4211 Ljustjärnen Kommun Smedjebacken Totalareal 177 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 155 ha Objektskategori U1 Areal vatten 22 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 133 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 133 ha Areal värdekärna 94 ha Areal skyddszon 5 ha Areal utvecklingsmark 32 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Särskild betydelse för friluftsliv Hög grad av naturlighet Gränsar till befintligt naturreservat Beskrivning av området Isälvsområde söder om Malingsbosjön. De geologiska formationerna och småtjärnarna karakteriserar området. Flera mycket branta rullstensåsar löper i nordsydlig riktning. I de låga partierna mellan åsarna ligger tallmossar av skvattramtyp eller småtjärnar. Ett par av tjärnarna har osedvanligt klart vatten. Till alla tjärnar finns ädelfiskekort till försäljning. På de flackare sedimentområdena förekommer flera och även djupa s.k. dödisgropar. Områdets skog domineras av äldre tallskog, s.k. tallhedsskog. Skogen är mestadels av samma karaktär som angränsande reservat, det vill säga äldre talldominerade barrskogar med åldrar på 100-120 år. Enstaka tallar är betydligt äldre. Delvis är underväxten påtaglig. Lövträd är sparsamt förekommande. Spridda enstaka döda träd finns över hela området i varierande grad. Många kolbottnar finns i området. Eventuellt finns trädkontinuitet. Skogen är för närvarande inte så väldokumenterad över arter kopplade till naturskog men potentialen för ett framtida värde är mycket stor. I området finns även mindre andel ungskogar och relativt nyupptagna hyggen med täta fröträdsställningar. Rikligt med vandringsleder finns i området och välbesökta rastplatser i anslutning till fisketjärnarna. Det centrala åspartiet är redan naturreservat och ett mindre domänreservat (Kungareservatet) finns. Naturvårdsbränningar bedöms vara relativt lätta att genomföra, p.g.a. att vattnet i tjärnarna avgränsar rullstenåsarna. Tallen är helt dominerande i området.
Länsstyrelsens bedömning Området är klassat som riksobjekt. En klassning som har sin grund i de dramatiska terrängförhållandena, variationsrikedomen, de många limnologiskt intressanta och skyddsvärda tjärnarna, domänreservatens naturskogar samt den på många platser värdefulla landskapsbilden och betydelsen inom naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten. Det här området utgör ett värdefullt komplement till det befintliga reservatet. Som beskrivningen berättar finns det en stor narturvärdespotential i den gamla tallskogen som växer utanför det befintliga reservatet. Förutsättningar för att områdets naturvärden ska bibehållas är att grusåsar förblir oexploaterade och att skogens naturvärden får utvecklas. Länsstyrelsen bedömer att detta bäst görs genom att naturvärdena kopplade till tall tas tillvara och stärks genom naturvårdsbränning. För långsiktighet i utvecklandet av naturvärdena bör skyddsformen vara reservat. Källor Naturvårdsprogram för Kopparbergs län, 1988:1 Skala 1:20 000
4213 Bromsberget Kommun Smedjebacken Totalareal 28 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 28 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 27 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 27 ha Areal värdekärna 28 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Mindre naturskog Artrik Ingår i värdefull lövskogstrakt Berör befintligt Natura 2000-objekt Beskrivning av området Bromsberget utgörs av en mycket frodig NO-sluttnig i lövskogsmiljö som innehåller mycket stort inslag av ädellövträd, framför allt hassel. Artrikedomen är stor med ett rikt fågelliv samt rik kärlväxtflora. Merparten av gamla lövträd i området, både trivial som ädellövträd, ringbarkades för ett antal decennier sedan. Tanken var att få upp granen. Detta blev till stor del också fallet även om ett relativt stort antal äldre lövträd överlevde ringbarkningen. Likaså gynnades hasseln som fläckvis utvecklats till rena lundar. Idag finns i området av ett mindre antal lindar, almar och lönnar samt ett något större antal triviallöv. Hasseln är i många delar den dominerande arten, tillsammans med medelålders gran. På sikt kommer granen att ta över, varför en snar restaureringshuggning är nödvändig. Fågellivet är rikligt med nötkråka, stenknäck samt järpe med flera par. Tibast och blåsippa finns över hela området. Myskmadran är påträffad på en lokal. Lövlund där bortgallring av gran gjorts.
Länsstyrelsens bedömning Den stora ansamlingen av hassel är för trakten unik. Den frodiga sluttningen med rena lövlundar hyser ett stort antal arter av i första hand fåglar och kärlväxter, arter som gynnas av den kalkpåverkade grunden, lövskogslundar samt till hasseln förknippade arter. Objeket skall också ses i regionalt perspektiv som en del av de värdefulla stråk av lövskogsmiljöer som finns kvar efter kolbäcksåns dalgång. Länsstyrelsen bedömer att områdets naturvärden långsiktigt måste säkerställas genom att skyddas mot skogsbruk. Källor Naturvårdsprogram för Koparbergs län, 1988:1 Skala 1:10 000
4230 Nittälven Kommun Ludvika Totalareal 27 ha Naturgeografisk region 30a Areal land 25 ha Objektskategori U1 Areal vatten 1 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 25 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 25 ha Areal värdekärna 23 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 1 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Artrik Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Nittälven rinner från Nitten söderut och lämnar Dalarna cirka 1,5 km söder om Nittkvarn. Ån är mycket säregen på denna sträcka. Vattendraget är djupt nedskuren, vilket den branta sluttningen öster om vittnar. Det strömmande vattnet störta ställvis ner i små vattenfall och vilda forsar för att där emellan flyta helt lugnt och då bilda större vattenspeglar. Ån delar sig här och där i flera armar för att åter rinna ihop. Vid dessa forsar och fall förekommer större och mindre klippväggar, blockrika stränder och t o m block i ån. På ett ställe skär ån in under en längre klippvägg och bildar där hyllor under överhäng. Markerna kring ån är skogsbevuxna och inslaget av mediära till rika småkärr är påtagligt. Strandvegetationen är karaktäriskt rik med främst blåtåtel och tuvstarr som de dominerade gräsoch starrarterna. Skogen närmast ån består av gammal granskog, medan de skogsklädda hällarna som gränsar mot ån är talldominerade av lav- och ristyp. Ovanför sluttningen är det bördig barrskog med inslag av asp, björk, al och sälg. Gamla, trädformade enar står här och där efter stränderna. Skogen är gammal närmast ån, särskilt i de mindre sumpskogarna. På de flesta ställena i sluttningarna ligger stor mängd lågor i olika nedbrytningsfaser. Bland lavarna på klippväggar, block och stenar i vattnet finns några anmärkningsvärda arter som labyrintlav, hedlav och några skorplavar på stenar i vattenbrynet. Döda gamla träd utgör viktiga livsmiljöer för många arter
Länsstyrelsens bedömning Nittälven utgör ett värdefullt område där hög och jämn luftfuktighet längs älven ger speciella förutsättningar för stor artrikedom på främst på kryptogamsidan. Skogen längs älven och i sluttningen på älvens östra sida har naturskogskaraktär med höga biologiska värden. Områdets variationsrikedom och särpräglade milö ger mycket högt bevarandevärde. Länsstyrelsen bedömer att området bör skyddas som naturreservat. Källor Naturvårdsprogram för Ludvika kommun Skala 1:15 000
4212 Vanberget Kommun Smedjebacken Totalareal 51 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 51 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 51 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 51 ha Areal värdekärna 22 ha Areal skyddszon 4 ha Areal utvecklingsmark 22 ha Areal arronderingsmark 3 ha Kriterier för urval Större naturskog Representativt för regionen Artrik Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Särskild betydelse för friluftsliv Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Vanberget är ett platåberg med en höjd av 282 m. Bergets sluttningar mot öst, syd och nord är rika gran och löv med grönstenspåverkan i botten. Området i sin helhet uppgår till 120 ha, varav den statliga delen är på 51 ha. Området inventerades av länsstyrelsen 2002. Naturvärdena utgörs dels av de gammelskogsrester som finns på Vanbergsklack och väster därom, dels den unika kontinuiteten i succesionsstadier för asp som finns över hela området. Här finns gamla tallar med en ålder över 400 år, gamla senvuxna granar samt orörda rasbranter. Asp finns såväl som vitala välmående aspar i blandbestånd, som döende aspar i en utgående fas där granen tagit över. Mängder av död aspved i form av lågor och stående träd finns att tillgå för alla de utsatta arter som är knutna till detta träd. Dessutom finns här en ren aspungskog som bör ingå för att inte bryta kontinuiteten. Det är unikt i dessa av betestryck utsatta områden. Artrikedomen är stor med ett flertal rödlistade artfynd. Vanberget är ett traditionellt utsiktsberg för befolkningen i Söderbärke. En anlagd stig leder upp på berget. På höjdplatån med utsikt över skogslandskapet.
Länsstyrelsens bedömning Området hyser starka naturvärden, dels naturskogsartade gammelskogsrester samt unik kontinuitet i succesionsstadier för asp. Området har höga friluftlivsvärden genom den anlagda stigen till utsiktspunkten. Vidare kan nämnas kulturspår i form av vårdkase som en gång placerats där. Området är en del av ett större reservatsobjekt med privatskog i anslutningen norrut. Länsstyrelsen bedömer att området bör skyddas som naturreservat. Skala 1:10 000
4733 Lövfallsberget Kommun Ludvika Totalareal 15 ha Naturgeografisk region 30a Areal land 15 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 14 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 14 ha Areal värdekärna 15 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Mindre naturskog Artrik Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Den högväxta blandskogen i Lövfallsbergets branta näringsrika västsluttning har till stor andel asp och björk. Granen är lång och grov. Några gamla tallar förekommer, troligen med en ålder av minst 200 år. De torde härstamma från en tidigare skogsgeneration. Terrängen i sluttningen är småböljande vilket leder till planare partier mellan branterna. Området utgörs av blandskog, vars huvudursprung är svår att förklara. Spår efter bränder finns i de tallstubbar som är kvar efter dimensionsavverkningens tid. Närheten till finnbosättningar gör att skogen utnyttjades som bete. Därtill kommer svedjebrukets betydelse. Den näringsrika jordmånen ger inte bara högväxta träd utan även högörter. Antalet lövträdslågor är imponerade stort, liksom lågornas tillhörande högstubbar. De flesta barrträdslågorna har klena dimensioner men en och annan av de grova granarna har fallit. Lövfallsberget torde vara mycket intressant både för den lägre faunan och fågellivet. I vårnatten hörs pärlugglan ropa från skogen. Sparvuggla och spillkråka är också påträffade. Spår efter tretåig hackspett finns på både gran och björk. Floran är influerad av de näringsrika växtbetingelserna. Typiska högörtsväxter är skogssallad, torta, trollduva och kransrams, varav kransramsen är en sällsynt skogsart som ställer höga krav på växtplatsen. Träjon förekommer i stenskravlet. Döda lövträd ger livsrum till många arter.
Länsstyrelsens bedömning I länets yttäckande satellitbildskartering framgår det att i Ludvika kommuns södra delar och in över gränsen till Ljusnarsbergs kommun i Västmanland finns kluster av lövrika skogar och naturskogar av gran. Länsstyrelsen bedömer att detta område har så höga naturvärden att det är ett kärnområde för dessa bägge naturtyper. Länsstyrelsen bedömer att området långsiktigt bör skyddas genom bildande av naturreservat. Källor Naturvårdsprogram för Ludvika kommun Skala 1:10 000
4229 Ljungåsen/Lövkullen Kommun Ludvika Totalareal 102 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 102 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 75 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 75 ha Areal värdekärna 75 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Skogen i området kan karaktäriseras som höjdlägesskog. Det kärva klimatet gör att snötäcket ligger kvar betydligt längre här än i omgivande terräng. Skogsbeståndet ligger i anslutning till en större myr och består av en lång sluttning och en topp. På toppen utgörs skogen av gles tallskog med inslag av gamla granar. Sluttningen är bördigare, grandominerande med partier av fuktig till våt sumpskog. På sådana ställen är inslaget av död ved tämligen stort. I området finns mycket få synliga stubbar, förutom några platser dels där enstaka träd har plockhuggits dels gamla luckhuggningar. I området finns endast få stubbar med kolad ved. Gles hällmarkstallskog på Ljungåsen
Länsstyrelsens bedömning Ljungåsen har generellt höga naturvärden. Skogen är inte påverkad av modernt skogsbruk och har därför de strukturer som hör till en naturlig skog exempelvis död ved döende träd och träd av olika art ålder och dimensioner. I dagens påverkade skogar är detta ovanligt. Många av naturskogens arter kan inte leva i de modernt brukade skogarna. Det gör att dessa endast finns kvar i de rester av naturskog som finns här och var i landskapet. Ljungåsen hör därför till de biologiskt mest värdefulla och intressanta skogar i denna del av kommunen. Värdet för det rörliga friluftslivet är stort, särskilt vintertid. Flera skidspår går genom området, vilka unyttjas frekvent. Området har sammantaget mycket stort bevarandevärde. Källor Naturvårdsprogram för Ludvika kommun Skala 1:10 000
4227 Kungsgårdsholmarna Kommun Avesta Totalareal 156 ha Naturgeografisk region 26 Areal land 151 ha Objektskategori Ä Areal vatten 5 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 125 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 125 ha Areal värdekärna 34 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 94 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Representativt för regionen Artrik Berör befintligt Natura 2000-objekt Beskrivning av området Vid Kungsgårdsholmarna har stora sedimentmängder avsatts i ett s.k. glacialt överfördjupat bäcken. Materialet har transporterats med dalälven, avlagrats i detta bäcken och byggt upp det nuvarande utseendet med öar, restlevéer och restsjöar. Vid högvatten har älven flera fåror i området. Sedimentationsprocesser, erosion och omlagring gör att området ständigt förändras. Sandön är den största av Kungsgårdsholmarna som endast har en mycket smal förbindelse mot fastlandet i väster. Holmen är ca 35 ha stor och utgörs av flera olika naturtyper. Den har en lång brukningshistoria med både jordbruk och skogsbruk. Flera små våtmarker, mader, som påverkas av Dalälvens vattenståndsvariationer är djupa, grunda flikar i fastmarken. På fastmarken utgörs en stor del av ädellövskog med flera riktigt grova ekar. Skogsbruket har tidigare använt delar av Sandön som försöksområde, vilket bl.a. har resulterat i plantering av gran och hybridasp. På senare år har restaureringsförsök gjorts på några ytor. Strandvegetationen med mader och översvämningsområden är värdefull liksom skogsbestånd med stor lövinblandning, framför allt ek. Både fåglar och insekter hittar förnämliga biotoper i området. Fastlandsområdet är under restaurering, där målet är ädellövskog. Ett stort antal rödlistade arter är funna i området. Området ingår i nätverket Natura 2000. Området är utpekat som riksintresse för naturvård Kungsgårdsholmarna i höstskrud
Länsstyrelsens bedömning Områdets karaktär av överskådligt och levande sedimentationsbäcken under snabb utveckling gör det mycket intressant för flora och fauna samt en attraktiv landskapsbild. Botaniskt intressant är strandvegetationen (mader, översvämningsområden) samt skogspartier med stor lövträdsinblandning såsom grövre ekar. Lokalen har angetts som den med de nordligaste spontana ekbestånden inom Dalälvens flodområde. Här finns flera ornitologiska och entomologiskt värdefulla biotoper. Det stora antalet rödlistade och regionalt hotade arter stärker områdets skyddsvärde. Länsstyrelsen bedömer att området bör skyddas som naturreservat. Källor 1. Björklund G,: Geomorfologisk utveckling av Kungsgårdsholmarna.N 1975:5. Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Falun. 2. Bratt L, Ljung T, 1993: Dalarnas ängar och betesmarker. Miljövårdsenheten 1993:1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Falun. 3. Rafstedt T, Bratt L, 1990. Våtmarker i Kopparbergs län. Miljövårdsenheten 1990:2. Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Falun. 4. Rynéus T, 1979: Översiktlig naturinventering för Avesta kommun. N 1979:1.Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Falun. Skala 1:15 000
4222 Blåberget Kommun Hedemora Totalareal 45 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 44 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 44 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 44 ha Areal värdekärna 34 ha Areal skyddszon 7 ha Areal utvecklingsmark 5 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Representativt för regionen Artrik Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Särskild betydelse för friluftsliv Särskild betydelse för kulturmiljövård Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Blåbergets topp når 196 m ö h, vilket ligger nära den högsta nivån som nåtts av havsytan (HK). Berget har härigenom blivit kraftigt bearbetat av vågsvallning så att kala, ofta nästa plana berghällar dominerar bergets hjässa. Nedåt sluttningen följer en kraftigt ursvallad, rikblockig morän. Skogen är en välutvecklad hällmarkstallskog där tallarna är runt 10 m höga och 150 till 300 år gamla. När finjordshalten ökar nedåt sluttningen blir träden högre och grövre och åldern ligger runt 150 år. Enar som är både gamla och höga växer spridda i hela området. Karaktäristiskt för hällmarkerna är lavrikedomen. Renlavar och fönsterlavar bildar öar på de kala hällarna. I skrevor trivs ljungen. Av fågellivet märks t ex större hackspett, korsnäbb och tjäder. Det är ett fint bergbundet område med stor andel naturskog. En stor del av området utgörs av hällmark men även en tjärn med omgivande barrsumpskog och myr finns inom avgränsningen. Avgränsningen inkluderar även en skyddszon av yngre barrskog, och eventuellt kan även en bredare zon behövas för att förstärka naturvärdena i området. På Blåbergets topp syns de kraftigt ursvallade rikblockiga moränlagren, som bildats då havets högsta nivå nådde upp på Blåbergets sidor.
Länsstyrelsens bedömning Hällmarkstallskogen på Blåberget är ovanligt välutvecklad och orörd under så lång tid att den kan klassas som en naturskog. Berget uppvisar på ett illustrativt sätt den omlagring av jordarter som sker på bergsluttningar under HK. Vidare finns betydande friluftslivsvärden genom den vackra skogen och utsikten från toppen. Ett område med stor andel naturskog av hög ålder. Området har även uppmärksammats för sina naturvärden i andra inventeringar och naturvärdena motiverar skydd av området. Källor 1. Naturvårdsprogram för Kopparbergs län, Miljövårdsenheten Dalarnas län 1988:1 2. Inventering av områden viktiga för den biologiska mångfalden i skogarna inom Hedemora kommun. Lunqvist. 1994. Miljökontoret. Hedemora kommun Skala 1:10 000
4224 Pålsbenning Kommun Hedemora Totalareal 43 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 43 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 39 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 39 ha Areal värdekärna 43 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Representativt för regionen Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Några kilometer sydväst om Skogshögskolan i Garpenberg ligger domänreservatet Pålsbenning, nyttjat i dess undervisning som det mest naturskogslika beståndet i skolans närhet. Det innefattar flera olika bestånd där dock spåren av kulturpåverkan, bl a stubbar finns genom hela området. Det har dock inte huggits på de senaste 40 åren, varför skogstillståndet närmar sig naturlighet på en del ställen. Främst gäller detta mängden lågor, som särskilt i områdets sydöstra del börjar bli påtaglig. Här finns också äldre trögväxta träd. Beståndsåldern i två bestånd med barrblandskog anges till 130 år. Lövandelen är mycket låg. Däremot finns såväl äldre lärk, som lärkföryngring, varför sannolikt hela området, kanske med undantag av enstaka träd och smärre fläckar, uppkommit efter sådd. Här finns också spår av milkolning. På ett mindre antal lågor finns ullticka. Rosenticka är återfunnen på en enda låga i ett sumpskogsparti. Violettgrå tagellav finns på äldre och trögväxta granar i bergbranten i öster och högst upp i nordsluttingen. Här finns även garnlav och en hel del vanlig skägglav. I det välutvecklade mosstäcket finns på flera ställen knärot och spindelblomster. Gammal barrblandskog med viss åldersfördelning växer i området.
Länsstyrelsens bedömning Området består av ett relativt stort område med barrblandskog som uppkommit efter avverkningar men som nu utvecklats mot allt större naturlighet, särskilt vad gäller ansamling av död ved. Här återfinns flera intressanta gammelskogsberoende arter och lokalen utgör idag den viktigaste spridningskällan i denna socken för olika "hotarter" inom flera växtgrupper. Allt detta gör området skyddsvärt. Källor Inventering av områden viktiga för den biologiska mångfalden i skogarna inom Hedemora kommun. Lunqvist. 1994. Miljökontoret. Hedemora kommun Skala 1:10 000
4727 Skissen Kommun Avesta Totalareal 141 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 119 ha Objektskategori U1 Areal vatten 22 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 105 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 105 ha Areal värdekärna 51 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Berör befintligt Natura 2000-objekt Beskrivning av området Den skogklädda bergshöjden av urgranit når drygt 150 m.ö.h. De lösa jordlagren är tunna, och här och där går berghällar i dagen. I svackor finns partier med småmyrar. Boniteten är som regel låg, men särskilt sluttningarna ned mot sjöarna rymmer näringsrikare marker. Området som ligger mellan sjöarna Svartskissen och Klar-Skissen avsattes 1948 som domänreservat. Resten av området ingår i ett nyare domänreservat där skogsbruk tillåts men omloppstiderna förlängs. Skogen utgörs av tallskog där de äldsta bestånden är uppemot 250 år. Området är småkuperat. Det finns två små sjöar och några mindre tjärnar samt ett par bäckar i området. Skogsbestånden är av olika ålder, trädslagsblandning och slutenhet och skapar omväxling i landskapet. Området ingår i nätverket Natura 2000. Gamla grova träd ger livsrum för många arter
Länsstyrelsens bedömning Skissenområdets centrala delar med det ursprungliga domänreservatet har mycket höga naturvärden. Hög trädålder och avsaknad av skogsbruk under mycket lång tid ger beståndet urskogskaraktär. Skogens höga ålder är mycket ovanligt i länet, särskilt i den södra delen. Detta är en av de kvarvarande rester av skog som förr varit representativ för regionen. Området är välbesökt och det finns ett vindskydd vid en av sjöarna i söder. Den småskaliga variationen i området med flera olika naturtyper såsom våtmarker, vatten och olka skogstyper ger området sammantaget ett stort skyddsvärde. I några mindre bestånd i ytterområdet finns utrymme för att stärka naturvärdena genom naturvårdsåtgärder, tex bränning. Länsstyrelsen bedömer att skogen måste ges ett långsiktigt skydd för att naturvärdena ska bevaras. Källor 1. Ekologisk landskapsplan landskapet Garpenberg-grönsinka, AssiDomän. 2. Naturvårdsprogram för Kopparbergs län, länsstyrelsen rapport nr 1988.1 Skala 1:15 000
4225 Gårdsjöarna Kommun Avesta Totalareal 224 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 186 ha Objektskategori U1 Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 110 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 110 ha Areal värdekärna 72 ha Areal skyddszon 3 ha Areal utvecklingsmark 26 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Representativt för regionen Artrik Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Hög grad av naturlighet Berör befintligt Natura 2000-objekt Beskrivning av området Området domineras av de två sjöarna Norra och södra Gårdsjön. Norra Gårdsjön som är den större av de två sjöarna är dämd i den södra änden. Stora områden har ett vattendjup som understiger 0,5 m och troligen består av överdämd myrmark. Vattnet är mycket färgrikt och i sjön finns ett flertal flytande öar som flyttar sig från år till år. Vissa av dessa öar är mer än 50 m långa och är trädbevuxna, ibland med flera tiotals träd (4-7 m höga). Sjöarna med omgivande våtmarker har stor betydelse för fågellivet. Våtmarkerna är till stor del öppna med det finns även viss andel som är bevuxna med tall. Den kvarvarande fullvuxna skogen kring sjöarna är varierad. Några värdekärnor med äldre skog och höga naturvärden avlöser områden med lägre naturvärden. Två domänreservat finns inom området. Stora Finnsjön är det ena domänreservatet, 17 ha stort. Största delen utgörs av myrmark, både i form av skogsbevuxen skvattramdominerad likom mer öppen starrdominerad myr. Mitt i den öppna myren ligger den lilla tjärnen med det missvisande namnet stora Finnsjön. Två ha av domänreservatet utgörs av 250- årig tallskog, med högt upphissade kronor. Marken täcks av ren- och islandslav med inslag lingon och ljung. Det andra domänreservatet, Gårdsjöarna utgörs av Norr och Sör Gårdsjön med mycket sparsamt tilltagen strandskog. Skogsmarken utanför domänreservaten är varierad. Den är i huvudsak talldominerad med varierat inslag av löv, främst björk. Värdekärnorna har hög trädålder och delvis stort inslag av tallar som är betydligt äldre än beståndet i övrigt. Förekomst av tallticka, violettgrå tagellav och garnlav tillsammans med andra hänglavar är tämligen vanlig i området. Urskogsrest i norra delen av Gårdsjöarna
Länsstyrelsens bedömning Området är variationsrikt med flera värdefulla naturtyper. Gårdsjöarna har stor betydelse för fågellivet. Skogen, i huvudsak tallskog med inslag av gran, som bildar en mosaik med mer eller mindre öppna våtmarker har en för regionen hög ålder. Förekomsten av nämnda signalarter är goda indikatorer på skog med höga naturvärden i denna del av länet. Arterna indikerar bl.a skoglig kontinuitet vilket har betydelse för många andra arters överlevnad. Länsstyrelsen bedömer området måste undantas från skogsbruk i sin helhet för att naturvärdena ska bevaras. Källor 1. Ekologisk landskapsplan landsakpet Garpenberg - Grönsinka, AssiDomän. 2. Naturvårdsprogram för Kopparbergs län, Länsstyrelsens rapport nr 1988:1 Skala 1:30 000
4226 Krokbäcken Kommun Avesta Totalareal 72 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 72 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 71 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 71 ha Areal värdekärna 23 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 48 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Berör befintligt Natura 2000-objekt Beskrivning av området Krokbäcken är en bäckravin med omgivande barrskog. I områdets östra del sluttar det brant ner mot själva Krokbäcken som ringlar fram i botten av ravinen. I den branta sluttningen växer granskog med inslag av grova tallar och enstaka kraftiga björkar. Längs bäcken förekommer sumpskog med klibbal och enstaka granar. Förekomsten av död lövved i bäckravinen är stor vilket gynnar många arter. Rikare skogsflora uppträder i ett par stråk. Ett bestånd av gran och gråal avslöjar en gammal kolbotten. Skog av den här typen är ovanlig i denna del av länet. Längre österut där ravinen är något grundare finns på norra sidan av bäcken ett litet bestånd med mycket gammal tallskog, uppskattningsvis kring 200 år. Här är jorttäcket tunnt och marken bevuxen med renlav och islandslav. I övriga delar av området är skogen brukad. Fem rödlistade arter och fem regionalt hotade arter är funna i området. Arterna indikerar hög och jämn luftfuktighet, samt skog med lång kontinuitet och jämn tillgång på död ved. Området ingår i nätverket Natura 2000. Sumpskogar med döda träd har ofta höga naturvärden.
Länsstyrelsens bedömning Områdets östra barrskogsbestånd har naturvärden knutna till hög humiditet och god tillgång på död ved. Sumpskogen längs bäcken i dalbotten har höga naturvärden med stort inslag av löv och frodig vegetation. Det lilla beståndet med gammal grov tallskog är skyddsvärt. Det stora antalet fynd av rödlistade och regionalt hotade arter stärker skyddsvärdet. Arterna signalerar att detta är värdefulla ekosystem som ger livsrum till arter som normalt inte förekommer i den brukade skogen. Länsstyrelsen bedömer att detta sammantaget ger området ett högt skyddsvärde. Området bör undantas från normalt skogsbruk. Källor Naturvårdsprogram för kopparbergs län, Länsstyrelsen rapport nr 1988:1 Skala 1:10 000
4215 Långsjön Kommun Borlänge Totalareal 30 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 30 ha Objektskategori Sö Areal vatten 0 ha Markägare Fortifikationsverket Areal produktiv skogsmark 29 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 29 ha Areal värdekärna 27 ha Areal skyddszon 1 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Mindre naturskog Artrik Särskild betydelse för friluftsliv Särskild betydelse för kulturmiljövård Beskrivning av området Långsjön med skogen på västra och norra sidan ligger nära Rommeheds flygfält i södra delen av Tunaslättens stora sedimentmarker och vackert omgiven av Tunabergen. Själva Långsjön och Kalven är två åsgravsjöar. Marken ägs av Fortifikationsverket och har använts som militärt övningsfält. Kvar finns flera rester av värn, skyttegravar och militär vedhuggning. Även om skogen i området har en mycket speciell historia så har den nu karaktärer som gör den värdefull ur naturvårdssynpunkt. Skogen är i långa stycken en gles och högstammig blandskog på sandigt-moigt underlag dominerad av grova granar och tallar men också björkar o aspar. Den är örtrik och innehåller till stor del också ett välutvecklat buskskikt. I sluttningen ner mot Långsjön dominerar lövskog och lövsnår, bitvis med gott om gråal. I området finns också vackert utbildade strandlinjer och små spår som bedömts vara från fossila åkrar. I norra änden av Långsjön ligger en kommunal badplats. Området fungerar också som strövområde. En vildvuxen lövskog med björk och gråal i sluttningen ner mot Långsjön
Länsstyrelsens bedömning Skogsmiljön vid Långsjön är biologiskt rik trots sin udda historia. Det gäller i första hand träd, buskar, örter och fåglar och möjligtvis också insekter även om inga studier är kända av Länsstyrelsen. Blandningen av grov och högstammig skog av flera trädslag i kombination med örtrikedom, lövsnår och buskpartier gör hela skogsmiljön speciell och artrik. Området är också en tillgång som strövområde och genom den kommunala badplatsen. Naturvärdena gör att området bör skyddas mot skogsbruk. Skala 1:10 000
4217 Älgsjöberget Kommun Hedemora Totalareal 48 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 48 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 46 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 46 ha Areal värdekärna 28 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 20 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Representativt för regionen Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Älgsjöbergets sydsluttning i den nordöstra delen av området består av en barrblandskog med gran och tall. Åldersspridningen är stor och ett visst inslag av död ved finns. Enstaka äldre träd finns spritt i området, framförallt tall men också björk och andra lövträd. Hela sluttningen anses lika värdefull och klassas som nyckelbiotop och bör därför lämnas. Mellan sjöarna och västerut finns en barrblandskog vilken närmast kan beskrivas som utvecklingsmark. En viss diameterspridning finns, men äldre träd och död ved förekommer endast sporadiskt. Några fuktdråg med rikare flora finns i området samt en del spår efter kulturlämningar, troligen en gammal kolbotten. Älgsjöbergets barrblandskog har en åldersfördelning som skapar en fin luckighet i området.
Länsstyrelsens bedömning Stor åldersspridning, inslag av död ved samt förekomster av äldre träd -främst tall och björk- skapar förutsättningar för rikare flora och fauna. Diameterspridning och luckighet skapar möjligheter för ett rikare skogssamhälle. Områdets representativitet för regionen samt den höga graden av naturlighet motiverar ett varaktigt skydd av området. Källor Inventering av områden viktiga för den biologiska mångfalden i skogarna inom Hedemora kommun. Lunqvist. 1994. Miljökontoret. Hedemora kommun Skala 1:10 000
4219 Kyrkskogen Kommun Hedemora Totalareal 59 ha Naturgeografisk region 27 Areal land 59 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 59 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 59 ha Areal värdekärna 59 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Representativt för regionen Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Hög grad av naturlighet Beskrivning av området På gränsen till Säters kommun ligger detta område som idag troligen är mer granpräglat än längre tillbaka när skogsbrändernas inverkan var större. Beståndet har en tydlig ålders- och diameterspridning och skulle kunna kallas för urskogsartat om bara tillgången på död ved vore bättre. En del nyare lågor finns, men äldre sådana är svåra att finna. Skogen har tack vare sina övriga förtjänster idag ändå klassats som nyckelbiotop. På skedvisidan (Säters kn) omges gammelskogen av ungtallmiljöer, medan det på husbysidan (Hedemora kn) finns en lite äldre talldominerad skog med granuppslag samt en viss åldersspridning, luckighet och björkinslag. Lite längre österut blir skogen också mer varierad, med fuktigare grandominerade svackor med visst örtinslag, omväxlande med lite torrare tallpartier. Bitvis finns här också sluttningar med rätt gott om lågor. Vid en äldre tall hittades signalarten blomkålssvamp och strax intill men vid en något fuktigare miljö, en såväl rödlistad som signalartsklassad fjälltaggsvamp (Sarcodon sp.). En myrstack var också uppgrävd på misstänkt björnmanér. På skedvisidan finns ett litet område utpekat sedan tidigare av skogsvårdsstyrelsen som "Kyrkskogsreservatet". Där finns grova flerhundraåriga tallar (enligt en skylt i området över 300 år) och grova granar. Detta lilla område bör inlemmas i ett eventuellt blivande reservat. I den talldominerade skogen finns partier med en hel del gran samt en viss åldersspridning, luckighet och björkinslag.
Länsstyrelsens bedömning Området hyser en för regionen relativt ovanligt hög andel med äldre träd. Skogen har en fin åldersspridning och en del partier med tillgång på död ved. Detta skapar förutsättningar att knyta ihop skogen på husbysidan (Hedemora kn) med den egentliga kyrkskogen i Stora Skedvi (Säter kn). Länsstyrelsen bedömer att området hyser så höga naturvärden att det varaktigt bör skyddas mot skogsbruk. Skala 1:10 000
4757 Svarttjärnen Kommun Hedemora Totalareal 59 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 59 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 44 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 44 ha Areal värdekärna 44 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Representativt för regionen Hög grad av naturlighet Beskrivning av området På länsgränsen ligger ett långsmalt skogsområde, här kallat Svarttjärnen. Vissa delar av området består av talldominerad skog med en del granunderväxt. Det är rätt gott om torrträd och lågor, men ont om mer grovvuxna träd. Fin tallskog finns även nordöst om kraftledningarna upp till det hygge som vidtar ett drygt hundratal meter norrut. I söder finns en grandominerad skog med inslag av tall och björk (relativt rikligt i vissa partier efter bäcken). Norr om kraftledningarna finns en fin gransumpskog utefter den bäck som rinner ner till den tjärn som gett området dess namn, Svarttjärnen. Träden har inga större dimensioner, men området upplevs ändå som relativt orört. I södra delen finns också en del torrare fastmarkspartier med lite grövre tall. Totalt sett är området tämligen varierat med olika insprängda småbiotoper. Generellt finns en bra ålders- och diameterspridning och en del lågor i olika nedbrytningsstadier.
Länsstyrelsens bedömning I den östra delen finns ett något större inslag av såväl stående som liggande död ved och lite högre trädåldrar. Detta medför ett naturvårdsintresse även om de i egentlig mening gamla och grova träden saknas. Den västra delen av området är ett varierat område som generellt hyser död ved samt en fin åldersspridning. Då stora delar är relativt orörda, bör hela området skyddas. Skala 1:15 000
4759 Kasttjärnsberget Kommun Hedemora Totalareal 138 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 138 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 136 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 136 ha Areal värdekärna 136 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Representativt för regionen Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Beskrivning av området Kasttjärnsberget ligger väster om sjön Fullen i Hedemoras norra del. I den norra delen växer en i huvudsakligen brandpräglad tallskog med visst granuppslag under. Det är bitvis blockrikt och delvis impedimentartat. Ett visst inslag finns av något äldre och trögvuxna träd samt torrträd, men tyvärr är diameterspridningen inte så stor och det råder brist på lågor. Efter vägen finns lärkträd här och var och fläckvis också ett stort uppslag av lärkplantor. Signalarten dropptaggsvamp förekommer på några platser. I nordsluttningen ned mot skogsbilvägen och Kasttjärnen finns en till större delen jämnårig mossig blåbärsgranskog med bara små mängder död ved och lägre naturvärde. Enligt Rolf Lundqvists inventering av naturvärden i Hedemoras skogar ska dock lunglav växa på en asp i en bäckravinartad miljö i den västligaste delen av inventeringsområdet. Andra arter som hittats inom området är violettgrå tagellav och ullticka. I den östra delen ned mot Fullen finns en bördig grandominerad skog med flera kulturspår i form av odlingsrösen, husgrund och ett par stora "kandelaberbjörkar". Lövinslaget är här också tämligen stort. Den brandpräglade tallskogen är bitvis blockrik.
Länsstyrelsens bedömning Området har ett relativt stort lövinslag. Detta, tillsammans med örtrikheten och kulturspåren i form av t ex "kandelaberbjörkarna" skapar förutsättningar för rik lägre flora och fauna. Inslag av äldre träd och torrträd ger förutsättningar för fortsatt utveckling av naturvärdet. Länsstyrelsen bedömer att området bör skyddas från skogsbruk. Skala 1:15 000
4221 Snöberget Kommun Hedemora Totalareal 70 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 70 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 69 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 69 ha Areal värdekärna 70 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Representativt för regionen Hög grad av naturlighet Beskrivning av området På Snöbergets sydvästra sluttning växer en i huvudsak talldominerad skog med visst uppslag av gran. Skogen är bitvis luckig och har en viss åldersspridning. Fast skogen är klen är trädåldern hög. Sammantaget verkar den rätt trögvuxen och ger intryck av ett äldre restbestånd. Här finns ett större inslag av löv än i omgivande områden. Inslag av torrträd finns. Signalarten dropptaggsvamp förekommer liksom blomkålssvamp. I sluttningen finns också fuktigare svackor där granen dominerar mer. En del granar når uppemot 30 meter. Här och var finns spår efter bränder i avverkningsstubbar. En stubbe har spår efter fem bränder. Bitvis, t.ex. strax söder om toppen är det rätt gott om lågor och här finns mer död ved än vad som är vanligt i området i övrigt. Detta ger goda förutsättningar för den biologiska mångfalden. Bland funna arter kan ullticka och violettgrå tagellav nämnas. Tallarna är trögvuxna, men med breda kronor. Hänglavsförekomsten är påfallande hög.
Länsstyrelsens bedömning Det beskrivna området erbjuder livsutrymme för flera arter vars miljöer annars är dåligt tillgodosedda i skogarna i omgivningen. Exempel på sådana miljöer är gamla tallar, brandstubbar och död ved i olika nedbrytningsstadier. Det är därför för denna region av betydelse att skogen får ett långsiktigt skydd. Källor Inventering av områden viktiga för den biologiska mångfalden i skogarna inom Hedemora kommun. Lunqvist. 1994. Miljökontoret. Hedemora kommun Skala 1:15 000
4216 Staktjärn Kommun Hedemora Totalareal 18 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 18 ha Objektskategori U1 Areal vatten 1 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 13 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 13 ha Areal värdekärna 13 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 0 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Mindre naturskog Representativt för regionen Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Särskild betydelse för kulturmiljövård Hög grad av naturlighet Beskrivning av området På östsidan av Staktjärnen ligger ett tidigare domänreservat med äldre talldominerad barrblandskog. Det är ett spännande område med ett relativt stort antal grova och plattkroniga tallöverståndare spridda i en skogsmiljö som även i övrigt har stor åldersspridning och inslag av gammal grov gran. Flera gammeltallar är mellan tvåhundra och trehundra år gamla. Många träd är grova, med typisk grovbark, platta kronor och en längd på upp mot 25 meter. Tyvärr är mängden död ved begränsad om än stadd i ökande. Bitvis är området jämförelsevis hänglavsrikt. Ut mot tjärnen övergår tallskogen i sumptallskog med skvattramdominans i fältskiktet. Signalarten trådticka växte tämligen rikligt vid basen av en troligen äldre men inte speciellt grov gran. En nyfiken födosökande hona av tretåig hackspett observerades också vid inventeringstillfället. Enligt Rolf Lundqvists "inventering av områden viktiga för den biologiska mångfalden i skogarna inom Hedemora kommun" ska också andra signalarter, liksom en trolig fäbodristning med årtalet 1778 inskuret i en tall förekomma i området. Det idag intressanta området omfattar ett större område än det fd domänreservatet. Enstaka gamla, grova avverkningsstubbar från den gamla dimensionsavverkningen finns, men rimligen har inga skogsbruksåtgärder utförts under senare decennier. En stubbe visar spår av fem bränder. En del av gammeltallarna förefaller ha brandljud som övervallats. I den kuperade terrängen i Staktjärn växer en barrblandskog med delvis gamla tallar.
Länsstyrelsens bedömning Området är av högt värde, främst genom förekomsten av gammal skog i ett i övrigt stort område som är mycket fattigt på sådan. Fina gamla tallar och granar av hög ålder, förekomst av viss död ved samt olika signal- och rödlistade arter motiverar nyckelbiotopsstatus i den södra delen av Staktjärn. I den nordliga delen, ca en fjärdedel av totalområdet närmast vägen, är trädåldern generellt yngre än i den södra delen. Här håller också ålders- och diameterspridning en lägre bredd vilket sänker värdet. Dock förekommer äldre träd och området kommer sannolikt hysa liknande värden som det södra inom en snar framtid. I och med närheten till det stora värdefulla området samt områdets värde i sig bör hela totalområdet skyddas. Området har stora värden inte bara ur naturvårdssynpunkt utan även ur kulturminnesvårdssynpunkt. Källor Inventering av områden viktiga för den biologiska mångfalden i skogarna inom Hedemora kommun. Lunqvist. 1994. Miljökontoret. Hedemora kommun Skala 1:10 000
4138 Transtrandsfjällen 24 Kommun Malung Totalareal 60 ha Naturgeografisk region 32a, 33f Areal land 56 ha Objektskategori U1 Areal vatten 3 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 24 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 24 ha Areal värdekärna 9 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 15 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Representativt för regionen Artrik Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Området är beläget i den centrala till södra delen av Transtrandsfjällen. På kartan visas ett område som innehåller statligt ägd mark. I inventeringen har ett större område än det som markerats på kartan beaktats eftersom den statligt ägda delen endast utgör en del av ett större sammanhängande område. Texten som följer beskriver hela området. I området finns ytor med mycket höga naturvärden till mer triviala områden. Brandpåverkade äldre tallskogar dominerar i området och granskogar förekommer i stråk, företrädesvis i fuktiga lägen. I tallskogen finns stubbar med spår av upp till fem olika bränder. I de fuktiga drågen förekommer mer krävande växter såsom hässlebrodd, ormbär, lundarv och gullpudra. Även moss- och lavförekomsten är rik i hela området, särskilt noteras den iögonfallande hänglavsförekomsten. Norra delen av totalområdet utgörs av flack terräng som är rik på myrar och myrmosaiker. Även kulturella värden finns, Gamla Mornässätern är en bland flera fäbodar i området. Sammantaget är området redan idag artrikt och utgör en viktig lokal för såväl rödlistade som andra ovanliga arter. Området angränsar till ett annat område, Transtrandsfjällen 15, som också innehar höga naturvärden. Ett skydd av en större area, Transtrandsfjällen 24 och 15, kan hjälpa till att förhindra fragmenteringen som är ett stort hot för naturvärdena i detta område. Invallning i tall.
Länsstyrelsens bedömning Området består främst av skogs/myrmosaik med brandpräglad tallskog samt fuktig granskog. Artrikedomen är hög med avseende på flera olika slags organismgrupper. Området är en del av ett större skogsområde norrut som sträcker sig mellan fjällsidorna och som dokumenterats ha stora naturskogsvärden. Skogen som följer vattendragen bidrar till upprätthållande av den spridningsväg som finns mellan dalgångarna i fjällskogen och nedanför liggande landskap. Om området inte skyddas hotas det av fragmentering samt alla de konsekvenser som följer av detta. Källor Transtrandsfjällens skogar - en naturvärdesinventering av vårt sydligaste fjällområde, Länsstyrelsen i Kopparbergs län 1990:1 Skala 1:15 000
4136 Transtrandsfjällen 15 Kommun Malung Totalareal 37 ha Naturgeografisk region 32a, 33f Areal land 36 ha Objektskategori U1 Areal vatten 2 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 29 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 29 ha Areal värdekärna 18 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 6 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Sammansatta ekosystem Representativt för regionen Artrik Värdefull livsmiljö för rödlistade arter Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Tandådalen, djupt inne i Transtrandsfjällen, består till stora delar av talldominerade skogar med mycket ljung i fältskiktet. Skogarna är påverkade av upprepade bränder vilket sätter sin prägel på områdets natur. Skogen har även påverkats av skogsbruket vilket syns mer eller mindre tydligt i olika delar av området. Genom hela området stäcker sig Fejmån, som omges av grandominerad skog med lövinslag. Mycket rika hänglavsförekomster har rapporterats från dessa områden, exempelvis har fertil vanlig skägglav påträffats vilket tyder på mycket goda förhållanden. Området är i övrigt genomgående artrikt och har stor betydelse för rödlistade och andra hotade arter. Intill Fejmån finns fäboden Vålbrändan och den kringliggande fäbodvallen visar spår av långvarigt och återkommande djurbete. Även andra intressanta spår från fäboden finns i omgivningen i form av ristningar i träd, utförda i samband med vallgång i området. Numera finns flera anläggningar för olika turiständamål i närheten av området. Området på kartan visar en del av ett sammanhängande större område vilket texten refererar till. Vid ett eventuellt skydd bör hela området inkluderas. Vedsvampar återfinns rikligast efter de grandominerade bäckdalarna.
Länsstyrelsens bedömning Området sträcker sig mellan Tadådalen och Vålbrändan. Här återfinns grannaturskogar med artrika miljöer, vattenfall efter Kvillbäcken och Femjån med intressant mossflora samt brandpräglad tallskog. Även kulturella värden finns i trakten såsom ristningar på träd i samband med fäboddriften i området. Hela området utgör värdefulla spridningsmiljöer genom dalgångarna varför hela området bör inkluderas i ett reservatsskydd. Källor Transtrandsfjällens skogar - en naturvärdesinventering av vårt sydligaste fjällområde, Länsstyrelsen i Kopparbergs län 1990:1 Skala 1:15 000
4139 Skärberget Kommun Rättvik Totalareal 97 ha Naturgeografisk region 30a Areal land 97 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 97 ha Ovanför fjällnära gräns 0ha Nedanför fjällnära gräns 97 ha Areal värdekärna 81 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 16 ha Areal arronderingsmark 0 ha Kriterier för urval Större naturskog Hög grad av naturlighet Beskrivning av området Skärberget är ett knappt 100 ha stort område, på den östra sidan av nämnda berg. Området kan sägas hysa två naturtyper, båda med en genomsnittlig ålder av drygt 120 år. Områdets västra del utgörs av den blockrika, torra och fattiga bergsbranten. Här dominerar en klen tallskog med ett stort inslag av klen björk och enstaka granar. Inslaget av gamla grövre lågor, och torrträd, är stort, ofta med brandspår. Vid bergsfoten, och österut, tar i stället en mer blandad skog över på friska-sumpiga marker. Här finns gott om löv, främst björk men även med asp, al och sälg. Lövet är vanligen av klenare dimension men det finns också exempel på storvuxna exemplar av alla arter. I några sumpigare områden uppträder större bestånd av klibbal. Områden av naturskogskaraktär (luckighet, ört/gräs i fältskikt, flerskiktning) samsas med partier som ger ett mer skött intryck. Brandspår finns rikligt i dimensionsstubbar. Det finns gott om lågor, de yngre av klen dimension, de äldre av större. I områdets norra del, finns även några vätar på vars starr- och gräsbeklädda botten, en samling torrträd står. Foten av Skärbergets östbrant