Policy gällande Finansförvaltningen för Västra Götalandsregionen

Policy gällande Finansförvaltningen för Västra Götalandsregionen

Sidan 2 (18) INNEHÅLL 1 LIKVIDITETS- OCH SKULDFÖRVALTNING... 3 1.1 KASSA & BANK... 3 1.2 LIKVIDITETSFÖRVALTNING... 3 1.3 SKULDFÖRVALTNING... 4 2 TILLGÅNGS- OCH SKULDSTRUKTUR... 4 2.1 KAPITALSTRUKTUR... 4 2.2 ALLOKERING VID PLACERING OCH UPPLÅNING... 4 2.3 DYNAMISK PLACERINGSMODELL... 5 3 RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING... 6 3.1 ETIK OCH MILJÖ... 6 3.2 TAKTISK TILLGÅNGS- OCH SKULDALLOKERING... 6 3.3 RIKTLINJER FÖR KASSA & BANK... 6 3.3.1 Avkastningskrav... 7 3.3.2 Tillåtna instrument... 7 3.3.3 Ränteexponering... 7 3.3.4 Valutaexponering... 7 3.3.5 Derivat... 8 3.3.6 Limiter... 8 3.3.7 Motparter... 9 3.3.8 Operativa risker... 9 3.4 RIKTLINJER FÖR LIKVIDITETSFÖRVALTNING... 9 3.4.1 Avkastningskrav... 10 3.4.2 Tillåtna instrument... 10 3.4.3 Ränteexponering... 10 3.4.4 Valutaexponering... 10 3.4.5 Aktieexponering... 11 3.4.6 Derivat... 11 3.4.7 Tillåtna motparter... 11 3.5 RIKTLINJER FÖR SKULDFÖRVALTNING... 12 3.5.1 Tillåtna instrument... 12 3.5.2 Ränteexponering... 12 3.5.3 Valutaexponering... 13 3.5.4 Derivat... 13 3.5.5 Finansierings- och kreditavtal... 13 DEFINITIONER... 15

Sidan 3 (18) Policy gällande finansförvaltningen 1 Likviditets- och skuldförvaltning Regionens (nedan kallat VGR) likviditet består definitionsmässigt av två delar, den ena delen är kassalikviditet avsedd för att möta dagliga fluktuationer, den andra är en likviditetsförvaltning avsedd för betalningsberedskap vid oförutsedda händelser. VGR:s totala betalningsberedskap ska uppgå till 2500 MSEK. Betalningsberedskapen utgörs av likviditet och/eller korta kreditlöften för att möta en upplåningssituation. Kassalikviditet är avsedd att möta korta fluktuationer. Likviditetsförvaltningen kan beloppsmässigt variera över tiden. Likviditetsförvaltningen utgör en del av regionens betalningsberedskap. Denna ska vara omsättningsbar. Så länge som VGR är nettoplacerare ska denna likviditet placeras/förvaltas för att åstadkomma en så hög avkastning som möjligt. Riskmätningen i förvaltningen ska ske utifrån en förenklad Value-at-Risk-modell (VaR).. Regionens avsikt är att utveckla VaR-modellen i takt med att förvaltningen växer och en kompetens om portföljernas förvaltning, risk mm byggs upp. Denna modell bygger på historiska data avseende risk och beskriver faktiskt utfall jämfört med historiskt utfall. En utförligare beskrivning av VaR med modellbeskrivning och parameterval finns i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. 1.1 Kassa & Bank Avkastningskravet på kassalikviditeten begränsas till inlåningsräntan på koncernkontot, det vill säga koncernkontohållande banks räntebas enligt gällande bankavtal. Utnyttjande av checkkredit (negativ kassalikviditet) via koncernkontot sker till koncernkontohållande banks räntebas enligt gällande bankavtal. Regionens betalningsberedskap utgörs av 2500 MSEK och består av likviditet och kreditlöften. 1000 MSEK av betalningsberedskapen ska kunna utbetalas inom 1-7 bankdagar. Den del av betalningsberedskapen som består av likviditet förvaltas inom den så kallade likviditetsförvaltningen. 1.2 Likviditetsförvaltning Likviditeten ska i första hand placeras så att det reala kapitalet bevaras. Allokeringen av tillgångsslag utgår från en modell där fördelningen beräknas utifrån en lägsta nivå s.k. skyddsnivå (se vidare under avsnitt 2.3). Den största tillgångsandelen utgörs av tillgångsslag med låg risk. Detta för att värdesäkra tillgångens reala kapital. Den delen av portföljen som man utsätter för större risk för att uppnå en högre avkastning utvärderas löpande och allokeras om vid behov. Placering av likviditeten (per definition exkl. kassa) i olika likvida instrument ska uppnå en avkastning om realt 3 procent över tiden. Mätperioden utgör ett kalenderår.

Sidan 4 (18) 1.3 Skuldförvaltning Vid behov av upplåning exponeras regionen för risken att likvida medel inte kan lånas upp utan påtagliga kostnadsökningar. Finansieringskostnaden ska vid varje upplåningstillfälle inte avvika avsevärt från prissättningen på den kapitalmarknad där upplåningen sker. Finansiering/upplåning ska ske i konkurrens och till lägsta möjliga upplåningskostnad. Finansieringskostnaden beror på val av kreditform och instrument. För finansiering som beräknas ske över en längre tid tillämpas en finansieringsstrategi beskriven i termer av tillgängliga krediter, kostnader för krediter, krediter med olika längd och volym, nya finansieringsformer, motparter och motpartsrisker samt derivatinstrument. 2 Tillgångs- och skuldstruktur Målsättning med regionens kapitalstruktur är att vid varje tidpunkt ha tillgång till likvida medel för att kunna tillgodose koncernens betalningsåtaganden. Den lägsta tillgängliga likviditeten (kort likviditetsreserv) ska utgöra 1000 MSEK, den totala likviditetsreserven uppgår till 2500 MSEK. 2.1 Kapitalstruktur Då målsättning med regionens kapitalstruktur är att vid varje tidpunkt ha tillgång till likvida medel, är strategin att ha en bas med kreditlöften som kan nyttjas relativt snabbt. Strategin för tillgångssidan är att dels ha likvida medel för betalningsberedskap dels skapa en högre avkastning genom aktiv likviditetsförvaltning. Utöver detta ska olika kreditavtal och bilaterala lån finnas tillgängliga för att kunna användas vid ett längre finansieringsbehov. För att åstadkomma riskspridning i upplåningen ska finansieringen spridas mellan olika finansiärer samt på olika löptider. Lån/krediter får inte upptas eller räntebindas på längre tid än 10 år. I de fall där koncernens likviditet fluktuerar kraftig mellan tillgångar och skulder kan placering och finansiering ske samtidigt över tid. Räntearbitrage är inte tillåtet. Finansiering och placering under en längre tid (>12 månader) kan ske efter beslut i ekonomiutskottet. 2.2 Allokering vid placering och upplåning Utifrån ovan beskrivna kapitalstruktur är följande alternativ tillåtna. Placering/utlåning får ske på den svenska marknaden:: genom placering i aktier eller aktierelaterade instrument genom placering i räntor eller ränterelaterade instrument på annat sätt genom särskilt beslut av Regionstyrelsen Upplåning får ske genom: bilaterala lån

Sidan 5 (18) lån på annat sätt genom särskilt beslut av Regionstyrelsen utgivande av skuldebrev 2.3 Dynamisk placeringsmodell Den dynamiska allokeringen syftar till att säkerställa ett realt bevarande av kapitalet samtidigt som en del av kapitalet investeras i tillgångar med högre förväntad avkastning och därmed förenad risk. Det är ingen bestämd fördelning mellan olika tillgångsslag utan istället varieras fördelningen mellan tillgångsslagen för att anpassa risknivån till önskad nivå. Placeringen av likviditet förväntas ge en real avkastning på 3 %. Kapitalets ingångsvärde är det aktuella värdet av den totala portföljen inklusive riskbuffert. Periodiskt beräknas även skyddsnivå, riskbuffert och beräknad förlustrisk. Allokering sker utifrån ovanstående parametrar enligt nedanstående. I ett första steg bestäms skyddsnivån, dvs. det kapital (inklusive insättningar och uttag över tiden) som ska säkras realt. Om skyddsvärdet kapitaliseras med förväntad inflation erhålls det framtida värdet av skyddsnivån. Skyddsnivån utgör den lägsta nivå som kan accepteras för att säkerställa realt bevarande av kapitalet. Om den aktuella skyddsnivån investeras i riskfria tillgångar ska målet om realt bevarande av kapitalet uppnås. I det andra steget beräknas skillnaden mellan kapitalets aktuella värde och skyddsnivån. Detta utgör en s.k. riskbuffert som således enbart existerar om det aktuella kapitalets värde överstiger skyddsnivån. Riskbufferten (dvs. skillnaden mellan kapitalets värde och skyddsnivån) motsvarar den största värdeminskning som, enligt modellen, kan tas om målet för realt bevarande av kapitalet ska nås. Baserat på portföljens tillgångar och fördelningen mellan dessa beräknas en förlustrisk. Den totala förlustrisken ska understiga riskbufferten. Den maximala möjliga förlusten bestäms utifrån principerna för ett stresstest, dvs. sämsta tänkbara utfall. Den totala förlustrisken beräknas som summan av alla tillgångars maximalt möjliga förlust. Slutligen justeras allokeringen i linje med förvaltningsmål, omvärldsanalys och tillgänglig riskbuffert. Allokering sker så att summan av alla tillgångars maximala förlust högst får uppgå till riskbufferten. Under dessa antaganden kommer således förvaltningen inom en period inte falla i värde under skyddsnivån. Med hänsyn till förvaltningsmål och omvärldsanalys kan givetvis även den maximala förlustrisken vara lägre än riskbufferten. Periodiskt beräknas skyddsnivån och riskbuffert. Större marknadsrörelser under kort tid bör leda till att skyddsnivå och riskbuffert omräknas och omallokering av förvaltningen genomförs. En utförligare beskrivning av modellen med beräkning av skyddsnivån och riskbuffert finns i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser.

Sidan 6 (18) 3 Riktlinjer för förvaltning Detta avsnitt omfattar instruktioner för handel med finansiella instrument både vid placering och vid upplåning. Följande avsnitt utgör riktlinjer och omfattning av koncernens riskmandat för respektive förvaltning. Regionen är en aktör på de finansiella marknaderna och verksamheten innebär att regionen är utsatt för olika slags risker. Målet med verksamheten är att minimera riskerna för att därigenom säkerställa ett stabilt finansnetto, värdesäkra regionens finansiella tillgångar och minimera regionens finansiella kostnader vid kapitalanskaffning. Med en risk avses en händelse som påtagligt påverkar regionens finansiella situation och/eller finansnetto. 3.1 Etik och miljö Regionen ska genom sina urvalskriterier för placeringar ta hänsyn till och främja god etik. Placeringar medges inte direkt i företag som har produktionen eller försäljningen av krigsmateriel, pornografi eller tobaks- och alkoholvaror som en väsentlig del av verksamheten. Regionens ställning medför vidare ett ansvar att verka för god etik. De etiska principer som följs ska vara representativa för de flestas uppfattning. Regionen definierar god etik som avståndstagande från kriminalitet, respekt för seriösa affärsmetoder samt demokratiska principer och de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition. Regionen ska inte direktinvestera i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot något av dessa kriterier. Investeringar ska inte heller göras i länder som är föremål för, av Sverige sanktionerad, handelsblockad av FN eller EU. 3.2 Taktisk tillgångs- och skuldallokering Placering och finansiering ska ske med hänsyn tagen till riskexponering och gällande risklimiter samt instrument. Betalningsberedskapen ska alltid kunna tillgodoses. VGR kommer från tid till annan att agera både på skuld- och tillgångssidan, dock inte längre än 1 år. Då likviditetsprognos visar en varaktig övergång ( > 12 månader) från placerare till nettolåntagare ska längre finansieringsalternativ beaktas och placering får då endast ske i undantagsfall och under en kortare period. Då räntenettot avseende kassa & bank ska vara +/- noll förutsätts att all övrig placering eller skuld hanteras inom likviditets- eller skuldförvaltningen. Detta medför att positiv eller negativ avkastning alternativt räntekostnad hamnar inom likviditets- respektive skuldförvaltningen. Likviditetsreservens storlek mäts som summan av likvida medel, kortfristiga likvida placeringar (< 12 månader) och outnyttjade delar av garanterade kreditlöften. Nettolåneskuld/nettolikviditet utgör summan av regionens utlåning, likvida medel och placeringar minskad med regionens långfristiga och kortfristiga upplåning. 3.3 Riktlinjer för kassa & bank Kassalikviditeten utgörs alltid av +/- 200 MSEK. All likviditet över-/under +/- 200 MSEK ska hanteras inom likviditets-/skuldförvaltningen.

Sidan 7 (18) Vid hantering av kassans negativa likviditet är tillåtna instrument checkkredit och övriga korta krediter. 3.3.1 Avkastningskrav Målsättningen för kassa & bank är ett räntenetto om +/- noll under kalenderåret. 3.3.2 Tillåtna instrument bankkonto deposition i bank checkräkningskredit kortfristiga lån 3.3.3 Ränteexponering Ränteexponering omfattar alla ovan namngivna ränteinstrument. Ränterisken mäter/visar hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Ränterisken kan härledas ur följande: checkkrediter finansiella derivat kassa och bank kort- och långfristiga lån korta krediter placerade tillgångar Denna risk mäts i såsom genomsnittlig vägd räntebindningstid. Genomsnittlig vägd räntebindningstid i kassaförvaltningen ska ligga mellan 1-5 dagar. 3.3.4 Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår även vid avtal om framtida köp eller försäljning då denna ska betalas i annan valuta än SEK. Denna risk mäts i kassa & bank såsom valutaexponering. De förvaltningar i regionen som har en valutaexponering, överstigande motvärde 1 MSEK, i en eller flera valutor ska rapportera dessa valutaflöden i en månatlig valutarapport till koncernbanken. Valutaflöden i koncernkontot ska antingen växlas eller placeras i valutafickor för att möta kända framtida in eller utgångar i valutan. Alla valutarisker som uppstår inom finansenheten avseende lån, placeringar och derivat ska kurssäkras. Ansvaret för detta ligger hos finansenheten.

Sidan 8 (18) Valutaexponeringen ska beaktas och hanteras. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 MSEK i koncernen kan väljas att kurssäkras vilket hanteras av finansenheten. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden. För att hantera valutaexponering får följande derivatinstrument användas: räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. 3.3.5 Derivat Derivatmarknaden kännetecknas av att den kan delas in i två segment dels standardiserade dels ostandardiserade instrument. Handel i förstnämnda sker i Sverige på Stockholmsbörsen som noterade instrument medan ostandardiserade derivat kännetecknas av att de är skräddarsydda efter kundens behov. Anledningen att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte- som valutafluktuationer. Då kassan utgör kort likviditet ska derivatprodukter, utöver de under avsnitt 3.2.4, inte användas. 3.3.6 Limiter Likviditetsrisk innebär att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. Med kassa-/likviditetsrisk avses risken att inte ha tillgång till likvida medel så att regionen kan fullgöra sina korta betalningsförpliktelser. På grundval av likviditetsprognoser kan regionen vidta åtgärder för att skapa en god betalningsberedskap. Tillgång till krediter som kan lyftas med kort varsel ska bestå av checkkrediter och kreditlöften. Kassan utgör likviditet för att balansera koncernens in- och utbetalningar och ska i normalläget vara +/- 200 MSEK. Återkommande transfereringar medför stora fluktuationer under månaden och dessa hanteras inom kassan. Svängningar möts även genom kortfristigt utnyttjande av checkkrediten och/eller kortfristiga lån. All likviditet över/under 200 MSEK ska hanteras i likviditets- eller skuldförvaltning samt ingå i dess limiter och riskmått. Vid likviditetsflöden överstigande 200 MSEK i kassan ska hanteringen ske utifrån samma kriterier som inom likviditets- och skuldförvaltningen. I riskmätning exkluderas kassan. Kassa-/likviditetsrisken mäts såsom likviditetsreservens storlek i kassa & bank.

Sidan 9 (18) 3.3.7 Motparter Med motpartsrisk avses risken för att en motparts obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt. Motpartsrisken innebär att regionen kan försättas i en akut likviditets- eller finansieringsbrist. En motparts obestånd får inte hota regionens finansiering. Denna risk uppkommer vid positivt saldo på bankkonto, placeringar och positiva marknadsvärden i derivatinstrument. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Denna risk mäts i kassa & bank såsom tillåtna motparter. Utifrån Standard & Poor s (S & P) och Moody s ratinglista är motparter inom följande ratingkategorier tillåtna. A-1 och K-1 (S & P) samt Prime 1 (Moody s) vad gäller placeringar i tillgångsslaget räntor. Likaså är placeringar hos svenska staten, placeringar med statlig garanti, kommuner samt landsting tillåtna. 3.3.8 Operativa risker Med operativ risk avses risken att regionen får förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker kan man identifiera ett flertal riskområden bland annat personrisker, processrisker och teknologiska risker. Utöver dessa kan man också identifiera legala risker, management risker och etiska risker. Med personrisk avses bland annat kompetensbrist. Processrisk avser risken för bristande rutiner, arbetssätt, intern kontroll, värderings- och riskmätningsmodeller. I teknologiska risker ingår bland annat affärssystem samt värderings- och riskmätningsmodeller och risken att systematiska fel uppstår. En god uppfattning om skillnaden mellan behörighet och befogenhet samt väl dokumenterade befattnings- och ansvarsbeskrivningar utgör en bra grund för minskade operativa risker. Detta beskrivs närmare i dokumentet Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. 3.4 Riktlinjer för likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltningens mål är att genom aktiv placering dels värdesäkra tillgångarna i portföljen dels bidra till en avkastning på kapitalet vid en given risknivå. Likviditetsförvaltningen ska hanteras enligt den ovan beskrivna dynamiska placeringsmodellen. Detta innebär att en relativt hög andel av portföljens värde ska ligga i tillgångsslag med låg risk. Övrig del placeras i tillgångsslag med högre risk. I likviditetsportföljen är utgångspunkten för avkastningsmål och risktagande en definierad skyddsnivå där det reala värdet inte får underskridas. Skyddsnivån sätts utifrån beslutat ingående kapitalvärde uppräknat med inflation. Detta medför att normala riskmått inte beräknas inom denna förvaltning utan hanteras inom modellens allokering.

Sidan 10 (18) Regionens betalningsberedskap utgörs av 2500 MSEK och består av likviditet och kreditlöften. 1000 MSEK av betalningsberedskapen ska kunna utbetalas inom 1-7 bankdagar. Den del av betalningsberedskapen som består av likviditet förvaltas inom den så kallade likviditetsförvaltningen. Denna består av 1000 MSEK samt under året upparbetad likviditet från koncernen. 3.4.1 Avkastningskrav Avkastningskravet på likviditetsförvaltningen uppgår till realt 3 procent över tiden. En riskpremie ska identifieras och reserveras för i budget. 3.4.2 Tillåtna instrument Placeringar kan ske i följande tillgångsslag på den svenska marknaden: aktiefonder aktier aktierelaterade instrument bankkonto deposition i bank räntebärande papper räntefonder Inga instrument får avtalas eller räntebindas på längre tid än 10 år. 3.4.3 Ränteexponering Ränteexponering omfattar alla på marknaden förekommande ränteinstrument. 3.4.4 Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering kan uppstå i samband med placering i annan valuta än SEK. I likviditetsförvaltningen kan valutaexponering förekomma som en del av placeringsstrategin. Valutaexponering innebär kursrisk, vilken ska beaktas och hanteras. Denna kan man välja att säkra. Detta beslut sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering eller större förändring på valutamarknaden. Denna risk mäts i likviditetsförvaltningen såsom valutaexponering. Valutaexponeringen ska beaktas och hanteras. Aggregerad valutaexponering överstigande 10 MSEK i koncernen kan väljas att kurssäkras. Beslut för kurssäkring eller inte, sker tillsammans med förvaltaren vid varje exponering och/eller vid större förändringar på valutamarknaden.

Sidan 11 (18) 3.4.5 Aktieexponering Med aktiekursrisken avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. Denna risk ingår i likviditetsförvaltning såsom aktiekursrisk (kursförlust i förhållande till den enskilda aktien eller aktieportföljen). Se vidare i dokumentet gällande Organisation samt berednings- och beslutsprocesser. För att begränsa aktiekursrisken får placeringar i enskilda aktier ske med högst 10 % per motpart av det totala placerade kapitalet avseende aktier. 3.4.6 Derivat Derivatmarknaden kännetecknas av att den kan delas in i två segment dels standardiserade dels ostandardiserade instrument. Handel i förstnämnda sker i Sverige på Stockholmsbörsen som noterade instrument medan ostandardiserade derivat kännetecknas av att de är skräddarsydda efter kundens behov. Anledningen att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl ränte- som valutafluktuationer. Följande off-balance instrument kan användas: aktieterminer CAPS FRA repor ränteoptioner ränteswapar ränteterminer räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte överstiga sammanlagt 10 MSEK. 3.4.7 Tillåtna motparter Med motpartsrisk avses risken för att en motparts obestånd eller oförmåga att fullgöra sina åtaganden på avsett sätt.

Sidan 12 (18) Motpartsrisken innebär att regionen kan försättas i en akut likviditets- eller finansieringsbrist. En motparts obestånd får inte hota regionens finansiering. Denna risk uppkommer vid positivt saldo på bankkonto, placeringar och positiva marknadsvärden i derivatinstrument. För att minimera motpartsrisken ska ett flertal motparter användas. Denna risk mäts i likviditetsförvaltningen såsom tillåtna motparter. Utifrån Standard & Poor s (S & P) och Moody s ratinglista är motparter inom följande ratingkategorier tillåtna. A-1 och K-1 (S & P) samt Prime 1 (Moody s) vad gäller placeringar i tillgångsslaget räntor. Likaså är placeringar hos svenska staten, placeringar med statlig garanti, kommuner samt landsting tillåtna. 3.5 Riktlinjer för skuldförvaltning I en upplåningssituation ska regionens behov anpassas till upplåningens förväntade storlek och löptid. Finansiering ska ske utifrån kriterierna lägsta upplåningskostnad, konkurrens och kreditvärdighet. 3.5.1 Tillåtna instrument Upplåning kan ske med följande instrument: checkräkningskredit extern leasing får endast ske efter beslut av ekonomidirektören. Intern leasing får förekomma enligt anvisningar i Ekonomiinfo nr 3/06 och i ekonomihandbok. kortfristiga lån såsom certifikatsprogram och bilaterala lån kreditlöften korta och/eller långa långfristiga lån såsom ECP-program, MTN-program och bilaterala lån I syfte att möta eventuella svårigheter att uppta lån över tiden ska den långfristiga låneskulden ha en över tiden spridd förfallostruktur. 3.5.2 Ränteexponering Med ränterisk avses risken för en resultatpåverkan genom förändringar i räntenivån på de finansiella marknaderna. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Ränterisken kan härledas ur följande: checkkrediter finansiella derivat kassa och bank kort- och långfristiga lån korta krediter Denna risk mäts i skuldförvaltningen såsom genomsnittlig vägd räntebindningstid. Genomsnittlig vägd räntebindningstid i skuldförvaltningen ska ligga i intervallet 0-12 månader när nettoskulden understiger 1 000 MSEK och 12-36 månader över 1 000 MSEK.

Sidan 13 (18) Lån får inte avtalas och räntebindas på längre tid än 10 år. 3.5.3 Valutaexponering Med valutarisk avses risken för påverkan på finansnettot på grund av förändringar i valutakurser. Valutaexponering uppstår i samband med att tillgångar eller skulder upptas i utländska valutor samt vid köp eller försäljning av varor och tjänster i utländsk valuta. Valutaexponering uppstår i samband med upplåning i annan valuta är SEK. Denna risk mäts i skuldförvaltning såsom valutaexponering. Om valutaexponering uppkommer i skuldförvaltningen ska den omedelbart elimineras. Ingen upplåning/finansiering får ligga exponerad i annan valuta än SEK. 3.5.4 Derivat Anledningen till att regionen använder derivat är främst för att hantera olika risker, d v s att skydda den egna verksamheten mot oönskade utfall på finansnettot. Det kan avse såväl räntesom valutafluktuationer. Derivat används även för att förändra genomsnittlig vägd räntebindningstid avseende en underliggande skuldposition. Skuldförvaltning utgörs ofta av en långsiktig finansiering och en längre genomsnittlig vägd räntebindningstid. Detta medför att derivat måste användas för att hålla sig inom riskmåtten. Regionen ska ha ISDA-avtal (Issued Standard Derivative Agreement) med de motparter man avser att handla derivat med. För ovanstående kan följande off-balance instrument användas: aktieterminer CAPS FRA repor ränteoptioner ränteswapar ränteterminer räntevalutaswapar valutaoptioner valutaswapar valutaterminer Optioner får inte ställas ut. Marknadsvärden i derivatinstrument får hos en enskild motpart inte överstiga sammanlagt 10 MSEK. 3.5.5 Finansierings- och kreditav tal Med marknadslikviditetsrisk avses att regionens kapitalbehov inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Denna risk hanteras inom skuldförvaltningen genom att tillgodose att det finns garanterade och upphandlade kreditramar.

Sidan 14 (18) Den långfristiga finansieringen kan ske på den svenska och/eller internationella kapitalmarknaden. Genom kreditlöften ska regionens långsiktiga tillgång på kapital säkerställas. Kreditlöften ska finnas med en återstående löptid om mer än två år. I nedanstående tabell visas de avtal som för närvarande gäller för skuldförvaltningen. Finansieringsavtal (MSEK) Garanterad kreditram Upphandlad kreditram Obligationsprogram MTN* Obligationsprogram ECP* Syndikerat lånelöfte 3 000 Certifikatsprogram 2 500 Kreditlöften, korta 500 600 Checkräkningskredit 750 TOTALT per kreditram 3 500 3 850 TOTALT 7 350 VGR har i dagsläget inga obligationsprogram Högst 30 % av den sammanlagda volymen kreditramar får finnas hos en enskild motpart. Då nettolåneskulden är mindre än 1 000 MSEK får regionens nettolåneskuld exklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Är nettolåneskulden större än 1 000 MSEK får högst 35 % av regionens nettolåneskuld inklusive bindande kreditlöften förfalla inom 12 månader. Bindande kreditramar motsvarande minst 50 % av förväntad nettolåneskuld ska finnas med en återstående löptid om minst 2 år. Utöver ovanstående kreditramar kan även bilaterala lån användas för finansiering. Finansiering ska ske i konkurrens till lägsta möjliga finansieringskostnad.

Sidan 15 (18) Definitioner Aktieindexobligation Aktiekursrisk Aktieportfölj Aktuell placeringslimit Allokering Ansvarsförbindelse Benchmark CAPS Derivatinstrument Diskontera Diskonteringsränta Diskretionär förvaltning Diversifiering Duration Emittent EMTN-program Exponering FRA Förvaringsinstitut Index ISDA-avtal Kassaflöde Konvertibla skuldebrev Obligationslån där avkastningen är knuten till ett eller flera aktieindex eller i kombination av ränteplacering. Med aktiekursrisk avses hur avkastningen på aktier påverkas av förändringen av kursen på de aktier som ingår i portföljen. Det är ovanligt att företag noterade på börsen ställer in betalningar eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs, men det kan däremot förekomma stora kursfall. Aktiekursrisken omfattar även kursförändringar på aktier under normala marknadsförhållanden. En förmögenhet som är placerad i aktier. Den limit som fastställs med syftet att säkerställa att tillåten tillgångsallokering aldrig riskerar uppsatta förvaltningsmål. Fördelning av tillgångsslag i portföljen Del av pensionsskuld som redovisas inom linjen, dvs. inte i balansräkningen Jämförelseindex En premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå (räntetak) Riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper, t ex köp- och säljoptioner i aktier, ränteterminer m fl. Nuvärdesberäkna exempelvis framtida pensionsåtaganden. Den ränta som används för att nuvärdesberäkna exempelvis framtida åtaganden Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s.k. nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare och garant av finansiella instrument. Medellångt obligationsprogram (European-Medium-Term-Note) Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Avtal om en framtida räntesats givet en bestämd tidsperiod (Forward Rate Agreement) Från kapitalförvaltare eller fondbolag fristående bank eller annat kreditinstitut där förvärvade värdepapper ska deponeras och som ska ombesörja in- och utbetalningar rörande depå eller fond. Mått på en marknads eller delmarknads värde och utveckling. Standardiserade derivat-avtal (Issued Standard Derivative Agreement) Ström av kapital, som exempelvis pensionsutbetalningar Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget.

Sidan 16 (18) Kreditrisk Large Cap Likvida medel Likviditet Likviditetsrisk Likvidschema Limit Löptid Marknadslikviditetsrisk Marknadsränta Marknadsvärde Marknadsvärderad skuld Matchning Mid Cap Motpartsrisk MSCI World-index MTN-program Nollkupong Obligation Off-balance OMX-gruppen OMRX Bond-index OMRX REAL-index Operativ risk Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. (Large market capitalization) Stora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde över 1 miljard euro, drygt 9 miljarder kronor. Medel på bankräkning o dyl. som kan omsättas med kort varsel. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter mellan avslutsdag och likviddag. En akties likviddag är i normalfallet längre fram i tiden än motsvarande för ett räntebärande värdepapper. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Risken för att behovet av kapital inte kan tillgodoses på kort och lång sikt. Benämns även som refinansieringsrisk. Marknadspriset på kapital som sätts av marknadens aktörer. Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Pensionsåtagandet värderat med marknadsränta istället för med fastställd bokföringsränta. Exempelvis att kassaflöden från ett räntebärande papper infaller vid samma tidpunkt och med samma storlek som en pensionsutbetalning. (Mid market capitalization) Mellanstora bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde mellan cirka 1,4 miljarder och 9 miljarder kronor. Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Morgan Stanleys världsindex för globala aktier Medellångt obligationsprogram (Medium-Term-Note) Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras istället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Instrument som inte hamnar under tillgångar/skulder utan redovisas utanför balansräkningen. Består av OM (Stockholmsbörsen) och HEX (Helsingforsbörsen) OMX-gruppens värdeviktade index bestående av nominella benchmarkobligationer emitterade av staten samt bostadsinstituten OMX-gruppens värdeviktade index bestående av samtliga statliga realränteobligationer Risken för förluster på grund av bristfälliga rutiner och/eller oklar ansvarsfördelning som kan orsaka felaktigheter. Inom operationella risker ligger områden såsom person-, process- och teknologiska risker.

Sidan 17 (18) Option Placeringshorisont Portfölj Rating Ratingkategorier Finansiellt instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att köpa (köpoption) eller att sälja (säljoption) en viss egendom till ett förutbestämt pris inom en viss tidsperiod. Optionen ger utfärdaren motsvarande skyldighet att sälja eller att köpa egendomen ifråga. Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen skall vara investerade. Ett kapital som är placerad i olika tillgångar. Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Ratinginstituten Standard & Poor s (S & P s) och Moody s Investors Service Inc (Moody s) klassificering av långfristig upplåning kan illustreras enligt följande: S & P s kreditvärdighetsbedömningar av svenska företagscertifikat och kommuncertifikat baserar sig på en inhemsk ratingskala som sträcker sig från K-1 till K-5. En emittent av penningmarknadsinstrument som hänförs till kategori K-1 bedöms ha en mycket god kapacitet att möta aktuella betalningsförpliktelser medan en emittent som placerats i kategori K-5 är, eller förväntas bli, ur stånd att i tid möta aktuella betalningsförpliktelser. Realobligation Realränta Rebalansering Repa Riskkontroll Riskfri ränta Riskmått Råvarurisk Räntearbitrage Ränteportfölj En obligation som ger en inflationsskyddad avkastning då den räknas upp med inflationen i form av konsumentprisindex (KPI). Det innebär att framtida kassaflöden behåller sin reala köpkraft. (Även kallad realränteobligation). Nominell ränta minus inflation, vilket ger en ränta med hänsyn tagen till inflationen. I det fall portföljens tillgångar utvecklas på ett sådant sätt så att de övergripande limiterna överträds krävs en rebalansering för att åter vara inom stipulerade limiter. Innebär alltså att portföljen viktas om för att återigen vara i balans med limiterna. Återköpsavtal avseende avista och termin (Repurchasing agreement) Bevakning och uppdatering av aktuell placeringslimit. Den ränta, till vilken man kan sätta av medel, som inte innebär någon risk. Mått för att mäta risk. I vårt fall används sannolikheten för att gå under säkerhetsgolvet som mått på risken. Med råvarurisken avses hur avkastningen påverkas av förändringen av kursen eller volymen på/av de råvaror som ingår i portföljen. Räntespekulation d v s låna för att placera i syfte att generera avkastning. En förmögenhet som är placerad i räntebärande värdepapper.

Sidan 18 (18) Ränterisk Ränteswapar Räntevalutaswapar Sharpe-kvot SIX PRX-index Small Cap Specialistuppdrag Standardavvikelse Statslåneränta Säkerhetsgolv Termin Tillgångsslag Valutarisk Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring i marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Byten av fasta och rörliga räntor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Byten av fasta och rörliga räntor och valutor mot varandra för att anpassa räntebetalningarna eller räntebindningstiden. Riskjusterat avkastningsmått. SIX Portfolio Return index är ett aktieindex som skall spegla marknadsutvecklingen av bolag på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Indexet tar även hänsyn till utdelningar. (Small market capitalization) Mindre bolag noterade i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn. Inom segmentet ryms bolag med ett marknadsvärde under 1,4 miljarder kronor (150 miljoner euro). En kapitalförvaltare som endast förvaltar ett tillgångsslag. Till skillnad mot blanduppdrag där varje förvaltare förvaltar två eller flera tillgångsslag. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på ett värdepapper eller en marknad fluktuerar över tiden. Statslåneräntan utgörs av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år och den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan. Den på förhand definierade lägsta nivå som portföljens tillgångar får falla till i relation till målet. Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att utländska tillgångar faller i värde mätt i egen valuta pga. att den egna valutan stiger/utländska valuta faller.