent av tidigare lön. Under nästa sexmånaders- 62 www.trs.se/omoss 63 5 första stycket omställningsavtalet TRS 64 2 1 mom. omställningsavtalet TRS 65 2 1 mom. andra stycket omställningsavtalet TRS 22 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

period fyller ersättningen på upp till 70 procent av tidigare lön och under de sista sex månaderna fyller ersättningen på upp till 50 procent av tidigare lön. Procenttalet anger nivån på ersättningen i förhållande till den tidigare lönen. Det är summan av den i förväg fastställda arbetslöshetsersättningen och AGE. Ersättningen kan maximalt uppgå till 250 000 kronor före skatt. Den som är mellan 60 och 65 år kan få AGE maximalt 24 månader. De första sex månaderna får arbetstagaren en ersättning som tillsammans med dagpenningen motsvarar 75 procent av den tidigare lönen. Nästa sexmånadersperiod fyller ersättningen på upp till 70 procent av den tidigare lönen. Under den tredje sexmånadersperioden fyller ersättningen på upp till 65 procent av den tidigare lönen. Den sista sexmånadersperioden fyller ersättningen på upp till 50 procent av den tidigare lönen. Även här är den maximala ersättningen 250 000 kronor före skatt 66. 2.6.4 Ansökan Ansökan om AGE görs hos Trygghetsrådet TRS. Det är arbetsgivaren eller arbetstagaren som gör ansökan. Ansökan måste ha kommit in till TRS inom ett år från avgångstidpunkten för att stöd ska kunna beviljas 67. 2.7 Omställningsavtal och omställningsförsäkringar mellan Svenskt Näringsliv och LO AFA-försäkringarna utgör kollektivavtalsgrundande försäkringar. Inom AFAförsäkringarna ingår en avgångsbidragsförsäkring på grund av arbetsbrist 68. Försäkring gäller för den som är privat anställd arbetare eller kooperativt anställd arbetare 69. 2.7.1 Finansiering Finansieringen av omställningsförsäkringen, det vill säga, avgångsbidragsförsäkringen och omställningsstödet sker genom avgifter och premier. Kollektivavtalet styr avgifterna och försäkringsavtalet styr premierna 70 66 Uppgifterna om ersättningsnivåer har hämtats från www.trs.se/arbetstagare/dinekonomi/avgaangsersaettning,-age.aspx 67 3 omställningsavtalet TRS 68 AFA-försäkringar, Omställningsförsäkring och Avtalspension SAF-LO, försäkringsvillkor och bestämmelser, utgivna i juni 2012, s. 3 69 www.afaforsakring.se/foraforsakringar/forsakringar-vid-arbetsbrist/ 70 www.fora.se/företag/premier, avgifter och faktura Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 23

För företag som är bundna av kollektivavtal och medlemmar i Svenskt Näringsliv är premien för omställningsförsäkringen 71 under 2012 0,30 och under 2013 0,15 procent av lönesumman. För företag med hängavtal är premien under 2012 0,60 procent och under 2013 0,45 procent av lönesumman. 2.7.2 Villkor för rätt till avgångsbidrag En arbetstagare kan få s.k. avgångsbidrag (AGB) om han eller hon har en tillsvidareanställning har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, till exempel minskad orderingång, omorganisation har fyllt 40 år när tillsvidareanställningen upphörde har varit anställd i minst 50 månader under en femårsperiod hos ett eller flera företag som har försäkringen har blivit uppsagd men får fortsätta att arbeta i samma företag eller annat företag i koncernen men med kortare arbetstid 72. En arbetstagare har rätt till AGB längst till och med månaden då han eller hon fyller 65 år 73. En arbetstagare har inte rätt till AGB om han eller hon får fortsatt arbete hos samma företag eller annat företag i koncernen inom tre månader eller har avböjt sådant arbete i samband med övergång av verksamhet går över till förvärvande företag eller avböjer att följa med vid verksamhetsövergången och då blir uppsagd av det överlåtande företaget. För rätt till avgångsbidrag krävs inte att arbetstagaren är arbetslös 74. 2.7.3 Avgångsbidragets storlek Avgångsbidraget är ett engångsbelopp och lämnas under 2011-2012 med mellan 27 900 och 41 100 kronor för den som har haft en heltidsanställning 75. För den som blir uppsagd under 2013 är beloppet mellan 29 200 och 42 950 kronor 76. 71 www.fora.se/företag/premier,avgifter och faktura 72 3 försäkringsvillkor för AGB 73 5 första stycket försäkringsvillkor för AGB 74 Se t.ex. sista punkten under kvalifikationskraven för rätt till AGB 75 2 försäkringsvillor för AGB 76 www.afaforsakring.se/foraforsakringar/forsakring-vid-arbetsbrist/ 24 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF

2.7.4 Ansökan Arbetstagaren anmäler till AFA Livförsäkring om förhållanden som kan föranleda ersättning. Anmälan ska ha kommit in till AFA Livförsäkring inom två år från anställningens upphörande för att rätt till ersättning ska föreligga 77. 2.8 KFO - Handels trygghetsavtal Folksam administrerar trygghetsavtalet på uppdrag av kollektivavtalsstiftelsen KFO-Handels 78. 2.8.1 Finansiering Trygghetsfonden KFO-Handels verksamhet finansieras genom att arbetsgivarna betalar in en avgift på den totala lönesumman för föregående år. 2.8.2 Villkor för rätt till bidrag och avgångsersättning Arbetstagare som är tjänsteman inom kooperativ verksamhet omfattas av KFO- Handels trygghetsavtal. Det innebär att arbetstagaren i vissa fall kan få bidrag från en trygghetsfond och i andra fall avgångsersättning (AGE). För att insatser från Trygghetsfonden ska komma ifråga krävs att den anställde är tillsvidareanställd vid uppsägningstillfället en anställd har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist från tillsvidareanställning som varat längre än 1 år den anställde har arbetat minst 16 timmar per vecka företaget är anslutet till Trygghetsfonden 79. AGE beviljas tjänstemän som uppfyller följande krav på ålder och anställningstid: Tjänstemannen ska senast sista anställningsdagen ha fyllt 40 år och ha varit anställd minst fem år sammanhängande tid inom företaget eller koncernen. All sammanhängande tid inom företaget/ koncernen får medräknas, även tidigare tid som arbetare, VD eller huvuddelägare. Anställningstid såväl som tid med visstidsanställning medräknas, om visstidsanställningen varat minst sex månader. Tid under vilken tjänstemannen har varit tjänstledig räknas fullt ut som anställningstid. 77 9 försäkringsvillkor AGB 78 www.folksam.se/pension/tjanstpension/kooperativtjanstepensioner/... 79 Huvudregeln enligt 1.1 Trygghetsavtalet KFO Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF 25

Om tjänstemannen på egen begäran slutar sin anställning under uppsägningstiden för att påbörja annan anställning, utbildning eller annan anställningsbefrämjande verksamhet, räknas ändå den sista dag av den kollektivavtalsenliga uppsägningstiden som slutdatum, när det gäller att beräkna ålder och anställningstid. Tjänsteman som fått ny anställning och inom ett år slutar denna på egen begäran kan efter prövning återtas till AGE-systemet 80. För arbetare som förlorar arbetet på grund av arbetsbrist inom kooperativa företag kan om villkoren därför uppfylls få avgångsbidrag (AGB). Avgångsbidragen regleras genom AFA-livförsäkring. 2.8.3 Ersättningens storlek AGE kompletterar arbetslöshetsersättningen. AGE tillsammans med arbetslöshetsersättning ska motsvara 70 procent av tidigare lön under de första sex ersättningsmånaderna, och därefter med 50 procent av den tidigare lönen 81. 2.8.4 Ansökan Arbetstagaren och arbetsgivaren ansöker tillsammans om bidrag från trygghetsfonden samt AGE genom att fylla i blanketten ansökan till KFO-Handels Trygghets- och AGE-fond. Blanketten med bilagor skickas till Folksam 82. 2.9 Trygghetsavtalet mellan Fastigo och fackförbunden Unionen, Visionen, Ledarna, och AIF akademikerförbunden Trygghetsrådet Fastigo (TRF) är en kollektivavtalsstiftelse. Rådets styrelse är högsta beslutande organ och ytterst ansvarig för verksamheten 83. 2.9.1 Finansiering Medel för Trygghetsrådets verksamhet ska varje år avsättas till en Trygghetsfond. Belopp som avsätts ska motsvara viss procentsats av lönesumman för samtliga tjänstemän oberoende av organisationshemvist, med undantag för 80 Grundregler för AGE enligt 10.1 Trygghetsavtalet KFO 81 KFO-Handels Trygghetsavtal, s. 5 utbetalning av AGE, jfr 2 1 mom. det ursprungliga trygghetsavtalet 82 www.folksam.se/pension/avtalsochtjäanstepension/kooperativatjanstepensioner/..., jfr 2 2 mom. Det ursprungliga trygghetsavtalet 83 7 första stycket tjänstemännens trygghetsavtal mellan Fastigo och. Unionen m.fl. 26 Konsekvensanalys av avgångs -eller omställningsersättningar och avgångsbidrag, IAF