Arbetsmarknaden och arbetskraften i Sverige Igår, idag och imorgon..
Arbetskraft Arbetsmarknad Befolkning Sysselsättning Studerande Sjukskrivna Arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd Näringslivets branschstruktur Pendling och geografisk tillgänglighet Arbetsgivarens tillgänglighet till rätt kompetens Yrkesstruktur Utbildningsstruktur Hur har utvecklingen sett ut fram till idag??
Befolkningsutveckling i Sverige 1968-2010 10 000 000 9 000 000 Folkökning Folkmängd 200 000 180 000 160 000 Folkmängd 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Folkökning/minskning 4 000 000 0 Källa: SCB 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008
Flyttnetto och födelsenetto Sverige 1968-2010 70 000 60 000 50 000 Födelsenetto Flyttnetto 40 000 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: SCB
Källa: Nordregio
Källa: Nordregio
Källa: Nordregio
Befolkningspyramider Sverige 1968 jämfört med 2010 http://www.h.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=00
Sysselsättningsutveckling i Sverige antal och andel 1985-2008 4 600 000 4 400 000 Antal syssesatta Andel sysselsatta 0,90 0,85 Antal 4 200 000 4 000 000 3 800 000 3 600 000 3 400 000 0,80 0,75 0,70 0,65 Andel 3 200 000 0,60 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: SCB, raps-ris
Sysselsättningsutveckling i 11 olika branscher i Sverige 1985-2008 1 200 000 okänd näringsgren 1 000 000 jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske utv av mineral, tillverkningsind 800 000 energi- o vattenförsörj, avfallshantering byggverksamhet 600 000 400 000 parti-, detaljh, transp, magasin kreditinst, fastighförvaltn, företagstj forskning o utv, utb 200 000 hälso- o sjukvård, sociala tj; vet.verksh. personliga o kulturella tj 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 civ.myndigh,försvar;internat org Källa: SCB, raps-ris
Antal personer med sjuk-/aktivitetsersättning december månad åren 2003-2010 respektive förtidspension/sjukbidrag åren 1998-2002 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Försäkringskassan
Befolkningens studiedeltagande i Riket 1993-2008 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: SCB, Skolverket, Högskoleverket
Men. hur ser det ut idag?
Riket Västernorrlands län Sollefteå kommun http://www.h.scb.se/kommunfakta/pyramider/pyra_frame.asp?region=22
Andel äldre än 65 år
Studiedeltagande på olika nivåer 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 män kvinnor gymnasieskola KOMVUX högskoleutbildning övriga studerande Källa: SCB, Skolverket, Högskoleverket
Branschförändring 1985 jämfört med 2008 i Sverige 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 okänd näringsgren utv av mineral, tillverkningsind jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske energi- o vattenförsörj, avfallshantering byggverksamhet parti-, detaljh, transp, magasin kreditinst, fastighförvaltn, företagstj forskning o utv, utb hälso- o sjukvård, sociala tj; vet.verksh. personliga o kulturella tj civ.myndigh,försvar;internat org 1985 2008 Källa: SCB, raps-ris
Näringslivsstruktur Rosa = Tillverkning Gult = Service och tjänster Blått = Offentlig sektor
Tillgänglighetskarta
Pendling Utpendlingsregion Antal utpendlare Andel av samtliga utpendlare Stockholms län 1 936 32,1 Västerbottens län 695 11,5 Jämtlands län 599 9,9 Gävleborgs län 435 7,2 Västra Götalands län 375 6,2 Totalt 6 028 100 Inpendlingsregion Antal inpendlare Andel av samtliga inpendlare Västerbottens län 960 20,3 Gävleborgs län 945 19,9 Jämtlands län 836 17,6 Stockholms län 597 12,6 Norrbottens län 200 4,2 Totalt 4 739 100
http://www.h.scb.se/kommunfakta/yrken/index.asp
http://www.h.scb.se/kommunfakta/yrken/index.asp
Men.. Hur ser det ut i framtiden, både på kort sikt och lång sikt?? Hur blir 2011 och vad tror vi om15 år?
Öppet arbetslösa plus program med aktivitetsstöd Inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i mars 2011 som andel (%) av befolkningen 16 64 år = 5,9% = 6,0 7,9% BD = 8,0 AC Z Y X W C S U AB T D E O F I H N G M K Län Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Totalt C Uppsala län 2,7% 2,0% 4,7% AB Stockholms län 3,2% 1,7% 4,9% F Jönköpings län 2,7% 2,7% 5,4% N Hallands län 3,0% 2,5% 5,5% H Kalmar län 3,0% 3,2% 6,2% O Västra Götalands län 3,2% 3,0% 6,2% W Dalarnas län 3,4% 3,0% 6,4% Riket 3,5% 3,0% 6,5% G Kronobergs län 3,4% 3,2% 6,6% AC Västerbottens län 3,2% 3,5% 6,7% M Skåne län 4,0% 3,1% 7,1% I Gotlands län 3,7% 3,4% 7,1% T Örebro län 3,6% 3,7% 7,3% E Östergötlands län 3,6% 3,9% 7,5% U Västmanlands län 3,8% 3,8% 7,6% S Värmlands län 3,7% 3,9% 7,6% Z Jämtlands län 3,8% 4,2% 8,0% BD Norrbottens län 3,8% 4,5% 8,3% D Södermanlands län 4,0% 4,3% 8,3% K Blekinge län 4,0% 4,5% 8,5% Y Västernorrlands län 4,7% 4,5% 9,2% X Gävleborgs län 4,4% 5,1% 9,5% Källa: Arbetsförmedlingen
Tusental 700 Inskrivna arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd januari 1992 - oktober 2010 600 500 400 300 200 100 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen
Antal personer 12000 Varsel inom industrin januari 2007 - oktober 2010 Tillverkningsindustri Verkstadsindustri 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 Källa: Arbetsförmedlingen
Utförsäkras Tusental 50 Antal personer som överförs från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen Överförs till Af Kvar på Af efter AI 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan
Procent 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Global BNP-tillväxt Prognos för 2010-2011 Heldragen linje = historiskt genomsnitt -2 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI
Procent 8 BNP-tillväxt i Sverige 1961-2009, prognos 2010-2012 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 6 4 2 0-2 -4-6 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 Källa: EcoWin, SCB, Arbetsförmedlingen
Källa: http://www.konj.se/202.html
Undersökningen Urval på 10 500 arbetsställen Svarsfrekvens 72 %
Nettotal 60 45 30 15 0-15 Utvecklingen av efterfrågan på företagens varor och tjänster kommande 6 månaderna inom industrin Utvinning, energi och miljö Tillverkning av verkstadsvaror Övrig tillverkning -30 04h 05v 05h 06v 06h 07v 07h 08v 08h 09v 09h 10v 10h Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av arbetsställen med minst 5 anställda
Nettotal 100 Andel arbetsställen inom industrin som måste nyrekrytera vid 10 procent produktionsökning Utvinning, energi och miljö Tillverkning av verkstadsvaror Övrig tillverkning 80 60 40 20 0 04h 05v 05h 06v 06h 07v 07h 08v 08h 09v 09h 10v 10h Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning av arbetsställen med minst 5 anställda
Norrbotten Stockholm Södermanland Uppsala Gotland Västmanland Kronoberg Örebro Jönköping Skåne Gävleborg Västernorrlands Östergötland Blekinge V Götaland Västerbotten Dalarna Kalmar Jämtland Halland Värmland Rekryteringsproblem per län Andel arbetsställen som upplevt svårigheter att rekrytera Heldragen linje = riksgenomsnitt 0 5 10 15 20 25 Procent Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning
Stockholm Västra Götaland Skåne Dalarna Örebro Uppsala Västmanland Halland Värmland Jönköping Västerbotten Gotland Södermanland Norrbotten Kalmar Östergötland Kronoberg Blekinge Gävleborg Västernorrland Jämtland Sysselsättningsförändring kv 4 2010 - kv 4 2011 Heldragen linje = riksgenomsnitt 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Källa: Arbetsförmedlingens länsprognoser
Västernorrland Gävleborg Jämtland Södermanland Norrbotten Östergötland Västmanland Västerbotten Örebro Kronoberg Värmland Skåne Blekinge Västra Götaland Dalarna Gotland Kalmar Halland Jönköping Stockholm Uppsala Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd andel av befolkningen 16-64 år, kv 4 2011 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Procent Källa: Arbetsförmedlingens länsprognoser
januari 1987-oktober 2010, prognos november 2010-december 2012 Tusental 4800 4600 Sysselsatta 4400 4200 4000 3800 3600 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Källa: SCB, säsongrensad och utjämnade värden
Tusental 50 Sysselsättningsförändring 2010-2011 2010 2011 40 30 20 10 0-10 Jord- och skogsbruk Industrin Byggnadsverksamhet Privata tjänster Källa: SCB, Arbetsförmedlingen Offentliga tjänster
Slutsatser Sysselsättningen ökar med 65 000 personer under 2011 Tillgången på jobb fortsätter att öka under det närmaste året Under 2011 bedöms rekryteringarna åtminstone komma att uppgå till 1,4 miljoner Antalet yrken där det råder brist på arbetskraft ökar stadigt Fortfarande relativt många yrken där det råder överskott på arbetskraft
Överskottsyrken 2011 topp 10 Matroser Barnskötare Vårdbiträden Köks- och restaurangbiträden Receptionister Försäljare fackhandel/dagligvaruhandel Lagerarbetare Biologer Fotograf Vaktmästare
Bristyrken 2011 topp 10 Civilingenjörer bygg och anläggning Byggnadsplåtslagare Läkare VVS-ingenjörer Byggnadsingenjörer Civilingenjörer, elkraft Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Förskollärare Betongarbetare
Men.. Hur ser det ut fram till 2025??
Antal personer 115000 110000 105000 100000 95000 90000 85000 80000 75000 Tillträdande ungdomar och åldersavgångar perioden 1995-2025 Tillträdande Åldersavgångar 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i Västernorrlands län 1995-2025. Källa: Af, SCB Antal Tillträdande Åldersavg 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
300 Antal Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i Sollefteå kommun 1995-2025. Källa: Af, SCB Tillträdande Åldersavg 250 200 150 100 50 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
160 140 120 100 80 60 40 20 Antal Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i Ånge kommun 1995-2025. Källa: Af, SCB Tillträdande Åldersavg 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
300 Antal Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i Timrå kommun 1995-2025. Källa: Af, SCB Tillträdande Åldersavg 250 200 150 100 50 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
450 Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i Härnösand kommun 1995-2025. Källa: Af, SCB Antal Tillträdande Åldersavg 400 350 300 250 200 150 100 50 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
1400 Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i Sundsvalls kommun 1995-2025. Källa: Af, SCB Antal Tillträdande Åldersavg 1200 1000 800 600 400 200 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
350 Antal Tillträdande och åldersavgångar i Kramfors kommun 1995-2025 Källa: Af, SCB Tillträdande Åldersavg 300 250 200 150 100 50 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Tillträdande ungdomar och åldersavgångar i Örnsköldsviks kommun 1995-2025. Källa: Af, SCB 800 700 600 500 400 300 200 100 Antal Tillträdande Åldersavg 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Andel% Åldersavgångar 2009-2025, andel av sysselsatta 2008. Västernorrland. Källa: Af, SCB Hur ser det ut i kommunerna? Kommun Länet 55 50 45 40 35 30 Kramfors Ånge Sollefteå Härnösand Timrå Örnsköldsvik Sundsvall
Balanstal per län, år 2010-2025 heldragen linje = riksgenomsnitt Stockholm Uppsala Västra Götaland Skåne Östergötland Örebro Jönköping Västerbotten Kronoberg Västmanland Halland Södermanland Blekinge Värmland Kalmar Gävleborg Jämtland Västernorrland Dalarna Norrbotten Gotland 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Obalans begränsat tillskott av yngre arbetskraft I nästan 90 procent av landets kommuner blir det färre tillträdande ungdomar än antalet åldersavgångar Storstäder och förortskommuner berörs i mindre utsträckning Många små och medelstora kommuner berörs i hög utsträckning
Åldersavgångar inom olika sektorer i riket 2010-2025 Riket Historiskt genomsnitt Jord o Skogsbruk Vård o omsorg Offentlig förvaltning Utbildning Transport o kommunikation Personliga, kulturella tjänster, renhåll Industrin Byggnadsindustri Uppdrag o finansiella tjänster Handel Hotell o restaurang 0 10 20 30 40 50 Andel av sysselsatta Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Kommuner med fler åldersavgångar i offentlig sektor än inträden av ungdomar på arbetsmarknaden som helhet Summa Summa Differens åldersavgångar nytillskott av i offentlig sektor ungdomar 2010-2025 2010-2025 Övertorneå 551 304-247 Pajala 601 365-236 Boden 3 209 3 070-139 Strömsund 1 045 955-90 Bräcke 600 530-70 Åsele 290 235-55 Gullspång 435 383-52 Överkalix 349 301-48 Kramfors 1 615 1 572-43 Vingåker 729 708-21 Kalix 1 532 1 516-16 Ljusnarsberg 355 345-10 Berg 593 585-8
Litet tillskott av arbetskraft Totalt tillskott av 40 000 personer i arbetskraften perioden 2010-2025 i riket Historiskt har tillskottet legat på ca 250 000 personer under en motsvarande tidsperiod I mer än 2 av 3 kommuner riskerar arbetskraftstillgången att krympa
Stockholm Skåne Västra Götaland Uppsala Halland Östergötland Södermanland Västmanland Jönköping Örebro Kronoberg Blekinge Västerbotten Värmland Kalmar Gävleborg Gotland Västernorrland Jämtland Dalarna Norrbotten Arbetskraftens förändring i olika län perioden 2010-2025 -14-12 -10-8 -6-4 -2 0 2 4 6 8 10 Procentuell förändring Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Andel av befolkningen som går i pension 2009-2025
Befolkningstillväxt 18-64 år, 2009-2025
Befolkningstillväxt svenskfödda 18-64 år, 2009-2025
Befolkningstillväxt utrikes födda 18-64 år, 2009-2025
Försörjningsbörda 1970-2050 demografisk framskrivning perioden 2010-2050 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 1975 1985 1995 2005 2015 2025 2035 2045 Total befolkning dividerat med personer i arbete Källa: SCB, Arbetsförmedlingen
Konsekvenser Ökningen av sysselsättning och BNP riskerar att bli lägre än det historiska genomsnittet Inte generell arbetskraftsbrist, däremot risk för betydande brist i vissa yrken och kommuner. Sämre utveckling av skatteinkomsterna för stat och kommun, vilket påverkar möjligheterna att finansiera välfärdssystemen.
Vad kan göras Den utrikesfödda befolkningen utgör den största arbetskraftspotentialen, särskilt kvinnorna. Att få fler utrikesfödda i arbete är därför av central betydelse. Minska antalet ungdomar som misslyckas på gymnasieskolan. Arbetskraftsinvandring mot bristyrken. Minska strukturarbetslösheten. Utbildningssatsningar inom den komvux är en del av lösningen.
Yrken och framtid på 10 års sikt Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov, det vill säga ersätta avgångar Leder till brist på arbetskraft inom vissa yrken Påverkar mest Jord och skogsbruk Yrken inom den offentliga sektorn Vissa teknikyrken
Största brist- och överskottsyrken på lång sikt Goda utsikter Teknikyrken Datayrken Hälso- och sjukvårdsyken Dentala yrken Många byggyrken Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete Vissa läraryrken Mindre goda utsikter Vaktmästare Försäljningsyrken Vissa yrken inom hotell och restaurang Vårdbiträden Yrken inom kultur och media Biologer Vissa montörsyrken Vissa maskinoperatörsyrken Massörer
Yrkeskompassen??
Tack för er uppmärksamhet!