VÄLKOMMEN TILL RELIGIONSVETENSKAP

VÄLKOMMEN TILL RELIGIONSVETENSKAP Världens religioner tilldrar sig idag ett allt större intresse. Det beror bl.a. på att kulturerna är starkt beroende av de religioner som förekommer i samhällena, vidare på att möten och konflikter ofta följer religiösa gränsdragningar och att människors tänkesätt i etiska och moraliska frågor knyts till religiösa föreställningar och beteenden. Därför är det viktigt att studera religionerna vetenskapligt på en akademisk nivå. Inom ämnet religionsvetenskap studerar vi världens religioner både i historia och i nutid (bl.a. judendom, islam, hinduism, buddhism, konfucianism, taoism, shintoism, zoroastrism och nya religiösa rörelser). Vi har huvudsakligen fyra infallsvinklar: det rent historiska studiet, det jämförande studiet, det religionspsykologiska och det religionssociologiska studiet. Till detta kan ytterligare läggas ett religionsantropologiskt och ett religionspedagogiskt studium. Inom ämnet ges således en mängd olika infallsvinklar på det fenomen som vi kallar religion. Vi sysslar mycket med icke-kristna religioner men kommer också, särskilt inom religionssociologin och religionspsykologin, in på de religiösa förhållandena i vår egen del av världen. Religionsvetenskap finns som ämne vid både Humanistiska och Teologiska fakulteten. Tyngdpunkten är förlagd till Humanistiska fakulteten, till vilken ämnet även administrativt hör. Således har även teologer förmånen att kunna läsa religionsvetenskap som huvudämne. Studierna i ämnet religionsvetenskap är upplagda i grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier. Grundstudierna omfattar 25 studiepoäng och läses det första studieåret. Ämnesstudier till en omfattning av 35 studiepoäng läses det andra studieåret. Det tredje läsåret deltar man i ett seminarium och skriver sin kandidatavhandling (10 studiepoäng). Det fjärde läsåret väljer studerande sin infallsvinkel och fokus inom religionsvetenskapen och lär sig även recensionsteknik. Det fjärde läsårets studier kallas fördjupade studier och motsvarar 40 studiepoäng. Det femte läsåret skriver man en avhandling pro gradu i samband med magisterseminariet. Seminariet och avhandlingen, som är en vetenskaplig uppsats, är värda 40 studiepoäng. I grundstudierna lär man sig om grundbegreppen och förhållningssätten i världens stora religioner ur ett jämförande perspektiv och vad ämnet religionsvetenskap handlar om. Man studerar hur religion praktiseras inom de olika traditionerna och bekantar sig med de heliga texterna från olika områden. Redan under grundstudierna sker en fördjupning av kunskaperna om religionerna i Främre Orienten, framför allt judendomen och islam. Man 1

fördjupar även kunskaperna om Indiens religioner. Vid sidan av detta introduceras den studerande också i samtida religiösa röreslser och strömningar som direkt eller indirekt har stor betydelse idag. Undervisningen sker i form av föreläsningar, genom deltagande i kurser med efterföljande tentamen samt genom självständigt studium. I ämnesstudierna läser man religionssociologi, religionspsykologi och religionsantropologi samt lär sig om metoder. Metodkursen är viktig eftersom den ger insikt i hur man konkret "gör vetenskap" med t.ex. hjälp av intervjuer. Tillsammans ger alla de här kurserna viktiga pusselbitar för den första självständiga vetenskapliga uppsatsen, dvs. kandidatavhandlingen. Utöver det här innehåller ämnesstudierna 3 st valbara kurser genom vilka man (1) läser mera om något perspektiv eller tema inom religionsvetenskapen, t.ex. religion och genus, religion och populärkultur, religionsantropologi osv. och (2) fördjupar sig i någon religion. Hur man väljer bland de här kurserna är viktigt med tanke på kandidatavhandlingen. Det är de första stegen mot en egen inriktning inom ämnet religionsvetenskap. De fördjupade studiernas innehåll diskuteras alltid i samråd med examinator. I regel skall fjärde läsårets studier stöda skrivandet av avhandlingen pro gradu. Ämnet religionsvetenskap har få lärarresurser. En del av studierna kommer därför att bestå av självständigt arbete och deltagande i studiecirklar. Kontakta lektorerna för uppgifter om pågående studiecirklar. Studerande uppmanas ta del av gästföreläsningar samt även bekanta sig med kursutbudet vid Åbo universitet och Öppna Universitetet/CLL. Enligt överenskommelse med egenlärare kan alltså även gästföreläsningar ingå i studierna som specialiseringskurser. I början av studierna ges en mängd föreläsningskurser som man i regel bör följa och tentera på det sätt som man kommer överens om på kursen. Inom ämnet rekommenderas även att studenten i ett tidigt skede av studierna skriver bokreferat. Litteraturvalet diskuteras med examinator när det avviker från uppgifterna i MinPlan där förslagen är exempel på tentamens- eller referatlitteratur. Ämnesrådslaget består av alla huvudämnesstuderande, forskare och personal. Ämnesrådslaget träffas minst två gånger per termin samt vid behov. Kallelse till ämnesrådslaget kungörs på anslagstavlan och skickas per e-post. 2

PERSONAL OCH KONTAKTUPPGIFTER Kansli: Arken, Fabriksgatan 2, 20500 Åbo. Tfn 02 215 4838, fax 02 215 4534. Ämnesansvarig Nynäs, Peter, TD. Träffas se nedan. Professor Nynäs, Peter, TD, professor i religionsvetenskap, träffas enligt överenskommelse, tfn 040 587 3187, e-post: peter.nynas@abo.fi. Docenter Ayim-Aboagye, Desmond, FD, docent i religionsvetenskap, särskilt afrikansk religion, utnämnd 13.11.1997. Broo, Måns, FD, docent i religionsvetenskap, utnämnd 22.3.2009. Frisk, Liselotte, FD, docent i religionsvetenskap, utnämnd 18.12.2001. Gothóni, René, TD, docent i religionshistoria, utnämnd 18.12.1985. Granholm, Kennet, FD, docent i religionsvetenskap, särskilt nyreligiositet och västerländsk esoterism, utnämnd 25.11.2009. Häger, Andreas, FD, docent i religionssociologi, utnämnd 20.10.2006. Illman, Ruth, FD, docent i religionsvetenskap, utnämnd 11.8.2006. Leppäkari, Maria, TD, docent i religionsvetenskap, utnämnd 12.2012. Lindberg, Christer, TD, docent i religionsvetenskap, utnämnd 29.10.2004. Sjödin, Ulf, FD, docent i religionsvetenskap, särskilt religionsbeteendevetenskap, utnämnd 23.1.2001. Suutala, Maria, FD, docent i religionshistoria, särskilt idéhistoriska frågor rörande människans förhållande till naturen, utnämnd 11.11.1992. Akademilektor Svanberg, Jan, FD, träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn 215 4590, e-post: jan.svanberg@abo.fi Akademilektor Broo, Måns, FD, docent, tjänstledig höstterminen 2014 träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn 215 4690, e-post: mans.broo@abo.fi. Vikarie Sjö, Sofia, TD, universitetslärare höstterminen 2014 träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn 215 4690, e-post: sofia.sjo@abo.fi. 3

Timlärare Björkman, Nina, FM Blomqvist, Nana, FM Ingman, Peik, FM Kontala, Janne, FM Lassander, Mika, FD Leppäkari, Maria, TD, docent Ramstedt, Tommy, FM Sjö, Sofia, TD Forskare Se ämnets hemsida på http://www.abo.fi/institution/forskarehfrelvet Projektsekreterare, PCCR Dahl, Karoliina, FM, tfn 215 4464, e-post: karoliina.dahl@abo.fi Amanuens Holmberg, Anne, socionom, tfn 215 4838, e-post: anne.holmberg@abo.fi Deltid: tisdag-torsdag. Egenlärare HF: Svanberg, Jan TF: HT Sofia Sjö, VT Broo, Måns Tutorer Andersson, Tove, e-post: tove.m.andersson@abo.fi Ekebom, Linn, e-post: linn.ekebom@abo.fi 4

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 1. Detta är en normalstudieplan. Det innebär att den framställer hur studierna kan se ut. Variationsmöjligheterna är flera. 2. Modulerna eller studieenheterna är fastställda av respektive fakultet. Den innehållsliga utformningen (vilka böcker man läser) kan vara olika. Diskutera först med examinator. 3. Examen regleras av de olika examensstadgorna och andra av Åbo Akademi antagna bestämmelser, som hittas på ÅA:s webbsidor och i MinPlan. 4. Alla moduler kan i teorin läsas på egen hand och tenteras för examinator. I praktiken har det dock visat sig nödvändigt med undervisning (föreläsningar, kurser och seminarier), särskilt för dem som inte har lång studievana. Seminarierna kräver obligatorisk närvaro. 5. Kursutbudet vid ämnet varierar från år till år beroende på ekonomiska resurser och lärarkrafter. Det är viktigt att man deltar i undervisningen så mycket som möjligt. 6. De flesta kurser slutar med någon form av examination. Har man blivit godkänd i examinationen motsvarar det ett bestämt moment i studieplanen, som då anses vara avklarat. Den lärare som håller en kurs svarar själv för examinationen. 7. Vid institutionen ges tutorledd undervisning av längre hunna studerande. Denna undervisning ges i specialområden samt i grundstudierna när den ekonomiska situationen inte möjliggör timlärarresurser. 8. Studerandena uppmanas i ett tidigt skede av studierna att skriva bokreferat, dessa kan fungera som alternativ till tentamen. 9. Det går alltid att lyfta in kurser i studieplanen, även om sådana inte skulle finnas nämnda. I beskrivningen av modulerna nämns dock de vanligaste kurserna. 10. Gästföreläsningar går att lyfta in i studieplanen genom presentation av föreläsningsdagbok eller referat av närstående litteratur. 11. Observera att gästföreläsningar och kortkurser även kan integreras i examen. I en humanistisk kandidatexamen à 180 sp (med ett långt biämne) finns möjlighet till maximalt 35 sp valfria studier. Dessa studier kan vara studier i huvudämnet som överskrider minimikraven. Läser man två biämnen finns möjlighet till 10 sp 5

valfria studier som även kan vara huvudämnets kurser. Det är alltså möjligt att läsa fler religionsvetenskapliga kurser än minimikravet och integrera dessa i examen. 12. Studerande rekommenderas att bilda studiecirklar. Detta är speciellt viktigt i moduler där undervisning inte ges. Kontakta personalen för information om vilka studiecirklar som är aktiva. 13. Exkursioner kan ingå som ett moment i studiegången. Det är önskvärt att studerandena deltar i exkursioner anordnade av ämnet. 14. Seminarierna är mycket viktiga. Man kan därför inte dispenseras från dem. Seminarierna sträcker sig över ett helt läsår. 15. Ämnet religionsvetenskap läses både vid Humanistiska fakulteten och vid Teologiska fakulteten. Innehållet i modulerna vid båda fakulteterna varierar men undervisningen samordnas så mycket som möjligt. Utöver detta ingår religionsvetenskap i allmän teologi (ett humanistiskt ämne som sköts av Teologiska fakulteten/öppna universitetet) samt i studierna vid Pedagogiska fakulteten. 16. Tentamen sker skriftligt på allmänna tentamensdagar. 17. Kurserna tenteras vid överenskommen tidpunkt. 18. Man bör sträva efter att tentera större helheter (ca 5 böcker) på en gång. Undantag är kurserna. Det är viktigt att man är väl förberedd för varje tentamen. 19. Tentamensanmälan till allmän tentamensdag sker elektroniskt enligt fakultetens anvisningar. I övrigt följs tentamensinstruktionen. 20. I samband med att terminerna börjar och avslutas uppmanas alla studerande att tillsammans med egenläraren planera och evaluera studiegången. 21. Donnerska institutet/steinerbiblioteket tillhandahåller många av våra kursböcker. Besök Steinerbiblioteket, Biskopsgatan 13 när du planerar ta en kurs. 22. Meddelanden om förändringar och annan viktig information ges på anslagstavlorna vid ämnet samt via e-postlistan relvet@abo.fi.kontakta ämnets kansli för att komma med på e-postlistan! Även ämnesföreningen Gnosis har en e- postlista. Kontakta någon i Gnosis styrelse (e-post gnosis@abo.fi) för att komma med i ämnesföreningen. 6

Bedömningsgrunder för kurshelheters omfattning Beräkningen av arbetsinsatsen nedan är uppgjord i enlighet med nationell rekommendation för ämnet religionsvetenskap. Lärare och examinator bedömer arbetsinsatsens omfattning för olika kurser och i olika fall. En studiepoäng motsvarar ca 27 h studier i vilket ingår både kontaktundervisning och självstudier. Studerandes genomsnittliga arbetsvecka anses vara 40 h, dvs. 1,5 sp (3 sp motsvarar två arbetsveckor). Ett arbetsår omfattar ca 1600 h arbetstimmar. För kontaktundervisning (seminarier, handledning, katederundervisning etc) beräknas förhållandet mellan undervisning och självstudier enligt relationen 1:1. Detta gäller i de fall då undervisningen utgör grund för examination, liksom för de slag av undervisning som förutsätter förberedelser. I de fall undervisningen inte examineras är relationen 1:0 och ifall PBL (problem baserat lärande) appliceras som metod i undervisningen är relationen 1:4. Ifall litteratur är referensmaterial beräknas inte separat tid för detta. Självstudier kan innefatta litteraturstudier och förberedelse och fördjupning inför tentamen, skriftliga arbeten i form av uppsatser, essäer och referat, samt andra slag av uppgifter, övningar och examinationsformer. 800 sidor medelsvår litteratur på svenska beräknas motsvara 40 arbetstimmar dvs. 1,5 sp (100ss/5h). 400 sidor innehållsligt krävande litteratur på främmande språk beräknas motsvara 40 arbetstimmar, dvs. 1,5 sp (100ss /10h). Exempel på beräkning av arbetsinsats för 5 sp (135 arbetstimmar) kurs: Arbetsmoment Litteraturbaserad frivillig undervisning 30 h Undervisning med förberedande uppgift 4 h Litteratur / svenska 400 ss Litteratur / engelska 800 ss Summa: Arbetsinsats 30 h 8 h 20 h 80 h 140 h Arbetsmoment Litteratur/ svenska 400 ss Litteratur / engelska 800 ss Skriftlig essä Summa: Arbetsinsats 20 h 80 h 35 h 135 h 7

För ett skriftligt arbete (essä, uppsats etc) som utgör en argumentationsmässig och reflektiv välredigerad helhet beräknas 3 h per sida (radavstånd 1,5 12 pt TNR). Ett skriftligt arbete som i exemplet ovan beräknas motsvara en arbetsinsats om 35 h, omfattar således ca 12 ss. Arbetsmoment Litteratur/ svenska 500 ss Litteratur / engelska 1000 ss Hemtentamen Summa: Arbetsinsats 25 h 100 h 8 h 133 h 8

Plagiathantering Ett universitets kvalitet vilar i första hand på omgivningens tilltro till verksamheten. Ifall någon skulle ifrågasätta trovärdigheten måste universitetet dock kunna visa på ett system som garanterar att verksamheten håller god kvalitet. Åbo Akademi har under en längre tid haft få konstaterade fall av plagiat i skriftliga arbeten. I takt med att tillgängligheten till elektroniskt material har ökat har antalet plagiatfall ökat även inom universitetsvärlden. För att garantera trovärdigheten för Åbo Akademi används programvaran Urkund för plagiatdetektion. Den övergripande regeln är att i alla texter (uppsatser, referat, PM, artiklar etc) som man skriver så används referenser och litteraturförteckning. Man måste alltid vara ytterst noggrann med att ange de källor som man använder sig av i texten. Det här gäller både för löpande text som har formulerats med egna ord på basis av annan text och för direkta citat. Användningen av Urkund följer en enkel princip. Studerande skickar in sina kandidatuppsatser och magisteravhandlingar per e-post till systemet. Det är den version av ditt examensarbete som bedöms som också ska plagiatgranskas, dvs. du skickar in ditt examensarbete för plagiatgranskning samtidigt då du skickar in det för bedömning. Skriv namnet på din uppsats i rubrikraden i mejlet. Inlämningsarbetet sätts som bifogad fil. Skicka till peter.nynas.abo@analys.urkund.se eller jan.svanberg.abo@analys.urkund.se. Uppsatsen analyseras och jämförs med andra dokument från tre olika källor: elektronisk litteratur, webbsidor, Urkunds dokumentdatabas (alla inlämnade och analyserade uppsatser sparas). Varje ord och mening i en uppsats analyseras inte utan endast strängar på 5-10 ord jämförs. Läraren får sedan tillgång till analysen och bedömer utifrån den om det är fråga om plagiat. Alla meddelade kopior behöver inte vara plagiat utan kan utgöra en del av en korrekt citering. Studenternas uppsatser sparas i Urkund, men enbart som jämförelsematerial. Länkar Urkund det system som Åbo Akademi använder: www.urkund.se Akademins sidor om plagiathantering: www.abo.fi/student/etik_plagiat I Urkunds plagiathandbok för studenter kan du läsa mer om vad plagiat är: www.urkund.se/se/support_handboken.asp 9

STUDIEGÅNGEN GRUNDSTUDIER (25 sp) 117010.0 Introduktion till religionsvetenskapen 5 sp 117011.0 Islam 5 sp 117012.0 Judendom och kristendom 5 sp 117003.0 Hinduism och buddhism 5 sp 117013.0 Nyreligiositet/samtida religioner 5 sp ÄMNESSTUDIER (35 sp + 10 sp) 117216.0 Religionssociologi I 5 sp 117215.0 Religionspsykologi I 5 sp 100910.0 Metod och teori, del I 5 sp 117325.0 Metod och teori, del 2 5 sp xxxxxx.x 3 st. kurser à 5 sp väljs. Se separat lista. Kurser väljs från både block I och block II. 117990.0 Kandidatavhandling och proseminarium för 10 sp huvudämnesstuderande 117290.0 Proseminarium och uppsats för biämnesstuderande 5 sp FÖRDJUPADE STUDIER (80 sp) 117500.2 Fördjupade studier (metod) 10 sp 117501.2 Fördjupade studier (teori) 10 sp 117502.2 Religionsvetenskap i fokus 10 sp 117510.1 Recensionsverkstaden 5 sp 117515.1 Specialiseringskurs i religionsvetenskap (se separat lista) 5 sp 117991.0 Avhandling pro gradu och magisterseminariet 40 sp 10

Studiegången enligt årskurs och period Studierna är indelade i fyra perioder per läsår. Perioderna läsåret 2014-2015 är Period 1 1.9-24.10.2014 Period 2 27.10-19.12.2014 Period 3 7.1-13.3.2015 Period 4 16.3-29.5.2015 Grundstudier 25 sp, årskurs 1 Period 1 Introduktion till religionsvetenskapen 5 sp Period 1 Hinduism och buddhism 5 sp Period 2 Judendom och kristendom 5 sp Period 3 Islam 5 sp Period 4 Nyreligiositet/samtida religioner 5 sp Ämnesstudier 35, årskurs 2 Period 1, 2 Metod och teori, del 1 5 sp Period 1, 2 Metod och teori, del 2 5 sp Period 2 Religionspsykologi I 5 sp Period 3 Religionssociologi I 5 sp Period 2-4 Valfria specialkurser 15 sp Ämnesstudier, årskurs 3 Hela året Kandidatavhandling & seminarier 10 sp Fördjupade studier 40+40 sp årskurs 4 och 5 Hela året Fördjupade studier (metod) 10 sp Läskurs Fördjupade studier (teori) 10 sp Period 1,2, 4 Religionsvetenskap i fokus 10 sp Hela året Recensionsverkstaden 5 sp Specialiseringskurs i religionsvetenskap (se separat lista) 5 sp Hela året Avhandling pro gradu & magisterseminarium 40 sp 11

KURSSCHEMA 2014 2015 - Ämnets information för nya studerande måndag 25.8.2014 kl.15.30-17 i Arken Bifrost (D207C) - Ämnets information för äldre studerande måndag 1.9.2014 kl.15.15-17 i Arken Bifrost (D207C) Period 1 1.9-24.10.2014 GRUNDSTUDIER Hinduism och buddhism 5 sp 117003 Kontala 36-43 To 10-12 Parnassos (A203) Varannan vecka (jämna) 36-43 Fr 10-12 Parnassos (A203) Introduktion till 5 sp 117010 Svanberg 36-43 Må 10-12 Parnassos (A203) religionsvetenskapen 36-43 Ti 10-12 Parnassos (A203) ÄMNESSTUDIER Religionsantropologi 5 sp 117201 Svanberg 37-43 Må 15-16 Valhall (D206) Metod och teori, del 1 5 sp 110910 Sjö m.fl 37-47 On 13-15 Armfelt (A102) Metod och teori, del 2 5 sp 117235 Sjö 38-48 Må 13-15 Camera Obscura (E201) Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp 117290 117990 Svanberg, Sjö 37-22 On 10-12 Westermark (C101) FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt magisterseminariet 40 sp 117991 Svanberg, Sjö, Nynäs, 37-22 To 13-15 Bifrost (D206) Religionsvetenskap i fokus 10 sp 117502.2 Svanberg 38-43 Må, fre Westermark (C101) 13-14 Recensionsverkstaden 5 sp 117510.1 Sjö Enl.överenskommelse Period 2 27.10-19.12.2014 GRUNDSTUDIER Judendom och 5 sp 117012 Nynäs 44-51 To 8-10 Parnassos (A203) Kristendom ÄMNESSTUDIER Religionspsykologi I 5 sp 117215 Nynäs 44-51 Ti, Fr 14-16 Parnassos (A203) Etnografiska fältmetoder 5 sp 116205 Nynäs m.fl 44-51 To 15-17 Westermark (C101) Metod och teori, del 1 5 sp 100910 Sjö m.fl 37-47 On 13-15 Armfelt (A102) Metod och teori, del 2 5 sp 117325 Sjö 38-48 Må 13-15 Camera Obscura (E201) 12

Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp 117290 117990 Svanberg, Sjö 37-22 On 10-12 Westermark (C101) FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt 40 sp 117991 Svanberg, magisterseminariet Sjö, Nynäs, 37-22 To 13-15 Bifrost (D207C) Religionsvetenskap i fokus 10 sp 117502.2 Svanberg 44-51 Må, fr 13-14 Westermark (C101) Recensionsverkstaden 5 sp 117510.1 Sjö Enligt överenskommelse VALBARA KURSER PERIOD 2 Religiös fundamentalism 5 sp 117714.1 Björkman, Leppäkari 44-51 Fr 10-12 Valhall (D206) Period 3 7.1-13.3.2015 GRUNDSTUDIER Islam 5 sp 117011 Broo 2-10 To 10-12 Helikon (A202) ÄMNESSTUDIER Religionssociologi I 5 sp 117216 Lassander 3-10 Må 14-16 Parnassos (A203) Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp 117290 117990 Svanberg, Broo 37-22 On 10-12 Westermark (101) FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt 40 sp 117991 Svanberg, magisterseminariet Broo, Nynäs, 37-22 To 13-15 Bifrost (D207C) Recensionsverkstaden 5 sp 117510.1 Broo Enl. överenskommelse Period 4 16.3-29.5.2015 GRUNDSTUDIER Nyreligiositet/samtida religioner 5 sp 117013 Ramstedt 12-22 To 10-12 Westermarck (C101) ÄMNESSTUDIER Ostasiens religioner 5 sp 117251.1 Broo 12-22 Ti 13-15 Radiatorn (E101) Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp 117290 117990 Svanberg Broo 37-22 On 10-12 Westermark (C101) 13

FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt magisterseminariet 40 sp 117991 Svanberg, Broo, Nynäs 37-22 To 13-15 Bifrost (D207C) Religionsvetenskap i fokus 10 sp 117502.2 Svanberg 37-22 Må, Fr 13-14 Westermark (C101) Recensionsverkstaden 5 sp 117510.1 Broo Enl. överenskommelse VALBARA KURSER period 4 Religion och genus 5 sp 117701.2 Blomqvist, Ingman 12-22 Må 13-15 Valhall (D206) Läs- och självstudiekurser Kontakta examinator SPECIALISERINGSKURSER BLOCK I Religionsantropologi Religion och individ - religionspsykologi II Ostasiens religioner Religion och ekologi Kulturmöten och religionsdialog Yoga, Meditation and Tantric Bliss in South Asia and the West Religion, det kroppsliga och materiella 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 117201.0 117707.2 117251.1 117209.2 117706.2 117712.2 117713.1 Svanberg Nynäs Broo Nynäs Nynäs Broo Svanberg 5 sp SPECIALISERINGSKURSER BLOCK II Fördjupade studier (metod) Specialiseringskurs i religionsvetenskap Specialiseringskurs i buddhism Specialiseringskurs i hinduism Specialiseringskurs i judendom Religion och genus Religionspedagogik Nordliga religioner (period IV) 10 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 117500.2 117515.1 117252.1 117253.1 117255.1 117701.2 117705.2 117700.3 Nynäs Nynäs Broo Broo Svanberg Nynäs Broo Svanberg Religion and Consumer Culture 5 sp 117240.0 Moberg, Blomqvist 14

Kursbeskrivningar ÅRSKURS 1, 25 sp Höstterminen, period 1: 1.9-24.10.2014 117010.0 Introduktion till religionsvetenskapen (5 sp) Kursens målsättningar och innehåll är att ge en grundläggande introduktion till religionsvetenskapen som akademisk disciplin, religionsvetenskapliga frågeställningar, religionsvetenskaplig terminologi och religionsvetenskapens forskningshistoria. Kursen består av föreläsningar (även inbjudna gästföreläsare), övningar och litteraturstudier. Kursen ges måndagar och tisdagar 10-12. Kursstart måndagen den 1.9.2014. Kursen kommer att utvärderas läsåret 2014-2015. Föreläsare och examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden a) skriftligen kunna exemplifiera religionsvetenskapliga frågeställningar, b) förklara de centrala termer och begrepp som används inom religionsvetenskapen och c) summera religionsvetenskapens forskningshistoria. Examinationsformer: Kursen avslutas med skriftlig kurstentamen tisdagen den 21.10. Kursen kan även tenteras på HF:s allmänna tentamensdag den 14.11 eller den 28.11.2014. Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan. Människor och makter: En introduktion till religionsvetenskap. 2008. Forskning i Halmstad. http://hdl.handle.net/2082/2450 Thomas Ekstrand, Gabriella Gustafsson, Petra Junus. Religionsvetenskap: en inledning. 1. Studentlitteratur, 2001. Gilhus, Ingvild Saelid och Mikaelsson, Lisbeth. Nya perspektiv på religion. 2003. Natur och kultur. 117003.0 Hinduism och buddhism (5 sp) Kursen syftar till att ge en introduktion till hinduismen och buddhismen i historia och nutid med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier samt kurstentamen. Kursen ges på torsdagar och fredagar 10-12 jämna veckor. Kursstart torsdagen den 4.9.2014. Kursen kommer att utvärderas läsåret 2014-2015. Föreläsare och examinator: Janne Kontala Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) på ett grundläggande vis redogöra för hinduismens och buddhismens uppkomst och utveckling, b) identifiera centrala riter och trosföreställningar inom hinduismen och buddhismen, c) använda sig av hinduismens och buddhismens textuella källor 15

som källor för kunskap om de två religionerna och d) definiera centrala begrepp inom hinduismen och buddhismen, såsom dharma, sangha och moksha Broo, Måns. Hinduismens heliga skrifter. 2010. Atlantis. Ohlmarks, Åke (red.). Buddha talade och sade. 1971. Forum. Knut A. Jacobsen. Buddhismen: kultur, historia, tradition. 1. Stockholm : Natur och kultur, 2002. Knut A. Jacobsen. Hinduismen: historia, tradition, mångfald. 1. Stockholm : Natur och kultur, 2004. Höstterminen, period 2: 27.10-19.12.2014 117012.0 Judendom och kristendom (5 sp) Kursen ger en grundläggande beskrivning av judendom och kristendom. Kursen behandlar judendomens religiösa källor, lära, historia, splittring i olika riktningar och nuvarande situation. Kursen tar vidare upp kristendomens uppkomst inom judendomen, dess väg till en egen religion och dess senare utveckling. Kursen ges torsdagar 8-10. Kursstart den 30.10.2014. Kursansvarig och tentator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studeranden a) ha en grundläggande kunskap om det centrala i judendomen och kristendomen, b) kunna redogöra för utvecklingen som ledde till att kristendomen blev en självständig, religion och det tidvis problematiska förhållandet som sedan dess har rått mellan dem, c) kunna redogöra för hur olika uttryck judendomen och kristendomen tar i olika kulturer och i sina olika tappningar och d) känna till hur judendom och kristendom påverkar samhället och vilka roller de spelar politiskt Svante Lundgren. Religiös och sekulär judendom i modern tid. 4. uppl. 2005. Åbo Akademi. Tergel, Alf. Från Jesus till Moder Teresa: kristenhetens historia. 7. uppl. 1994. Verbum. Karl-Johan Illman, Tapani Harviainen. Judisk historia. 8 korr.uppl. 2002. Åbo Akademi. Vårterminen, period 3: 7.1-13.3.2015 117011.1 Islam (5 sp) Kursen syftar till att ge en grundläggande kunskap om islam i historia och nutid. Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier och föreläsningsdagbok. Kursen ges torsdagar kl. 10-12 med start 8.1.2014. Föreläsare och examinator: Måns Broo 16

Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna a) ge en grundläggande beskrivning av islams historia och nutid, b) redogöra för centrala begrepp och ritualer och c) diskutera dagsaktuella teman i anslutning till islam Fazlhashemi, Mohammad. Vems islam: de kontrastrika muslimerna 2008 Norstedt HB K 2008:2053 Esposito, John L. Islam: den raka vägen. 2001. Studentlitteratur. Hjärpe, Jan. Sharia: gudomlig lag i en värld i förändring. 2005. Norstedt Hämeen-Anttila, Jaakko. Islamin käsikirja. 2004. Otava. Vårterminen, period 4: 16.3-29.5.2015 117013.0 Nyreligiositet/samtida religioner (5 sp) Kursen introducerar deltagarna i aktuella andliga strömningar och religiösa rörelser i västvärlden. Fokus ligger på "New Age", nya religiösa rörelser och nyhedendom. Kursen ges som föreläsningsskurs men kan även avläggas genom litteraturstudier. Kursen ges torsdagar 10-12 med start 19.3.2015. Föreläsare och examinator: Tommy Ramstedt Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) ha grundläggande kunskaper om aktuella religiösa och andliga trender i västerländska samhällen, b) på en grundläggande nivå kunna analysera nya religionsformer ur sociologiska och historiska perspektiv och c) på en grundläggande nivå kunna analysera nya religionsformer i relation till det samtida bredare samhälleliga och kulturella klimatet. Examinationsform: Boktentamen/Litteraturtentamen. Granholm, Kennet. Embracing the Dark. The Magic Order of Dragon Rouge its Practice in Dark Magic and Meaning Making. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2005. Hammer, Olav. Profeter mot strömmen : essäer om mystiker, medier och magiker i vår tid. 1. [Stockholm] : Wahlström & Widstrand, 1999. Ed. By Jeffrey Kaplan. Beyond the mainstream : the emergence of religious pluralism in Finland, Estonia and Russia. 1. Helsinki: Finnish Literature Society, 2000. Hammer, Olav. Claiming Knowledge. Strategies of Epistemology from Theosophy to the New Age. Leiden: Brill, 2001. Sutcliffe, Steven J. Children of the New Age: a history of spiritual practices. Routledge, 2003. Granholm, Kennet (red.). Perspektiv på esoterisk nyandlighet. Åbo : Åbo Akademi, 2008. Heelas, Paul, Woodhead, Linda [et al.]. The spiritual revolution: why religion is giving way to spirituality. 2005. Blackwell. 17

Clarke, Peter B. New religions in global perspective: a study of religious change in the modern world. 2005. Routledge. Clifton, Chas S. and Harvey, Graham (red.). The Paganism reader. 2004. Routledge. ÅRSKURS 2, 35 sp Biämnesstuderande läser fyra av följande fem fempoängskurser. En biämnesstuderande måste alltså välja bort en kurs i utbudet av fempoängskurser det andra läsåret. Ifall en biämnesstuderande väljer att läsa alla fem kurser placeras en under Valfria studier i examen. Höstterminen, period 1: 1.9-24.10.2014 100910 Metod och teori, del 1 Tid: v. 37-47 både period 1 och 2 Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Kursen ges onsdagar kl. 13-15 med start den 10.9.2014 Lärare och examinator: Sjö m.fl. Lärandemål: Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Examinationsformer: Kursdagbok Anges vid kurstarten 117235 Metod och teori, del 2 Tid: v. 38-48 både period 1 och 2 Kursen syftar till att konkretisera teori och metod inom religionsvetenskapen Lärare och examinator: Sjö 18

Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna - känna till de viktigaste teorierna och metoderna inom religionsvetenskapen - utföra enklare metodologiska uppgifter Examinationsformer: Hemuppgifter Marander-Eklund, Lena et al. (red.). Metodkompassen: kulturvetarens metodbok. 2004. Åbo Akademi. Holme, Idar Magne et al.. Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 1991. Studentlitteratur. Patel, Runa och Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2003. Studentlitteratur. eller 2. uppl. 1994. Övrig litteratur i samråd med examinator. Höstterminen, period 2: 27.10-19.12.2014 117215 Religionspsykologi I (5 sp) Kursen religionspsykologi ger en introduktion till religionspsykologins teorier och metoder. Under kursen behandlas för religionspsykologin relevanta frågeställningar om utformningen av religiositet med grund i utvecklingspsykologiska, psykodynamiska, anknytningsteoretiska och socialpsykologiska perspektiv. Kursen tar även upp frågor som berör mystik och religiösa upplevelser, kulturens betydelse, hälsa, coping och själavård. Kursen består av föreläsningar, seminarier, inlämningsuppgifter och tentamen. Kursen ges tisdagar och fredagar kl. 14-16 med start tisdag 4.11.2014. Kursen kommer att utvärderas läsåret 2014-2015. Föreläsare: Peter Nynäs Examinationsform: Inlämningsuppgifter och tentamen. Lärandemål: Kursen ger studeranden en introduktion till religionspsykologin. Efter genomgången kurs skall studeranden kunna a) redogöra för vilka fenomen och frågor som står i fokus för religionspsykologin, b) känna till huvuddragen i ämnets historia, c) beskriva religionspsykologins centrala teorier och hur de tillämpas, d) förklara centrala begrepp inom ämnet och e) på en grundläggande nivå kunna analysera intervjuer och texter med hjälp av religionspsykologiska begrepp och perspektiv Holm, Nils G. Människans symboliska verklighetsbygge. 2006. Åbo: Åbo Akademi. Geels, Antoon och Wikström, Owe. Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin. 5., kraftigt omarb. Utg., 2006. Natur och kultur. Nils G. Holm. Religionspsykologins grunder. 4:e rev.uppl.. Åbo Akademi, 2002. 19

116205 Etnografiska fältmetoder (5 sp) 1) att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material 2) att skapa folklorematerial genom olika metoder såsom intervjuer, deltagande observation och frågelista 3) att reflektera över hur materialet skapas i fält och vilken forskarens roll är här Kursen ordnas i samarbete mellan ämnena etnologi, folkloristik och musikvetenskap. Kursen ges på torsdagar 15-17 med start 30.10.2014. Föreläsare: Johannes Brusila, Peter Nynäs m.fl Examinationsformer: 1) övningsintervju, intervju med utskrift 2) deltagande observation 3) svar på en frågelista 4) forskningsdagbok 5) tre uppgifter på basis av litteratur 6) presentationer parvis Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna - på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete och reflektera över sin andel i fältarbetsprocessen - göra en intervju och transkribera den - göra deltagande observation och reflektera över sina observationer i en fältdagbok - skriva en forskningsdagbok Aspers, P.: Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. Malmö 2011. Arvastson, G. & B. Ehn (red.): Etnografiska observationer. Studentlitteratur Lund 2009. Gunnemark, K. (red.): Etnografiska hållplatser. Malmö 2011. Hagström, C. & Marander-Eklund, L. (red.): Frågelistan som källa och metod. Studentlitteratur Lund 2005. (C. Hagström & L. Marander-Eklund: Att arbeta med frågelistor. En introduktion. s. 9 30) Kaijser, L. & M. Öhlander (red.): Etnologiskt fältarbete. Lund 1999. Sveningsson, M., M. Lövheim & M. Bergquist: Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund 2006. Tillgänglig elektroniskt www.elib.se/library/ebook_detail.asp?id_type=isbn&id=9144023812&lib=971 Widerberg, K.: Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur 2002. (Vad är kvalitativ forskning?; s. 15 32) Skott, F.: Folkets minnen. Traditionsinsamling i idé och praktik 1919 1964. Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Göteborgs universitet, 2008. 20

Vårterminen, period 3: 7.1-13.3.2015 117216 Religionssociologi I (5 sp) Kursen ges på engelska läsåret 2014-2015. Kursen ger de studerande grundläggande kännedom om religionssociologiska frågeställningar, teorier och metoder, samt skapar förtrogenhet med aktuell religionssociologisk forskning. Kursen ges måndagar kl 14-16 med start den 12.1.2015. Kursen kommer att utvärderas läsåret 2014-2015. Föreläsare och examinator: Mika Lassander Lärandemål: Efter genomgången kurs skall den studerande a) känna till och kunna redogöra för vilka frågor, teorier och metoder som är aktuella inom religionssociologi och b) kunna identifiera religionssociologins samhälleliga relevans Furseth, Inger and Repstad, Pål. An introduction to the sociology of religion: classical and contemporary perspectives. 2006. Aldershot: Ashgate. Beckford, James A.. Social theory & religion. 2003. Cambridge University Press. Vårterminen, period 4: 16.3-29.5.2015 Valfria specialkurser inom religionsvetenskapen à 5 sp SPECIALISERINGSKURSER BLOCK I 117707.2 Religion och individ religionspsykologi II (5 sp) Specialiseringskursen i religionspsykologi behandlar aktuella teman och diskussioner inom religionspsykologin. Utöver en fördjupning i religionspsykologisk teori och metod behandlas bl.a. teman som konvertering, hälsa, våld och fundamentalism, samt religiositet och meningsskapande inom aktuella och samtida religiösa trender. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av hemuppgifter, PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studerande kunna a) redogöra för några aktuella perspektiv inom religionspsykologin, b) redogöra för några olika närmandesätt till relationen mellan religion och hälsa, c) redogöra för förklaringsmodeller till fundamentalism och likartade företeelser och d) identifiera relevanta utmaningar för religionspsykologisk teori och metod med tanke på samtida religiösa förändring Rambo, Lewis Ray. Understanding religious conversion. 1. New Haven, Yale 21

U. P., 1993 Antoon Geels. Förvandlande ögonblick. [Skellefteå]: Norma, cop. 2001. edited by Thomas G. Plante, Allen C. Sherman. Faith and health: psychological perspectives. New York: Guilford Press, 2001. Hood, Ralph W. [et al.].. The psychology of religion: an empirical approach. 1996. Guilford. Rizzuto, Ana-Maria. The Birth of a living God: A Psychoanalytical study. The University Press of Chicago. Lindgren, Thomas. Fundamentalism och helig terror: religionspsykologi för vår tid. 2009. Studentlitteratur. 117201.0 Religionsantropologi (5 sp) Kursens målsättningar och innehåll är att problematisera studier av religioner vid sidan av de stora religionerna ur ett religionsantropologiskt perspektiv. Olika metoder och teoretiska problem samt forskningshistoriska aspekter inom religionsantropologin avhandlas. Kursen består av föreläsningar och övningar, kursdeltagarna skriver en bokrecension, enligt anvisningar, över en religionsantropologisk klassiker och en hemtentamen i form av essäer. Kursen ges måndagar 15-16 med start 8.9.2014. Hemtentamen och recensionen inlämnas senast den 7.11. Lärare och examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna a) sammanfatta de vanligaste religionsantropologiska metodproblemen, b) kritisera tidigare religionsantropologisk forskning, c) summera de vanligaste religionsantropologiska tematikerna och d) urskilja teoretiska utgångspunkter inom antropologin. Bowie, Fiona. The anthropology of religion: an introduction. 2006 (2. ed.). Blackwell. Eller tidigare upplaga 2000 (ISBN 0-631-20848-8) Övrig litteratur i samråd med examinator. 117708.3 Religion och samhälle - religionssociologi II (5 sp) Kursen ger fördjupade kunskaper i religionssociologi med tyngdpunkt på frågor om globalisering, politik, religiös pluralism och immigration. Kursen består av litteraturstudier och examineras genom recensioner och hemtentamen. Självstudiekurs. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studerande a) kunna redogöra för vilka frågor, teorier och metoder som är aktuella inom religionssociologi, b) kunna redogöra för centrala skillnader mellan olika aktuella teorier samt kritisk granska deras relevans för olika forskningsfrågor och c) kunna identifiera religionssociologins samhälleliga relevans 22

Ammerman, Nancy Tatom. Congregation and community. New Brunswick, N.J. Rutgers U. P. Övrig litteratur i samråd med examinator. 117701.2 Religion och genus (5 sp) Kursen ges period 3 som föreläsningskurs på engelska läsåret 2014-2015. Kursen behandlar hur kön och sexualitet har uppfattats i olika religiösa traditioner samt hur dessa uppfattningar formar identiteter, roller och relationer. Kursen tar upp såväl de s.k. världsreligionerna och aktuella religiösa rörelser och trender. Tyngdpunkten ligger på att utveckla studerandenas förmåga att kritiskt analysera religiösa sammanhang, företeelser och diskurser ur ett genusperspektiv. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Kursen ges måndagar 13-15 start den 16.3.2015 Lärare: Nana Blomqvist, Peik Ingman Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) redogöra för några centrala genusvetenskapliga perspektiv av betydelse för religionsvetenskapen, b) redogöra för olika religiösa traditioners grundläggande syn på kön och sexualitet med fokus på hur detta speglas i könsroller och maktstrukturer, c) exemplifiera hur genusperspektiv kan användas inom religionsvetenskapliga studier, d) på en grundläggande nivå analysera religiösa texter och bilder från ett genusperspektiv och e) identifiera genusteoretiskt relevanta frågor i samtida religiös förändring Palmer, Susan Jean. Moon sisters, Krishna mothers, Rajneesh lovers : women's roles in new religions. 1. Syracuse, N. Y.: Syracuse U. P., 1994. Runzo, Joseph & Martin, M. Nancy, (eds.). Love, sex and gender in the World religions. 2000. One World. King, Ursula and Beattie, Tina (eds.). Gender, religion and diversity: crosscultural perspectives. 2004. Continuum. Aune, Kristin, Sharma, Sonya and Vincett, Giselle. Women and religion in the west: challenging secularization. 2007. Ashgate. Ruether, Rosemary Radford, Goddesses and the Divine Feminine A Western Religious History. 2005. University of California Press. 117714.1 Religiös fundamentalism (5 sp) Kursen ges period 2 som föreläsningskurs på engelska läsåret 2014-2015. Målsättningen med kursen är att öka förståelsen för hur bl.a. fundamentalism, radikalism, traditionalism och konservatism kommer till uttryck i samtida religiösa föreställningsvärldar. Kursdeltagarna bekantar sig med olika teoretiska resonemang, problematisering av begrepp och fallstudier kring valda teman. Kursen fokuserar på bokstavstroende tolkningars och traditioners betydelser, religiöst ledarskap, religiös retorik och praxis samt hur dessa i sin tur formar 23

individers och gruppers religiösa liv och identitet. Kursen ges fredagar 10-12 start 31.10.2014. Examinator: Nina Björkman, Maria Leppäkari Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - kunna redogöra för radikala religiösa uttrycksformer och studiet av dessa - med hjälp av teoretiska perspektiv redogöra för hur samhälleliga och individuella processer lett till dessa uttrycksformer och föreställningsvärldar - kunna tillämpa dessa kunskaper i analyser av olika företeelser i olika religiösa sammanhang både i nutid och historia Gardell, Mattias. Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och framväxten av politisk islam. 2006. Leopard. Hedin, Christer. Bibeln och Koranen. 2002. Verbum. Inbari, Motti. Jewish Fundamentalism and the Temple Mount: Who Will Build the Third Temple?. 2009. SUNY. Juergensmeyer, Mark. Terror in the mind of God: the global rise of religious violence. 2000. University of California Press. Finns både i pappersversion och som elektroniskt material. Leppäkari, Maria. Apocalyptic representations of Jerusalem. 2006. Brill. Leppäkari, Maria. Hungry for heaven: the dynamics of apocalyptic violence. 2008. VDM Verlag. Marty, Martin E. and Appleby, R. Scott (eds.). Fundamentalisms observed (The fundamentalism project). 1991. University of Chicago Press. Marty, Martin E. and Appleby, R. Scott (eds.). Fundamentalisms comprehended (The fundamentalism project). 1995. University of Chicago Press. Almond, Gabriel A., Appleby, R. Scott & Sivan, Emmanuel. Strong religion: the rise of fundamentalisms around the world. 2003. University of Chicago Press. Peri, Yoram. The Assassination of Yitzhak Rabin. 2000. Stanford Univ. Press. Stout, Mark E, Huckabey, Jessica M., Schindler, John R & Lacey, Jim. (eds.). The Terrorist Perspectives Project. Strategic and Operational Views of Al Qaida and Associated Movements. 2008. Naval Institute Press. Victor, Barbara. The Last Crusade. Religion and the Politics of Misdirection. 2005. Constable. Studenterna väljer litteratur i samråd med examinatorerna beroende på individuella studieintressen. Ovanstående kan ingå. 117209.1 Religion och ekologi (5 sp) Målsättningen med kursen är ge bilder av det mångsidiga samspelet mellan å ena sidan olika religiösa traditioner och å andra sidan ekologiska synsätt och hållningar. Under kursen behandlas speciellt natur- och miljösyn i olika religiösa traditioner. Vidare behandlas religiösa aspekter av människans relation till sin omgivning så som den kommer till uttryck i t.ex. miljöengagemang och - 24

aktivism. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Lärare och examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) redogöra för relevanta skillnader i natursyn mellan olika religioner, b) kunna exemplifiera hur det ekologiska tänkandets har fått en roll inom olika religiösa sammanhang, c) redogöra för olika grundläggande hållningar till natur, miljö och omgivning och d) analysera olika former av miljöengagemang utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv Taylor, Bron (2005) - Introduction i The Encyclopedia of Religion and Nature Gottlieb, Roger S. (ed) (2004) - The Sacred Earth: Religion, Nature, Environment Tanner, Ralf och Mitchell, Colin (2002) - Religion and the Environment Watling, Tony (2009) - Ecological Imaginations in the World Religions. An Ethnographic Analysis Rockefeller, Steven C. och Elder, John C. (eds) (1992) - Spirit and Nature; Why the Environment is a Religious Issue Tucker, Mary Evelyn och Grim, John (1994) - Worldviews and Ecology: Religion, Philosophy and the Environment 117713.1 Religion, det kroppsliga och materiella (5 sp) Målsättningen med kursen är att öka förståelsen för de kroppsliga och materiella aspekterna (t.ex. föremål, artefakter, klädsel) av religion och religiöst liv. Kursdeltagarna bekantar sig med olika syner på kroppslighet och det materiella inom olika religioner och religiösa traditioner i historia och nutid. Kursen fokuserar särskilt på hur olika religioners kroppsliga och materiella aspekter påverkar och formar religiös praxis, religiöst liv och identitet inom såväl rituella sammanhang som det vardagliga livet. Självstudiekurs. Examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) ha en god allmän förståelse för synen på det kroppsliga och materiella inom olika religioner och religiösa traditioner i historia och nutid, b) ha god kunskap om den kroppsliga och materiella dimensionen inom olika religioners och religiösa samfunds rituella kontexter samt vardagliga religiösa liv och praxis och c) kunna tillämpa dessa kunskaper på konkreta situationer i olika religiösa sammanhang Glucklich, Ariel. Sacred pain: hurting the body for the sake of the soul. 2001. Oxford University Press. McDannell, Colleen. Material Christianity: religion and popular culture in America. 1995. Yale U.P. McGuire, Meredith B. Lived religion: faith and practice in everyday life. 2008. 25

Oxford University Press. McGuire, Meredith B. Embodied Practices: Negotiation and Resistance. 2007. Oxford University Press. i Everyday Religion [Elektroniskt material]: Observing Modern Religious Lives redigerad av Ammerman, Nancy T. Freiberger, Oliver (ed.). Ascetism and its critics: historical accounts and comparative perspectives. 2005. Oxford Univ. Press. Fuller, Robert C.. Spirituality in the flesh : bodily sources of religious experience. 2008. Oxford University Press. Coakley, Sarah (ed.). Religion and the body. 1998. Cambridge U.P.. Keenan, William J.F. (ed.). Dressed to impress. 2001. Berg. e-bok. Studenterna väljer litteratur i samråd med examinator beroende på individuella studieintressen. Ovan nämnda verk kan ingå. 117705.2 Religionspedagogik (5 sp) Kursens målsättning är att erhålla teoretisk kunskap om religionsundervisning och mångkulturalitet i skolan.självstudiekurs. Kursen avslutas genom skriftlig hemtentamen eller på allmän tentamensdag. Examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) redogöra för de utmaningar som religionslärare ställs för i dagens Finland, b) diskutera skillnader och likheter mellan religionsundervisningen i de nordiska länderna, c) kritiskt diskutera de argument som ligger bakom det finländska systemet för religionsundervisning och d) identifiera centrala argument för och emot dagens system för religionsundervisning Tirri, Kirsi & Kallioniemi, Arto. Luokanopettajaksi opiskelevien käsitykset uskonnosta koulun oppiaineena. 1. Helsinki : Helsingin yliopiston opettajankoulutuslaitos, 1999. Temenos: Religion Education in the Nordic Countries. 49/2 2013. Hakala, Anna. Att möta och förstå: en studie av fostran till internationalism på högstadiet ur en religionsvetenskaplig synvinkel. 1. Åbo : Åbo Akademi, 2004 Lärdomsprov: Pro gradu: Åbo Akademi, HF Rel. Olin, Camilla. Religionsundervisningen och islam: muslimska elevers situation i dagens finländska och åländska skolväsende. 1. Åbo : Åbo Akademi, 2004 Lärdomsprov: Pro gradu Åbo Akademi, HF Rel. ed. Nils G. Holm. The familiar and the unfamiliar in the world religions: challenges for religious education today. Åbo : Åbo Akademi University, 1997. ed. by Clive Erricker [et al.]. Teaching world religions: a teachers' handbook / produced by the Shap Working Party on World Religions in Education. 1.: Oxford: Heinemann Educational, 1993. ed. by Nils G. Holm. Islam and Christianity in school religious education: issues, approaches, and contexts. 1. Åbo: Åbo Akademi, 2000. Red. Tuula Sakaranaho & Annukka Jamisto. Monikulttuurisuus ja uudistuva 26

katsomusaineiden opetus. 2007. Helsinki: Helsingin yliopisto, Uskontotieteen laitos. Dahl, Øyvind et al. (ed.). Bridges of understanding: perspectives on intercultural communication. 2006. Unipub. valda artiklar. Tirri, Kirsi. Teologian uudet virtaukset. 2004. s. 132-144. eller annan litteratur i samråd med examinator. 117706.2 Kulturmöten och religionsdialog (5 sp) Kursens målsättning är att presentera olika teorier och perspektiv på kulturmöten, religionsdialog, interkulturell kommunikation och kulturkonflikter. Studerandena bekantar sig med centrala texter, sammanställer skriftliga diskussionsunderlag kring givna teman och begrundar betydelsen av dessa begrepp och infallsvinklar i dagens samhälle. Kursens perspektiv utgår från en humanistisk syn på begreppen kultur och religion som dynamiska och tolkningsbara. Kursen behandlar religions- och kulturmöten främst ur ett mellanmänskligt perspektiv (alltså som möten mellan människor), men tangerar också samhälleliga och politiska perspektiv. Självstudiekurs. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) känna till och kritiskt kunna diskutera de mest centrala teorierna och begreppen som hör till kursens område, b) kunna tillämpa dessa kunskaper på konkreta situationer och i aktuella samhällsdiskussioner på ett nyanserat sätt och c) kunna uttrycka en etisk, praktisk och teoretisk förtrogenhet med ämnesområdet i text och tal Illman, Ruth och Peter Nynäs. Kultur, människa, möte. Ett humanistiskt perspektiv. 2005. Lund: Studentlitteratur. Karl-Johan Illman. I Jobs tecken. 1996. Åbo Akademi. Ruth Illman. Ett annorlunda du: reflektioner kring religionsdialog. 2006. Göteborg: Makadam bokförlag. ed. Tuomas Martikainen. Ylirajainen kulttuuri: etnisyys Suomessa 2000-luvulla. Helsinki : Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2006 (Hakapaino). Buber, Martin. Jag och du. 1997. Dualis. eller annan utgåva. Terlinden, Yvonne (red.). Tro och mångfald: religionsmöten och religionsteologi i Norden. 2005. Nordiska ministerrådet (serie TemaNord). Pfändtner, Willy. Understanding religious diversity: a contribution to interreligious dialogue from the viewpoint of existential philosophy. 2005. Uppsala universitet. Dahl, Øyvind Dahl (et al.). Bridges of understanding: perspectives on intercultural communication. 2006. Unipub. 117711.2 Religion och populärkultur (5 sp) Målsättningen med kursen är att öka förståelsen för dagens förhållande mellan religion och populärkultur, särskilt i anslutning till religiös förändring i 27

västvärlden. I dialog med tidigare forskning på området behandlas de huvudsakliga former som dagens förhållande mellan religion och populärkultur kan ta samt de sätt på vilka de kan analyseras och förstås. Kursen behandlar även dagens förhållande mellan religion, media och konsumtionskultur. Självstudiekurs. Kontakta examinatorn. Examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande - känna till och kritiskt kunna diskutera huvudsakliga närmandesätt till förhållandet mellan religion och populärkultur, - ha god förmåga att relatera dagens förhållande mellan religion och populärkultur till dagens religiösa landskap, - kunna tillämpa dessa kunskaper i självständig analys av populärkulturella verk. Lynch, Gordon. Understanding theology and popular culture. 2005. Malden, Mass. Blackwell. s.1-68. Partridge, Christopher. The re-enchantment of the West. Vol. 1: Understanding Popular Occulture. 2004. T & T Clark International. Forbes, Bruce D.. Introduction: Finding Religion in Unexpected Places. 2005. i Religion and popular culture in America redigerad av Forbes, Bruce David och Mahan, Jeffrey H. Morgan, David (ed.). Key words in religion, media and culture. 2008. Routledge. Clark, Lynn Schofield. Why Study Popular Culture? Or, How to Build a Case for your Thesis in a Religious Studies or Theology Department. 2007. I.B. Tauris. i Between sacred and Profane: researching religion and popular culture redigerad av Lynch, Gordon SPECIALISERINGSKURSER BLOCK II 117250.1 Antikens religioner (5 sp) Kursen syftar till att ge en grundläggande kunskap om antikens religioner, d.v.s. i första hand religionerna i antikens Rom, Grekland, Egypten och mellanöstern, från i första hand en religionshistorisk synvinkel. Självstudiekurs. Examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) analysera genomgående drag i antikens religioner, b) redogöra för centrala riter, myter och trosföreställningar inom antikens religioner, c) identifiera skriftliga källor för antikens religioner och d) diskutera hur antikens religioner påverkat dagens religiositet Ando, Clifford. Roman religion. 2003. Edinburgh University Press. Burkert, Walter. Greek religion: archaic and classical. 1992. Blackwell. 28

David, Rosalie. Religion and Magic in Ancient Egypt. 2002. Penguin. Jensen, Tim et al. (red.). Religionshistoria : ritualer, mytologi, ikonografi. s. 1-209. Näsström, Britt-Mari. Forntida religioner. 2003. Studentlitteratur. 117251.1 Ostasiens religioner (5 sp) Kursen syftar till att ge en introduktion till religionerna i ostasien, främst Kina, Korea och Japan, med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Kursen ges period 4 tisdagar 13-15 med start den 17.3.2015 Examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) på ett grundläggande vis redogöra för de ostasiatiska religionernas uppkomst och utveckling, b) identifiera centrala riter och trosföreställningar inom de ostasiatiska religionerna, c) använda sig av de ostasiatiska religionernas textuella källor som källor för kunskap om dem och d)definiera centrala begrepp inom ostasiatiska religioner, såsom li, tao och kami. Grayson, James Huntley. Early Buddhism and Christianity in Korea : a study in the emplantation of religion. 1985. Brill. Henrikson, Alf och Tsu-yu, Hwang. Kinesiska tänkare. 1987. Forum. Ellwood, Robert S. och Pilgrim, Richard. Japanese religion: a cultural perspective. 1985. Prentice-Hall. Thompson, Laurence G. Chinese religion: an introduction. 1996. Wadsworth Publ. Company. 117252.1 Specialiseringskurs i buddhism (5 sp) Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om buddhismen i historia och nutid med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Självstudiekurs. Examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) analysera strömningar inom buddhismen i historia och nutid, b) beskriva och kritiskt kommentera dess forskningshistoria, c) identifiera och beskriva centrala teologiska och filosofiska skolor inom buddhismen och d) diskutera sätt på vilka buddhismen svarat på det moderna samhällets utmaningar Deegalle, Mahinda (red.). Buddhism, conflict, and violence in modern Sri Lanka. 2006. Routledge. Guenther, Herbert V. Buddhist philosophy in theory and practice. 1972. Penguin Books. Lopez, Donald S. Prisoners of Shangri-La: Tibetan Buddhism and the West. 1998. University Of Chicago Press. Wallace, B. Alan, (ed.). Buddhism & science. 2003. Columbia University Press. 29

[Elektroniskt material] samt övrig litteratur i samråd med examinator. 117253.1 Specialiseringskurs i hinduism (5 sp) Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om hinduismen i historia och nutid med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Självstudiekurs. Examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) analysera strömningar inom hinduismen i historia och nutid, b) beskriva och kritiskt kommentera dess forskningshistoria, c) identifiera och beskriva centrala teologiska och filosofiska skolor inom hinduismen och d) diskutera sätt på vilka hinduismen svarat på det moderna samhällets utmaningar Dalmia, Vasudha & Stietencron, Heinrich von. The Oxford India Hinduism Reader. 2009. Halbfass, Wilhelm. India and Europe: an essay in understanding. 1988. State Univ. of New York Press. Hiriyanna, M.. The essentials of Indian philosophy. 1956. Allen & Unwin. Beckerlegge, Gwilym. Colonialism, Modernity, and Religious Identities. 2008 samt övrig litteratur i samråd med examinator. 117254.1 Specialiseringskurs i islam (5 sp) Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om islam och dess olika delområden. Självstudiekurs. Examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna a) analysera strömningar inom islam i historia och nutid, b) beskriva och kritiskt kommentera dess forskningshistoria, c) identifiera och beskriva centrala teologiska och filosofiska skolor inom islam och d) diskutera på vilket sätt islam svarat på det moderna samhällets utmaningar Roy, Olivier. Globalized Islam: the search for a new ummah. 2004. Columbia U.P.. Roy, Olivier. The Failure of Political Islam. 1994. Harvard University Press. Haddad, Yvonne Yazbeck & Esposito, John L. (eds.). Islam, gender, & social change. 1998. Oxford University Press. Haddad, Yvonne Yazbeck & Stowasser, Barbara Freyer (eds.). Islamic law and the challenges of modernity. 2004. Altamira. Bruinessen, Martin van & Howell, Julia Day (eds.). Sufism and the "modern" in Islam. 2007. I.B. Tauris. Kepel, Gilles. Jihad: the trail of political Islam. 2008. I.B. Tauris. Kursdeltagarna väljer litteratur i samråd med examinatorn beroende på 30

individuella studieintressen. Ovanstående böcker kan ingå. 117255.1 Specialiseringskurs i judendom (5 sp) Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om judendomen i historia och nutid med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Självstudiekurs. Examinator: Jan Svanberg Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) analysera strömningar inom judendomen i historia och nutid, b) beskriva och kritiskt kommentera dess forskningshistoria, c) identifiera och beskriva centrala teologiska och filosofiska skolor inom judendomen och d) diskutera sätt på vilka judendomen svarat på det moderna samhällets utmaningar Andersson, Daniel & Peste, Jonathan. Judisk mosaik: introduktion till judisk religion, kultur och tradition. 2008. Studentlitteratur. Bachner, Henrik. Återkomsten: antisemitism i Sverige efter 1945. 1999. Natur och kultur. Cohn-Sherbok, Dan. Judaism: history, belief, and practice. 2003. Routledge. Elektroniskt material. Illman, Karl-Johan. Du och den andre: fem judiska tänkare om dialog och ansvar. 2001. Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Oz, Amos. Hur man botar en fanatiker. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 2006. Övrig litteratur i samråd med examinatorn. 117700.2 Nordliga religioner (5 sp) Målsättningen med kursen är att studera riter och myter i de fornnordiska, fornfinska och samiska religionerna. Därtill diskuteras schamanism som religiös företeelse. I kurslitteraturen fokuseras även tolkningar och metodiska aspekter. Kursen har även som mål att visa på ideologiers inflytande på forskningen och intresset för nordliga religioner i nutid. Självstudiekurs: litteraturstudier och essäuppgifter som avklaras inom period 4. Anmälan per e-post till Jan Svanberg senast inom februari 2015. Examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Lärandemål är a) förutom att differentiera olika nordliga religioners myter och riter i historia och nutid även att b) kunna exemplifiera olika perspektiv och forskningsmetoder i schamanismforskningen och c) identifiera och beskriva nya religiösa uttryck i relation till äldre nordliga religioner Näsström, Britt-Mari. Blot: tro och offer i det förkristna Norden. 2002. Stockholm: Norstedt. Catharina Raudvere. Kunskap och insikt i norrön tradition: mytologi, ritualer 31

och trolldomsanklagelser. 2003. Lund: Nordic Academic Press. red.: Anders Andren, Kristina Jennbert och Catharina Raudvere. Ordning mot kaos: studier av nordisk förkristen kosmologi. 2004. Lund: Nordic Academic Press. red.: Åsa Berggren, Stefan Arvidsson o. Ann-Mari Hållans.. Minne och myt: konsten att skapa det förflutna. 2004. Lund: Nordic Academic Press, cop. Catharina Raudvere, Anders Andrén, Kristina Jennbert (red.). Hedendomen i historiens spegel - bilder av det förkristna Norden. 2005. Nordic Academic Press. Juha Pentikäinen (toim.). Saamelaiset: pohjoisen kansan mytologia. 1993. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Anna-Leena Siikala. Suomalainen samanismi: mielikuvien historiaa. 1995. Suomalaisen kirjallisuuden seura. ed. by Teppo Korhonen, [kirjoittajat: Jorma Anttila et al.]. Mitä on suomalaisuus. Suomen antropologinen seura, 1993 Gummerus. ed. by Tore Ahlbäck. Saami religion. 1987. Almqvist & Wicksell international (distr.), 1987. Louise Bäckman and Åke Hultkrantz. Studies in Lapp Shamanism. 1978. Almqvist & Wiksell International, 1978. Juha Pentikäinen. Suomalaisen lähtö: kirjoituksia pohjoisesta kuolemankulttuurista. 1990. Helsinki: Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1990 Raamattutalo. Anna-Leena Siikala. Kansanusko (suomen historia 3). Espoo: Weilin& Göös, 1985. red. Catharina Raudvere, Anders Andrén och Kristina Jennbert. Myter om det nordiska: mellan romantik och politik. Lund: Nordic Academic Press, 2001. red. Kristina Jennbert, Anders Andrén och Catharina Raudvere. Plats och praxis: studier av nordisk förkristen ritual. Lund: Nordic Academic Press, 2002. Anders Andrén, Kristina Jennbert, Catharina Raudvere (eds.). Old Norse religion in long-term perspectives. Lund: Nordic Academic Press, 2006. Veikko Anttonen. Ihmisen ja maan rajat: "pyhä" kulttuurisena kategoriana. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1996. Znamenski, Andrei A. Shamanism: critical concepts in sociology I-III. 2004. Routledge. Honko, Lauri (eds.).the great bear: a thematic anthology of oral poetry in the Finno-Ugrian languages. 1993. Finnish Literature Society, Raamattutalo Press. 117712.2 Yoga, Meditation and Tantric Bliss in South Asia and the West (5 credits) The aim of the course is to give an understanding of some of the South Asian religious or spiritual traditions that have reached Western shores since the end of the 19th century (e.g. Swami Vivekananda, Transcendental Meditation and the Hare Krishna movement). The main focus is on the development and character 32

of these traditions in their new environments. Self-study course. To pass the course, the student must a) be proficient in the basic terminology of these traditions (such as guna, sutra, samadhi and asana), b) demonstrate an understanding of the complexity of the themes of the course, c) be able to critically discuss the interplay between India and the West in the shaping of modern yoga and d) be able to mention five prominent 20th century proponents of yoga in the West Examiner: Måns Broo Literature: In consultation with examiner. 117240.0 Religion and Consumer Culture (5 credits) During past decades, consumer culture has become firmly established as the dominant, overarching cultural ethos of late modernity and come to permeate virtually every sphere of both public and private social and cultural life. The spread of consumer culture has also coincided with major shifts in the global religious field, affecting all types of religion, both old and new. This course focuses on current transformations in the field of religion and worldviews against the background of the recent shaping of culture by economics, particularly in the form of neo-liberal- and consumerist ideology. Aim: The aim of the course is to provide students with a) a good understanding of the historical development and key characteristics and aspects of consumer culture, b) skills to critically discuss and apply key approaches, concepts, and terms used within the study of consumer culture, such as commodification, marketization, and branding, and c) a good understanding of consumer culture as an overarching value-system in its own right and its impact on the values and practices of other social and cultural spheres, particularly religion. Level: Intermediate Examiner: Marcus Moberg and Nana Blomqvist Examination form: Essay or book reviews, in consultation with examiner Literature: In consultation with examiner (from the list below). Carette, Jeremy, and Richard King. Selling Spirituality: The Silent Takeover of Religion. London: Routledge, 2005. Gauthier, François, Linda Woodhead, and Tuomas Martikainen. Introduction: Consumerism as the Ethos of Consumer Society. Religion in Consumer Society: Brands,Consumers, Markets. Eds. François Gauthier and Tuomas Martikainen. Farnham: Ashgate, 2013. Lyon, David. Jesus in Disneyland: Religion in Postmodern Times. Cambridge: Polity Press, 2000. Slater, Don. Consumer Culture and Modernity. London: Wiley, 1997. 33

117703.2 Religionsvetenskapliga exkursioner (5 sp) Studerandena bekantar sig med det religiösa livet, kulturen och människorna i ett visst område för att öka studerandenas förståelse för andra kulturer och religioner i allmänhet. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna kombinera den teoretiska förkunskapen från kursen med egna deltagande observationer på studieresan. ÅRSKURS 3 117990.0 Kandidatavhandling samt proseminarium (10 sp) 117290.0 Biämnesuppsats (5 sp) Kandidatavhandlingen skrivs i samband med proseminariet som samlas en gång i veckan under hela läsåret. Obligatorisk närvaro. Varje student opponerar på minst två tilltänkta kandidatavhandlingar samt skriver en egen avhandling à 20-30 sidor text. Avhandlingen skrivs om ett avgränsat religionsvetenskapligt tema och forskningsproblemet behandlas genom att tillämpa tidigare vetenskaplig kunskap. Avhandlingstemat bestäms i samråd med handledare i samband med seminariet. I proseminariet ingår även ämnesorienterad informationssökning. Biämnesstuderande avlägger i samband med proseminariet en uppsats à 15-20 sidor text som är värd 5 sp. Även för biämnesstuderande gäller obligatorisk närvaro under hela läsåret. Observera att proseminariet ingår i en integrerad pedagogisk helhet med vetenskapsfilosofi (3 sp) och vetenskapligt skrivande (2 sp), se Centret för språk och kommunikation och HF allmänna information, MinPlan. Proseminarierna äger rum onsdagar kl. 10-12 under hela läsåret. Start torsdag 4.9.2014. Handledare och proseminarieledare: Jan Svanberg och Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten a) kritiskt diskutera religionsvetenskapliga teorier, b) behärska användningen av en eller flera religionsvetenskapliga metoder, c) förmå samla material från olika slags källor och d) identifiera problemställning och analys i religionsvetenskapliga texter Lena Marander-Eklund, Lena (red.). Metodkompassen: kulturvetarens metodbok. 2004. Åbo Akademi. Övrig metodlitteratur väljs i samråd med handledare på basis av skribentens frågeställningar och material. 34

ÅRSKURSERNA 4 OCH 5 Magisterexamen 80 sp (40+40) ÅRSKURS 4, 40 sp 117500.2 Fördjupade studier (metod; 10 sp) Kursen ger studeranden en fördjupad insikt i kvalitativ forskning och metodologi, dess historia, olika perspektiv och möjliga tillämpningar. Målsättningen är att utveckla en förmåga att kritiskt granska och jämföra olika perspektiv inom kvalitativ forskning, att placera in dem i ett sammanhang, och att tillämpa denna kunskap i form av kritiska analyser av religionsvetenskapliga studier och forskning. Självstudiekurs. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studerande kunna a) kritiskt redogöra för och diskutera centrala kvalitativa forskningsperspektiv och placera in dem i ett större vetenskapsteoretiskt sammanhang, b) självständigt identifiera relevanta aspekter och utgångspunkter som skiljer dem från varandra och c) systematiskt analysera den roll som olika perspektiv spelar i konkreta religionsvetenskapliga studier Denzin, Norman K. & Lincoln, Yvonna S. The landscape of qualitative research: theories and issues. 2003. Sage. Artiklar. Kontakta examinatorn. 117501.2 Fördjupade studier (teori; 10 sp) Kursen ger studeranden fördjupad kunskap om aktuella religionsvetenskapliga teorier och diskussioner samt kännedom om de forum i vilka den teoretiska utvecklingen sker. Målsättningen är att studerandena skall utveckla en vetenskaplig bas för arbete med pro gradu avhandling. Studerandena väljer att fördjupa sig inom aktuell forskning och teori företrädesvis inom religionsantropologi, religionspsykologi eller religionssociologi. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av hemuppgifter, PM och essäer. Litteratur i samråd med examinator. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) känna till i vilka sammanhang i form av tidskrifter och konferenser som den teoretiska diskussionen förs, b) redogöra för vilka teoretiska perspektiv, diskussioner och teman som är aktuella i den internationella forskningen, c) kritiskt granska dessa diskussioner mot bakgrunden av ämnets historia och vetenskapsteoretiska frågeställningar och d) självständigt identifiera de frågeställningar som är centrala 35

i den aktuella forskningen och hur de kunde omsättas i nya relevanta studier. 117502.2 Religionsvetenskap i fokus (10 sp) Kursen består av en genomgång av The Routledge Companion to the Study of Religion ed. by John R. Hinnells. 2nd Edition 2010. Studeranden skriver sammanfattningar av de diskussioner som förts under seminarierna. Kursen avslutas med en essä. Kursen kommer att utvärderas under läsåret 2014-2015. Kurskrav: a) Aktivt deltagande i minst 80% av diskussionerna. b) Personligt hållen essä 5-8 s. inlämnad senast 31 maj över temat "Min bild av religionsvetenskapen före och efter studiecirkeln Religionsvetenskap i fokus". c1) En kritisk kommentar till varje artikel, c2) en fråga till varje artikel, c3) en personligt hållen reflektion till varje artikel. Dessa sänds in senast ett dygn före träffen till Jan Svanberg. Dessa frågor och kommentarer fungerar som underlag för diskussionen. d) Inlärningsdagbok (1-2 s.) som sammanfattar diskussionen efter varje enskild träff. Denna inlämnas tillsammans med frågor och kommentarer till lektorn i inför nästa träff. Kursen startar måndagen den 15.9 och pågår måndagar och fredagar kl. 13-14 hela läsåret förutom i period 3. Anmälan senast 9.9 till Jan Svanberg via e-post eller MinPlan. Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna a) jämföra teorier och metoder, b) kritisera religionsvetenskapliga frågeställningar, c) relatera aktuell forskning till äldre forskningsansatser och d) sammanfatta såväl religionsvetenskapens bredd som djup. 117510.1 Recensionsverkstaden (5 sp) Målet med kursen är att lära känna de mest centrala tidskrifterna inom ämnet samt att lära sig läsa recensioner kritiskt och reflektivt för att kunna utnyttja dessa för det egna vetenskapliga arbetet. Kursen ger deltagarna övning i praktisk recensionsteknik och syftar till att väcka intresse för att kontinuerligt följa med tidskrifter och nyutkommen litteratur inom ämnet. Målet är att varje deltagares recension publiceras i någon nordisk religionsvetenskaplig tidskrift. Kursen pågår hela läsåret, maximalt antal närvarotimmar 10. Anmälning senast 1.9.2014 varefter datum för kursstart överenskommes. Kursen kommer att utvärderas under läsåret 2014-2015. Examinator: Sofia Sjö och Måns Broo Examinationsformer: Kursen avläggs i seminarieform och via Internet (Moodle). Kursen består av såväl muntliga som skriftliga presentationer av religionsvetenskapliga tidskrifters recensionsavdelningar samt praktiska övningar i recensionsskrivande. 36

Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) känna till de mest centrala tidskrifterna inom det egna delområdet inom religionsvetenskapen och hur dessas recensionsförfaranden ser ut, b) kunna leta fram information om nyutgiven vetenskaplig litteratur på det egna området och bedöma dess intresse och aktualitet, c) kunna läsa och kritiskt evaluera recensioner i vetenskapliga tidskrifter och d) kunna självständigt skriva en recension över en vetenskaplig bok. 117515.1 Specialiseringskurs i religionsvetenskap (5 sp) Kursen skall ge studeranden ytterligare fördjupning i ett religionsvetenskapligt ämne. Målsättningen är att studeranden skall tillägna sig insikter om vilka frågor och teman som är angelägna och vad som motiverar den aktuella forskningen kring dem från ett samhälleligt perspektiv. Fördjupningen sker företrädesvis i ett ämne som berör någon av de s.k. världsreligionerna eller aktuella religiösa rörelser och trender. Kursen är en självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av PM, och essäer. I kursen skall gärna ingå deltagande i gästföreläsningar. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Litteratur väljs i samråd med examinator Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) på ett nyanserat sätt redogöra för ett aktuellt forskningsämne inom de s.k. världsreligionerna eller inom aktuella religiösa rörelser och trender, b) kritiskt diskutera bakgrundsfaktorer till ämnets aktualitet och c) identifiera möjligheter att konkret omsätta detta i studier ÅRSKURS 5, 40 sp 117991.0 Avhandling pro gradu samt magisterseminariet (40 sp) Kursen syftar till att förbereda studenten för egen forskarutbildning eller uppgifter som förutsätter motsvarande vetenskaplig kompetens. Målsättningen är att studerande genom kursen skall planera, utforma och slutföra en avgränsad forskningsuppgift över ett av examinator godkänt tema på ett sätt som inbegriper för vetenskapliga arbeten centrala aspekter som metodisk och teoretiskt medvetenhet, ämnesmässig kompetens, reflexiv och kritisk hållning, samt kunskap om formalia. Forskningsuppgiften presenteras i en avhandling pro gradu. Den är ett lärdomsprov, som skall visa att studeranden behärskar ämnet religionsvetenskap samt valda teorier och metoder, samt att studeranden äger förmåga att på motsvarande sätt granska andra vetenskapliga arbeten kritiskt. Kursens hålls i form av seminarier genom vilka studerande får stöd att skriva en avhandling pro gradu. Under seminarierna presenteras forskningsplan, delar av arbetet, samt avhandlingen i sin slutliga form. Studerandena opponerar under seminarierna på varandras arbeten. Arbetet i seminarierna förutsätter instudering 37

av litteratur och PM-arbeten, samt individuell handledning. Seminarierna hålls torsdagar kl. 13-15. Start torsdag 11.9.2014. Seminarieledare och examinator: Peter Nynäs, Jan Svanberg, Måns Broo Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studenten kunna a) självständigt och kritiskt identifiera och formulera för ämnet religionsvetenskap relevanta vetenskapliga problem eller uppgifter, b) självständigt planera, utforma och genomföra en avgränsad forskningsuppgift av relevans för ämnet och c) självständigt och kritiskt granska egna och andras vetenskapliga arbeten Metodlitteratur väljs i samråd med handledare på basis av skribentens frågeställningar och material. Exempel: Åke Hultkrantz: Metodvägar inom den jämförande religionsforskningen. 1973. Göran Larsson: Virtuell religion. Globalisering och Internet. 2002. Runa Patel: Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2003. Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang: Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 1997. Tom Sjöblom & Terhi Utriainen (red.) Mikä ihmeen uskonto? Suomalaisten tutkijoiden puheenvuoroja uskonnosta. 2004. René Gothóni: Att förstå inom humaniora. 2002. Russell T. McCutcheon: The Insider/Outsider Problem in the Study of Religion. A Reader. Controversies in the Study of Religion. 1998. Ronald L. Grimes: Beginnings in Ritual Studies. 1995. Tore Ahlbäck (ed.) Approaching Religion. Part I and II. 1999. Tuula Sakaranaho, Tom Sjöblom, Terhi Utriainen and Heikki Pesonen (eds.): Styles and Positions. Ethnographic perspectives in comparative religion. 2002. Armin W. Geertz and Russell T. McCutcheon with the assistance of Scott S. Elliot: Perspectives on Method and Theory in the Study of Religion. Adjunct Proceedings of the XVIIth Congress of the International Association for the History of Religions Mexico City 1995. 2000. Sven Tengström (red.): Religion och bild. 2000, Outi Fingerroos, Minna Opas ja Teemu Taira (eds.): Uskonnon Paikka. Kirjoituksia uskontojen ja uskontoteorioiden rajoista. 2004. David G. Bromley (ed.): Religion and the social order. New developments in theory and research. 1991 vol. 1. David G. Bromley (ed).: Religion and the social order. Between sacred and secular: research and theory on quasi-religion. vol. 4. John Tosh: Historisk teori och metod. 2002. Kathleen M. DeWalt & Billie R. DeWalt: Participant Observation. A Guide for Fieldworkers. 2002. Carl-Henric Grenholm: Att förstå religion. Metoder för teologisk forskning. 2006. 38

INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Interkulturell kommunikation utgör ett tvärvetenskapligt biämne vid Humanistiska fakulteten som tar upp begreppet interkulturell kommunikation ur olika aspekter. Tyngdpunkten ligger på en humanistisk infallsvinkel. Målsättningen med helheten är att ge större beredskap att arbeta i främmande kulturer och med människor från andra kulturer, samt att på olika sätt förstå den komplexitet som är förknippad med kulturmöten och kommunikation. Varje läsår erbjuds några kurser i ämnet interkulturell kommunikation. Olika ämnen ansvarar för enskilda kurser och en del kurser ges av Centret för Livslångt Lärande och Öppna Universitetet. Introduktionskursen är vanligen förhandskravet till de övriga kurserna, men om man inte vill studera ämnet som helhet kan man efter introduktionskursen välja en enskild kurs. En del av kurserna kan även avläggas genom självstudier. Examinator: Peter Nynäs, professor, religionsvetenskap. Kontakta examinatorn direkt om/när du vill avlägga läskurserna. För närmare information kontakta: utbildningsplanerare Pian Åkerlund, tfn 02-215 4723, e-post pian.akerlund@abo.fi. GRUNDSTUDIER, 25 sp Obligatoriska: 100700.0 Introduktion till interkulturell kommunikation (5 sp) Kursens första del tar upp grundläggande begrepp och teorier inom interkulturell kommunikation. Med hjälp av dem kan du bättre förstå och analysera nya interkulturella situationer och problem du möter. Centrala begrepp i interkulturell kommunikation, ramar för analys av kulturella kontakter, kulturdimensioner och värderingar, kommunikationsteori, verbal och nonverbal kommunikation samt kommunikationsstilar. Vi tar också upp stereotypier och rasism och granskar bilden av olika kulturer i media och film. Kursens andra del tar upp olika synpunkter på mångkulturalism. Vad talar vi egentligen om då vi talar om det mångkulturella samhället? Kursen tar upp frågor som berör invandrare och deras roll i det finska samhället. Kursen behandlar också vilken roll Finland samt finländarna spelar i uppbyggandet av ett mångkulturellt samhälle. Arbetsformer och examination: Erbjuds som föreläsningskurs (ÖPU höst) och som självstudiekurs på Moodle på engelska. Intercultural Communication in Contexts, by Judith N Martin & Thomas K. Nakayama. McGraw-Hill 2010 Intercultural Communication. An introduction, by Fred E. Jandt. Sage 1995 39

380141.1 Introduktionskurs till etniska relationer och migration (5 sp) (Sociologi, ersätter kursen 380141.0 Etnicitet, migration och nationalism) Kursen behandlar från en teoretisk och samhällsvetenskaplig synvinkel den mångkulturella karaktären hos dagens samhällen. Som en följd av internationell migration har nya etniska minoriteter uppkommit i de flesta länder. På vilket sätt har olika samhällsförändringar påverkat dagens etniska relationer? Vad avser man med mångkulturalism och hur är ett mångkulturellt samhälle möjligt? Samhällsvetenskapliga teorier om migration och etniska relationer diskuteras och aktuell finländsk och internationell forskning presenteras. Olika teoretiska begrepp, t.ex. etnicitet, rasism och integration diskuteras från en kritisk och teoretisk samhällsvetenskaplig synvinkel. Arbetsformer och examination: Deltagarna lämnar in tre skriftliga uppgifter som ansluter sig till texterna som läses under kursens gång. Undervisningen avslutas med en kurstentamen. Förkunskaper: introduktionskurs i sociologi eller i interkulturell kommunikation rekommenderas. Kursstart vecka 15. Eriksen, Thomas Hylland. Ethnicity and Nationalism 2002. London: Pluto Kivisto Peter, Thomas Faist. Beyond a border: the causes and consequences of contemporary immigration 2010. Los Angeles: Pine Forge Press. 100723.1Kulturmötets psykologiska aspekter (Psykologi, 5 sp) Kursen omfattar den tvärkulturella psykologins grunder med en betoning av sådana psykologiska infallsvinklar som är relevanta för att analysera och förstå individers affektiva, kognitiva och beteendemässiga reaktioner i samband med kulturmöten och rörelser mellan olika kulturella kontexter. Kursen inkluderar bl.a. perspektiv på hur ackulturationsprocesser yttrar sig och kan identifieras i olika sammanhang, vilka följder interkulturell stress kan ha för individers psykiska välbefinnande och därmed förknippade coping-mekanismer, samt hur individers förmåga att hantera interkulturell stress kan evalueras. Arbetsformer och examination: Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Självstudiekurs på Moodle på engelska. Berry, J. W., Poortinga, Y. H., Segall, M. H., & Dasen, P. R. 2003. Cross- Cultural Psychology. Research and Applications. Cambridge: University Press. Ward, C., Bochner, S., & Furham, A. 2001. The Psychology of Culture Shock. East Sussex: Routledge. 40

Studeranden väljer därtill två av följande kurser: 100720.2 Mångkulturalismens idéhistoria (Historia, 5 sp) Kursen behandlar idéhistoriskt den vetenskapliga rasismens uppkomst och hegemoni fram till andra världskriget och den antirasistiska ideologins framväxt efter kriget. Tyngdpunkten ligger på den ideologiska övergången från uteslutnings- och assimilationsmodeller i minoritets- och invandrarpolitiken till en mer pluralistisk(mångkulturalistisk) politik i flera västländer med hög immigration under efterkrigstiden. Arbetsformer och examination: Erbjuds som föreläsningskurs (ÖPU vår) och som självstudiekurs på Moodle på engelska. Kivisto, Peter & Wahlbeck, Östen (eds.), Debating Multiculturalism in the Nordic Welfare States, Palgrave MacMillan 2013 Vertovec, Steven & Wessendorf, Susanne (eds.), The Multiculturalism Backlash: European Discourses, Policies and Practices, Routledge 2010 Kymlicka, Will, Multicultural Odysseys: Navigating the New International Politics of Diversity, Oxford University Press Rattansi, Ali, Multiculturalism. A Very Short Introduction, Oxford University Press 2011 100725.1 Kultur, fred och konflikt (5 sp) Målsättningen med kursen är att ge studerandena en förståelse för den roll som kultur, etnicitet och religion kan ha i nationella och internationella konflikter samt speciellt för freds- och försoningsprocesser. Studeranden får vidare en bild av hur de utgör en grund för ett "vi och dem" perspektiv och hur det här kan yttra sig i olika sammanhang, och hur ett beaktande av detta är en ofrånkomlig del av freds- och försoningsprocesser. Arbetsformer och examination: Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av hemuppgifter, PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Självstudiekurs på Moodle på engelska. Nordstrom, Carolyn. A different kind of war story 1997. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. ter Haar, Gerrie & James J. Busuttil (eds.). Bridge or barrier: religion, violence, and visions for peace. Boston: Brill, 2005. Turton, David (ed.). War and ethnicity: global connections and local violence. Woodbridge: Boydell & Brewer, 2002 100724.1Kritiska perspektiv på interkulturell kommunikation (5 sp) Målsättningen med kursen är att ge studerandena en bred förståelse för den dynamik som är förknippad med interkulturell kommunikation och kulturmöten. 41

I kursen betonas därför en humanistisk infallsvinkel med hjälp av kritiska, hermeneutiska och reflexiva perspektiv. Arbetsformer och examination: Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av hemuppgifter, PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Självstudiekurs på Moodle på engelska. Dahl, Øyvind, Iben Jensen, Peter Nynäs: Bridges of Understanding: Perspectives on Intercultural Communication. Unipub forlag, Oslo Academic Press, 2006. Carter, Kathryn & Mick Presnell: Interpretative Approaches to Interpersonal Understanding. State University of New York Press, 1994. Vestergaard, Torben: Language, Culture and Identity. 1999. 117706.2 Kulturmöten och religionsdialog (5 sp) Kursens målsättning är att presentera olika teorier och perspektiv på kulturmöten, religionsdialog, interkulturell kommunikation och kulturkonflikter. Studerandena bekantar sig med centrala texter, sammanställer skriftliga diskussionsunderlag kring givna teman och begrundar betydelsen av dessa begrepp och infallsvinklar i dagens samhälle. Kursens perspektiv utgår från en humanistisk syn på begreppen kultur och religion som dynamiska och tolkningsbara. Kursen behandlar religions- och kulturmöten främst ur ett mellanmänskligt perspektiv (alltså som möten mellan människor), men tangerar också samhälleliga och politiska perspektiv. Arbetsformer och examination: Självstudiekurs. Illman, Ruth och Peter Nynäs. Kultur, människa, möte. Ett humanistiskt perspektiv. 2005. Lund: Studentlitteratur. Karl-Johan Illman. I Jobs tecken. 1996. Åbo Akademi. Ruth Illman. Ett annorlunda du: reflektioner kring religionsdialog. 2006. Göteborg: Makadam bokförlag. ed. Tuomas Martikainen. Ylirajainen kulttuuri: etnisyys Suomessa 2000-luvulla. Helsinki : Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2006 (Hakapaino). Buber, Martin. Jag och du. 1997. Dualis. eller annan utgåva. Terlinden, Yvonne (red.). Tro och mångfald: religionsmöten och religionsteologi i Norden. 2005. Nordiska ministerrådet (serie TemaNord). Pfändtner, Willy. Understanding religious diversity: a contribution to interreligious dialogue from the viewpoint of existential philosophy. 2005. Uppsala universitet. Dahl, Øyvind Dahl (et al.). Bridges of understanding: perspectives on intercultural communication. 2006. Unipub. 42

COURSES IN ENGLISH Below is a list of lectured courses in English 2014-2015. Both international students and other students can attend lectured courses in English. For self-study courses in English see the catalogue Study in English 2014-2015. 11714.1 Religious fundamentalism (5 credits) Intermediate level Offered: Fridays 10-12 starting 31.10.2014 Entry Requirements: Basic studies in comparative religion are recommended Teachers: Nina Björkman and Maria Leppäkari Aim: to increase the students' understanding of how fundamentalism, radicalism, traditionalism and conservatism are expressed in current religious settings. The students will familiarize themselves with various theoretical perspectives, problematization of concepts and case studies on selected topics. The course is focused on the meaning and influence of scriptural interpretations and traditions, religious leadership, religious rhetoric and praxis, and how these in turn shape the religious lives and identities of individuals and groups. 117216.0 Sociology of Religion 1 (5 credits) Basic level Offered: Mondays 14-16 starting 12.1.2015 Teacher: Mika Lassander Entry Requirements: None Aim: to provide significant perspectives on religion in society. This includes basic knowledge about the sociology of religion, including the history of the discipline, definitions of religion and religiosity and central theories on the levels of individuals, groups and societies, and contemporary religious change. After the course the student should have an elementary understanding of research in the sociology of religion. Literature: contact examiner 117701.2 Religion and Gender (5 credits) Intermediate level Offered: Mondays 13-15 starting 16.3.2015 Teachers: Nana Blomqvist and Peik Ingman Entry requirements: Basic studies in comparative religion are recommended Aim: to provide perspectives on how religion relates to identity, sexuality, gender, and power in different cultural settings. The focus is both on world religions and contemporary religious movements. Central perspectives and concepts of gender theory will in relation to religion and religious change be presented on this course. After completing this course the students will be able 43

to analyze religious texts and images from a gender perspective and identify relevant gender theoretical issues in contemporary religious changes. Examination: Students will regularly be required to hand in short reflective papers on the key concepts of the provided readings. Final essay. Literature: contact examiners 44

ATT TENTERA I ÄMNET RELIGIONSVETENSKAP Såsom framgår av allmänna instruktioner i denna kursplan finns det olika sätt att tentera i ämnet religionsvetenskap. Följande är en konkretisering och precisering av möjligheterna. Man kan tentera på följande sätt: 1) vanlig kurstentamen 2) vanliga skriftliga tenter på HF:s allmänna tentamensdagar 3) skriva referat/recension/uppsats 4) tentera muntligt Ett bokreferat skiljer sig i teorin något från en recension och från en regelrätt uppsats. I bokreferatet gäller det att visa att man kan läsa innantill och återge innehåll och resonemang med så lite tolkning som möjligt. Om det handlar om nybörjare och materialet är av handbokskaraktär kan referat vara bra att börja med. En recension kan omfatta flera böcker som både refereras och diskuteras kritiskt. Handlar det om flera studiepoäng kan examinator önska läsa framställningen först och sedan diskutera det skrivna med tentanden. En uppsats kan göras ungefär som en bokrecension eller så att tentanden väljer ett ämne att skriva om. Framställningen på ca 5 sidor skall omfatta a) introduktion som anger uppgift, material, metod, b) avhandling som presenterar temat och diskuterar den så gott det går, samt avslutning som t.ex. sammanfattar resonemanget. Tentanden kan få några rubriker att välja mellan som alla sakligt hör till det kunskapsområde som skall tenteras. BOKREFERAT praktiska anvisningar Varför är det så viktigt att skriva bokreferat? Du lär dig skriva i den form som studier vid universitetet förutsätter Genom att tidigt öva sig i refererandets konst blir det lättare att skriva seminarieuppsatser och avhandling pro gradu I informationssamhället blir det inom alla områden hela tiden allt viktigare att kunna sammanfatta information. Bokreferat som övningsuppgift kommer man garanterat att ha nytta av oavsett framtida karriär 45

I motsats till traditionellt tenterande har du alltid ditt referat tillhanda och kan söka upp det när du behöver en snabb repetition I vetenskapliga sammanhang är det mycket meriterande med artiklar och recensioner. Därför gäller det att i ett tidigt skede öva sig. Tenta bort attityden undviks Du undviker den eventuella stress som kan infinna sig i samband med examinationssituationen, d.v.s. du arbetar när du så önskar och i egen takt, dessutom ser du att studierna går framåt Allmänna riktlinjer Godkänt bokreferat motsvarar godkänd examination, dvs studiepoäng Kontakta examinator innan du börjar avlägga en studiehelhet i form av bokrefererande, detta gäller speciellt ifall att du tänker avvika från den föreslagna litteraturen som finns i kursplanen Formella krav på vad ett referat skall innehålla: Minst cirka tre (3) sidor, maximalt cirka sju (7) sidor. Använd klar styckeindelning och rubriker samt underrubriker och sidnumrering. Namn och matrikelnummer, studiehelhetens namn och kodnummer (finns i kursplanen), precisering av omfång dvs. t.ex. referat två av sammanlagt fem. Bibliografiska uppgifter: Författarens namn. Bokens, ev. artikelns titel samt undertitel. Förlag. Utgivningsort. Utgivningsår. Upplaga. Om boken ingår i en serie så nämns denna. Om artikeln ingår i ett sammelverk nämns redaktör. Innehållsliga krav (syns i själva referattexten): Kort om: Vad vet du om författaren? Vad är denna specialist på? Vad har denna skrivit tidigare? Inom vilket område, disciplin hör författaren hemma? Hur är boken upplagd? Är den uppbyggd t.ex. kronologiskt? Behandlas bokens stoff tematiskt? Finns det t.ex. en klar uppdelning i en deskriptiv del och en teoretisk del? Hur fördelas innehållet i kapitel? Återgivning av bokens innehåll. Detta är den huvudsakliga uppgiften och det som kvantitativt dominerar ditt referat. Du återger med egna ord det som behandlas och 46

som bokens författare anser vara det viktigaste. I detta skede kritiserar du ännu inte. Din strävan efter objektivitet skall vara tydlig. Kritik: Vad var bra och vad var dåligt? Vad är det centrala i boken? Vad gav boken dig? Kom gärna med personliga åsikter! Nytt eller gammal skåpmat? För vem skulle du rekommendera boken? Om du riktigt vill glänsa och få ett utmärkt vitsord så finns det vissa saker att ta i beaktande. Du skall givetvis skriva på god svenska. Och om du riktigt vill briljera så läser du även angränsande litteratur och jämför, tar hjälp av eventuella andra recensioner och referat. När vi gör så har vi redan fjärmat oss från referatformen och sysslar i stället med en kritisk recension. Då är det självfallet extra berömvärt att du anför den för recensionen bredvidlästa litteraturen. En utmärkt recensent arbetar enligt samma mönster som en god opponent. Som kort introduktion om vad opponentskapet innebär rekommenderas t.ex. Forskningsmetodikens grunder av Patel Runa och Davidson Bo 1994 s. 121-122. Om du vill läsa om förfarandet när man skriver en recension rekommenderas t.ex. Tore Ahlbäcks artikel Vetenskapliga tidskrifter i De Profundis nr. 5 1997. Övrig förberedelse kan göras genom att läsa recensioner i olika vetenskapliga tidskrifter. Uppföljning av referatskrivandet När referatet granskats och betygsatts av examinator ber du att få diskutera din insats. Med examinators anmärkningar i åtanke kan du korrigera och ändra i ditt referat och försöka få det publicerat i t.ex. De Profundis eller i nättidskriften Religionsforskaren http://www.uskonnontutkija.fi/ Du har kanske redan läst nästa bok och gjort anteckningar, med den respons du fått så är det bara att skriva vidare. Notera att dina prestationer införs i STURE när hela studieblocket är avklarat. Det finns m.a.o. inget som hindrar dig att lämna in flera bokreferat samtidigt. Observera att samma förfarande kan praktiseras när ämnet religionsvetenskap gästas av föreläsare. Gästföreläsningsdagboken är ett referat. Kom även ihåg att det alltid lönar sig att diskutera innan du börjar skriva och efter att uppgiften är slutförd. Diskutera alltid uppgiften med din examinator. 47

Att skriva PM Ett PM lämpar sig kanske bäst för att diskutera en eller två böcker eller ett visst tema. Hur man skriver ett PM inom enskilda kurser varierar och är något man skall diskutera med respektive lärare. Nedan följer några allmänna tankar som är viktiga att beakta. Ett PM skiljer sig från både essäer och vetenskapliga uppsatser, men har också vissa likheter med båda. På samma sätt som en vetenskaplig uppsats bör PM:t vara sakligt grundat och ta sin utgångspunkt i och referera relevant litteratur. Det bygger inte på egna åsikter. Liksom i essäer kan man vara sparsam och mera fokuserad vad gäller omfattning av litteratur. Vissa referenser och citat är därför alltid på sin plats. Man måste alltid vara ytterst noggrann med att ange de källor som man använder i texten. När du skriver ditt PM skall du fästa vikt särskilt vid följande aspekter: Formalia: Längd och andra formalia för PM:t besluter lärare enskilt om, men ett PM brukar vara kort (ca.2-3 ss) med 12 pt typsnitt och radavstånd 1.5. Ditt namn, matrikelnummer och kursens namn bör framgå på varje sida i övre marginalen med mindre text (sidhuvud). Språk: Ett PM skall vara välskrivet och tydligt formulerat. Var noggrann med grammatik och stavning. Ett PM skall vidare utgöra en löpande text som kan läsas självständigt. T.ex. skall läsaren inte behöva undra vad texten handlar om och vilka frågor som berörs. Detta skall tydligt framkomma i inledningen. Disposition: Textens disposition är av avgörande betydelse. Planera hur du lägger upp texten innan du börjar skriva. Var extra noga med hur du inleder och avslutar pm:t. När du är klar med texten kan du ännu kontrollera att du håller dig inom den struktur som du tänkt dig. Är det kanske något som du lyfter fram i ett sammanhang som egentligen hör hemma på ett annat ställe? Undvik upprepningar och abrupta övergångar. Litteraturen: Litteraturen är central i ett PM-arbete. Det betyder att du tar din grund i arbetets fråga eller uppgift och använder litteraturen för att belysa dem på bästa sätt. Samtidigt som ditt arbete skall vara litteraturförankrat skall du vara självständig i dina formuleringar. Argumentation: Ett PM skall vara sakligt grundat men du kan ändå ta ställning och argumentera för olika synpunkter. Resonerande texter, som är personligt hållna och har en polemisk udd, är som regel mer engagerande än texter som är enbart sakliga och objektivt formulerade. Argumentationen bör samtidigt vara väl grundad och motiverad. 48