Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se

Byggnader i Sverige Befintliga småhus 190 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga flerbostadshus 200 miljoner m 2 Nybyggnad 1 miljon m 2 /år Befintliga lokaler 150 miljoner m 2 Nybyggnad 1-2 miljoner m 2 /år

Om nya hus som byggs har lågt energibehov minskar energibehovets tillväxt Byggnadsbeståndets energibehov Kan endast minskas genom åtgärder i befintliga hus

25% av Sveriges lokalbestånd Kontor Vård Universitet Forskning Speciallokaler Skolor

Partners Initiativtagare o delfinansiär Koordinator Projektadministratör

belok.se

Intelligenta fönster Exempel på pågående projekt Projekterade energiberäkningar jämfört med faktiskt uppmätta Energieffektiva storkök Fokusgrupp - Samordnad funktionskontroll Fokusgrupp - Framtidens styr- och övervakning Fokusgrupp Ansvarsförhållanden vid genomförande av Totalprojekt Energieffektiva filter med lägre tryckfall Teknikupphandling av evaporativ kyla (kyltorn) Energieffektiv butiksbelysning

BELOK - exempel på genomförda projekt - Energieffektiv ventilation av kontor och samlingslokaler med nytt tilluftsdon - Evaporativ kylning med hjälp av kyltorn - Solavskärmning med stort ljusinsläpp - Energiuppföljning av Akademikum i Göteborg med okonventionellt energiförsörjningssystem. - Styr- och övervakningssystem anpassat efter driftpersonalens behov (teknikupphandling) - Energianalys och påverkan av glasfasad för minsta möjliga energibehov - För arkitektens arbetssätt anpassat energiberäkningsprogram - Förenklat LCC-verktyg för fastigheter - En katalog med olika typer av krav att användas vid upphandling - Hyresavtal med incitament för att finna win-win situationer för hyresvärd och hyresgäst

BELOKs Totalmetodik 9

Totalmetodiken = energieffektivitet + ekonomi Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Analys Åtgärder Uppföljning 1. Djupanalys av fastigheten för att få fram alla Alla åtgärder som tillsammans energibesparingar som är möjliga att genomföra uppfyller i fastighetsägarens fastigheten. lönsamhetskrav, enligt etapp 1, 2. Alla identifierade åtgärder energiberäknas och upphandlas, prissätts. projekteras och genomförs. 3. Åtgärderna sammanställs i ett åtgärdspaket. Med Totalverktyget räknar man ut vilka åtgärder som ryms inom paketet utifrån lönsamhetskraven (internränta) som organisationen har bestämt. 4. Etapp 1 summeras i en rapport (rapportmall). 1. Mätning av den faktiska energianvändningen och beräkning av lönsamhetsutfallet. 2. Mätningen pågår löpande under minst 12 månader. 3. Erfarenheterna för projektet summeras gärna i en rapport (rapportmall).

Totalverktyget Minskad årskostnad kkr/år 800 r =25% r =20% r =15% r =12% 700 600 500 400 r =10% r =8% r =6% r =4% 300 200 100 20 years 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Investering kkr

Årlig besparing Mkr/år 0,9 Getholmen 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% Totalmetodik Marginalkostnadsmetodik r =6% r =4% 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Investering Mkr

Osäkerhet Stor Mellan Liten Exempel Luftläckage fasad: sannolikt stor energipåverkan och stor osäkerhet om hur stort läckageflödet är. Belysning i korridor: Byggnaden har mest kontorslandskap och få korridorer. Belysningen modern och tidstyrd. Liten påverkan på energianvändningen och låg osäkerhet i indata. Verkningsgrad värmeåtervinning: Vid stora ventilationsflöden är energipåverkan stor men i detta fallet liten osäkerhet då man kunnat mäta värdet relativt noggrant. Liten Mellan Stor Energipåverkan

Värmeenergi kwh/(m 2. år) 200 150 100 Beräknat resultat 50 0 0 50 100 150 200 Elenergi kwh/(m 2. år)

Värmeenergi kwh/(m 2. år) 200 150 100 Uppmätta värden Beräknat resultat 50 0 0 50 100 150 200 Elenergi kwh/(m 2. år)

100 0 Före åtgärder Uppmätt Efter åtgärder Beräknad Etapp 1 Efter åtgärder Uppmätt Etapp 3 Verkligt utfall - Getholmen Efter åtgärder Korrigerade beräkningar Fjärrkyla Fastighetsel Värme Hyresgästel kwh/(m 2 BTA år) 300 200 100 0 Före åtgärder Uppmätt Efter åtgärder Beräknad Etapp 1 Efter åtgärder Uppmätt Etapp 3 Efter åtgärder Korrigerade beräkningar Fjärrkyla Fastighetsel Värme

Getholmen 6 700 m 2 Skärholmen Stockholm Pennfäktaren 12 600 m 2 Vasagatan Stockholm Hägern mindre 7 17 200 m 2 Drottninggatan Stockholm

Uppmätta fastigheter Byggnad Energianv före kwh/m 2,år Energianv efter kwh/m 2,år Energibesparing % Lönsamhet 1) % Pennfäktaren 12 600 m 2 Vasagatan Stockholm Getholmen 6 700 m 2 Skärholmen Stockholm Hägern mindre 7 17 200 m 2 Drottninggatan Stockholm 287 124 57 Ca 15 200 86 57 Ca 13 197 99 50 Ca 12 1) Lönsamheten beräknas som förräntning på investerat kapital. Kravet som fastighetsägare har för en investering ligger vanligen i intervallet 3-7%.

Totalmetodiken, exempel 1 Pennfäktaren, A temp 12 600 m 2 Förräntning på investerat kapital: 15%

Totalmetodiken, exempel 2 Hägern Mindre 7, A temp 17 200 m 2 Förräntning på investerat kapital: 12%

Energibehov kwh/(m 2. år) 700 600 Före åtgärder 500 Besparing 400 Efter åtgärder 300 200 100 0 5.000 10.000 15.000 20.000 Golvarea m 2

Energibehov kwh/(m 2. år) 700 600 500 400 300 200 100 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 Golvarea m 2 Real internränta % 30 20 10 0 0 5.000 10.000 15.000 20.000 Golvarea m 2

Totalprojekt i BELOK:s regi

BELOKs Kravspecifikationer 26

Varför blir det inte alltid som man tänkt? 30

Vilka är de olika fallgroparna och vilka kan problemen bli? Energimässiga Ekonomiska Utförandemässiga 31

Totalprojekt Exempel: En skola byggd på 60-talet i originalskick 4000m 2 Ingen värmeåtervinning, FT-system Dåligt isolerat klimatskal Elbehov: 50 kwh/m 2 år Värmebehov: 200 kwh/m 2 år

Åtgärder för energieffektivisering Värmeåtervinning Fasadisolering Takisolering Injustering av värmesystem Nya ytterdörrar Nya cirkulationspumpar Närvarostyrd ventilation Ny belysning

Åtgärd Injustering av värmesystem Investering [kr] Värmebesparing [kwh/m 2 år] Elbesparing [kwh/m 2 år] 100 000 15 0 15 Livslängd [år] Nya cirkulationspumpar 50 000 0 3 15 Värmeåtervinning 700 000 68-3 15 Närvarostyrd ventilation 1 000 000 3 20 15 Nya ytterdörrar 100 000 3 0 40 Takisolering 600 000 17 0 40 Ny belysning 1 000 000-6 9 15 Fasadisolering 1 000 000 8 0 40

Beräkning med Totalverktyget Pris för el Pris för värme 1.0 SEK/kWh 0.8 SEK/kWh

Paket av alla åtgärder

Osäkerhet i energibesparingar ±15% 7% 4%

Osäkerhet i kostnader ±15% 7% 4%

Osäkerhet i energibesparing och kostnader ±15% 7% 4%

Beräkningar Verklighet

Utförandemässiga problem - Anläggningen fungerar inte som avsett efter genomförd och överlämnad entreprenad

belok.se Tack för uppmärksamheten Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se

BBR 19/20 Byggnad Energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi (kwh/m 2 ) Klimatzon a) I II III kwh/m 2 kwh/m 2 kwh/m 2 Bostäder som har annat uppvärmningssätt än elvärme 130 110 90 Bostäder med elvärme 95 75 55 Lokaler som har annat 120 + 100 + 80 + uppvärmningssätt än elvärme 110 x (q 0,35) 90 x (q 0,35) 70 x (q 0,35) 95 + 75 + 55 + 65x (q 0,35) 55 x (q 0,35) 45 x(q 0,35) Lokaler med elvärme a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. b) q är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen (l/(s,m 2 )) och är ett tillägg som får tillgodoräknas då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/(s,m 2 ) i temperaturreglerade utrymmen. Tillägget får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/(s,m 2 ). 45

kwh/m2 Total energianvändning kontra energiprestanda (BBR19) 200 180 160 Fjärrvärme Fastighetsel El till kylmaskiner Verksamhetsel Total verklig energianvändning 140 120 Gräns enligt BBR19 100 80 Energiprestanda BBR 60 40 20 0 0 12,5 25 37,5 50 62,5 75 87,5 100 Verksamhetsel kwh/m2

Sveriges riksdag i juni 2006: Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande Totala användningen av energi, per uppvärmd golvarea, skall minska. Minskningen bör vara 20% till år 2020 och 50% till år 2050, jämfört med referensåret 1995 Beroendet av fossila bränslen i byggnadssektorn skall vara brutet fram till år 2020. Under samma tid skall användandet av förnyelsebar energi kontinuerligt öka