De 30 nya skattemiljardernas regionala fördelning
Regeringens höstbudget för nästa år kommer att innehålla stora skattehöjningar för både hushåll och företag. De påverkar hushållens köpkraft och företagens tillväxtmöjligheter samt kan slå hårt mot sysselsättningen. I en bedömning, utifrån regeringens aviserade skattehöjningar för 2016 Förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016 (2/9), har Skattebetalarna beräknat hur de fördelas regionalt. Skattehöjningar som trätt i kraft under 2015 är inte medräknade. Totalt handlar det om höjda skatter med 30,4 miljarder kronor 2016, vilket motsvarar 5 400 kronor per invånare i yrkesaktiv ålder. 16,4 miljarder kronor slår direkt mot landets hushåll och 14 miljarder kronor mot landets företag. Socialdemokraterna sviker nu flera av de löften som gavs inför valet 2014. De skulle inte höja inkomstskatten för vanligt folk, inte höja bensinskatten och inte röra ROT-avdraget. Det är svikna vallöften som slår hårt mot hela landet. Därtill ökar osäkerheten under mandatperioden om vad som kommer ske med nejet till återinförd fastighetsskatt och att inte röra ränteavdragen (senast 7/8 från Magdalena Andersson). Tabell 1. Ökat skatteuttag 2016 (Mkr) Hushåll 16 433 Näringslivet 13 967 Sverige, totalt 30 400 2
30 miljarder kronor i höjd skatt 2016 16,4 miljarder kronor i höjd skatt för landets hushåll Tabell 2. Skattehöjningar hushåll 2016 (Mkr) Höjd skatt på arbetsinkomster Totalt 1. Höjd marginalskatt genom begränsad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt 1 670 2. Avtrappat jobbskatteavdrag på månadsinkomster över 50 000 kr 2 710 Andra skattehöjningar 3. Höjd bensinskatt mm (tot 3,82 mdr kr) 2 483 4. Försämrat ROT- och RUT-avdrag 5 670 5. Slopad avdragsrätt pensionssparande, steg 2 (steg 1 2015= 3,1 mdr kr) 1 360 6. Höjd skatt på sparande i ISK och kapitalförsäkring 2 000 7. Höjning av försenings- och kontrollavgifter 110 8. Skattereduktion för gåva till välgörenhet slopas 250 9. Slopad avdragsrätt förvaltningsutgifter 180 Totalt Sveriges hushåll 16 433 Anm. Se vidare sid 8 där vi visar förslagen i korthet och hur vi räknat. Höjda arbetsgivaravgifter för unga och äldre påverkar också indirekt många hushåll, då deras löneutrymme påverkas liksom möjligheter till anställning. Landets hushåll påverkas också av flera andra skattehöjningar som trätt i kraft under 2015. Det handlar om höjd fordonsskatt (1,5 mdr kr), höjd skatt på alkohol och tobak (1,5 mdr kr), begränsad avdragsrätt för pensionssparande (steg 1 av 2, 3,1 mdr kr) och senast slopandet av läxrut 1 augusti (0,1 mdr kr). 3
14 miljarder kronor i höjd skatt för Sveriges näringsliv Tabell 3. Skattehöjningar företag 2016 (Mkr) Totalt 10. Höjda arbetsgivaravgifter för unga (steg 1 och steg 2 = helt slopande 1/6 2016) 10 660 11. Höjda arbetsgivaravgifter för personer över 65 år, den särskilda löneskatten 1 770 3*. Höjd bensinskatt mm (tot. 3,82 mdr kr) 1 337 12. Slopad slussningsregel för moms 100 13. Höjd skatt elektrisk kraft 100 Totalt Sveriges företag 13 967 Anm. Se vidare sid 8 där vi visar förslagen i korthet och hur vi räknat. * samma punkt som för hushåll. Näringslivet har också påverkats av skattehöjningar 2015 som olika miljöskatter, höjd fordonsskatt och den 1 augusti höjdes arbetsgivaravgifterna för unga i ett första steg (5,49 mdr kr). För företag som erbjuder hushållsnära tjänster kan efterfrågan av ROT- och RUT-tjänster komma att påverkas av att möjligheterna till skatteavdrag för husarbete inskränks framförallt av nedsättningen av skatteavdraget för ROT. ROT-avdraget har skapat över 20 000 vita jobb och är helt självfinansierad enligt beräkningar från Sveriges Byggindustrier och Stockholms Byggmästarförening. Enligt dem hotas nu 8 300 jobb i landet. Skattehöjningar 2016, totalt Tabell 4. Ökat skatteuttag 2016 (Mkr) Hushåll 16 433 Näringslivet 13 967 Stockholms län, totalt 30 400 Därtill förlorar Stockholms läns landsting och kommuner tillsammans 900 miljoner kronor inom ramen för det kommunala skatteutjämningssystemet. Ett förslag som har aviserats i regeringens lagrådsremiss Ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting. (4 juni 2015) och promemorian med samma namn från 2 april. Var tredje ny skattekrona 2016 tas från Stockholmsregionen Av de drygt 30 miljarder kronor som aviserats i skattehöjningar för 2016 slår 32,2 procent, 9,8 miljarder direkt mot Stockholms län följt av Västra Götaland med 4,7 miljarder kronor (16 procent) och Skåne 3,5 miljarder kronor (12 procent). Lägger vi till ändringen inom det 4
kommunala skatteutjämningssystemet ökar skatteuttaget med ytterligare 900 miljoner kronor för Stockholms län. I tabell 5 presenteras de skattehöjningar som aviserats för 2016 fördelade på länsnivå. För att illustrera storleken och skillnader sätts de i relation till länets befolkning i yrkesaktiv ålder (20 64 år). Då slår skattehöjningarna hårdast mot Stockholms län med 7 400 kronor per yrkesaktiv följt av Halland 5 400 kronor samt Jönköping och Kronoberg län med vardera cirka 5 300 kronor. Det kan jämföras med rikssnittets 5 400 kronor per person i yrkesaktiv ålder. Tabell 5. Skattehöjningar på 30 miljarder som aviserats 2016, fördelat på länsnivå och per yrkesaktiva invånare i åldern 20 64 år Län Totalt länet 2016, kr Länets andel, % Kr per inv 20 64 år Stockholms län 9 774 769 816 32,2 7 352 Hallands län 934 833 964 3,1 5 431 Jönköpings län 1 025 686 913 3,4 5 326 Kronobergs län 562 093 277 1,8 5 317 Norrbottens län 733 506 469 2,4 5 181 Västra Götalands län 4 743 522 187 15,6 4 989 Dalarnas län 751 764 509 2,5 4 922 Örebro län 795 425 773 2,6 4 909 Kalmar län 627 753 794 2,1 4 852 Skåne län 3 517 574 835 11,6 4 721 Blekinge län 388 429 282 1,3 4 595 Gävleborgs län 705 820 218 2,3 4 561 Västernorrlands län 609 479 329 2,0 4 556 Västmanlands län 667 680 306 2,2 4 547 Västerbottens län 689 754 965 2,3 4 545 Jämtlands län 319 288 198 1,1 4 523 Östergötlands län 1 143 538 909 3,8 4 513 Uppsala län 917 038 016 3,0 4 439 Värmlands län 677 308 143 2,2 4 416 Gotlands län 140 816 335 0,5 4 406 Södermanlands län 673 914 764 2,2 4 381 Total skattehöjning 30 400 000 003 100,0 5 406 Anm. Här ingår inte de 900 mkr som Stockholms län förlorar till följd av ändringar inom det kommunala skatteutjämningssystemet. (Det ökar länets skatteuttag till 10,7 mdr kr, motsvarande 8 000 kr per person i yrkesaktiv ålder.) Rikets totala skattehöjning med 18 mkr för anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer 2016 ingår inte heller i tabellen. 5
Tabell 6. Skattehöjningar av regeringen på 36 miljarder som trädde i kraft 1 augusti 2015 och som aviserats för 2016 Län Totalt länet, 1 aug 2015 och 2016, kr Länets andel, % Kr per inv 20 64 år Stockholms län 11 884 438 435 32,9 8 938 Jönköpings län 1 222 027 016 3,4 6 345 Hallands län 1 088 056 516 3,0 6 321 Kronobergs län 663 146 466 1,8 6 273 Norrbottens län 887 710 834 2,5 6 270 Västra Götalands län 5 599 562 019 15,5 5 889 Örebro län 953 982 910 2,6 5 887 Dalarnas län 876 924 030 2,4 5 741 Kalmar län 733 390 217 2,0 5 668 Skåne län 4 128 065 044 11,4 5 540 Västerbottens län 817 519 882 2,3 5 386 Gävleborgs län 828 050 908 2,3 5 351 Jämtlands län 374 966 587 1,0 5 312 Blekinge län 448 632 589 1,2 5 308 Västmanlands län 778 360 240 2,2 5 301 Västernorrlands län 706 715 072 2,0 5 283 Östergötlands län 1 335 082 015 3,7 5 268 Gotlands län 164 590 738 0,5 5 150 Värmlands län 783 147 682 2,2 5 106 Södermanlands län 782 305 954 2,2 5 085 Uppsala län 1 048 324 848 2,9 5 075 Riket 36 105 000 003 100 6 421 Anm. Här ingår inte de 900 mkr som Stockholms län förlorar till följd av ändringar inom det kommunala skatteutjämningssystemet. (Det ökar länets skatteuttag till 12,8 mdr kr, motsvarande 9 600 kr per person i yrkesaktiv ålder.) Rikets totala skattehöjning med 18 mkr för anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer 2016 ingår inte heller i tabellen 1 aug 2015 höjdes arbetsgivaravgifterna för unga i ett första steg med 5,49 mdr kr, läxrut slopades med cirka 100 mkr kr och skatten höjdes på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer med 144 mkr och på naturgrus och bekämp - ningsmedel med 11 mkr (dessa väntas inbringa 250 mkr respektive 100 mkr 2016). Dessa skattehöjningar som trädde i kraft 1 augusti har i tabellen lagts till höjningarna som aviserats för 2016. I tabell 6 har vi lagt till de skattehöjningar som regeringen hade med i sin vårändringsbudget och som trädde i kraft den 1 augusti i år. Tillsammans med aviserade skattehöjningar för 2016 handlar det då om totalt 36,1 miljarder kronor. Det motsvarar 6 400 kronor per person i yrkesaktiv ålder. 6
Tabell 7. Skattehöjningar på 30 miljarder som aviserats 2016, fördelat efter hushåll och företag Län Totalt, hushåll 2016, kr Totalt företag 2016, kr Totalt länet 2016, kr Kr per inv 20 64 år Hushållens andel, % Stockholms län 4 860 377 804 4 914 392 012 9 774 769 816 7 352 50 Uppsala län 582 103 986 334 934 030 917 038 016 4 439 63 Södermanlands län 395 341 253 278 573 511 673 914 764 4 381 59 Östergötlands län 661 118 551 482 420 358 1 143 538 909 4 513 58 Jönköpings län 535 485 428 490 201 485 1 025 686 913 5 326 52 Kronobergs län 307 919 777 254 173 501 562 093 277 5 317 55 Kalmar län 356 292 680 271 461 115 627 753 794 4 852 57 Gotlands län 79 547 886 61 268 449 140 816 335 4 406 56 Blekinge län 232 158 103 156 271 180 388 429 282 4 595 60 Skåne län 1 999 328 382 1 518 246 453 3 517 574 835 4 721 57 Hallands län 550 069 854 384 764 110 934 833 964 5 431 59 Västra Götalands län 2 621 239 310 2 122 282 877 4 743 522 187 4 989 55 Värmlands län 398 424 580 278 883 563 677 308 143 4 416 59 Örebro län 400 223 670 395 202 103 795 425 773 4 909 50 Västmanlands län 386 666 096 281 014 210 667 680 306 4 547 58 Dalarnas län 428 477 559 323 286 950 751 764 509 4 922 57 Gävleborgs län 392 824 947 312 995 271 705 820 218 4 561 56 Västernorrlands län 355 920 979 253 558 349 609 479 329 4 556 58 Jämtlands län 174 339 175 144 949 023 319 288 198 4 523 55 Västerbottens län 366 822 957 322 932 008 689 754 965 4 545 53 Norrbottens län 348 317 022 385 189 446 733 506 469 5 181 47 Riket 16 433 000 000 13 967 000 003 30 400 000 003 5 406 54 Anm. Här ingår inte de 900 mkr som Stockholms län förlorar till följd av ändringar inom det kommunala skatteutjämningssystemet. (Det ökar länets skatteuttag till 10,7 mdr kr, motsvarande 8 000 kr per person i yrkesaktiv ålder.) Rikets totala skattehöjning med 18 mkr för anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer 2016 ingår inte heller i tabellen. Tabell 7 visar aviserade skattehöjningar 2016, tabell 5, uppdelade på hushåll och företag. 7
De olika skatteförslagen i korthet och hur vi räknat: Regeringens budget för 2016 presenteras den 21 september. Flera skatteförslag har redan presenterats i Vårändringsbudgeten. Och den 2 september presenterade regeringen förändringar som kommer ske på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016. Vi har utifrån dessa uppgifter uppskattat hur skattehöjningarna 2016 slår regionalt. Beräkningarna baseras på de beräknade skatteintäkterna som förslagen väntas inbringa 2016. För att få fram den regionala fördelningen har vi har räknat fram de 21 länens andelar av olika skatter och multiplicerat dem med de totala skattehöjningar som aviserats inom respektive område. Vi har förenklat, så till vida att länets andel påverkar dess andel av skatteintäkterna i samma grad. Dock finns det andra faktorer som påverkar hur det faktiska uttaget fördelas. Men beräkningarna ger en god bild. 1. Höjd marginalskatt begränsad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster ska inte räknas upp 2016 (normal uppräkning: konsumentprisindex plus två procentenheter). Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med totalt 1,67 miljarder kronor 2016. För 2017 föreslås en begränsning av uppräkningen till KPI + en procentenhet (1,13 miljarder kronor)). Regionala andelar: De har beräknats utifrån respektive läns andel av antalet privatpersoner som betalar statlig inkomstskatt. SCB 2013 (senaste data). 2. Avtrappat jobbskatteavdrag Jobbskatteavdraget ska trappas av för arbetsinkomster som överstiger 50 000 kronor per månad. Avtrappningstakten är bestämd till 3 procent. Det innebär att det fasas ut helt för dem som har arbetsinkomster 2016 som överstiger 123 300 kronor per månad (beroende på kommunalskattesats). Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2,71 miljarder kronor 2016. Regionala andelar: De är beräknade utifrån respektive läns andel av Sveriges alla privatpersoner med en årsinkomst över 600 000 kronor. SCB:s Sammanräknade förvärvsinkomst 2013 (senaste data). 3. Höjd bensin- och dieselskatt Höjd bensinskatt, 60 öre inkl. moms och 66 öre på diesel samt höjd energiskatt på flytande biodrivmedel. 2017 slår även den nya indexeringen till, dvs att uppräkningen sker med konsumentprisindex plus två procentenheter i stället för som tidigare med endast konsumentprisindex (ej medräknad men beräknas 2019 öka skatteintäkterna med 2,5 mdr kr). Förslaget beräknas 2016 öka skatteintäkterna med 3,82 miljarder kronor. Regionala andelar: Grovt uppskattat drabbar cirka 65 procent hushållen och 35 procent näringslivet. För bensinskatten har vi utgått från SCB och Trafikanalys statistik över den totala körsträckan i varje län för personbilar. Juridiska personbilars körsträcka ligger under företagsdelen. Utgår från samma andel som för personbilarnas körsträckor för länet vad gäller lastbilar, bussar och mc. 4. Försämrat ROT- och RUT-avdrag Regeringen avser att sänka ROT-avdraget från 50 procent av arbetskostnaden till 30 procent. Samtidigt sänks taket för rutavdraget till 25 000 kronor för personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Rutavdraget för läxhjälp slopades helt den 1 augusti 2015 (0,1 mdr kr). Det införs även vissa begränsningar för vad rutavdraget får omfatta. Försämrat ROT-avdrag väntas öka skatteintäkterna med 5,57 miljarder kronor och ändrade regler för RUT med 0,1 miljarder kronor. Regionala andelar: Vi har utgått från varje läns andel av det totala värdet på skatteavdrag för ROT och RUT 2013 enligt SCB. 8
5. Slopad avdragsrätt för pensionssparande. Steg 2. Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsades 2015 genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år. Regeringen slopar den helt 2016. 2015 beräknas steg 1 öka skatteintäkterna med cirka 3,09 miljarder kronor och med ytterligare 1,36 miljarder kronor 2016 när den slopas helt (lagrådsremiss 7/5). Regionala andelar: Steg 2 helt slopande av avdragsrätten ska inbringa ytterligare 1,36 miljarder kronor till statskassan 2016. Vi har utgått från respektive läns andel av privatpersoners pensionssparande i åldern 20+ år. SCB, data 2013 (senaste data). 6. Höjd skatt på sparande i ISK och kapitalförsäkring Schablonavkastningen ska enligt förslaget beräknas med statslåneräntan samt tillägget 0,75 procentenheter. Beskattningen ska inte kunna bli lägre än 1,25 procent. Höjningen beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor. Regionala andelar: Tagit regeringens aviserade totala höjning om 2 miljarder kronor multiplicerat med varje läns andel av hushållens tillgångar i räntefonder, fonder, aktier, obligationer och övriga värdepapper. SCB 2007 (senaste värde). 7. Höjning av försenings- och kontrollavgifter Regeringen aviserar att förseningsavgifter och kontrollavgifter som tas ut med stöd av skatteförfarandelagen ska höjas med 25 procent. Detta beräknas öka skatteintäkterna med 110 miljoner kronor 2016. Regionala andelar: Svårt att hitta regional fördelning av hur dessa avgifter fördelas varför vi antar att de fördelas jämnt över landet utifrån länens andelar av befolkningen i åldersgruppen 20 64 år. 8. Skattereduktion för gåvor till välgörenhet slopas Skattereduktionen som vi har idag för gåvor till ideell verksamhet ska slopas. Detta beräknas öka skatteintäkterna med 250 miljoner kronor under 2016. Regionala andelar: Svårt att hitta regional fördelning av hur dessa avgifter fördelas varför vi antar att de fördelas jämnt över landet utifrån länens andelar av befolkningen i åldersgruppen 20 64 år. 9. Slopad avdragsrätt förvaltningsavgifter Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital ska slopas. Exempel på förvaltningsutgifter är bankavgifter och depåavgifter. Tidigare fick utgifter över 1 000 kronor per år dras av. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 180 miljoner kronor 2016. Regionala andelar: Har multiplicerat med varje läns andel av hushållens tillgångar i räntefonder, fonder, aktier, obligationer och övriga värdepapper. SCB 2007 (senaste värde). 10. Höjda arbetsgivaravgifter för unga 1 augusti 2015 påbörjade regeringen nedsättningen av de sociala avgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år. I ett första steg halveras nedsättningen för att 1 juni 2016 tas bort helt. Förslaget har beräknats inbringa 5,49 mdr 2015 och 15,76 mdr 2016 och 18,34 mdr 2017. I det nya underlaget från regeringen väntas skatteintäkterna 2016 öka med ytterligare 0,39 mdr kr samtidigt som vi minskar med höjningen 2015 (som redan ägt rum). Totalt höjs arbetsgivaravgifterna för unga med 10,66 miljarder kronor 2016. Regionala andelar: Riksdagens Utredningstjänst har på uppdrag av Centern (RUT Dnr 2014:238, hösten 2014) beräknat höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga uppdelat på län. Beräkningarna baseras på 19,4 mdr kr varför vi räknar om och tar respektive läns andel utifrån detta och multiplicerar med 10,66 miljarder kronor. 11. Höjda arbetsgivaravgifter för äldre, särskild löneskatt återinförs Särskild löneskatt återinförs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för personer som fyllt 65 år. Särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år samt för de som ej fyllt 65 år men under hela året har fått hel allmän ålderspension. Löneskatten ska nu 9
uppgå till 6,15 procent av underlaget. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna 2016 med 1,77 miljarder kronor netto. Regionala andelar: Baseras på en analys av Riksdagens Utredningstjänst (på uppdrag av Staxäng (M)) som visar hur höjningen slår mot landets kommuner. Vi har tagit varje läns andel av den tidigare föreslagna bruttohöjningen på 1,81 mdr kr som vi sedan multiplicerat med 1,77 miljarder kronor. 12. Slopad slussningsregel i momssystemet Väntas öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor 2016 enligt en promemoria om vissa frågor på området för indirekta skatter. 13. Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft Väntas öka skatteintäkterna med cirka 100 miljoner kronor 2016. Regionala andelar: Uppskattas efter varje läns andel av debiterade direkta skatter från juridiska personer (SCB 2014). Anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer väntas höja skattein täkterna med 18 miljoner kronor och är inte med i de regionala beräkningarna. Regionala andelar: Uppskattas efter varje läns andel av debiterade direkta skatter från juridiska personer (SCB 2014). 10
Andra skattehöjningar som trädde i kraft 2015 (som inte är medräknade 2016): 1 augusti 2015 Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Beräknas öka skatteintäkterna med 104 mkr 2015. cirka 250 mkr 2016. Länens andelar uppskattas efter länets andel av varje läns debiterade direkta skatter från juridiska personer (SCB 2014). Höjda skatter på naturgrus och bekämpningsmedel Beräknas öka skatteintäkterna med 11 mkr 2015. 2016, cirka 100 mkr. Länens andel har uppskattat efter varje läns andel av debiterade direkta skatter från juridiska personer, (SCB 2014). Steg 1 i höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga Skattehöjningen beräknas inbringa 5,49 miljarder kronor 2015. Länens höjningar baseras på deras andelar utifrån en rapport från Riksdagens utredningstjänst (som nämns i punkt 10). Rutavdraget för läxhjälp slopades helt Väntas höja skatteintäkterna med cirka 100 miljoner kronor. Länens påverkan baseras på länets andel av värdet av rikets alla RUT-avdrag. SCB 2013. 1 januari 2015 (ej regional fördelning) Höjd skatt på tobak och alkohol 1,5 mdr Trädde i kraft den 1 januari 2015 och ökar skatteintäkterna med cirka 1,5 miljarder 2015. Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande, steg 1 3,1 mdr helt 2016. 2015 beräknades steg 1 att öka skatteintäkterna med cirka 3,09 miljarder kronor och med ytterligare 1,36 mdr kr 2016. Höjd fordonsskatt för lätta fordon 1,5 mdr Fordonsskatten har höjts för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det koldioxidbaserade systemet. Ändringarna trädde i kraft 2015 och beräknas öka skatteintäkterna med cirka 1,51 miljarder kronor 2015. Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel Befrielsen från energiskatt för fettsyrametylester (Fame) som lågblandas i dieselbränsle minskas från 84 procent till 8 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle. Befrielsen från energiskatten för höginblandad Fame minskades från 100 procent till 44 procent. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2015 och beräknas öka skatteintäkterna med cirka 380 miljoner kronor under 2015. Den tidigare begränsningen avseende att skattebefrielse endast gällde upp till och med 15 volymprocent HVO (ett biobaserat syntetiskt drivmedel) i dieselbränsle har slopats. Regeringen införde i stället full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt för hela den biobaserade andelen. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2015 men började tillämpas från och med den 1 maj 2014. Regeringen beräknar att det inte kommer att minska skatteintäkterna under 2015 då volymerna av HVO för de större aktörerna på marknaden bedöms ligga under 15 procent under 2015. Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsades 2015 genom att det fasta beloppet sänktes från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år. Regeringen avser att slopa avdragsrätten 11
Ökat skatteuttag med nära 50 miljarder kronor Aviserade skattehöjningar inför 2016 handlar om drygt 30 miljarder kronor. Lägger vi till de skatter som redan har höjts eller beslutats* (men som får en fördröjd effekt) under mandatperioden rör det sig om ett ökat skatteuttag med nära 50 miljarder kronor. * T ex, 2017 startar den nya årliga indexuppräkningen av bensin- och dieselskatten (KPI + 2 procentenheter) som redan 2019 väntas öka skatteintäkterna med 2,5 miljarder kronor. Därtill får utfasningen av arbetsgivaravgifterna full effekt först 2017, höjning med ytterligare 2,5 miljarder kronor jämfört med 2016. Dessutom pågår flera utredningar som kan komma att höja skatten för hushåll och näringsliv under mandatperioden. 12
Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00.skattebetalarna.se info skattebetalarna.se