REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier

Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 355 2008 REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier Maria Drougge & Mia Hansson Strömsholm HANDLEDARE: Lars Roepstorff, Hippologenheten, SLU Bitr. Cecilia Lönell, SLU Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN 1402-2052

INNEHÅLL FÖRORD... 2 REFERAT... 3 INTRODUKTION... 3 Problem... 4 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Avgränsningar... 4 MATERIAL OCH METOD... 5 RESULTAT... 5 Ridskola 1... 5 Ridskola 2... 6 Ridskola 3... 7 Ridskola 4... 8 Ridskola 5... 9 Ridskola 6... 10 Ridskola 7... 11 Diskussion... 12 Slutsats och rekommendation... 16 REFERENSER... 17 Litteratur... 17 Internet... 17 Personliga meddelanden från... 17 1

FÖRORD Vi vill tacka våra handledare Lars Roepstorff och Cecilia Lönnell för all hjälp de har gett oss under arbetet med vårt fördjupningsarbete. Vi vill också tacka de sju ridskolorna som medverkat i våra intervjuer. 2

REFERAT Det ställs höga krav på dagens ridskolehästar, de skall kunna utbilda många olika sorters elever men också orka både fysiskt och psykiskt. Det är många faktorer att ta hänsyn till vid rekrytering och kan i många fall vara ett problem. Syftet med denna studie är att se om ridskolor har någon eller några tydliga strategier och mål när de rekryterar ridskolehästar och samtidigt se om man kan identifiera olika profiler på ridskolornas verksamheter. Vi vill också ta reda på vilka faktorer ridskolorna tycker är viktigast att tänka på när de rekryterar och om dessa faktorer påverkas av olika tänkbara profileringar. Studien har en huvudfrågeställning Vilka strategier och mål har Sveriges ridskolor när de rekryterar ridskolehästar? med två underfrågeställningar Har ridskolor i Sverige olika profiler på sina verksamheter? och Påverkar i så fall profilen vilka faktorer de tycker är viktiga vid rekrytering? Sju ridskolor valdes ut för att de medverkat i en studie som genomfördes år 2006. Djupintervjuer gjordes med dessa ridskolor. Resultatet visar att trots olika profilerna på verksamheterna skiljer sig inte ridskolornas tankar kring rekrytering. Samtliga ridskolor i studien tog upp ålder, temperament och exteriör som de viktigaste faktorerna och deras åsikter skiljde sig inte markant åt. Slutsatsen är att ridskolor i Sverige har olika uttalade profiler på sin verksamhet men den här studien tyder inte på att de har olika rekryteringsstrategier. Detta kan bero på att utvecklingen av hästmaterialet inte håller jämn takt med utvecklingen av profilering hos ridskolorna i Sverige. Därför önskas mer information från Svenska Ridsportförbundet till Sveriges ridskolor där de förtydligar att en profilering innebär att man också måste utveckla rekryteringsstrategierna. Nyckelord: kvalitativ studie, ridskola, hästköp. INTRODUKTION I Sverige finns idag över 550 ridskolor som är anslutna till Svenska Ridsportförbundet (SvRF). På dessa ridskolor finns drygt 10 000 hästar och ponnyer som nyttjas av ca 160 000 lektionsryttare, det blir sammanlagt åtta miljoner ridtimmar per år. (Svenska Ridsportförbundet, 2007). I SvRF:s ridskolepolicy finns att läsa: att ridskolan förfogar över lämpliga och välskolade hästar. Förbundet anser också att det är ridskolehästens uppgift att lära eleverna att hantera hästar (Svenska Ridsportförbundet, 2002). Detta gör att arbetet med rekrytering av ridskolehästar blir en viktig del i ridskolans utveckling. SvRF har tagit fram ett häfte Driva Ridskola,där de beskriver hur de tycker att ridskolor ska drivas. Där listar de olika faktorer som man ska ta hänsyn till vid köp av häst till ridskola. Exteriören har betydelse för hållbarheten. Hästen ska röra sig spänstigt och ha en naturlig balans i sina gångarter. Stora avvikelser i exteriören är inte att rekommendera, men den perfekta hästen finns inte. Hästen bör alltid veterinärbesiktigas före köp för att kontrollera hälsotillstånd och för att kunna försäkra den. De menar också att temperamentet hos hästen måste vara stabilt, eftersom det är ridskolehästen som ska lära eleven att hantera hästar. Beroende på ridskolans utvecklingsfas och elevunderlag är det viktigt att man tänker på vilken ålder hästen som man köper in har. Om ridskolan är nystartad eller har den huvudsakligen nybörjare och outbildad personal så måste hästen vara välutbildad, det är då lättare att bedöma 3

hur den kommer att fungera i verksamheten. Om man däremot har många erfarna elever på ridskolan och kunnig personal kan man köpa in yngre hästar som kan utbildas av personalen och fungera lite som en morot och utmaning för de ridande. Man ska också tänka på att ha en jämn spridning på åldern hos hästarna, alla kan inte pensioneras samtidigt. Vad gäller utbildningsnivå är det viktigt att hästen har en bra grundutbildning för att kunna fungera i sitt arbete. Däremot måste hästen vidareutbildas för att passa in i den aktuella ridskolans verksamhet. Först den dagen man avvecklar en ridskolehäst kan man sätta priset i relation till hästens hållbarhet och användningsgrad för att se om affären varit lönsam. Var man köper hästen är också relevant, SvRF föreslår att man köper hästarna av en hästförmedlare, då man oftast har öppet köp. (Svenska Ridsportförbundet, 2002). En ridskola som har 350 ridande i veckan bör ha en hästbesättning på 20 hästar. Detta ger 17,5 elever/häst (L-G. Nauclér, pers. medd., 2007). En undersökning om urval och rekrytering av ridskolehästar baserad på enkäter till 50 ridskolor kom fram till att tid och pengar är en väsentlig del i rekryteringsarbetet med ridskolehästar (Ahlqvist & Waerner, 2007). I en annan studie om rekrytering av ridskolehästar med 15 ridskolor angavs temperament som den viktigaste faktorn när de rekryterade hästar (Baldwin, 2002). Kunkler (1998) kom fram till att temperament och hållbarhet var viktiga egenskaper men även att den som rekryterar har god kunskap inom sitt område. Ovanstående studier har varit retrospektiva och baserade på enkäter. Som framgår av inledningen är hästrekrytering för ridskolor en komplex verksamhet som påverkas av många faktorer. Denna studie är därför inriktad på att genom djupintervjuer få en helhetsbeskrivning av några olika ridskolors strategier för hela hästaffären, från rekrytering till avveckling. Problem Problemet med att rekrytera ridskolehästar idag är att man har väldigt höga krav på en häst, som ska fungera i en ridskoleverksamhet. Oftast ska individen kunna utbilda allt från nybörjarelever till mer rutinerade ryttare både i hanteringen och under ridningen. Det är också viktigt att den ska kunna orka, både fysiskt och psykiskt, att gå med ryttare på olika nivåer ett antal timmar varje dag. Dessutom måste ridskolehästen trivas med sitt arbete. (L. Hansson, pers. medd., 2007) Syfte Syftet med denna studie är att se om ridskolor har någon eller några tydliga strategier och mål när de rekryterar ridskolehästar och samtidigt se om man kan identifiera olika profiler på ridskolornas verksamheter. Ett sekundärt syfte är att ta reda på vilka faktorer ridskolorna tycker är viktigast att tänka på när de rekryterar och om dessa faktorer påverkas av olika tänkbara profiler. Frågeställningar Vilka strategier och mål har Sveriges ridskolor när de rekryterar ridskolehästar? 1 Har ridskolor i Sverige olika profiler på sina verksamheter? 2 Påverkar i så fall profilerna vilka faktorer de tycker är viktiga vid rekrytering? Avgränsningar Djupintervjuer har utförts med sju ridskolor, som har medverkat i en mer omfattande studie år 2006. 4

MATERIAL OCH METOD Detta är en kvalitativ undersökning, där studien är genomförd i syfte att ta fram vilka egenskaper några av Sveriges ridskolor tycker är viktiga när de rekryterar ridskolehästar. Sju ridskolor har valts utifrån att de tidigare har medverkat i en större studie som utfördes år 2006. Urvalet inkluderar både stora och små ridskolor med allt från 18 till 57 hästar. Ridskolorna var placerade både i storstaden, i medelstora städer och på landbygden. De var både föreningsdrivna eller i privat regi. Kontaktuppgifter från den andra studien togs fram och därefter utfördes telefonintervjuer med varje enskild ridskola. Inledningsvis ställdes frågan: Vilken profil har er ridskola? Därefter ställdes en öppen fråga: Vilka strategier och mål har ni för er rekrytering? Ridskolorna fick svara och anteckningar fördes samt spelades in på bandspelare för att kunna sammanställa resultaten. Före intervjuerna sammanställdes ett antal nyckelord som ansågs viktiga vid rekrytering. Om inte alla dessa faktorer togs upp vid den första frågan ställdes ytterligare några frågor för att få med all information. Denna första del innehöll även en del tankar kring input. Med input menas tiden från början av rekryteringen tills att hästen börjar producera på ridskolan. Avslutningsvis ställdes frågor kring produktion och avveckling för att få en helhetsbild. De nyckelord som ansågs viktiga att få med var: Ålder Storlek Temperament Pris Exteriör Ras Rörelsemönster Kön Färg Stereotypt beteende Bakgrundsinformation Privat/Hästhandlare Tid (processen/provtid) Invänjningstid Utbildning av personal/ elever Mängd lektioner Antal år i verksamheten Antal elever/ häst Antal hästar Avliva Sälja Pensionera Ålder för avveckling RESULTAT Djupintervjuerna har sammanställts och nedan följer resultat för samtliga ridskolor. Ridskola 1 Den här ridskolan pratade på väldigt självmant under intervjun och det behövde inte ställas så mycket frågor kring nyckelorden. Ridskolan började med att nämna sina tankar kring temperament och ålder. Antal hästar: 12 ponnyer, 14 hästar (varav en ackordshäst), sju fjordingar till handikappverksamhet. Utevistelse: Alla hästar går ute i hage varje dag. Profil: De klassas som en familjeridskola och ger inte eleverna tävlingserbjudande, endast på klubbtävlingsnivå. Ålder vid inköp: Ridskolan köper gärna in yngre hästar fyra - sex år, som personalen lägger tid på att rida till. De köper ibland in färdiga hästar, men de anser av tidigare erfarenheter att dessa hästar har en lägre hållbarhet. 5

Storlek: På ponny sidan köper de endast i C- och D-ponnyer, mindre ponnyer blir inte kostnadseffektiva och blir för små för att personalen ska kunna rida till dem. Vad gäller hästarna köper de inga hästar över 175 cm i mankhöjd, de anser att de blir för stora annars. Viktgränser finns för både häst och ponny och behovet av hästar styrs av vad som fattas viktgränsmässigt. Temperament: Det är viktigt att hästen är snäll och har snälla ögon, den behöver dock inte vara mycket hanterad. Hästen ska vara lugn och inte spattig. De försöker alltid att titta på alla hästar innan köp. Hästhandlare/privatperson: De har använt sig av tre olika hästhandlare. En som bor i närheten och som låter dem pröva hästarna i ett par veckor innan köp. En bor lite längre upp i landet och vet vad ridskolan vill ha. Den tredje vill de inte köpa av fler gånger. De tittar gärna flera gånger innan köp. Majoriteten av hästarna på ridskolan kommer för närvarande från hästhandlare. Prisklass: Ponny: 25.000 35.000 kr Häst: 40.000 65.000 kr Veterinärbesiktning och försäkring: Alla hästar och ponnyer som köps in veterinärbesiktigas och försäkras sedan i både liv och veterinär. På så sätt får de ut pengar om en häst försvinner och kan då köpa in en ny. Exteriör/ras/rörelsemönster: Tittar gärna efter hästar av den lite äldre, grövre modellen, t.ex. Oldenburgare eller vanligt svenskt halvblod, inte fullblod. De vill ej ha långlinjerande hästar med stor trav eller galopp, de blir svårare att sitta på för eleverna. På ponnysidan är det inte viktigt att ponnyn har exteriör för att kunna gå på tygel. Kön: Har ingen betydelse. Färg: Har ingen betydelse. Stereotypt beteende: Krubbitare är inget problem. De sätter på en krubbitarrem. Bakgrundsinformation: De tar reda på uppfödare, tidigare skador m.m. i den mån det går. Tid för process/provtid: Cirka tre veckor till en månad, de skickar tillbaka hästar som inte är i fullgott skick. Invänjningstid: De anser att det tar ungefär ett år för den nya ridskolehästen att etablera sig i flock, rutiner och liknande. Är det en unghäst kan det ta ännu längre tid. Efter ca. tre månader går hästen med en lektion om dagen, men detta är individuellt. Utbildning av personal/elever: Fyra instruktörer jobbar på ridskolan och turas om att rida hästarna, tre hästar rids varje dag av instruktör. De duktigare eleverna hjälper även till med utbildningen. Produktion: 2,5 uppsittning/dag är ekonomiskt. De säljer de hästar som inte är kostnadseffektiva. De har ca 15,4 elever/häst. Hästarna bär maxvikt maximalt 2 lektioner/dag. Avveckling: Hästarna går inte på ridskolan längre än till 16 års ålder. Ridskolan pensionerar gärna, då görs en friskhetsundersökning vid ATG klinik. Godkänns hästen inte vid besiktning avlivas den, men är den frisk säljs den, då gärna till elever på ridskolan. Ridskola 2 Under den här intervjun var det svårare att få ridskolan att pratat på av sig själva, och följdfrågor kring nyckelorden fick ställas tidigt. De började dock prata lite om vilken ålder och vilken exteriör de tyckte att hästarna de rekryterade skulle ha. 6

Antal hästar: Tio ponnyer och åtta hästar. Utevistelse: Hästarna går i hage varje dag mellan 07.00 och 15.00 Profil: De har allt från nybörjargrupper till tävlingsgrupper i dressyr och hoppning. Ålder vid inköp: Sex år och uppåt. Storlek: Hästar upp till 165 cm. Temperament: De skall vara stabila och tåla mycket och absolut inte vara pigga eller heta. Hästhandlare/privatperson: Köper bara från hästhandlare pga. bytesrätten. Använder alltid samma hästhandlare som bor 60 mil bort från ridskolan. Prisklass: Ponny: Upp till 35.000 kr. Häst: 45.000-70.000 kr Veterinärbesiktning och försäkring: Hästarna veterinärbesiktigas och försäkras alltid. Exteriör/ ras/rörelsemönster: Ridskolan anser att hästen får ej vara byggd i nerförsbacke eller ha en lång rygg och att det är viktigt med en bra benställning. De får ej röra sig för stort, men det läggs vikt på en ren och taktmässig gång. Ridskolan köper gärna tyska halvblod, Oldenburgare, hannoveranare och korsningsponnyer. Kön: De vill hellre ha valacker än ston, men det spelar mindre stor roll. Färg: Har inte någon betydelse. Stereotypt beteende: De undviker hästar med stört beteende, men kan bortse från det om hästen fungerar väldigt bra för övrigt. Bakgrundsinformation: De tar alltid reda på allt som går om den nyinköpta hästen. Det som är av intresse är: uppfödare, stam, meriter etc. Tid för process/provtid: Ridskolan bestämmer sig mellan två till sex veckor efter att de har sett hästen. De får alltid byta häst om den inte skulle fungera i verksamheten. Invänjningstid: Detta är individuellt från häst till häst. Instruktörerna rider med på lektionerna med den nya hästen/ponnyn. Första två veckorna rider de då med på en lektion varannan dag och därefter en lektion per dag. Efterhand tar de mer rutinerade eleverna över. De räknar med ungefär 3 månaders invänjningstid. Utbildning av personal/elever: Personalen rider till hästarna vid behov, men tar även hjälp av de lite duktigare eleverna. Produktion: Varje ponny/ häst går två till tre lektioner varje dag, men detta är individanpassat. De har ca 14,5 elever/häst i veckan. Avveckling: De anser att det är viktigt att hitta en bra köpare. Blir hästen utdömd avlivar eller triangelmärker man den. De pensionerar hästarna vid 17-18 års ålder. Hästarna är ca 10 år på ridskolan innan de avvecklas. Ridskola 3 Även här var det svårt att få fram deras egna tankar efter de första frågorna utan det ställdes tidigt frågor kring nyckelorden. Den faktor som de pratade mest om var temperamentet och därefter exteriör och ålder. Antal hästar: Tio ponnyer och tio hästar. 7

Utevistelse: Hästarna går oftast ut i hage och finns det ej möjlighet till det pga. halka etc. släpper man dem i ridhuset för att de ska få röra på sig innan lektionerna. Profil: Ridskolan bedriver utbildning med målsättning att eleven ska kunna ta hand om en egen häst. De har allt från nybörjargrupper till specialgrupper i dressyr och hoppning. De duktigare eleverna får möjlighet att tävla. Ålder vid inköp: Fyra till elva år, även tolv år om det är en riktigt bra häst. Det beror också på utbildningen. Storlek: 160 165 cm är lagom, men det förekommer att de köper in hästar som är över 170 cm. Temperament: De skall ha motor och vara framåt. Hästhandlare/privatperson: Ridskolan handlar helst från privatpersoner, men använder även hästhandlare. Fördelen med hästhandlare är att man kan titta på flera hästar samtidigt, de har varken tid eller råd att åka landet runt. De har en hästhandlarkontakt, men är ej en så trogen kund. Prisklass: Ponny: Upp till 50.000 (de har endast C- och D- ponnyer) Häst: 35.000 70.000 Veterinärbesiktning och försäkring: De veterinärbesiktigar alltid för att kunna försäkra alla hästarna. Exteriör/ ras/rörelsemönster: Ridskolan vill ha lättare hästar och har endast halvblod för tillfället. Ponnyerna får gärna vara korsningsponnyer, men de har också New Forestponnyer som dock uppfattas som tittiga. De får inte röra sig stort utan ha en normalstor trav och galopp. Kön: De vill helst inte köpa in skimmelston eller fuxston men har för tillfället både och. Färg: Av ridskolans egen erfarenhet fungerar det inte med skimlar eller gula hästar i flocken. Stereotypt beteende: De vill inte ha några hästar eller ponnyer med beteendestörningar. Bakgrundsinformation: Ridskolan tar reda på det som går om hästen. Tid för process/provtid: Det varierar, sist tog det en vecka. Invänjningstid: Fyraåringar behöver minst ett år, medan 12 åringar brukar räcka med cirka två månader, men det beror på individen. Utbildning av personal/elever: De utbildar fyraåringarna själva, men även de äldre hästarna utbildas och rids till av personalen. De har personal som rider till hästarna två till tre dagar i veckan. Även de lite duktigare eleverna hjälper till med utbildning och då har de eleverna den enskilda hästen en längre period så att hästen känner sig trygg. Produktion: Hästarna går minst 2, 5 timme/dag för att det skall bli kostnadseffektivt. De har 15 elever/häst i veckan. Avveckling: Hästarna går på ridskolan i max 15 år, därefter avlivar de dem hemma eller säljer hästarna om det går. De är då mellan 15-20 år gamla. De hästar som är olämpliga i verksamheten säljs omgående. Ridskola 4 Ridskolan pratade inte på särskilt mycket självmant. De pratade om temperament och ålder. Antal hästar: Tio hästar, fyra ponnyer plus sju shetlandsponnyer som går ridlekis. 8

Utevistelse: Alla hästarna går ute i hage varje dag. Profil: Ridskolan är inriktad mot tävling och då främst dressyr. De har barnverksamhet med shetlandsponnyer. Ålder vid inköp: De har av egen erfarenhet märkt att de som har varit fyra till fem år vid inköp har fungerat bäst. De har också lagt märke till att det är svårare för en häst som tidigare varit privathäst att komma in i gruppen. Storlek: Ridskolan har allt från shetlandsponny till storhästar på 175 cm. Temperament: Hästarna ska vara milda och lugna, absolut inte heta och lättskrämda. Hästhandlare/privatperson: De köper alltid hästar från en och samma hästhandlare som de litar på. Ponnyer kan även köpas från annat håll. Prisklass: Ponny: 30.000 40.000 kr Häst: 40.000 50.000 kr Veterinärbesiktning och försäkring: Alla hästar som köps in veterinärbesiktigas för att sedan kunna försäkras. Exteriör/ ras/rörelsemönster: De köper gärna hästar av lite grövre modell, ej för högresta och med korrekta ben. Bra om de inte har en för stor gång. De köper svenska hästar i mesta möjliga mån. Kön: Har ingen betydelse. Färg: Har ingen betydelse. Stereotypt beteende: De får inte krubbita, men det är acceptabelt att de väver om det inte är allt för mycket. Bakgrundsinformation: Ridskolan tar inte reda på någon bakgrundsinformation. Tid för processen/provtid: Så kort tid som möjligt innan hästen står på ridskolan. Invänjningstid: Det är individuellt, men cirka sex månader. Fyraåringarna går utvalda lektioner med personalen. Utbildning av personal/elever: Personalen utbildar i den mån de har tid, men detta är tyvärr eftersatt. De duktigare eleverna utbildar även hästarna. Produktion: Stora hästar går tre lektioner/dag, ponnyerna mindre. Ridskolan har ca 14,1 elever/häst. Avveckling: Hästarna stannar länge på ridskolan om de trivs, upp till tio år (tills de är 15). De beräknar den ungefärliga pensionsåldern för att kunna planera för nya inköp. När en häst skall avvecklas säljs den i den mån det går och på fyra år har endast två avlivningar skett Ridskola 5 Inte heller ridskola 5 pratade mycket av sig själva men de pratade dock först om faktorerna temperament och exteriör. Antal hästar: Elva hästar och nio ponnyer. Utevistelse: Alla hästarna går ut i en stor hage varje dag. Profil: De klassar sig som en vanlig ridskola, från nybörjare till vuxna, både hopp och dressyr. Ålder vid inköp: Vanligaste åldern vid inköp är sju till tolv år, men de köper även in yngre hästar och utbildar själva. Av deras egen erfarenhet är det de hästarna som blir bäst. 9

Storlek: Ridskolan köper oftast in hästar som är mellan 165 170 cm, men även hästar som är mellan 150-155 cm köps in. Detta beror på elevunderlaget. Temperament: Hästarna får ej vara heta men ändå vakna, då blir de som bäst efter några år. Hästhandlare/privatperson: De köper från både och, men det som är positivt med hästhandlare är att man har bytesrätt. Prisklass: Ponny: 30.000 40.000 Häst: 50.000 70.000 Veterinärbesiktning och försäkring: Alla hästar som köps in veterinärbesiktigas. Exteriör/ ras/rörelsemönster: Hästarna ska ha en bra benställning, ej vara för högresta och inte ha för stora avvikelser. De köper gärna in svenska halvblod, men det spelar mindre stor roll. Ridskolan har mycket korsningsponnyer men har också goda erfarenheter av Connemaraponnyer. De tittar på om hästen har en god takt och bra egenbalans, den får inte heller ha för stora gångarter. Kön: Ridskolan föredrar valacker före ston. Färg: Har ingen betydelse. Stereotypt beteende: De undviker om det går. De har ingen häst som väver, men krubbitare finns. Bakgrundsinformation: Ridskolan tar reda på bakgrundsinformation i den mån det går. Tid för inköp: Detta varierar från fall till fall, men ungefär en månad. De försöker ha en plan för hela året. Invänjning: Ridskolan räknar med att det tar ungefär sex månader innan hästen är inne i verksamheten fullt ut. Personalen rider med hästarna på lektionerna i början. Utbildning av personal/elever: Personalen utbildar när det finns tid för det. Hästarna utbildas även av duktigare elever. Produktion: Hästarna går två till tre timmar/ dag..de har ca 10,6 elever/ häst i veckan. Målet är att alla hästarna skall kunna gå i alla grupperna. Avveckling: Hästarna säljs eller avlivas. Om det finns möjlighet säljs de till elever på ridskolan så att de blir kvar på anläggningen som privathäst istället. I genomsnitt stannar hästarna 6-10 år i verksamheten. De är då 15 år och uppåt. Ridskola 6 Ridskola 6 pratade mycket självmant och de tog först och främst upp vilken exteriör de ville ha hos hästarna som de köpte in. Som nästa faktor pratade de om ålder. Antal hästar: De har sammanlagt 57 hästar och ponnyer, men anser att det är lite för många för tillfället. 6 st är unghästar som långsamt slussas in i verksamheten. Profil: De har allt från nybörjare till specialgrupper. Ålder vid inköp: Ridskolan köper mest råa unghästar som inte är något hanterade. De utbildar dessa själva. De anser också att om man köper äldre hästar behövs det för mycket korrigering av dessa. Storlek: De köper hästar mellan 165-170cm och vill ha ungefär samma storlek på hästarna så att det inte blir så att vissa hästar alltid bär de större eleverna. De har inga viktgränser för tillfället, men ska införa detta i hoppningen. 10

Temperament: De vill att hästarna ska vara lätta att forma i temperamentet så att de kan göra hästarna till ridskolehästar. Hästhandlare/privatperson: De köper hellre av hästhandlare än privatpersoner då privatpersoner inte behöver ta något direkt ansvar när hästen är såld. Oftast blir de erbjudna hästar från hästhandlare som vet vilken typ av häst de vill ha. Prisklass: Ponny: 15.000 40.000 Häst: 60.000-75.000 Veterinärbesiktning och försäkring: De veterinärbesiktigar hästarna före köp. Exteriör/ras/rörelsemönster: Ridskolan vill egentligen ha lite lättare typ av hästar men eftersom elevernas kroppsvikt har ökat med åren måste de köpa in mer kraftiga hästar. Personen som har hand om rekryteringen tittar noggrant på hästarnas exteriör innan han bestämmer sig. De köper nu svenska halvblod av den äldre modellen efter godkända hingstar. På ponnysidan köper de gärna russ och även korsningsponnyer. Hästarna ska röra sig bra och ha ett fjädrande steg. När de kommer upp i tempo får de inte vara markbundna. Hästarna ska även ha en viss kadens och inte rulla i korset. Kön: De har ganska många ston och uppfattar inte det som ett problem, om man får ston med tydliga brunstcyklar kan de dock vara lite tjuriga. De tycker att hingstar är lätta att ha att göra med men de kan bli svåra för eleverna att hantera. Färg: På hästsidan har de mest grundfärgerna brun och fux men på ponnysidan förekommer alla färger. Stereotypt beteende: De har inga problem med olater eller beteendestörningar men de köper inga krubbitare. Hästarna står på halm och de menar att risken då minskar för utveckling av beteendestörningar. Bakgrundinformation: Om det finns möjlighet kontaktar de uppfödarna. Tid för process/provtid: Detta är individuellt från häst till häst. Invänjningstid: Ridskolan anser att det tar 2-3 år innan hästarna är acklimatiserade på ridskolan. Utbildning av personal/elever: De rider in hästarna själva när de köper de råa hästarna, därefter har personalen regelbunden tillridning. När den personen som är hästansvarig utbildar hästarna lär han dem att lyssna på hans röst. Han kan hantera hästarna med rösten under lektionerna och på så sätt utbildar han hästarna när han håller lektion. Produktion: Hästarna arbetar ca 2 timmar/dag. De ska kunna gå alla sorters lektioner, men de gamla behöver inte hoppa. De har 12,3 elever/häst i veckan. Avveckling: Ridskolan avlivar alla hästar som inte kan gå lektioner mer. De är då vanligen över 20 år. Köper de in en unghäst som de märker inte passar säljer de den. De har många hästar på ridskolan som är över 20 år och arbetar fullt, de har till och med en som är över 30 år. De räknar med att hästarna går 10 15 år på ridskolan. Ridskola 7 Ridskola 7 pratade på ganska mycket självmant men flöt ibland iväg om oväsentliga saker och fick då ledas tillbaka till nyckelorden igen. De faktorer de pratade om först var ålder, temperament och exteriör. Antal hästar: 18 ponnyer och 22 hästar. 11

Utevistelse: Alla hästarna går ute i hage varje dag. Profil: Ridskolan har allt från nybörjare till mer erfarna grupper, både barn och vuxna. Eleverna ges inte möjlighet att få tävla. Ålder vid inköp: De köper in hästar som är från fyra upp till femton år. Storlek: Ponnyerna är 130-148 cm och hästarna 155-175 cm. De har inga viktgränser utan satsar på att ha stora hästar till de större eleverna. Temperament: De vill ha lugna och snälla hästar. Ridskolan köper hellre hästar som är lite framåt så att de blir lugnare med tiden och lagom efter ett par år. Hästhandlare/privatperson: De köper oftast hästar från privatpersoner och då via personer som kontaktar ridskolan när de vill sälja sin häst. De har även ett samarbete med en hästhandlare. Prisklass: Ponny: 0 35.000 kr Häst: 0 55.000 kr Veterinärbesiktning och försäkring: Alla hästar och ponnyer besiktigas vid inköp. Exteriör/ ras/ rörelsemönster: De bör ha en bra halsansättning, kort rygg, starka kotor och får inte vara inåttåade. Ridskolan föredrar svenska hästar och ponnyer men har bra erfarenhet av irländska ponnyer. De köper hellre in hästar från öststaterna än från Holland. Hästarna får inte ha för stor gång för då måste de hela tiden bromsa sig på lektionerna vilket resulterar i slöa ridskolehästar. Kön: Har ingen betydelse. Färg: Har ingen betydelse. Stereotypt beteende: De vill absolut inte ha några hästar med stereotypa beteenden. Bakgrundsinformation: De tar inte reda på någon information alls då de inte vill ha några förutfattade meningar. Tid för process/provtid: Från en dag och uppåt. Invänjningstid: Med unghästarna räknar de med en invänjningstid på upp till två år. Med de äldre hästarna upp till ett halvår. Utbildning av personal/elever: De yngre hästarna utbildas av personal och rutinerade elever. Produktion: Hästarna går tre uppsittningar per dag och det är 15-16 elever per häst i veckan. Avveckling: Hästarna stannar oftast på ridskolan till de är över 20 år gamla, de avlivas då. Om det är en yngre häst som inte fungerar i verksamheten säljs den. De som fungerar ska helst gå minst 10 år på ridskolan. DISKUSSION Det har tidigare gjorts ett fåtal studier på rekrytering av ridskolehäst. Denna studie tar för första gången upp huruvida ridskolor har olika profil på sin verksamhet och om de i så fall tar hänsyn till olika faktorer när de rekryterar hästar. Det som undersöktes var om man kunde se någon skillnad på vilka faktorer ridskolorna tyckte var viktigast även om de hade olika profil på sin verksamhet När telefonintervjuerna gjordes var syftet inte att styra in de intervjuade på något särskilt spår i början utan istället se om de själva tog upp det som de ansåg vara viktigt vid rekrytering. Samtliga ridskolor pratade då om hur viktigt det är med ett bra temperament och en bra exteriör. Sex av ridskolorna eftersökte lugna, och trygga hästar med lagom energi, medans 12

den sjunde (ridskola 3) ville ha hästar med lite mer motor. Samma sex ridskolor ville ha hästar av en lite grövre modell och den sjunde ansåg att hästar av lättare fullblodsmodell gjorde sig bäst på deras ridskola. Detta kan bero på att ridskola 3 klassar sig som en tävlingsridskola och vill kanske därför ha lite mer utmaning för de mer rutinerade eleverna. Det som genomgående eftersöktes var hästar med kort rygg, inte för högresta och med korrekt benställning. Ridskolorna ansåg att en korrekt benställning leder till en bättre hållbarhet. Ridskola 7 tyckte också att det var extraviktigt att hästarna inte var inåttåade. Olika ryttare har olika ambitioner, och det är därför viktigt att man väljer en häst med rätt personlighet med tanke på vad den ska användas till. En orutinerad ryttare behöver till exempel en lugn och trygg häst som inte är så känslig för hjälperna och sin omgivning. En tävlingsryttare i hoppning vill däremot ha en livlig häst som ska svara på fina hjälper och snabbt accelerera mot ett hinder. Hästen är ett stort och starkt djur, och risken för olyckor ökar om den oerfarne ryttaren försöker att rida på en alltför känslig häst. (Zetterqvist Blokhuis, 2004). Alltså är det viktigt att hästarna på ridskolorna är trygga för att eleverna ska känna sig säkra och på så sätt vilja fortsätta sin utveckling via ridskolan. När det kommer till exteriören har en häst som är kvadratisk byggd med kort rygg lättare för att sätta de muskler som krävs för att bära upp ryttaren, den är också oftast bekvämare för ryttaren att sitta på. En häst som inte har för stora avvikelser i exteriören är oftast en mer hållbar häst (Zetterqvist Blockhuis, 2004). Detta gör att det är viktigt att ridskolorna tittar noggrant på exteriören hos hästen när de ska rekrytera. Resultaten visar att ridskolorna 2, 3 och 4 ger sina elever möjlighet att tävla på ridskolans hästar och har därför profiler som tävlingsridskolor. Ridskolorna 1, 5, 6 och 7 ger inte sina elever möjlighet att tävla och har därför en traditionell ridskoleprofil. Som nämns ovan spelar temperamentet hos en häst stor roll vid valet av hästens framtida användningsområde. Det ställs eventuellt andra krav på en häst som ska vara verksam på en så kallad tävlingsridskola, då den ska kunna prestera på en tävlingsbana och inte bara på en ridskola. Trots detta ska den här hästen ändå fungera med mer orutinerade elever. Det är därför troligt att rekryteringsprocessen i detta läge blir något svårare då man måste ta hänsyn till fler aspekter. Det som var genomgående lika hos alla ridskolorna var att de satsade på att köpa in yngre hästar som sedan personalen eller eleverna utbildade. En positiv aspekt var att några av ridskolorna hade ett välfungerande system som gjorde att de alltid hade ett par unghästar på gång in i verksamheten (ridskola 1, 3, 4, 6 och 7). Detta är något som man hade önskat hos alla ridskolor, en tydlig plan för inköp och input. Återigen är detta en ekonomisk fråga, ridskolorna måste ha resurser såsom pengar och erfaren personal för att kunna utbilda dessa unga hästar under lång tid. Priset, som ridskolorna kunde tänka sig betala, för hästarna varierade inte mycket från ridskola till ridskola. Det skulle kunna tänkas att de ridskolor som gav sina elever möjlighet till att tävla var beredda att betala mer för sina hästar än de som bedrev en verksamhet där eleverna inte fick tävla. En häst som ska användas på en tävlingsridskola ska som sagts kunna fungera med både oerfarna elever och på tävlingsbanan. Köper man in en äldre häst till den här typen av ridskola borde man ha högre krav på utbildnings- och tävlingsnivån vilket leder till att priset blir högre. Om man köper in en unghäst kan det förväntas att man har högre krav på härstamning och dylikt. Detta leder också till en högre prisklass. Resultatet visar dock att så var inte fallet. Orsaken skulle kunna vara att ridskolan bedriver sin rekrytering slentrianmässigt och att de trots en profilering inte har valt att anpassa prisklassen efter profilvalet. 13

Om man sätter upp ett enkelt räkneexempel kan det se ut så här: Hästarna går lektioner ca 44 veckor per år och varje vecka ca 18 uppsittningar, vilket innebär att hästarna går ca 800 uppsittningar på ett år. Räknar man sedan med att hästarna är på ridskolan i 10 år så blir det 8000 uppsittningar per häst under tiden på ridskolan. Om hästen har kostat 50 000 kr i inköp kostar den 6,25 kr/uppsittning, 70 000 kr = 8,75 kr/uppsittning och 100 000 kr = 12,5 kr/uppsittning. I resultatet per uppsittning har det endast räknats på inköpspris kontra antalet lektionstimmar. Det man kan se i detta räkneexempel är att inköpspriset på hästen inte spelar så stor roll för kostanden per uppsittning, oavsett om man har köpt en häst för 50 000 eller 100 000 spelar inte inköpskostnaden så stor roll. Man ser då att likviditeten hos ridskolorna är ett problem då de aldrig får loss tillräckligt med pengar för att köpa in dyrare hästar. Räkneexemplet visar att inköpspriset inte spelar så stor roll när man ser till den totala kostnaden för en lektion. Det varierade inte mycket mellan de olika ridskolorna vad gällde önskemålet av ras på hästarna och ponnyerna som köps in. Alla sju ridskolorna ville helst köpa in svenska halvblod. Detta är positivt då det är bra att ridskolorna gynnar den svenska aveln. Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästens (ASVH) verksamhet syftar till att gagna och utveckla avel och uppfödning av svenska varmblodshästar. Deras avelsmål är följande: En ädel, korrekt och hållbar varmblodshäst, som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser och/eller hoppförmåga är internationellt konkurrenskraftig (ASVH, 2008). Att ASVH då har dessa mål för svensk avel är något som ridskolorna måste se positivt och vilja köpa hästar som avlats för att vara håll- och ridbara. Köper ridskolorna importerade hästar och blandraser är det svårare att ta reda på om dessa hästar är avlade på ett målinriktat sätt. Vad gällde ponnyerna las det inte lika stor vikt på rasen utan samtliga ridskolor köpte in korsningsponnyer. Det förekom även att andra raser som connemara, new forest och russ användes med blandade resultat. Alla sju ridskolorna eftersträvade också inköp av hästar och ponnyer med normalstor gång. De ansåg att det var slitsamt både för elever och hästar om lektionshästarna rör sig stort i trav och galopp. Även en god egenbalans och taktmässiga rena gångarter var något som togs upp av flera. Detta var också en faktor som man skulle förvänta sig att ridskolorna hade pratat om mer självmant i intervjuerna. Rörelsemönstret är en väldigt viktig aspekt som ridskolorna måste titta noggrant på vid rekrytering, hållbarheten hänger mycket ihop med rörelsemönstret. Detta i och med att en häst som rör sig stort blir svårt för eleverna att sitta på och de kommer lätt i obalans. Resultatet kan bli att det blir större belastningar på hästens rörelseapparat och ökad risk för skador. Ryttaren försöker också att få tillbaka balansen genom att hålla i sig i tygeln och hästen får ryck i munnen och obehag. En häst som har ont i ryggen kan inte gå alla lektioner och inte med alla sorters elever, hållbarheten blir sämre. En annan aspekt är att om hästen rör sig större än de andra hästarna i gruppen måste den alltid gå och bromsa sig för att hänga med i de andra hästarnas tempo. Om hästen inte påverkas till en bra form finns det risk att hästen, när den tvingas bromsa sig, gör detta med vikten på sin framdel och belastningen där borde då öka. På frågan om kön och färg spelar någon roll svarade tre av ridskolorna att det inte gjorde det. Två av ridskolorna svarade att de föredrog valacker framför ston. Den sjunde ridskolan (ridskola 6) tyckte att hingstar är lättast att utbilda då han gillade temperamentet hos dessa, men att det kan vara svårt för eleverna att hantera dem. Ridskola 3 menade på att de av egen erfarenhet inte tyckte att skimmel och fux- ston fungerade lika bra, men för tillfället hade de både och. De ansåg också att skimlar och gula hästar hade svårare att passa in i flocken. Det var blandade åsikter gällande stereotypa beteenden. Ridskola 1 tyckte inte att det spelade någon roll om hästarna de köpte hade stereotypa beteenden. Ridskola 2 kunde bortse från detta om hästen fungerade väldigt bra för övrigt. Ridskola 3 och 7 köper inte in hästar med 14

några som helst stereotypa beteenden. Ridskola 4 vill inte ha några krubbitare, men det är ok om hästarna väver. Ridskola 5 undviker om det går, men har för tillfället hästar som krubbiter och ridskola 6 köper inga krubbitare. Detta är en mycket intressant fråga då de lär ut på hippologprogrammet att de stereotypa beteendena inte kan smitta av sig och i de flesta fall inte är skadligt för hästen (M. Rundgren, pers. medd., 2006). De flesta ridskolorna som inte ville ha dessa beteenden hänvisade just till att det smittar av sig. Då hästens beteende är något man lär ut på ridskolorna borde personalen vara mer utbildade i detta ämne. Även här kan SvRF ha mer information och fortbildningar kring detta ämne och uppdatera ridskolorna om vad de ska lära ut till sina elever. På frågan om de hade något intresse av att ta reda på bakgrundsinformationen om hästar de köper in svarade ridskola 1,2,3,5, och 6 att de gjorde det i den mån det gick. Ridskola 4 och 7 tog inte reda på någon information utan ville inte skaffa sig några förutfattade meningar. Det vanligaste borde dock vara att man vill ha bakgrundshistoria då det kan vara bra att få till exempel en anamnes (sjukdomshistoria). Det är också bra att veta om hästen man rekryterar har haft problem som kan återkomma och påverka hållbarheten hos hästen senare i livet. En faktor till som man kunde önska sig att ridskolorna hade diskuterat mera var om de föredrog att handla av hästhandlare eller av privatpersoner. Alla ridskolor utom ridskola 7 handlade mest av hästhandlare, de var väldigt nöjda med att man kan lämna tillbaka eller byta om inte hästarna passar. Ridskola 7 tyckte att de hade så mycket privata kontakter som hörde av sig till dem när de hade lämpliga hästar att sälja så det var enklare att handla av dem. Fördelen med att handla utav hästhandlare är som sagt att man har prövotid, det gäller bara att hitta en som man får ett bra samarbete med. Nackdelen är att man inte alltid kan få så mycket information om hästarna som kan önskas. Tiden som ridskolorna lägger på processen och prövotiden varierar också väldigt. För att förtydliga vad som menades så är det tiden från det man tittar på hästen tills att man har bestämt sig för köp. Detta skilde sig något mellan ridskolorna då ridskolorna 3, 4 och 7 ville ha så kort tid som möjligt och de andra fyra räknade på en tid från två till sex veckor. Alla ridskolorna räknar med alltför kort invänjningstid, då SvRF har beräknat att det tar minst ett år innan en ridskolehäst fungerar fullt i en verksamhet (Svenska Ridsportförbundet, 2002). Däremot har alla ridskolorna som köper unghästar angett en längre invänjningstid på dem, vilket uppfattas som väldigt positivt. Detta kan också vara en ekonomisk fråga, då de inte har någon ekonomi till att hålla hästar på ridskolan som inte går fullt ut i verksamheten. Något som också kan ha påverkat resultatet i denna fråga är om det har blivit ett definitionsproblem angående orden invänjningstid. Har alla ridskolorna tolkat ordet på samma sätt? En ridskola kanske tycker att invänjningstiden sträcker sig från det att hästen kommer till ridskolan tills att den går sin första lektion. En annan ridskola tolkar kanske begreppet på ett annat sätt där det kan vara från det att hästen kommer dit tills att den går fullt ut på lektionerna, har gått med i alla sorters kurser och varit på sommarbete med de andra hästarna. På Ridskolan Strömsholm använder man sig mycket av duktiga elever som hjälper till och utbilda hästarna. Detta ökar motivationen och utvecklingen hos eleverna samtidigt som de känner sig behövda. Det är därför positivt att ridskolorna i studien använder sig av samma metod. Enligt Nauclér bör man ha 17,5 elever/häst för att elevantal kontra hästantal ska bli lönsamt, samtliga ridskolor i studien ligger under detta antal (L-G. Nauclér, pers. medd., 2007). Ridskolorna bör antingen höja elevantalet eller minsta hästantalet för att få en bättre balans. Den sista aspekten som tagits upp i intervjun är hur ridskolorna tänker kring avvecklingen av deras hästar. Ridskolorna 1, 2, 3 och 5 avlivar hästarna och säljer de som går att sälja. 15

Ridskola 4 försöker att sälja alla medans ridskolorna 6 och 7 avlivar alla som inte kan gå med i verksamheten längre. Ridskolorna skiljde sig åt i hur självmant de svarade på våra inledande frågor. Ridskolorna 1 och 6 pratade väldigt självmant kring vilka faktorer de ansåg var viktiga vid rekrytering. Även ridskola 7 pratade på eget initiativ men flöt ibland ut lite kring saker som inte tillhörde ämnet. De återstående ridskolorna pratade inte mycket självmant utan fick tidigt styras in på de olika nyckelorden. En anledning till att det kan vara så här är att olika människor har olika lätt att prata om ämnet, är man väl utbildad och vet exakt vilken häst man letar efter är det troligtvis enklare att svara på en öppen fråga. Har man däremot ingen tydlig plan i sitt rekryteringsarbete kan en fråga som denna vara svår att ge ett tydligt svar på. Dessutom uppfattades det som att ridskolorna inte hade sina rekryteringsstrategier särskilt högt upp i sitt medvetande utan svarade mest på ett sätt som kändes lite standardmässigt. Det vill säga att de har rekryterat hästar på samma sätt under lång tid utan att egentligen fundera kring vad behöver vi för hästar för just vår verksamhet. En annan anledning kan vara att frågan var svår att tolka och de kanske inte helt enkelt förstod frågans innebörd. På den öppna frågan angående vilka strategier och mål ridskolorna hade tog samtliga ridskolor upp sina tankar kring ålder, exteriör och temperament. En intressant aspekt var att ridskolorna hade olika profiler på sina verksamheter men att de skiljde sig lite åt i sina åsikter angående de olika rekryteringsfaktorerna. Möjliga orsaker till detta kan vara att man idag rekryterar ridskolehästar enligt en tradition som har uppkommit i ridskolevärlden. Troligtvis tycker ridskolorna att det får någon typ av kvalitetssäkring för att hästarna fungerar om de köper samma sorts hästar som de alltid har gjort. SvRF har i sin handbok Driva Ridskola gjort en manual för vilka egenskaper en ridskolehäst bör ha och många följer detta exempel (Svenska Ridsportförbundet, 2002). Trenden idag är att många ridskolor har valt att profilera sig och vända sig till olika sorters målgrupper. Detta kan bero på att upplevelseindustrin har blivit en konkurrent till Sveriges ridskolor och för att locka mer kunder måste ridskolorna erbjuda sina elever något mer än den traditionella ridskoleridningen. Trots denna profilering hos ridskolorna köper de in samma sorts hästar. Borde man inte ha olika typer av hästar på olika sorters ridskolor? I och med den hårdare marknaden på hästupplevelser i Sverige måste ridskolornas utveckling gå framåt och då måste även hästarna anpassas efter utvecklingen. I dagsläget känns det som att ridskolorna absolut hänger med i profileringsutvecklingen men att rekryteringsbiten står kvar i det gamla tänkandet. Frågan är om inte SvRF har ett ansvar att uppdatera sina tankar kring vad som är en bra ridskolehäst och hur man rekryterar en sådan beroende på vilken profil ridskolan har? SvRF kan vara mer tydliga på information och fortbildningar där de trycker på en så viktig bit som att hästmaterialet måste hänga med i utvecklingstakten. Om studien skulle ha gjorts om hade det varit intressant om man tagit med ridskolor med olika, tydligt uttalad profil på verksamheten, hade man då fått fram ett annat resultat? Hade det blivit en tydligare skillnad i vilka faktorer de olika ridskolorna hade värderat som de viktigaste. Förslag på framtida studier kan vara en mer ekonomisk studie där man räknar ut vilken sorts häst som är mest kostnadseffektiv för ridskolan. Vilka faktorer ska man ta hänsyn till vid rekrytering för att det ska bli en lönsam affär? Slutsats och rekommendation Slutsatsen är att ridskolor i Sverige har olika uttalade profiler på sin verksamhet men den här studien tyder inte på att de har olika rekryteringsstrategier. Detta kan bero på att utvecklingen av hästmaterialet inte håller jämn takt med utvecklingen av profilering hos ridskolorna i 16

Sverige. Därför önskas mer information från förbundet till Sveriges ridskolor där de förtydligar att en profilering innebär att man också måste utveckla rekryteringsstrategierna. Samtliga ridskolor i studien tog upp ålder, temperament och exteriör som de viktigaste faktorerna och deras åsikter skiljde sig inte markant åt. REFERENSER Litteratur Ahlqvist, S. och Waerner, T. 2007. Urval och rekrytering av ridskolehästar. Fördjupningsarbete nr 321. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Baldwin, J. 2002. Rekrytering av ridskolehästar. Fördjupningsarbete nr 179. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Kunkler, N. 1998. Ridskolornas hästmaterial analys av ras, ålder och rekryteringssätt. Fördjupningsarbete nr 64. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Svenska Ridsportförbundet. 2002. Driva ridskola. Policy och rekommendation för ridskoleverksamhet. Svenska ridsportförbundet. Kolbäck. Zetterqvist Blokhuis, M. 2004. Pedagogik för ridlärare Strömsholmsmetoden. Föreningen Ridskolan Strömsholm. Internet ASVH (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen). 2008. Avelsplan för svensk varmblodsavel. http://www.asvh.se/avel/avelsplan.htm. (Hämtad 2008-05-11). Svenska Ridsportförbundet. 2007. Ridskola för alla. http://www2.ridsport.se/t2.aspx?p=701544. (Hämtad 2007-11-12). Personliga meddelanden från Ridlärare L. Hansson. 2007. Helsingborgs Ridskola. Ekonom L-G. Nauclér. 2007. Ekonomiföreläsning Strömsholm. Konsult. Västerås. Agronomie doktor M. Rundgren. 2006. Beteendeföreläsning Flyinge. SLU 17

DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Department of Equine Studies Box 7046 750 07 UPPSALA Hippologenheten Box 7046 750 07 UPPSALA Tel: 018-67 21 43 Tel: +46-18 67 21 43 Fax: 018-67 21 99 Fax: +46-18 67 21 99 18