Jönköping, Kalmar och Kronobergs län. Rapport - Källor i Småland och på Öland. Bilaga Kalmar län

Jönköping, Kalmar och Kronobergs län Rapport - Källor i Småland och på Öland Bilaga Kalmar län

Bilaga 2 Kalmar län

Innehållsförteckning Kalmar län Borgholm kommun 1. Horskällan 2. Prostens källa 3. Rälla källa 4. S:t Elofs källa 5. Åkerby källa Flera besöksvärda källor Emmaboda kommun 6. Brudarnas källa 7. Drottning Kristinas källa 8. Grön källa 9. Harebo källa 10. Rörsbo källor Flera besöksvärda källor Hultsfred kommun 11. Bullerkällan 12. Fosters källa 13. Källbäcksmossen 14. Malms källa 15. Stubbhultkällan Fler besöksvärda källor Högsby kommun 16. Aboda bykälla 17. Annliskällan 18. Brusemålakällan Kalmar kommun 19. Ekenäs källa 20. Mokällan 21. Nymannakällan 22. S:t Sigfrids källa 23. Stufvenäs källa Flera besöksvärda källor Mönsterås kommun 24. Källan i södra Bäckebo 25. Källorna i Nyebo 26. Tors källa Nybro kommun 33. Balebo hälsokälla 34. Christvalla Helsobrunn 35. Mokällan 36. S:t Sigfrids källa 37. Tvillingkällorna i Björnasjö Flera besöksvärda källor Oskarshamn kommun 38. Fredriksfors 39. Norrby 40. Stensö 41. Trappkällan 42. Titurkällan Torsås kommun 43. Blå källa 44. Farmors källa och Kila källan 45. Göddabo källa 46. Hallahålan 47. Slipakällan Vimmerby kommun 48. Halsebo offerkälla 49. Sju källorna 50. Södra Vi hälsobrunn 51. Uvbergskällan 52. Vagelhem offerkälla Flera besöksvärda källor Västerviks kommun 53. Dynestad 54. Hulthorva 55. Klara källa 56. Källvik 57. Källåker Flera besöksvärda källor Mörbylånga kommun 27. Bårbyborgskällan 28. Kärrekusa 29. Sjukällorna 30. Södra bruket 31. Tornrör 32. Tors källa Flera besöksvärda källor

Horskällan Borgholms kommun Vattenkälla för det vilda vid vandrings sled. Fakta:. Moränkälla i ett större lövskogsområde. En stor källdamm, cirka 10 x 20 m ochh med ett djup överstigande 1m. Distinkta upprinnor u kann synas i flera punkter i bottnen. Temperatur +12 o C och konduktivitet 0,32 ms/ /cm. Beskrivning: Källan är belägen intill vandringsleden mellan Ismanstorps borg och Gråborg, cirka 500mm norr om byn Åkerby hylta. Området är ett större skogsområde, blandat barr- och lövskog. Tyvärr harr nyligen en större avverkning skett i närområdet även om viss lövskog har sparats i källans omedelbara närhet. Källan omges av en omfattande vårmarksväxtlighet av starrkaraktär och är ett uppenbart tillhåll för vilt, bland annat älg. Källan är skyltad intill vandringsleden. Historia: Hors brunn var offerkälla under forntidenn och fynd har gjorts av olika djurben och även ä människoben. Under djurgårdsinrättningens tid användes brunnen för vattning av kungens hjortar. Hors eller hros är ett fornnordiskt ord för häst. Vikingarna anses a ha fört ordet med till England. TM, N=6286194, E=599519

Prostens källa Borgholms kommun Helig källa med avrinning genom kalkstensklint. Fakta:. Surbrunnars traditionellt höga järnhalt, vilket också tydligt framgår av den järnfilm som finns på vattenytan. Temperatur + 9,7 o C och konduktiviteten 0,25 ms/ /cm. Källkaret är numera a träinfordrat 0,5 x 0,5 m. Vattendjup cirka 0,2 m. Ingett synligt flödee men en bred horisont av utflöde genom den kalkstensklint som ligger mot havet cirkaa 15 m väster om källan. I källan i Källhorvan uppges avrinningen till cirka 60 l/min via en dikesanvisning och påtagligt kontinuerligt. Beskrivning: Källan är belägen omedelbart väster om den s k sjövägen söder om Enerum. En enkel skylt anger Surbrunnskällan. Bilden visar avrinningen från Prostens källa genom kalkstensklinten vid havett cirka 15 m väster om källan. I vissa skrifter benämns den som Hagets källa. Ytterligare en källa (huvudkälla) ligger i ängsmarken (Källhorvan) cirka 30 m öster om Prostens källa. Denna källa är svår att upptäcka men är tydlig i ängsmarken, cirka 0,7 m djup. Historia: Källan omnämns i flera skrifter, vilka dock samtliga berättar om prosten Fagerroth. Olof Fagerroth hade studerat i Uppsala samt i Tyskland, Hollandd och Frankrike. Efter ett antal år som komminister i Bödaa blev han prost över egen församling. Hans berättelsee om helsobrunnenn finns nedtecknad i Böda församlingsbok från 1766. Prosten Fagerroth råkade 1763 ut förr en hypocondrisk sjukdom och blev sängliggande till t 1765. Under sjukdomstiden erhöll han upplysningar om källans existens. Han förstod attt emot en sjukdom som hans kunde surbrunnskurer vara nyttiga. Han lät hämta hem vatten från brunnen och blev så småningom botadd från sina krämpor. Av egen erfarenhet visste han nu att Enerums surbrunn hade läkande egenskaper, men ville förvissa sig om att inga otjänliga ämnen fanns i vattnet. Prosten hade stora besvär för att få vattnet analyserat. Två flasktransporter till Kalmar läckte men till slut sände han proven med postrodden till provinsialläkaren i Visby, som återkom med goda betygg och rekommendationer av vattnet, som var mycket järnhaltigt. Nu var det dags att inviga surbrunnen. Denna ceremoni, den 15 juni 1765, finns noggrant återgiven i församlingsboken, inkl psalmverser och prostens invigningstal, som s visar stor kunnighet inom naturvetenskaperna. Den första veckan fick surbrunnen 27 gäster. I prostens berättelse finns återgivet en mängd vittnesbörd om vattnets förmåga att bota en mängd olika krämpor. TM, N=6352278, E=618747 REFERENS: Lennart Sjögren. Öländsk bygd, Åkerbo hembygdsförenings årsbok 1956 Smålands Gille, studiecirkel 2011

Rälla källa Borgholms kommun Upprinnor i raviner. Fakta:. Den aktuella källan är r en av flera längs den västra kanten av en isälvsavlagringg benämnd Rällafältet. Ett flertal upprinnor i en eroderad ravin sammanflyter i en liten bäck som avrinner i ravinens botten mot väster. Flödet av klart vatten är underr lågflöde mindre än 0,5 l/ /s men enligt lokalbefolkning stabilt och sannolikt högre under våta perioder. Temperatur +8,1 o C och konduktivitet 0,26 ms/cm. I en bäck cirka 100 m väster om erosionshaket och som samlarr upp utflödett från samtliga källor i områdets norra del bedöms flödet under våren uppgå till cirka 10 l/s. Beskrivning: Längs den västra kanten av a Rällafältet finns ett stort antal källor som tvingas upp därr isälvsavlagringen övergår i hårt packad morän. Den här angivna källan är en av de sydligare och är ganska lättfunnen vid en stigg från stugvägen. Stigen slingrarr sig längs den nämnda ravinen. Ravinen med dess källa och den vackraa rena sandbottnen är lätt att hitta men en informerande skylt skulle ytterligare underlätta. Historia: Flödet i källorna kan påtagligt påverkas av det vattenuttag som sker i den kommunalaa vattentäkten öster om väg 136. Äldre undersökningsborrningar visar att avlagringarna strax öster om källan har en mäktighet på cirka 18 m varav cirka 5 m är vattenförande. Strax nedan källan är emellertid mäktigheten bara 2,5 m avv hårt packade moiga lager, vilket är orsaken till att källvattnet trycks upp till ytan här. En kvinna som vuxit upp på platsen berättar hur barnens uppgift i äldre tider var att hämta vatten från källan när den egna brunnen hade sinat. TM, N=6291285, E=594219 REFERENS: Sydsvenska Ingenjörsbyrån Gert Knutsson Vatten och Samhällsteknik SGU

S:t Elofs källa Borgholms kommun Helig klintkälla. Fakta:. Bergkälla intill kalkstensklinten. Klart fint vatten i en källdamm omm cirka 1 x 2 m och djupet cirka 0,2 m. Tillflödet under torrperioder kan bara skönjas genom sipprande vatten i en kalkstenspricka. Vid denna tid inget synligt avflöde. Temperatur +12 o C och konduktivitet 0,222 ms/cm. Beskrivning: Källan är belägen direkt under den markerade kalkstensklinten intill väg 136 mellan Borgholm och Köpingsvik. Den är utmärkt med en informationsskylt. Noterbart hur bin födosöker i kalkutfällningarna på berget ovan källan. Källan ochh dess omgivning är vacker och välskött. Historia: Källan har fåttt sitt namn efter e det öländska lokalhelgonet Elof. I en visa från 1600-talet berättas om Elofs öde och martyrdöd. Visan handlar om den grymma fru Gunnel, hennes man och fångvaktaren Elof på Borgholms slott. Av någon anledning hyste fru Gunnel agg till Elof. En gång, när hennes man var borta på krigsstråt, bjöd hon in Elof till sig och gav honom rikligt att dricka av god mjöd och vin. Elof somnade och medan han sov tog fru Gunnel hans nycklar till t fängelsehålorna och släppte fångarna fria. När fru Gunnels man komm hem fick Elof skulden för det som hänt. Han skulle straffas! Fru Gunnel lät nypa honom med heta järntängerr och stängde in honom i en spiktunna, som bands fast efter två otämjda hästar. Hästarnaa skenade iväg över stockk och sten; enligt visan sprang Elofs mor efter e och grätt och plockade upp hans ben. Vid Köpingss klint stötte Elof huvudet så hårt i berget att en källaa sprang fram. På Kapelludden vid Borgholm stannade hästarna till slut, helt uttröttade. Elof var död sedan länge, sargad och lemlästad. På Kapelludden såg sedan sjöfarande i allaa tider ett ljus. Den grymma fruu Gunnel fick k ett märkligt straff för sina onda gärningar hon födde sjuu hundvalpar. Stenröset nedanför källan är ett offerkast, där vägfarande förr i tiden offrade en sten för att hedra en dödd människa. TM, N=6305142, E=603165 REFERENS: Kalmar K läns museum Köpings K sockenn fornlämning 41

Åkerby källa Borgholms kommun Mångfaldigt källområde med kärrmarker och speciell vegetation. Fakta:. Källområdet ligger i ett större våtmarkskomplex, som kallas Högmossen och består av flera källor och kärrytor som sammanbinds avv en liten tydligt markerad bäck. Vattnet är klart och kallt (+6 o C på försommaren) f ). Flödet uppgår till cirka 7-8 l/ss under högflöde men avtar under sensommartid. Beskrivning: Källorna ligger vid vandringsleden mellan Ismanstorps borg och Gråborg och cirka 1 km söder om byn Åkerby hylta mellan Glömminge och Runsten. När vandringsleden genom skogen kommer fram till en öppen fuktig ängsmark är man framme vid källområdet. Den största källan med uppvällande vatten och blekeutfällningar ligger på västra sidan av en liten stengärdesgård. Den har kraftigt tryck och markeras av betongringar. Vid högvatten väller källvattnet upp över kanten och omkring källan har det bildats en liten kupol av källtorv. Betongringarna, som inte stör intrycket nämnvärt, härrör från en provpumpning som genomfördes på 1960-talett av dåvarande N Möckleby kommun. Historia: Närmast källorna växer bland annat majviva och tätört och längs bäcken flera orkidéer som brudsporre och honungsblomster. Anledningen tilll den för öländska källor relativt stora vattenföringen är sannolikt s det stora tillrinningsområdet i nordväst och en jordtäckt, uppsprucken kalkstensberggrund med ett förhållandevis stort ytligt grundvattenmagasin. Källområdet har varit offerplats under järnåldern. Vid en utgrävning har kluvna ben av häst, nöt, gris och rådjur påträffats på en broläggning av korslagda träkäppar. Området får ses som s ett studieobjekt av högsta naturvärde speciellt med sitt läge intill vandringslede TM, N=6285029, E=599636 REFERENS: SGU Natur och kultur på Öland, länsstyrelsen i Kalmar län Pousette, J och Möller, Å. Ölands hydrogeologi Källor i Sverige, Källakademin

Fler besöksvärda källor Borgholms kommun Nedan har sammanställts ytterligare några källor som på allmänna grunder betraktas som sevärda besökskällor eller med annat intresse Kulturkällor: Kalk-Nisses källa En liten källa omedelbart nedan en kalkstensklev. Tillflödet består av utsipprande vatten från kalkstensberget med tydliga kalkutfällningar och avrinningen från det lilla källkaret är normalt inte synligt. Källan är belägen i direkt anslutning till Bruddesta hamn och fiskeläge med sina mycket fina sjöbodar i kalksten samt gamla anordningar för hanteringen av båtarna. Kalk-Nisse var en originell herre som förutom att försörja sig som stenarbetare var debattör och nidskrivare. Källa ödekyrka En sägenomspunnen fantasifull källa i det NV hörnet av kyrkogården. Tyvärr är den stensatta källan (diameter cirka 0,9 m) numera torr (djup cirka 1 m). I anslutning till den inhägnade källan har ett vackert vårdträd planterats. Namnet Källa har socknen fått av en hednisk offerkälla, troligen den brunn som finns på kyrkogården. Med kristendomen helgades offerkällan åt S:t Olof, sjöfararnas helgon. S:t Olof var också kyrkans skyddshelgon. Det finns lokala initiativ att om möjligt restaurera källan inkl återskapande av vattenspegeln i dess botten. Kyrkan förvaltas av Riksantikvarieämbetet. Koordinater Sweref 99 TM N6331548 E620274. Gallmarås källa Källa som ligger på gränsen mellan S Gärdslösa och N Gärdslösa byar och även är fysiskt delad av en stenmur. Källan har spelat en viktig roll för vattenförsörjningen i de båda byarna och den gemensamma tillgången reglerades genom en lantmäteriförrättning redan 1817. Denna förrättning beskrivs i ett dokument påträffat i ett gammalt byskrin. Tillrinningen i det flacka landskapet sker via sprickor i kalkstensberget och vid våta förhållanden även ovan kalkstensflisan. Enligt uppgift håller källan en god vattentillgång. Den vårdas av Södra Gärdslösa kulturgrupp. Koordinater Sweref TM N629500, E606777.

Brudarnas källa Emmaboda kommun Sägenomspunnen källa. Fakta: Källan ligger i morän men omges av a ett källkärr. Vattnet tränger upp u mitt i källan ur ett par ådror, som omges att gråvita utfällningar. Vattenspegeln är delvis täckt av vattenväxter. Vattnet rinner av mot norr i en källbäck med måttligt flöde.. Det läcker också ut vatten mot öster. Vattentemperaturen var +9.8 C på sensom- maren, ph 5.4 och ledningsförmågan 4,7 ms/cm.. Beskrivning: Ca 4.5 km norr om Åfors. Källan är skyltad på den västra byvägen mellan Fiskesjö och Ulvaskog. Källan är mycket vackert belägen i Högaskog nedanför en ekbacke med omgivande betesmark. Historia: Källområdets läge och omgivning stämmer väl överens med beskrivningen av källan i Mobergs roman med samma namn. Det var en välsignad källa som rann i ängen, en läkekälla. Hon tog emot alltt ont, som vi förde med oss till henne, hon tog det med sig i sin fåraa och förde det bort. För denna källa rann mot norr. Källan kunde t.o.m. ge flickorna mödomen åter! Denna övre, orörda källa vårdas glädjande nog nu genom kommunens försorg. Rensning av själva källann har nyligen utförts och försiktig röjning uppströms källan skulle återskapa den stämningsfulla miljö, som Moberg framkallar i boken, och som fanns vid en radioinspelning om källor och folktro vid midsommartid 1978, då också Akademin för de friska källorna, den s.k. Källakademin bildades. Senare skapadess också ett dansdrama baserat på Mobergs roman, vilket gavs i TV 1983. En nedre belägen källa förser idag gården nedanförr med vatten genom självtryck från en källbrunn. Enligt bondens information brukar källan aldrig a torka ut. Möjligen kan en grustäkt ner till berg uppströms källan ha påverkan flödet men mer troligt beror det på det låga flödet under den extrema torkan under 2013. TM, N=6293996, E=530307 REFERENS: Vilhelm Mobergg 1946: Brudarnas källa. Bonniers. Nytryck 1959. Folket i Bilds förlag. Stig Tornehed 2005: Brudarnas källa ett dansdrama Ur: Av och om Vilhelm V Moberg. Carlssons.

Drottning Kristinas källa Emmaboda kommun Viktig vattentäkt. TM, N=6276996, E=533133 REFERENS: Gert G Knutsson 1971: Studiess of ground- water flow in till soils. GFF Vol. 93, s 1-22. Fakta: Källans läge l är mycket typiskt vid foten av en relativt brant sluttning av sandig-moig morän och den underliggande granitberggrunden. Vattnet flödar f fram vid kontakten mellann ett stort ochh flera mindree stenblock, så att det bildas en källbassäng k (se foto). Beskrivning: Ca 2 km norr om Lindås vid Bielkeleden. Flödet mättes några år i början av a 1980-talet t och fluktuerade då mellan 15 och 70 l/min med det högsta flödet på våren och det lägsta på sensommaren ochh för- ingick i SGU:s grundvattennät. De flesta parametrarna var hösten. Vattenkemin analyserades 1968-1986, då källan tämligen stabila, t.ex. alkalinitet, kalciumhalt ochh ph (omkring 6.0), medan magnesiumhalten fluktueradee och ökade något under 1970- talet och sulfathalten s ökade tydligt under samma tid (en försurningseffekt). Enn del speciella växter, främst mossor som stor näckmossa,, trivs i och omkring själva källan. Så sent som under torrsomrarna på 1950-1960- talen bar människorna vatten 300-400 m från dennaa källa upp till husen på höjden.. Nu är källann en omtyckt vattentäkt vid en vandringsled i trakten, den s.k. Bielkeleden. Historia: Enligt en lokal (och fantasifull) tradition rastade drottning Kristina vid källan och lät sig serveras dess vatten (därav namnet), när hon på sin resa mot Rom lämnade landet efter sin tronavsägelse. Källan har haft en mycket viktig funktion för vattenförsörjningen såväl för den tidiga torpbebyggelsen i närhetenn ( Johans källa ) som för den nutida bebyggelsen.

Grön källa TM, N=6288072, E=535857 REFERENS: Per-Olof Johansson 1987: Methods for estimation of direct natural groundwater recharge in humid climates with examples from sandy till aquifers in southeastern Sweden. Trita-Kut 1045, KTH. Emmaboda kommun Välundersökt källa. Fakta: Källan kan ses som ett typexempel på moränkällor i Småland. Källområdet ligger i nedre delen av en lång, svagg sluttning i hårt packad, sandig-moigg morän, där en bergtröskel tvingar upp grundvattnet tilll markytan. Vattnet från huvudkällan samt mindre källor samlas i en bäck, som rinner mot nordost ned till Åsgöl. Vatten sipprar också ut på bred front omkring källorna, vilket försumpat marken ochh gett upphov till ett tuntt torvlager. Bland växterna märks rikligt med gullpudra, bräken och ständigt gröna mossor (i källorna). Beskrivning: Ca 1.4 km norr om Algutsboda kyrkby. Skyltad. Källan har ett för moränområden i dessa trakter relativt kraftigt flöde: 60 liter per minut i medeltal. Flödet varierar dock mellan 25 och 130 liter per minut beroende på växlande nederbördsförhållanden. Grund- år. vattenbildningen är i medeltal ca 175 mm per Vattentemperaturen varierar mellan +5-+8 0 C beroende på årstid. Vattnet har svagt sur reaktion (ph 6,2 i medeltal) samt låg buffertkapacitett (12 mg HCO 3 /l i medeltal). Vattnet är mjukt och hade tidigare låg l nitrathalt samt måttlig sulfathalt. Vattenkemin har dock förändrats, framförallt genom en markant nitrathaltsökning p.g.a. nedbrytningen (mineraliseringen) av den stora mängden organiskt material på och i marken efter skogsavverkning och uppröjning efter stormen Gudrun. Denna effekt avtar efterhand (se s. xx). av 1980-talet ingått i i SGU:s observationsnät med regelbundna provtagningar för att följa vattenkemin. Källan och området däromkring drabbades mycket hårt av skador efter stormen Gudrun på nyåret 2005. Stormfällda stora granar med rotvältor, kraftiga alar och björkar dolde källområdet helt. Efter uppröjning av stormfällena visade det sig att källområdet förändrats påtagbart huvudkällan hade fått ett nytt läge, flera mindre källflöden hade skapats och nitrathalten ökat. Efterhand har källmiljön alltmer återfått sin ursprungligaga karaktär. Historia: Vattnet har nyttjats av folk i trakten, särskilt under torrsomrar, när vattnet i grävda brunnar tagitt slut, eller när man velat få tillgång till ett välsmakande dricksvatten. Källan har inte sinat i mannaminne.. Den undersöktes dels på 1950 - talet som tänkbar vattentäkt för Algutsboda kyrkby, dels i ett parr forskningsprojekt (1963, 1980) samt 1981-85, då källan blev ett av huvudobjekten i en doktorsavhandling om metoder för att bestämma grundvattenbildning med exempel från moränområden i SO Sverige. Detaljerade undersökningar av jordlager och berggrund gjordes med borrningar och geofysik. Grundvattennivåfluktuationer i källan och i observationsrör samt av flödet i källbäcken mättes regelbundet under flera år. Källan har också sedan slutet

Harebo källa Emmaboda kommun Bergkällan. Fakta: Källan tränger fram i en liten klyfta i gråröd granit vid nedree delen av en moränhöjd. Källan har ständigt, men svagt flöde med avrinning i en bergspricka. Beskrivning: Ca 4 km NNV Långasjö kyrka. Källann kan nås via en stig från fastigheten Harebo Södergård 2:13 eller från vägen, som går från Långasjö mot Harebo. Där finns ett hygge med en upplagsplats /parkeringsplats och därifrån är det c:a 50 m till källan. Bergklyftan är 0.5 1,0 m djup. Hela vattenytan täcktes vid fältbesöket av järn-bakterier (som en oljefilm). Källan fryser aldrig. På förhösten var temperaturen + 10.7 C., ledningsförmågan 002 us och ph 5.9. Några tiotal meter söderut finns en liknande, mindre källa, också i en bergklyfta, menn med svagare, diffust flöde ut i en kärrmark. Även här fanns rikligt med järnbakterier på vattenytan. Källorna nyttjas som vattentäkt för betesdjur. Historia: Källan har enligt markägaren delvis fördjupats med hjälp av korp och spett. Den har aldrig riktigt kunnat tömmas. Den sköts av markägaren (Göte Melin). TM, N=6273777, E=527286 REFERENS: Stig Hermansson 2012: Vattenkällor i Långasjö. Långasjökrönika 2012. Långasjö Sockens Hembygdsförening.

Rörsbo källor Emmaboda kommun Källbyn. Fakta: Rörsbo by b är sannolikt den mest källtäta byn i hela kommunen. Vid en detaljkartering 1963 noterades inte mindre än 20 källor, see karta. Det stora antalett förklaras genom grundvattenutflöden i lågpunkter i olika lägen vid kombinationer av olika geologiska strukturer i berggrunden och moränen under relativt kraftigtt växlande höjdförhållanden. Beskrivning: ca 3.5 km SSV Emmaboda station. En central källa i byn med starkt flöde byggdes ut till brand- damm. Utflödet från denna har nyttjats av SGUU för miljöövervakning. Vatten provtogs och analyserades i regel fyra gånger om året under perioden 1968-2010. Vattenbeskaffenheten har varit god och relativt stabil under tiden, men ph-värdet varierade kraftigt mellan 5.4 och 7.1 med lägst värden under 1980-talet, d.v.s en försurningseffekt, medan nitrathalten sjönk s vid nedlägg- ningen av jordbruksdriften under 1970-talet se kap 3). Men en av skogskällorna i väster (markerad med pil) bildar en källbassäng nedanförr en liten brantt med block. Historia: De flesta källorna har använts som vattentäkter, dels för byborna, dels för boskapen, främst f betesdjuren. Markerna var stängslade, så att man i regel r hade en källa inom varje hage/äng. Vattenbeskaffenheten var växlande, dels god i källorna i skogsmark, dels mer eller mindre påverkad genom betesdjuren och jordbruksdriften i övrigt. Många av källorna är numera i dåligt skick s genom att de inte längre används och därför inte rensas. LÄGE: Källområde, se detaljkarta REFERENS: Gert Knutsson 1971: Studies of groundwater flow in till soils. GFF Vol. 93, s. 1-22.

Fler besöksvärda källor Emmaboda kommun Fiddekullakällan ca 1.7 km O Vissefjärda kyrka. Källa med viss avrinning vid stort flyttblock med en vacker lövskogsbacke och äng ovanför. Läge: Sweref 99 TM, N=6265431, E=538545 Klasatorpskällan ca 1.2 km OSO Långasjö kyrka. Källa i morän i skogen till höger vid grinden till Klasatorpet = Korpamoen i Utvandrarfilmen. Läge: Sweref 99 TM, N=6269801, E=528161 Fixalundakällan ca 2 km NNO Emmaboda station. Källa i morän och med ett relativt starkt flöde. Läge: Sweref 99 TM, N=6277452, E=534141 Förlångsö skolkälla ca 7.5 km NO Vissefjärda kyrka. Källområdet består av två källor i morän med kärr nedom och avrinning i en liten bäck. Den större källan har ett kallt och klart vatten med låg ledningsförmåga och ph 6.6. Läge: Sweref 99 TM, N=6268657, E=543824 Lönnmålenkällan 3,5 km SV Algutsboda kyrka vid gränsen till naturreservatet Huvudhultakvarn. Stor källa mellan moränblock i nedre delen av en lång moränsluttning. Svag avrinning i liten bäck åt öster. Temperatur +9,5 o C, ph 6,4 och konduktiviteten 0,01 ms/m. Västrabykällan 2.5 km SO Emmaboda station. Källan ligger i morän, är stensatt med klar vattenspegel och är sällan uttorkad; s.k. vägkälla Läge Sweref 99 TM, N=6274113, E=534271 Granets källa Strängsmåla, ca 1 km S Långasjö kyrka. Källa nedanför moränsluttning med öppen vattenspegel och svagt flöde. Sägenomspunnen. Läge: Sweref 99 T M, N=6269880, E=527440 Öremålakällan 3.2 km SSO Vissefjärda kyrka. Stor, djup källa nedanför brant moränbacke; ingen synlig avrinning men kallt och gott vatten. Läge Sweref 99 TM, N=6263019, E=538567 Huvudhultakvarns källsystem 3.5-4,0 km SV Algutsboda kyrka. Flera källor, källsåg och källkärr på olika nivåer i sluttningen med morän (överst) och grusterrasser,(se s.xx). Naturreservat. Läge: Sweref 99 TM, N=6285443, E=527905 Hällasjö brunn Ö. Hällasjö, ca 4.5 km O Algutsboda kyrka. Källbrunn i morän med järnhaltigt vatten, som var grunden till en lokal hälsobrunn 1880 1921. Läge: Sweref 99 TM, N=6285228, E=539554 Referenser: Stig Hermansson: Vattenkällor i Långasjö. Långasjökrönikan 2012. Långasjö Sockens Hembygdsförening. Nanna Johannisson & Helene Gustavsson: Vila vid denna källa Utflyktsmål i Emmaboda kommun. Emmaboda kommun 2010. Gert Knutsson: Huvudhultakvarns naturreservat med omgivning. Algutsboda Sockenbok IV. 1977 Gert Knutsson & Stig Tornehed: Källor i Algutsboda. Algutsboda Sockenbok VI. 1984

Bullerkällan Hultsfreds kommun Lysande källdamm. Fakta: Moränkälla i hög slänt mot öster. Flera upprinnor samlas till en relativt stor s källdamm. Denna är något uppdämdd med utlopp till ett distinkt bäckflöde vidare ner mot dalbotten. Flödet är cirka 1 l/s. Den storaa källdammen är cirka 5 x 2 m och 0,2 m djup. Två tydliga mindre källkar strax ovan dammen i storlek diameter 0,5 m och djup 0,15 m resp 1,2 x 0,5 m och djup 0,2 m. Klart och frisktt vatten. Tempp +6,4 o C och konduktiviteten 0,44 ms/cm i samtliga källkar och dammen Vandringslede en Lönnebergaleden passerar i närheten (cirka 250 m väster om o källan) och en avstickare till källan är väl värd sin möda.. Mycket besöksvärd. Beskrivning: Vid gården Tjärnshult går man till höger runt ladan och följer en liten skogsbilvägg cirka 100 m. När denna börjarr luta nerför tar man till höger på en höjdrygg (sticker ut som en udde i skogen) cirka 50 m. När terrängen börjar luta nerför ser man den vackra källdammen som en lysande spegel halvvägs ner i slänten. Dammen är omgiven av vackert grönt mossklädda stenar, strax ovan källann ligger ett större klippblock. Den högvuxna skogen är gles och marken är förutom mossa klädda med blåsippor under vå- ren. Historia: Upphovet till namnet Bullerkällan är i detta sambelägen manhang inte klarlagd. Den södra av de två små källkaren ärr lite djupare mellan ett par block och med sin rena fina sandbottenn verkar det troligt att det är i denna som gården har hämtatt vatten. Detta intryck förstärks också av att den synes ha varit inhägnad av en numera raserad gärdesgård. LÄGE: Sweref 99 TM, N=6372073, E=559710 REFERENS: SGU

Fosters källa Hultsfreds kommun Kristi källa. Fakta: Källan är belägen i en hög moränslänt mot sydost. Slänten är cirka 15 m hög och källan ligger cirka c 5 m från krönet. Huvudkällan utgörs av en punktkälla med tydligt inflöde och avflöde via ett markeratt avflödesdikee vidare under en skogsväg och ner mot dalsänkan. Flera upprinnor mer eller mindre tydliga förekommer i slänten. Det samlade flödet är mindre än 0,5 l/s. Källkaret är cirkaa 0,5 x 0,5 m och cirka 0,2 m djupt. Temp T +6,8 o C och konduktiviteten 0,46 ms/cm. Beskrivning: Ta till höger i byn Fallhult och följ en mindre skogsbilväg cirka 700 m. Källan är belägen i direkt anslut- ning till vägen på höger sida. En skylt med och informat- dess ion att källan är skyddadd enligt lag markerar tydligt läge. Vederbörlig hänsyn har också tagits vid den omfattande avverkning som nyligen skett i omgivningen. Vackert mossklädda stenar omger källan. Historia: Enligt RAÄ:s uppgifter angerr ortsbefolkningen att ett flertal mynt hittats i källan samt vissa redskap av järn. Enligt en tradition ska en ung moder ha en natt ha slagit ihjäl sitt nyfödda barn och begravt det invid källan i ett odlings- krafter. Under senare tid har hembygdsforskare börjat an- röse. Marken har av ortsborna ansetts besitta övernaturliga vända namnet Kristi källa men enligt ortsborna är det riktiga namnet Fosters källa. LÄGE: Sweref 99 TM, N=6371678, E=555398 REFERENS: RAÄ

Källbäcksmossen Hultsfreds kommun Källkärr med flera upprinnor. Fakta: Källområdet består av ett kärr med flera upprinnor. Kärret har en total yta y av cirka 400 m2. Det samlade flödet från kärret är cirka 2 l/s. Beskrivning: Källområdet är beläget cirka c 50 m nordväst om en mindre grusväg och cirka 3 km från vägen mellan Fågelfors och Virserum. Mobiltäckningen är dåligg vilket gör området något svårfunnet. Kärrett är inklämt mellan flera morän-/bergkullarsom med sin växtlighet tydligt avviker från helheten. En I kärret finns ett flertal upprinnor viss tveksamhet råder vilka av upprinnorna som strikt ska definieras som källa men helheten i källkärret skapar visst besöksvärde. LÄGE: Sweref 99 TM, N=6343589, E=545050 REFERENS: SGU

Malms källa Hultsfreds kommun Stor, opåverkad källa i isälvsavlagring. Fakta: I slänten av en isälvsavlagring mellan markerade moränhöjder. Utströmning i enn bred front med tre kraftiga punktkällor 10-20 m längre ned. Källan ingår i i SGU: s grundvattennät som nr 4 i observationsområde 84 Vim- merby. Vattnet har en temperatur som varierar mellan +6-7 o C och har ett medelvärde på ph som är ä 6,3 samt en konduktivitet på 6-7 ms/m. (Foto Anders Damberg) Beskrivning: Källan är belägen cirkaa 5 km sydost om Virserum och 1,1 km norr om Ramsebo (Norrgården) i slänten nedanför spetsen av en smal inäga mot nordväst. En kraftledning ger en viss vägledningg vid uppsökandet men detaljkartans småvägar är inte tillgängliga/farbara så promenaden är lång. Källvattnet sipprar fram på bred front i slänten, men 10 till 20 m längre ned kommer tre kraftiga punktkällor r fram i norra kanten av den lilla bäckfåran. Flödet är kraftigt över den ställvis grusiga-sandiga, ställvis steniga bottnen och tilltar efterhand till 30 l/s vid utflödet i den nedanför- av olika mossor och omkring bäcken växer bland annat liggande kärrmarken. Bottnen täcks i vissa lugnare partier gullpudra, kabbleka, kärrviol och kraftiga bestånd av majbräken. Källvattnet har provtagits regelbundet av a SGU, oftast två gånger per år under en period efter 1979. Historia: Källan är mycket sevärd och känd av ortsbe- gott folkningen. Den nyttjas av fritidsboende för att få ett dricksvatten. TM, N= 6350077, E= 538385 REFERENS: SGU. S Källakademin, K, Källor i Sverige

Stubbhultkällan Hultsfreds kommun Källa ur det kluvna berget. Fakta: Bergkälla i norrläge. Källan rinner fram ur ett uppkluvet berg. Källdammen är cirka 3 x 1,5 m och cirka 0,2 m djup. Från källdammen sker en diffus avrinning på bred front ut över en odlad kärrtorvmark. Området runt r källan är påtagligt vattensjukt. Källdammen är inhägnad med en gärdsgård för att hindra djur från att gå ner sig men även skydda källan från djur. Temp +6,5 o C, konduktiviteten 0,45 ms/cm. Omfattande växtlighet av typisk källkaraktär. Klart och friskt vatten. Beskrivning: Källan är belägen vid Stubbhults gård som ägs och förvaltas av Emådalens naturskyddsförening. I det charmiga beteslandskapet finns två lokala promenadslingor med informationsskyltar. Källan finns i nära anslutning till den gula slingan och är lätt synlig på betesmarken/våtängen nedanför gården. En kraftig bergknalle, kallad Trollberget, cirka 5 m hög är uppkluven i halvmetertjocka skivor och källan rinnerr fram i markplanet och omges av en skyddande gärdesgård. I den aktuellaa berg-/moränslänten finns ytterli- av gare ett antal mindre markerade källor. På motsatt sida våtängen har man rörsatt en källa för gårdens vattenförsörj- ning. Denna källa matas med vatten från den s k Puttemos- sen i skogsmarken vid den röda promenadslingan. Ytterli- röda gare en kallkälla anges finnas längstt bort vid den slingan. En äldre källa anges i Riksantikvarieämbetets fornsökregister men denna har sannolikt förstörts/skadats i samband med omfattande avverkningsarbeten i ett våt- marksområde. Källan och omgivningen inkl gården är mycket besöks- om värda. Historia: Naturskyddsföreningen har samlat information gården, beteslandskapet och en mångfald av kulturhistoria från platsen och redovisar denna information i en broschyr. Vidare redovisas den omfattande förekomsten av en varie- rande flora, allt från orkidéer till ädellövskog. En åker kalla- som des för Havrehorvan vilket t antyder en mager gödsling passade för havreodling. h Gårdens tidigare ägare, Ingmar Jonsson som skänkt s gårdenn till Naturskyddsföreningen, har även skrivit enn bok, Draksådd, som förtäljer olika historier kring gården. LÄGE: Sweref 99 TM, N=6364430, E=555987 REFERENS: Emådalens naturskyddsförening

Fler besöksvärda källor Hultsfreds kommun Nedan har noterats ytterligare en källa som på allmänna grunder betraktas som sevärd och som är relativt lättillgänglig. Järnkällan Järnkällan är belägen i den centrala delen av det s k Hultsfredsdeltat, ett isälvsdelta som i huvudsak är uppbyggt av sand. Källan ligger strax intill rv34 och nära Silverån. Källans uppkomst torde bero på förekomst av tätande lager av lera och silt i och under sanden. Flödet anges av SGU till 2-5 l/s. Vid källan har en flack kupol av järnutfällningar bildats och med typisk rödbrun färg. Källan har provtagits av SGU under en lång tidsperiod. Källans tillrinning kan enligt en teori härröra från ett djupt liggande lager, en åskärna, som täcks av finkorniga lager. Omfattande skogsavverkning kan ha stört källans närområde under senare tid. Referens: SGU Rapport K457. Grundvattenmagasinet Hultsfredsdeltat. Koordinater: Sweref 99 TM N 6374941 E 550257

Aboda bykälla Högsby kommun Central bykälla för allmänheten Fakta: Moränkälla på förkastningsbrantens sydostslutt- ning. Kapacitet mindre m än 0,5 l/s Beskrivning: Strax öster om byvägen i Aboda by i den södra delen av Högsby kommun. Närheten till sjönn All- gunnen med sina totalt tre utlopp och extremt e vackra och skyddsvärda natur höjer det allmänna besöksvärdet. Även den närbelägna toppen Aboda Klint med sin vidunderliga utsikt är besöksvärd. Historia: Vid det tredje och sista skiftet av byn somm stod klart 1905 gjordes marken kring källan, liksom fägatan som är kantad av stenmurar, till allmänning. Det växer ädellövträd och fruktträd i byn och i markskiktet finns blåsippa och gullviva. Vid källan växer en stor ask.. Käl- Fram till 1950-talet hölls källan ren från löv och annan växtlighet och man tog vatten genom att ösa upp i kar etc. lan är stensatt sedan länge och har ett trälock t som skydd. På 1970-talett grävde man ur omedelbart nedströms källan för att göra det möjligt för djur att dricka på egen hand. Detta har medfört att stensättningen delvis har under- gått minerats och vattnet tillförts näring av att djuren har omkring. Det finns flera rikt flödande källor i byn. I en trädgård har man anlagt en terrass i sluttningen och i den en damm. Dammen har ett bräddavlopp, ett rör med en kran som alltid står öppen, för att undvika översvämning. Innann terrassen och dammen byggdes var det enligt uppgift ett kärrr i sluttningen kring källflödet. TM, N=6324878, E=558887 REFERENS: SGU, S Ann-Karin Thorén.

Annliskällan Högsby kommun Källa att vila vid Fakta: Moränkälla i den västra foten av en sluttning. Källkar cirka 1,5 x 2,5 m och 0,3 m djupt (0,5 m till fast botten) ). Tillflöde från sidan och botten. Ett distinkt utflöde cirka 0,5 l/s till en närliggande mindre bäck. Kraftig järnutfällning j i såväl källkaret som avflödet. Temperatur +5,9 o C Beskrivning: Från Högsby åker man Allévägen ut och forts- Ljung- ätter cirka 4 km till en skogsbilväg till höger, skyltadd hällevägen. Cirka 100 m före denna avtagsväg finns en skylt Annliskällan som visar in på en liten stig som leder till källan efter cirka 50 m. Källan liggerr i anslutningg till ett jätteblock och flera mindre block omger det vackra käll- ut- karet. I den breda moränslänten finnss ett flertal andra strömningar även om de inte är av samma dignitet som hu- vudkällan. Historia: Skogen runt källan är gallrad men med stor hän- och en syn till källans när-område. Källan hålls väl rensadd träkåsa är upphängd på en trädstam som service för den trötte vandraren. Omgivningen till källan inbjuderr till en stunds behaglig vila. Källan är mycket besöksvärd. LÄGE: Sweref 99 TM, N=6338970, E=565033 REFERENS: SGU

Brusemålakällan Högsby kommun Skogskälla vid en ås Fakta: Källan ärr belägen i kanten av och öster om en större isälvsavlagring. Källbassängen är cirka 5 x 3 m men bara cirka 0,15 m djup och med mycket förna i bottnen. Temperatur +4,3 o C. Inget synligtt till- eller ut- flöde. SGU anger dock ett ganska kraftigt flöde vilket kan ha förändrats genom såväl grustäktverksamheten i närheten som skogsgallringen. Beskrivning: Källan är relativt lätt attt hitta i en nyligen gallrad skog. Omgivningen är dock inte i särskilt tillta- lande. Samtliga småvägar som leder till området är bom- med made vilket försvårar besök. Besöksvärdet skulle ökaa kompletterande information. TM, N=6325594, E=572935 REFERENS: SGU S

Ekenäs källa Kalmar kommun En gammal hälsobrunn vid Kalmarsun nd. Fakta: Flöde: Den är numera a igenslammad men på kan- terna finns spår av a järnhaltiga avlagringar. Beskrivning: Källan ligger vid Kalmarsundskustenn c:a 1,5 km norr om Ekenäs. Ta av från gamla E22 (vägg 570) vid Igelösa gård ner mot kusten. En markväg leder ner till fiskebodar vid stranden. Strax innan dem korsar en vand- och är överbyggd med brunnskur. Den ligger på privat område men platsen vid kuren är tillgänglig för allmän- heten. ringsled. Följ den söderut några hundra meter. Källan ligger några tiotal m ifrån stranden i en aldunge Historia: Vid Ekenäs källa anlades under andra hälften av 1860-talet en hälsobrunn som blev ett mycket populärt sommarviste för societetsfolk främst från Kalmarr och Karlskrona. Läget var mycket bra, bryggan här angjordes dagligen av de passagerarbåtar som trafikerade Kalmar- rum, sund. Här fanns ett pampigt brunnshotell med 17 brunnssalong, kaffestuga varmbadhus och kallbadhus. I brunnssalongen, Gula paviljongen, hölls de glada fester som förhöjde det muntra brunnslivet. Här fanns också mottagning för läkare som två gångerr i veckan besökte anläggningen. I kaffestugan, eller Schweizeriet somm den kallades, en lång envånings byggnad med veranda längs ena sidan, serverades kaffe och andra läskande drycker. Invid sjöstranden låg varmbadhuset. Där fanns fyraa bad- dem rum där baderskor tog hand om gästerna och tvagadee efter alla konstens regler. För vattentillgången svarade en gammal båtsman som pumpade upp sjövatten i ett par väldiga tunnor på andra våningen, varifrån det över en uppvärmningsanordning kunde tappass ner i badkaren. Gäster som så önskade kunde här erhålla gyttjebad i bästa Ronnebygyttja, eller servas med det bästa som då fanns behandling med elektricitet! Men det var källan som var centrum för verksamheten n! Kl. 06.00 på morgonen började utskänkningen, då var källan nyöst och det iskalla, järnhaltiga vattnet serverades. Besökarna skullee ha ett visst antal glas vatten varje dag. Man gick på vatten som det hette. När verksamheten var som störst på 1870- och 80-talen var över 500 gäster inskrivna a här varje sommar. En stor del hyrde in sig i hus i Ekenäs och gick strandstigen hit. Framemot 1900 avtog a verksamheten, Ronneby och Nybro brunnsorter hadee blivit de stora inneställena, men ett mindre antal trogna stamgästerr kom ännu under årtiondenn hit. Pensionat drevs här ännu inn på 1930-talet. Hela anläggningen revs kring 1940. I dag är ä det bara den lilla sexkantiga vita brunnskuren över källan med det järnhaltiga vattnet som står kvar och minnerr om tider som varit. TM, N=6265104, E=572889 REFERENS: Södermörekrönikan 2003. Lars Larsson.

Mokällan Kalmar kommun Välskött skogskälla. Fakta:. Mokällan är belägen i direkt anslutning a till grusvägen 3 km k NV om m Läckeby, Åby socken. Temperatur +7,00 o C, ph 6,,5 och konduktivitet 0,09 ms/ /cm. Beskrivning: Mokällan ligger vid södra fotenn av Bäckeboåsen norr om gården Mossen. Flödet uppskattadess vid den hydrogeologiskaa karteringen 1979 till intervallet 10 25 l/s och beskrevs somm en källhorisont med rika järnutfällningar. Sedan desss har källan förändrats, dels har ett brett dikee grävts från källan genom en källtorvmark, dels görs stora uttagg för bevattning av bl.a. jordgubbsodlingar genom två rörbrunnar i åsen knappt 50 m från källan. Källan kan nu beskrivas som en punktkälla med ett visst upptryckk och växlande flöde beroende på uttagens storlek (knapptt 1 l/s under bevattningstid, större flöde under vintertid). Historia: Källann har i alla tider försett flera byar med vatten, speciellt under torrsomrar, då den varit en ovärderlig tillgång för såväl människor som djur. Genom att uttagen för bevattning inte görs i själva källan behålls källmiljön. Källan vårdas av Åby hembygdsförening, som har försett källan med vattenskopa, placerat ut bänkar omkring källan samt satt uppp en skylt med text, vilket lockar till besök. Agronomen Bruno Tjärvar, som hämtade sin hustruu i en av gårdarna i den by källan ligger, skaldar om källan: : Där skogsbygden slutar och slätten tar vid spritter en glittrande källa ur jorden. Den porlat och kluckat sen urminnes tid i sommarens tid som när vintern är vorden. Otal av mänskor den sett runt sin rand som blott en minut begrundat dess eviga väsen och stuckit i iskalla vattnet sin hand och sedan den torkat på svajande gräsen. Likt dess vatten sprittande rent vid källan som lugnas och grumlas på vägen mot havet är mänskans liv ej sällan från barndomstid tills det blir begravet. TM, N=6296371, E=576746 REFERENS: Åby hembygdsförening Bruno Tjärvar Allting har en ände men Kalmar län har två SGU

Nymannakällan Kalmar kommun En liten glittrande källa. Fakta: Berg/moränkälla. Källan bryter fram under ett stenblock i en sluttning och är 60 cm bred och 80 cm djup. Från den leder ett på bägge sidor stensatt litet dike. Källan har svag, men ständig avrinning. En pumptest anges ej ha tömt källan. Temperatur +10,7 o C, ph 6,7 och konduktiviteten 0,060 ms/cm. Beskrivning:. Belägen på Nygärde f.d. allmänning i Arby socken helt nära gränsen mot Mortorp.. Den kan nåss från vägen Vassmolösa-Påryd, kör en mindre skogsväg norrut till den tar slut efter 1200 m. Gå en stig vidare norrut 200 m. Källan ligger 10 m från stigen nedanför en brant backe. Historia: 80 m längre upp längs stigen ligger grunderna efter ett båtsmanstorp, Nymannatorpet som gett källan dess namn. Här bodde båtsman n:o 218 Nyman i Södra Möre andra båtsmanskompani, tjänstens tidigare namn var Lock (spindel). Några tiotal m från källan finns en stengrund, c: :a 4x4x1.2 m. Det kan varaa fähusgrunden till en i övrigt bortodlad bosättning, men också en byggnad som inrymt en verksamhet där man nyttjat källans vatten, ex. bränneri. I det ganskaa närbelägna Applerum fanns på 1800-talet en av Kalmar läns främsta lantbruksskolorr som hade åtskilliga avanceradee verksamheter. TM, N=6270905, E=564463 REFERENS: Lars Larsson

S.t Sigfrids källa Kalmar kommun En traditionsfull kyrkohistorisk källa. Fakta: Ås/Moränkälla med litet källkar. Ev. avrinning ledes vidare till en e nedanför rinnande bäck i vilken strax uppströms funnits en skvaltkvarn. Planen vid källan används idag sommartid som guds- tjänstplats. Ett mäktigt m träkorss är rest på platsen. Hösten 2013 invigdes Östra S:t Sigfridsleden, en vandringsled på c:a 30 km, som från f Lovers i Hagby på gamla vägar som Sigfrid kan ha vandrat, går hit till S:t Sigfrids källa. Beskrivning: Källan är belägen mitt uppe på Nybroåsen där vattnet i en sluttning pressas upp i dagen av en under- och jordisk bergklack. Belägen i Källebäcksmåla på gränsen mellan Kalmar Nybro kommuner. Går att nå bl.a. från vägen Nybro- t.h. vid lada, en bit bort finns skylt om källan. Vällagd trappa leder ner till källan. Detta är en Helig källa. För den som vill dricka desss vat- Tvärskog, ta då av södra vägen mot S:t Sigfrid, därefter ten finns en skopa fästad i en kedja upphängd på platsen. Historia: Källan är starkt knuten till Smålands apostel S:t Sigfrid som enl. traditionen på 1030-talet steg iland vid Lovers i Hagby där han döpte och grundade en försam- källa som bär hans namn döpte han och kristnade bygdens folk. S:t Sigfrid vandrade sedan vidare till Växjö där han ling. Sedan drog han vidare inåt landet. Här vid denna fullbordade sitt livsverk. Vid det här närbelägna Kumblamad uppfördes på 1100- talet ett kapell kring vilket skapades ett e tidigkristett omorien. råde som gjort avtryck i den äldre medeltidshisto 1856 blev kapellförsamlingen egen socken under namnet S:t Sigfrid. Kyrka byggdes 1888. TM, N=6281559, E=561055 REFERENS: SGU. Vatten och Samhällsteknik

Stufvenäs källa Kalmar kommun En uråldrig offerkälla. Fakta: Moränkälla. Svagt utflöde mot öster i anslutning till den öppna delen av den stensatta källan. Öppningenn sannolikt till för att djur ska kunna komma både ner till vattnet och upp ur u vattnet om de fallit i. Temperatur +11,5 o C, ph 6,9 och konduktivitet 0,05 ms/cm. Källdammen har en diameter om o cirka 1,5 m och djupet cirka 1 m. Lär hålla vatten mycket bra. Beskrivning: Källan ligger strax nedanför den gamla strandvallen, sedan vidtager åkrar och sankmarkerr mot Kalmarsund. Ganska nära Stufvenäs Gästgifveri. Ta av a från gamlaa E 22 (väg 570), kör ner mot gästgiveriet. Efter 200 m korsar en urgammal väg. Följ denna norrut 1000 m. Källan ligger alldeles invid vägen. Källan håller alltid vatten. Förr i tiden närr gårdsbrunnenn sinade hämtades vatten här till djur och hushåll, säger berättelserna. Stufvenäs var under 1800-talet boplats för ryttmästare Claes Erik Silfversparre och hans ättlingar, senare arrendegård under Wärnanäs. Sedan 1980-talet drivs här gästgiveri. Historia: Källan ligger i anslutning till ett gravfältt från bronsålder och järnålder, det får ses som helt självklart att den en gång varit en offerkälla. C:a 25 m ifrån den ligger ett s.k. kulthus, en stenomgärdad begravningsplatss från bronsåldern, lite längre bort står två väldiga bautastenar. I närområdet finns också domarring, båtgravar och mycket annat, men av mindre framträdande format. Söder om byggnadernaa på det närbelägna Stufvenäs gästgiveri lig- det ger Blårör, bygdens mäktigaste bronsåldersröse. Källan är vackert inramad med vällagd sten, menn gjordes vid AMS-arbeten för några tiotal år sedan. Invid den står en urgammal bok som ger platsen en känsla av tidlöshet. TM, N=6258796, E=569336. REFERENS: Södermörekrönikan 1993.

Fler besöksvärda källor Kalmar kommun Åskällorna vid Nybroåsen På den norra-nordöstra sidan av den mäktiga Nybroåsen finns ett stort antal källor av betydande dignitet. Sedan början av 1910-talet har flera av dessa tagits i anspråk för att lösa Kalmar stads vattenförsörjning. Exempel på sådana källor är Grankällan, Visekällan (Råsbäcks källa), Ölvingtorpskällan, Vassmolösakällan och Stenkällan. Källorna är i dagsläget inte besöksvärda eftersom de är inbyggda genom speciella brunnskonstruktioner belägna uppströms i åsen. Köhlby brunn En hälsobrunn som omnämns redan 1767. Det var industrimannen Baltzar Georg Hoppenstedts ägartid. Den nuvarande huvudbyggnaden på Kölby är det gamla brunnshotellet. Källan finns ännu kvar med en präktig kur i Källängen nere vid ån strax nedan kvarndammen i Ljungbyån.

Källan i Södra Bäckebo Mönsterås kommun Vacker stensatt brandbrunn.. Fakta: Stensatt källa, k cirka 3 m i diameter. Beskrivning: I byn Södra Bäckebo tarr man första vägen till höger, skyltat branddamm. Den relativt stora brand- liten dammen är inhägnad med nät och kan nås via en grind. Källan är lättillgänglig intill en mindre grusväg. Historia: Omgivningarnaa består av åker-, ängs- till källan finns en träddunge bestående av bland annat alar. Det är och betesmark samt en del bebyggelse. I anslutning lite snårigt kring källan som ligger nersänkt i marken. Under hösten kan vattnet vara stillastående med ansam- ling av löv. Källan inventerades redan år 1975. Enligt informationen på RAÄ har källan betraktats somm en hälsokälla och fram till 1910 hämtades vatten från källan till vissa kurorter, blanddd annat till kuranstalten i Pata- holm. TM, N=6308845, E=584855 REFERENS: Riksantikvarieämbetet

Källorna i Nyebo Mönsterås kommun Naturligt och påverkat källflöde. Fakta: En stensatt punktkälla med anslutande källdrag. Starkt och klart vatten utan lukt. Beskrivning: När man svängt av på den lilla grusvägen som leder mot källan kör man först förbi ett sommarhus på vänster sida. På vägen kommer sedan en kurva åt väns- skogen, genom en grind och en liten bit till. ter och där tar man av åt höger. Man går vidare genom Historia: Källorna är belägna i vacker naturmiljö. Käl- löv lorna skulle med fördel kunna rensas från nerfallna emellanåt. Källorna är sevärda, speciellt under vårr och sommar. Källorna är omnämnda i en bok om Nyebo (Tålebo). TM, N=6317118, E=582792 REFERENS: JAK

Tors källa Mönsterås kommun Liten stensatt källa. Fakta: Liten källbrunn med diametern cirka c 0,5 m. Beskrivning: Källan är skyltad som Tors källa men ursprunget till namnet är oklart. Källan ligger i en trevlig miljö med hemmasnickrade bänkar att nyttja till medhavd picknick. Källan är lättillgänglig cirka 50 m från närmsta väg. TM, N=6327739, E=579819

Bårbyborgskällan Mörbylånga kommun Kullturkälla vid borgens fot. Fakta: Jordkällo med utströmning i en källhorisont. Flöde: Flödet är ä periodvis svagt men de båda käll- dammarna hållerr en betydande vattenvolym som håller vatten även under sommaren.. Temperatur: +3 o C (vår). Kvalitet: Neutral (ph 7,3) ochh en alkalinitet på 300 mg/ /l (enligt provtagning Johanna Vöks) Beskrivning: Vid Bårby borg fornborg cirka 2 km SOO om Mörbylånga, Mörbylånga socken. Källorna är belägna nedanför landborgskantenn nordväst om Bårby borgg och består av två källor och ett utströmningsområde i anslut- ning till dessa. En av källorna är belägna i betesland- avrinner källorna via en tydlig källbäck. Källorna kan nås skapet, den andra i kantenn av ädellövskogen. Under våren via en stig från borgen eller från en mindre körväg väster om källorna. Skyltning saknas dock. Historia: Källdammarna vid Bårby borg har tillflöden även från en källhorisont. Sven-Bertil Svensson i Mörby- ner långa minns källorna från sin barndom och har lagtt mycket arbete på att inleda vården av källorna genom försiktig upprensning och beskrivning av a området. Även markägarna har visat stortt intresse för källorna och deras bevarande. Huruvida källorna hade en avgörande bety- verifieras ännu men det är ganska troligt. Roland Hallgren spekulerar i Öländsk Vattenkraft. På delse för fornborgen under orostider har inte kunnat källjakt i Linnés fotspår i tolkningenn av en omnämnd Borrumlund. Linné skriver: Borrum, en mycket märkvärdig plats här på orten, kom vi v nu till att resa igenom. En stor lund av hassel och ekk ligger nedanför lantborgen med ett fält mittuti av 45 steg i längden och 57 steg i bredden. På detta vackra fält har i alla tider invånarne från öen ö sig smalt Pingesdag och Annandag Pingest här att leka och dansaa efter gudstjänsten. Präs- terna stå nu mycket emot denna urminnes hävd, före- givande att mången flicka här dansat sig s ofärdig.. Kanske var det här h Linné var och inspekterade Borrums äng, funderar Hallgren. Källområdet är särskilt besöksvärt genom arbetet med pågående vård och restaurering. TM, N=6263184, E=587828 REFERENS: Sven-Bertil Svensson. Vatten V och Samhällsteknik

Kärrekusa Mörbylånga kommun Linné-källa med speciell beskrivning. Fakta: Bergkällaa utan avrinning. Saknar avrinning a men håller vatten bra. Viss försämring efter sprängningsarbete i närliggande dike. Temperatur: +5 o C (vår). Kvalitet: Svagt basiskt (ph 8,4) och en alkalinitett på 354 mg/ /l (enligt provtagning Johanna Vöks) Beskrivning: I anslutning till byn Kärra på sydöstra Öland, Ås socken. Källan, som ligger i en e markant spricka i kalkstensberget, är belägen omedelbart söder om vägen till byn Kärra och är väl skyltad. Historia: Kärrekusa eller Kärringakusan är en källa som Linné beskrev på följande sätt under sin s Öländska resa 1741. Man förundrar sig, då man ser, hur naturen spelar. Vi admirera den snäcka, som kallas Cunnus marinuss och den stenen som heter Hysterolithus, emedan e bägge så accurat avteckna en födslolem till sina utvärtes delar, att ej en bildhuggare den bättre kunde imitera; men kärre- kusa är ett långt större under. En källa på flata hälleberget av naturen gjord, med en avlång rima till en famns längd, en alns bredd mittt på, hopdragen på bägge ändar, 1,5 alns djup, något convac å sidorne inuti. Under norra sinus av denna rima går mer än en famn- med slängd hål fallande eller sluttande neder åt berget en håla, i vilken aldrig tryter fuktighet och vatten. Mån naturenn skulle bättre och accuratare imitera labia valva, rimam, vaginan? Ibland andra antra, som beskrevne äro, mån någon är sällsammare? Texten är hämtadd från Linné på Öland, en antologi sam- manställd av Bertil Gullander. TM, N=6236722, E=591071 REFERENS: Linnés Öländska resa (Bertill Gullander) Vatten V och Samhällsteknik

Sjukällorna Mörbylånga kommun Ett stort antal upprinnor, alvarkällor. Fakta: Ett stort antal a upprinnor, alvarkällor. Flöde: Sam- manlagt finns inom ett litet område sju upprinnor som rinner samman till t en distinkt liten bäck i nordvästlig riktning där den efter ett 20-tal m ansluter till den större bäcken från Ekelunda. Flödet är svagt men uthålligt även sommartid. Temperatur: cirkaa +7 o C. Kvalitet: Ej under- sökt. Flora och fauna har undersökts av Linnéuniverstitet som projektarbete. Bl a har cyanobakterie identifierats. Kraftig utfällningg s k kalktuff förekommer i avflödet. Beskrivning: Källorna är belägna bakom en björkridå och i anslutning till alvarbäcken som avrinner från Ekelunda by. Vid vägen finns ett litet stenmonument på vänsterr sida som brukar kallas Gästgivaren (även på ekonomiska kartan). Historia: Namnet sjukällorna har sannolikt inte att t göra med antalet upprinnor. Källorna har tidigare kallats både sjudkällorna och skjutkällorna (A.Johansson 2004 Öland, en tur runt världsarvet), vilket känns relevantt med tanke på hur vattnet sjuder eller skjuter fram ur det flacka landskapet. I det kristallklara kalkrika vattnett trivs fastsittande blågrönalger vilket gör att stenarna ärr helt överväxta med kalkinkrusterade kolonier. Blågrönalger heter på latin cyanophyseer och man talar t om blomkåls- form cyanophyseer eftersom de vid riklig förekomst får som blomkål. Lokalt har Gästgivaren sitt namn från beskrivningen av att platsen varit en vilopunkt för trötta ben i många gene- den rationer. Platsen är lite svårfunnen men speciellt tilltalande när väl blir upptäckt bakom sin björkdunge.. TM, N=6271353, E=598455 REFERENS: Linnéuniversitetet Vatten och Samhällsteknik

Södra bruke et (Alvkällan) Mörbylånga kommun Källa i industrikultur. Fakta: Bergkälla. Flöde: Vattnet rinnerr av via en mindre källbäck och leds in i en bevarad mindre kanall som utgjorde tillflöde till det nerlagda alunbruket. Relativt stabilt flöde, som tidigare delvis säkerställdes genom uppsamling av vatten i en utjämningsdamm uppströms källan. Temperatur: +3 o C (vår). Kvalitet: Något basiskt (ph 8,2) och en alkalinitet på 223 mg/l. Påverkad av nitrat från närliggande åkermark. Hög sulfathalt (258 mg/l) (enligt provtagning Johanna Vöks). Beskrivning: Vid det gamla alunbruket cirka 1 km söder om S Möckleby, S Möckleby socken. Källområdet ligger nedanför landborgskantenn längst in i en liten ravin i sumpskogen öster om bruksruinen. Namnet Alvkällan har applicerats på flera källor i närom- rådet med viss oklarhet vilkenn av dessa som är den kor- rekta Alvkällan. Den här beskrivna källan har dock en specifik kopplingg till det gamlaa brukets vattenförsörjning. Historia: Rester av det gamla alunbruket är en väl beva- den rad industrianläggning med god information om nerlagda verksamheten. Alunbruket var beroendee av tillgång till vatten och den lokala källan förstärktes genom pumpning av vatten till en utjämningsdamm. I dagsläget har källan ett relativt stabilt flöde genom m den pumpning av vatten som sker i Cementas nuvarande kalkstensbrott öster om alunbruket. Detta vatten bedöms delvis söka sig mot källområdet genom landborgskanten. Den höga sulfathalten kan delvis bero på förekomsten av alunskiffer i området. Källan ligger i ett kulturreservat och harr en betydelsefull roll i upplevelsen av den gamla industrikulturen. I an- slutning till området finns numera även an anlagd geolo- gisk trädgårdd som förhöjerr besöksvärdet. TM, N=6245013, E=587194 REFERENS: Johanna Vöks

Tornrörskällan Mörbylånga kommun Källområde i fornminnesmiljö. Fakta: Källhorisont med punktkälla. Flöde: Vattnet flödar ut på bred front Temperatur: cirka +7 o C. Kvalitet: Ej undersökt. men speciellt tydligt vid punkt-källan. Beskrivning: På Stora Alvaret mittt emellan byarna Ekelunda och Skarpa Alby. Nås genom vandring över mycket vacker alvarmark från någon av a byarna, cirka 2 km från båda. Belägen inom Dröstorps naturreservat. Gårdby socken. Källhorisonten, som ärr cirka 150 m lång. I den södra delen finns en vacker, distinkt punktkälla. Historia: Källhorisonten har ett tydligt flöde vid hög- ett vattenföring och punktkällan i en spricka i kalkstenen jämnt flöde även under torka. Nedanför källhorisonten finns ett kärrr med blekeutfäll- ningar och vid punktkällan en öppen vattensamling,, som mot öster övergår i en liten bäck med lågt flöde. I närområdet finns ett flertal ytterligare källor av olika karaktär: Guldfiskkällan, strax öster om källhorisonten med sina inplanterade guldfiskar som kuriosa, vilket säri en skilt lockar barn till studier. Prästgropskällorna lövskogsdunge cirka 500 m norr om Tornrör med distinkt kontinuerligtt flöde ur en låg kalkstenshäll. Alvarkällor cirka 300 m söder om Tornrör med fleraa tydliga upprinnor i alvarmarken. Den s.k. Prästgropen, cirka 500 m norrr om Tornrör är en gräsbevuxen stor grop, en s.k. dolin (till följd av vittring i berggrunden insjunken hålighet) med många historier om orsaken till namnet. Bakom en kraftfull hasselridåå (hasselkarst) strax väster om Tornrörskällan finns ett välbevarat och delvis restau- rerat röse från bronsåldern, Tornrör, som fått ge namn åt källan. Tornrörskällan utsågs under Källakademinss vårexkursion 2009 till årets källa. TM, N=6272293, E=597057 REFERENS: Vatten och Samhällsteknik, Johanna J Vöks

Tors källa (S Snokekulla) Mörbylånga kommun Välvårdadd källa i en lund. Fakta: Källa i morän/berg med litet källkar. Flöde: Vattnet rinnerr av via en mindre källbäckk i västlig riktning. Flödet är periodvis svagt. Temperatur: +1 o C (vår), vilket tyderr på viss ytvattentillrinning.. Kvalitet: Neutral (ph 7,1) ) och en alkali- nitet på 260 mg/l. Påverkad av nitrat från intilliggande åkermark (enligt provtagning Johanna Vöks) Beskrivning: Cirka 1 km NNO om Torslunda kyrka i Ölands Skogsby, Mörbylånga kommun. Källan ligger strax nedanför landborgskanten i en brant mellan åker- mark och sumpig ängsmark. Den nås via Henriksdalsvä- kallas i folkmun för Tors källa. I äldre beskrivningar r t ex gen, cirka 400 m från v 136 och är väl skyltad. s Historia: Den stensatta källan, (i nordostliga hörnet) från 1827 menar man att Tors källa låg närmare nuom varande Torslunda kyrka: en björklund öster kyrkan samt källan strax därom. Källan är sannolikt ett allmänt vattningsställe invidd en urgammal väg från östra Öland till Färjestaden. Käll- platsen undantogs från delning vid djurgårdsinrätt- 1:1. ningens upphörande och fick beteckningen Snokekulla Vid rensning i början av 1900-talet, fann man mynt från 17- och 1800-talen. Myntfynden tyder på att källan haft en mystisk betydelse. Torslunda hembygdsförening vårdar källan och den lilla träddunge, som med tiden vuxit upp kring källan. TM, N=6278430, E=592656 REFERENS: Torslunda hembygdsföreningg Johanna J Vöks

Fler besöksvärda källor Mörbylånga kommun Nedan har sammanställts ytterligare ett antal källor som på allmänna grunder betraktas som sevärda besökskällor, som är relativt lättillgängliga. I Johanna Vöks, Linnéuniversitetet, examensarbete finns ytterligare ett stort antal källor redovisade, som dock bedöms ha ett lägre besöksvärde i den publika sammanställningen för Småland- Öland Kulturkällor: Rosenkind Inom naturreservatet vid Ottenby. Källan ligger cirka 200 m öster om mittmuren och är belägen i en brottzon som nästan skär av sydspetsen av Öland. Källan är infordrad med kalksten och har haft en lång och viktig roll för såväl nuvarande som äldre tiders omfattande bebyggelse. Svartkällan Belägen i Lorenspark, Stora Frö. Relativt stor källdamm i snårig omgivning. Har varit föremål för undersökningar som ett eventuellt inslag i den kommunala vattenförsörjningen, vilket dock inte är aktuellt i dagsläget. Källan har ursprungligen varit tillägnad guden Frö och ansågs helig. Källan har använts som hälsokälla. Frösslunda källa Vid Frösslunda har två källor öster om byn särskilt beskrivits av Lage Nilsson 1929 (Ortnamnsregistret 2010): Vid Offerkällan och Midsommarkällan hade sockenungdomen sin samlingsplats på midsommarafton. Alla skulle till källan och dricka ur den. På åsen väster om källan dansade man. I Offerkällan har det förekommit offring mot sjukdomar och man har plockat upp många gamla pengar ur källan. Övriga: Rörkällan Rörkällan rinner ut i en distinkt punktkälla ur kalkstensflisan mitt på det kala Alvaret. Den är belägen i anslutning till den nya vandringsleden, Gösslundaleden; som utgår från landsvägen vid Gösslunda by. Leden går vidare och passerar även nära Bårbykällan. Bårbykällan Belägen i direkt anslutning till mittlandsmuren mitt emellan Möckelmossen och Södra baspunkten. Mycket vacker vandring cirka 2 km längs mittlandsmuren. En ny vandringsled, Gösslundaleden passerar i närheten av Bårbykällan samt även Rörkällan. Resmo Resmo källa utgör fortfarande en viktig del i kommunens vattenförsörjning. Källan är belägen i den s.k. Resmozonen som sträcker sig mot nordost upp till Ekelunda by. I denna brottzon finns ett stort antal doliner (vittrade zoner där marken störtat in). Själva källan är numera ej synlig. Eketorps borg Källan är belägen i den östra kanten av fornborgen i anslutning till den våtmark som var en del av borgens försvar. Sandby Borg Belägen i direkt anslutning till fornborgen vid stranden till Östersjön. Stor vacker källa som försetts med kalkstenshällar för att underlätta vattenhämtningen. Triberga Borg Belägen inom murarna till Triberga fornborg. Källan som grävts fram i modern tid har en spektakulär utformning med sin stensättning som leder till många associationer. Björnhovda källa Belägen 1 km NO om Björnhovda by. Stor källdamm i jordbrukslandskap med fin omgivning. Alverkällan Belägen i Parteby naturreservat, Kastlösa socken. Stor källdamm med kraterliknande utflöde i botten. Ebbelunda källa Källan är belägen på alvarmark väster om Ebbelunda by. Källan är en del i ett källområde med flera utflöden.

Balebo hälsokälla Nybro kommun Ögonkälla. Fakta:. Åskälla strax intill Snärjebäcken.. Ingen synlig avrinning men torkar enligt uppgift aldrig helt. Temperatur +5,44 o C, ph 6,,8 och konduktivitet 0,05 ms/ /cm. Klart och gott vatten.. Källkaret 1, 8 x 1,2 m och 0,5 m djupt. Beskrivning: Källan (även benämnd Doktor Majas källa) ligger i anslutning till en mindree skogsväg mellan Balebo och Århultemåla, cirka 600 m NO om Baleboo och strax söder om den högra ågrenen. Källan har försettss med en prydlig skylt Doktor Majas källa. Historia: I Balebo, Bäckebo, finns en källa på norra sidan av en ås. Den kallas också för Balebo ögonkälla. Det sägs att vattnet i Balebo hälsokälla var särskilt bra mot ögonsjukdomar. Källan ser också ut som ett öga till formen. Mittt i källan ligger en ljus rund sten, som lyser genom vattnet som en pupill. Frågan är om den är ditlagd, eller om den alltid funnits där och medverkat till källans namn och betydelse. Källans vattennivåå sjunker vid torka, men den sinar inte. Någon avrinning är inte synlig. Intill källan finns grunden från ett torp, som Bäckebo hembygdsförening skyltar som Doktor Majas torp. Där bodde alltså en klok gumma. Enligt hembygdsföreningens noteringar förskrevs vid apotek i Kalmar en ögonsmörja med följande recept: 2 lod vit vitriol 2 lod pepparnejlikor 4 lod socker 1/2 stop källvatten från Balebokällan (1 lod = 13 gram, 1 stop = 1,3 liter) Enligt lokal information vid källan kallades småbrukare, åt vilka jordägaree upplät mark k mot dagsverke, för torpare. Under århundraden spelade torparen en huvudroll som arbetskraft i jordbruket. Vid mitten av 1800-talet, när befolkningen på landsbygdenn var som störst, fanns det 1000 000 torpare i Sverige. Dagsverksarbetet förbjöds 1943 och därmedd försvann begreppet torpare. TM, N=6305535, E=567262 REFERENS: Bäckebo Hembygdsförening genom Christer Jonsson, Monica Björklund

Christvalla Helsobrunn Nybro kommun Välbevarad hälsobrunn med anor Fakta:. Surbrunn som utvecklats till inbyggd hälsobrunn. Brunnen har en diameter på cirka 1 m och med ett normalt vattendjup på cirka 0,7 m. Det finns ett diffust utflöde mot den närliggande ån. Temperatur +6,4 o C. Konduktivitet 0,13 ms/cm och ph 7,8. Beskrivning: Källan är belägen vid den östra foten av Ljungbyåsen i Kristvallabrunn brunnspark i direkt anslutning till genomfartsleden genom byn. Historia: Samhället Kristvallabrunn har under 1800- och 1900-talet vuxit upp runt en hälsokälla, som är känd i skrift som surbrunn sedan 1750-talet. Då anmäldes den som hälsobrunn till Collegium Medicum av Kalmars förste provinsialläkare, Linnélärljungen Wahlbom. Källan - som idag är en brunn men kallas för källa av den äldre befolkningen - ligger på östra sidan av Ljungbyåsen inom gården Rössbo Släta, som i slutet av 1700-talet ägdes av den adliga familjen Linnerhielm på Ebbetorp i Smedby, Kalmar. Hälsobrunnen omnämndes 1811 i en skrivelse till bönderna i trakten angående grusning av vägen mellan nuvarande Kristvallabrunn och Trekanten för att den skulle bli bekvämare att färdas på för brunnsgästerna. Storskiftet vid samma tid avbröts då lantmätaren skulle dricka brunn. Då var en av undertecknarna Jonas Carl Linnerhielm, en allkonstnär enligt 1700-talsideal. Han skrev resedagböcker, illustrerade med akvareller, var intresserad av engelska parkideal, etc. En av hans akvareller från 1798 föreställer Christvalla brunnshus. År 1859 köptes allmänningen, där källan - som nu kom att kallas hälsobrunn - med tillhörande park av en bondson från Ramneryd, Lorentz Petersson. Denne anlade i rask takt brunnsallé, gångar och planteringar i parken, badhus, badhotell, badrestaurang, byggnad med sällskapssalonger och ett par gästvillor. På 1870-talet fanns enligt annonsering i tidningen Kalmar tio badrum jämte douche med blandningskran, ångskåp och bassin. Tre oljemålningar av Axel Roth över bad- och brunnsanläggningen finns bevarade. De är inte daterade, men troligen från 1880-talet. LÄGE: Sweref 99 TM, N=6292929, E=564482 REFERENS: Madesjö-Örsjö-Kristvalla hembygdsförening genom Monica Björklund

Ett par gästböcker finns bevarade från tiden 1865 1885 med uppgifter om badgästernas namn och adress, krämpor, m m. För en del står antecknat: Bättre vid avresan. Många kända Kalmarfamiljer finns bland brunnsgästerna, som uppgick till drygt ett par hundra per säsong, när det var som bäst. Vittnesmål om brunnslivet mellan midsommar och augusti finns att läsa i tidningen Kalmar från 1870-talet. Vattnet höll ungefär samma kvalitet som det vid flera kända hälsobrunnar i Sverige, enligt testprotokoll från 1871. Vattnet håller också idag ungefär samma kvalitet. Brunnen är stensatt och sinar inte vid torka. För badningen tömdes brunnen på kvällarna och vattnet användes till stålbad, tallbarrsbad, olika sorters saltbad, gyttjebad, ångbad, etc. När järnvägen Kalmar Alvesta blev klar år 1874 blev en brunnsrörelse anlagd i den närliggande framväxande köpingen Nybro, vilket gjorde att hälsobrunnen i Kristvalla gick tillbaka. Den drabbades även av eldsvådor under 1880- och 1890-talet, så då var blomstringstiden slut. Vattenkiosken är rekonstruerad och är den enda byggnaden som finns kvar i brunnsparken idag. Madesjö- Örsjö-Kristvalla Hembygdsförening vårdar nu området och brunnen.

Mokällan i Ärngisslahyltan Gammal offerkälla. Nybro kommun Fakta:. Moränkällor i moränsluttning Distinkt flöde i mindre källbäck, knappt 0,5 l/ /s. Temperatur +6,5 o C, ph 7,1 och konduktivitet 0,05 ms/cm. Källdamm 1,5 x 2,5 m och cirka 0,3 m djup d Beskrivning: Källan ligger i direkt anslutning till en mindre skogsväg cirka 400 m väster om byn Ärngisslahyltan, nordväst om Örsjö. Huvudkällan är väl rensad och innehåller en spännande växtlighet medan en närbelägen källa hyser en mindre trevlig smutsvattens- vamp. Avrinningen sker mot Örsjöån cirka 150 m SVV om källan. Historia: Mellan byn Ärngisslahyltan i Örjsö och Boda i Emmaboda kommun går en gammal farväg. Alldeless intill vägen och på en höjd tillhörig Hyltan finns några källor. Namnet Mokällan nämns som en gammal offerkälla av den äldre ortsbefolkningen. Det finns två t källflödenn med ett stenkasts mellanrum och det är numera oklart vilken som benämndes Mokällan. Källan närmast vägen har en vacker vattenspegel mellan stora stenar. Avrinningarna från de båda källorna är stark och verkar gå samman, för att sedan rinna vidare söderut mot Ösrjöån (Hagbyån). Tidigare bybor säger att man rensadee avrinningen, eftersom källorna förr annars svämmade över. TM, N=6287276, E=543292 REFERENS: Madesjö-Örsjö-Kristvalla hembygds- förening genom Torsten T Karlsson Monica Björklund RAÄ

S:t Sigfrids källa Nybro kommun Helig källa med kulturstatus.. Fakta:. Ås-/bergkälla. Vattnet i källan är ä humöst och järnrikt, temp cirka +9 o C. Flödet som ärr måttligt, ofta mindre än 0,5 l/ /s avrinner i en distinkt fåra ner för en sluttning till en större bäck. Källkaret är cirka 1 x 1 m och cirka 0,4 m djupt. Källkaret hålls uppdämt av en stenläggning. Den hålls väl rensad och försedd med en kåsa att dricka ur. Beskrivning: Källan är belägen cirka 2 km söder omm byn S:t Sigfrid och strax söder om Källebäcksmålaa (på gränsen mellan Nybro och Kalmar kommuner) ). S:t Sigfrids källa ligger i en brant nordsluttning vid en tvärgående bäckravin genom Nybroåsen. Sand- ca 200 m i och gruslagren är enligt seismiska undersökningar åsen strax öster om källan. Vid källan går dock berget nästan i dagen och tvingar ut grundvattnet, så att en källa bildas mitt i åsen - ett ovanligt läge - övriga källor i Nybroåsen ligger vid den nordöstra åsfoten. Historia: Enligt en sägen vandrade S:t Sigfrid från Kalmarsundskusten den gamla vägen längs l åsen upp till källan, där han kristnade och döpte folket i bygden socknen och ån har fåttt sitt namn efter e honom. Han vandrade sedan vidare till Växjö. Där finns dock en annan sägen, som förtäljer att S:t Sigfrid kom söderifrån - från Blekingekusten. Källan restaureradess av S:t Sigfrids hembygdsförening med stöd av en e donation och återinvigdes med gudstjänst på Apostladagen 1986. Källan är stensatt med huggna stenplattor vid utflödet och på en ingjuten stolpe i rostfritt hänger en vattenskopa. I ett stort block ovanför källan finns en minnesplatta och på en plan ute vid gamla byvägen finns ocksåå en skylt medd text samt ett stortt träkors, där hembygdsföreningen och kyrkan håller friluftssammankomster både i S:t Sigfridss och Mortorps församlingar. Källan är ett utflyktsmål i bygden. En ny vandringsled går nu förbi källan. I området söder om källan har omfattande grund- vattenundersökningar på senare årr genomförtss på uppdrag av AB Nybrogrus i syfte att klarlägga för- utsättningarna för grustäktsverksamhet söder om källan. Baserat på borrningar och nivåmätningar har en relativt detaljerad bild av grundvattnets strömning kunnat upprättas. Den visar bl.a att det finns en grundvattendelare nära källan - vilket förklarar det måttliga flödet - men att redan ca 100 m söder om källan är de lösa grusavlagringarna mer än 20 m mäktiga. TM, N=6281547, E=561087 REFERENS: S:tt Sigfrids hembygdsförening AB Nybrogrus, SGUU Prof.em. Gert Knutsson Vatten och Samhällsteknik

Tvillingkällorna i Björnasjö Nybro kommun Beteslandskap med Bullerbykänsla. Fakta: Två närbelägna moränkällor, vardera med källkar 3 x 3 m och cirka 0,5 m djupa. Diffust avflöde utan tydlig källbäck. Källorna hålls rensade och nyttjas vid fårskötsel (och oönskat som vildsvinsdricka). Temperatur +8,2 o C resp +7,5 o C, ph 7,0 resp 7,3 och konduktivitet 0,05 resp 0.03 ms/cm. Beskrivning: Källorna är belägna strax norr om Björnasjö öster om sjön Hultebräan och vid vägen Alsjöholm mot Emmaboda. byn från Historia: I Björnasjö finns en vacker gårdsmiljö i Oskars socken. På en höjd finns två källor, en på vardera sidan om skogsvägen. Den ena källan liggerr i en sänka på en betesäng omgiven av gärdsgårdar, och har ingen synbar avrinning. Den andra källan endast ettt stenkast därifrån, på motsatt sida om höjdryggen, ligger mellan stora stenblock och ser ut att rinna fram under en trädrot. Markä- men kallar den västra för Kohagskällan och den östra för garna idag har ingen historia kring källornas användning Fårhagskällan. TM, N=6278000, E=548417 resp. N=6277981, E=548407 REFERENS: Lena Larsson, Monica Björklund

Fler besöksvärda källor Nybro kommun Nedan har sammanställts ytterligare några källor som på allmänna grunder betraktas som sevärda besökskällor eller med annat intresse Kulturkällor: Valters källa Några kilometer norr om Kristvalla hälsobrunn finns en källa som befolkningen kallar Valters källa. Något äldre namn är inte känt. Den ligger på östra sidan av Ljungbyåsen. Där hämtades vatten till närliggande båtsmanstorpet Släthåramålen som bytte namn till Skogstorp runt sekelskiftet 1900. Valter Andersson, som bodde i det närmaste torpet långt in på 1970-talet, hämtade även då sitt vatten i källan. Källan har ett klart och gott vatten och en vacker avrinning mot öster. Den är försedd med ett trälock. Koordinater Sweref 99 TM N6294468 E564357. Sandrums källa Mellan Bäckebo tätort och byn Luvehult ligger Sandrums källa söder om Luvehults gamla skola. Den har ett starkt flöde och har givit bl a skolan och omgivande torp sitt dricksvatten. En gjuten cementkant har gjorts runt källan, kanske under tidigt 1900-tal. Flödet av ett klart vatten rinner vidare under cementkanten. Växtligheten runt källan och i den pekar på avloppspåverkan på vattenkvaliteten. Där finns t ex mycket nässlor och andmat. Runt källan finns källkärr. Gamla dokument finns om ansvaret för dikesrensning. Koordinater Sweref 99 TM N6304421 E567190.

Fredriksforss Oskarshamns kommun Källa i vacker inägomiljö. Fakta: Källan är belägen nedanför en måttligt hög söder- sluttning. Den är belägen i skogsmark och i kanten av en större inägomark. Källdammenn är cirka 5 m x 3 m. Djupet är cirka 0,1 m och botten är lös till cirka 0,5 m. Tempera- turen +9,6 o C, ph p 3,8 och konduktivitetenn 0,04 ms/cm. Inget tydligt avflöde och i sep 2014 var flödet noll. Beskrivning: Källan är belägen cirkaa 300 m norrr om Fredriksfors och nås från grusvägen via en skogsbilväg fram till ett inägoområde på cirka 4 ha. Källan ligger strax utanför det nordvästra hörnet av inägan, vilkett ger en vacker nramning. En nyligen utförd avverkningg gör att det direkta närområdet är något risigt och skyltning av källan skulle vara önskvärd. TM, N= 6347663, E= 580269 REFERENS: Biologiska sällskapet i Oskarshamn

Norrby Oskarshamns kommun Tätortsnära hälsokälla. Fakta: Källan ärr belägen NO om och omedelbart nedan- för en långsträckt bergrygg. Källkaret, under en över- byggnad av trä, är cirka 0,5 m x 0,5 m och cirka 0,5 m djupt. Temperatur +8,7 o C, ph 3,8 och konduktiviteten n 0,16 ms/cm. I källan finns kraftiga järnutfällningar. Beskrivning: Källan är belägen intill ett promenadstråk i tätortsnära miljö. Av förmodligen säkerhetsskäl har käl- har lan försetts med en tung överbyggnad av trä. Källann ett diffust utflöde mot det lågstråk som breder utt sig nedanför källan. I denna dalgång finns tecken påå ett flertal upprinnor. Historia: Källan har tidigare använts som hälsokällaa och verksamhet har bedrivits i detta syfte. Källan har potenti- skyltning som synliggörande av källan på annat sätt än al som besöksvärd men det vore önskvärt med såväl den nuvarande överbyggnaden. TM, N= 6348675, E= 585072 REFERENS: Biologiska sällskapet i Oskarshamn

Stensö Oskarshamns kommun Hälsokälla i skogsterräng. Fakta: En moränkälla strax utanför Kristdala, belägen i en NNO-sluttnin g med blandskog. Temperatur +10,2 o C, ph 3,7 och konduktivitet 0,07 ms/cm. Nollflöde sep 2014 men ett tydligt avrinningsstråk. Beskrivning: Källan nås till fots viaa en 600 m lång skogsbilväg (bommad) och därefter en e stig 300m. En skylt Hälsokällan vid vägbommen ger vägledningg och hela gångsträckan är en del av en motionsväg. I närheten av vägbommen ligger samhällets idrottsplats Ekskogs- en stensättning som även leder vattnet vidare nerför sluttningen. Stensättningen är kallmurad. Kraftig växt- lighet, främst bräken. Lövskogen är visserligen nu gall- vallen. Källan mynnar cirka 1,2 m under markytan inom rad men består av flera höga träd som ger känslan av att man befinner sig i en lövsal. Vattnett uppvisar tydliga järnutfällningar. Källan och dess omgivning är påtagligt besöksvärd och har ytterligare potential om viss upp- finns rensning kunde ske samt markering på platsen. Historia: Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök flera lämningar i anslutning till källan av kulturhistoriskt värde. Det anges att när prosten Meurling levde hölls högmässor ibland. Hit kom man för att a dricka brunn av det järnhaltiga vattnet när man var sjuk. TM, N= 6361716, E= 571154 REFERENS: Biologiska sällskapet i Oskarshamn RAÄ

Tappkällan Oskarshamns kommun Skogskälla. Fakta:Moränkälla i västsluttning med barrskog. Flera upprinnor inom släntområdet.. Huvudkällan har en käll- damm med diametern 0,5 m och ett djup på cirka 0,1 m. Klart fuktigt i avflödet men inget tydligt flöde i sep 2014. Temperaturen +10,7 o C, ph 7,3 och konduktiviteten 0,04 ms/ /cm. Beskrivning: Källan som är lättfunnenn i anslutningg till ett vägkors av små grusvägar har en något risig omgiv- ning. Tidigare foton tyder på att upprensning sker emel- förhöja besöksvärdet. lanåt. Fortsatt upprensning och enkell skyltning skulle TM, N= 6360239, E= 587638 REFERENS: SGU Biologiska sällskapet i Oskarshamn

Titurkällan Oskarshamns kommun Tätortsnära källa. Fakta: Källan ärr belägen i kanten av en sluttning med blandskog. Källdammen är cirka c 1 m x 10 m och cirka 0,1 m djup. Fuktig i avflödet men inget mätbart flöde. Temperatur +9,22 o C, ph 4,,3 och konduktivitet 0,29 ms/ /cm. Beskrivning: Källan är belägen i kanten av en grytlik- finns nande dalgång med betesmark och våtmark. Det tecken på flera utströmningar i dalsidan men utan tydlig källkaraktär. Dalsidans skogsmark är delvis brantt och risig. Källan kan vara svår att lokalisera utan skyltning och viss upprensning. Historia: Källan har potential som besöksvärd men det vore önskvärt med såväl skyltning som synliggörande av källan. TM, N= 6347800, E= 583773 REFERENS: Biologiska sällskapet i Oskarshamn

Blå källa Torsås kommun Källan som är hela bygdens moder. Fakta: Tre moränkällor medd olika karaktär och data. Källkaren variera från 1m bredd till 4 m. Djupen är cirka 0,5 m. En av källorna har ett påtagligt inslag av grönalger medan de två andra har inslag av vattenväxter. Temperaturen varierar mellan n +9,1 o C och + 9,6 o C. ph varierar mellan 6,0 och 6,6 medan konduktiviteten är 0,05 ms/ /cm i alla tre. Beskrivning: Gullabo, som ligger vid vägen Torsås- går Vissefjärda. Sök upp Gullabo hembygdsgård. Därifrån en vacker 1 km lång vandringsled till t källan. Källan kommer uppp i tre närbelägna hålor i marken nedanför en höjdsträckning. Ett sankdrag fortsätter nedanför. Namnet Blå källa torde uppkommit av att himmelen speglar sig intensivt i det klara vattnet. Den är utgångspunkt för gränserna mellan byarna Kroksmåla, Kyrkebo, Blomstermåla och Binnaretorp. Öjebomåla ligger nära intill. Blå källa är en värdig representant för våra källor.. Den har ett klart vatten, den har traditioner och den har historia som få, den är välskött och väldokumenterad. desss toner ljuda från höjderna. Dessa uppfattades av en man från Långasjö i Värend, som också blivit ensam i sin bygd och var på vandring v genom skogarna. De träffades på en plats som än idag heter Tuthult. Mannens namn var v Bonde Gul. De gifte sig och slog sig ner på en gård som han uppkallade efterr sin hemgård Öjaby i Värend, i dag heter den Öjebomåla. Bonde Guls ättlingar har i 23 kända generationer innehaft gården. Där finns i dag en livskraftig familj, så det är ingen risk att Blå källa skall sina i vår tid. Bonde Guls ättlingar kom efter hand att befolkaa hela socknen som fått sitt namn efter honom. Historia: Historik: Friskt vatten har alltid varit en livsnödvändighet för människor och långt innan man kunde gräva brunnar tog man det ur naturliga källorr ute i markerna. Ofta kom den tidiga bebyggelsen att liggaa nära en källa om odlingsbar jord fanns i närheten. Menn det finns också källor belägna långt ute i skogarna som bär på sägner och traditioner sedan långt tillbaka i tiden. De kan också vara uråldriga gränsmärken mellan byar, ja t.o.m. socknar. En sådan är Blå källa i Gullabo längst söderut i länet. Den är något av hela bygdens moder. Traditionerna om den går tillbaka ända till Digerdöden kring 13500 som här tog nästan alla människors liv. Enl. sägnen blev endast en kvinna kvar och hon hämtade sitt vatten ur denna källa. En dag fannn hon till sin förskräckelse att källan sinat. Detta betydde att hennes släkt skulle dö ut. Förfärad tog hon sin näverlur, drog kring i bygden och lät TM, N=6257321, E=548934 REFERENS: SGU, Lars Larsson

Farmors källa och Kilakällan Blockkällor vid gammal ridväg. Torsås kommun Fakta: Källorna som är belägna under stora block har ingen naturlig avrinning men tycks ändå ge fuktigaa marker i om- givningen. Farmors källa har en temperatur på +11,44 o C, ph 7,0 samt en konduktivitet på 0,03 ms/cm. Kilakällan har en temperatur på +11,9 o C, ph 7,0 och konduktiviteten 0,03 ms/cm.. Här har man sedan kunnat stiga ner för attt hämta vatten. Namnet kommerr från båtsman Kil som hade sitt torp alldeles i närheten. Beskrivning: Farmors källa ligger i Davidsmåla och alldeles invid gränsen mot Kvilla by, medan Kilakällan ligger på Kvilla marker ett 25-tal m från nämnda gräns och cirka 250 m längre norrut. I dagsläget är källorna belägna långt ut i skogen i ett områdee med omfattande hällmarker. Koordinater krävs för att hitta platsen. Far- och källkaren (två stycken) finns cirka 0,7 m under markytan. Kilakällan finns i en berghall under ett antal stora block av karaktären skivor. Även detta källkar ligger cirka 0,7 m under mors källa är belägen under ett uppsprucket jätteblock markytan. Historia: Båda källorna är belägna vid en e mycket gammal ridväg eller kyrkstig. Planer finns i bygden att åter- kunna markeras samt komma till förnyad användning att skapa ridvägen varvid båda källorna skulle bli lättfunna, släcka törsten på samma sätt som de säkerligen nyttjats förr i tiden. Farmors källa anges i bygden aldrig sinaa och användes förr i tiden av flera torparee från olika byar i grannskapet. Källkaren under jätteblocket i Farmors källa lär vara så djupa att man kan krypa in under blocket. Ursprunget till namnet Farmors källa är inte känt. Vid Kilakällan, som ligger i berget, har man på något under- ligt vis lyckats lyfta ut en stor stenskiva ur den sluttande berghällen, TM, N=6254857, E=556782 REFERENS: Lars Larsson och Kurt Karlsson

Göddebo källa Torsås kommun Skogskälla omgiven av vattenmossa. Fakta: Moränkälla i svag sluttning, barrskog. Avrinningen är tydlig men flödet litet. Temperaturen +9,3 o C, ph 6, 3 och konduktiviteten 0,06 ms/cm. Källdammen är cirka c 0,7 m x 2 m och cirka 0,3 m djupt. Botten är lös till t minst 1,77 m och uppströmningenn kommer nerifrån. Beskrivning: Från en mindre skogsväg kan man gå via en vacker stig, över en bro över Göddabobäcken till källan. På vägen passeras även ett vindskyddd som markägaren nyttjat för familjeutflykter. Källan är väl rensad. Historia: Med viss skyltning skulle källan bli besöksvärd både för källan som sådan men även som utflyktsmål till de fina omgivningarna. TM, N=6263864, E=561380 REFERENS: Berthold Karlsson

Hallahålan Torsås kommun Källor ur glatta berghällen. Fakta:. Två bergkällor belägna överraskande högt i terrängen. Temperatur +11,1 o C resp +11,2 o C, ph 6,4 (övre) och 5,6 (nedre) samt t en konduktivitet på 0,03 (övre) resp 0,06 (nedre) ms/cm. Källdammarna vardera cirka 3 m i diameter och den övre med en lös botten till minst 1,2 m. Foto: övre källan Beskrivning: Hallahålan ligger i norra delen av Kvilla by. Källorna är belägna på en högt belägen bergplatå cirka 200 m bakom det närbelägna boningshuset. Historia: Den övre källan är den mest spektakulära genom att den ger sken av att komma direkt ur bergett utan närliggande högre terräng. Växtligheten antyder dock en tillrinning längs en spricka i berget förutom den tillrinning som uppenbart kommer underifrån. Vattnet som uppges aldrig sina har tidigare använts vid den intilliggande gården, under senare tid mest för trädgårdsbevattning. TM, N=6256302, E=559353 REFERENS: Lars Larsson

Slipakällan Torsås kommun Skogskälla vid bergknalle. Fakta: Stor källa belägen nedanför en större bergknalle. Temperatur +9,6 o C, ph 6,4 och konduktivitet 0,06 ms/cm. Källdammen i en krökt form är cirka 10 m x 5 m. Diffust avflöde mot intilliggande vattensjukt skogsområde. Källan har en kraftig vattenväxtlighet, speciellt någon form av kransalg och mossa Beskrivning: Källan ligger på Norra Stenbäcks marker alldeles invid gränsen till grannbyn i söder. Från en skogsbilväg följer man cirka 200 m kanten på en höjdrygg fram till en markerad bergklack där källan ligger mott NO. För att hitta källan krävs koordinater eller att den skyltas. Strax intill huvudkällan finns ytterligare en mindre källa direkt intill berget. Historia: Enligt uppgifter i bygden har källan inte sinat på 150 år. Förr användes källan som vattenställe för de betande djuren TM, N=6252043, E=551472 REFERENS: SGU

Halsebo offerkälla Vimmerby kommun Klok-Ingierds källa. Fakta: Bergkällaa i moränsluttning. Distinkt punktkälla med litet källkar 0,5 m diameter och 0,5 m djup. Flöde 0, 5 3 l/s men är svagt vid extremem torka. En samlande s bäck av källkaraktär nedan n sluttningen har ett relativt starkt flöde. Temperatur cirka +7 o C.. Konduktivitet 0,04 ms/cmm och ph 6,5. Beskrivning: Källan rinner fram mellan ett par morän- Källan är skyltad med Klok-Ingierds källa men skylten behöver fräschas upp. Omgivningen ärr storskog med en block precis vid foten av en långsträckt morän-sluttning. fasinerande matta av vitmossa. Från den närbelägna skogsvägen finner man källan enklast genom att följa foten av sluttningen. Historia: Södra vi fornvänner lämnar bl a följande beskrivning. På marker tillhörande Mjöhults by finns en obetydlig källa, nästan omöjlig att upptäcka förr den oinvigde. Men lockande att finna för den som fångats av legenden om den kloka kvinnan Ingierd i Mjöhult, hon som använde sig av denna källa för den verksamhet hon bedrev. Men vem var denna märkliga kvinna som satt så tydliga spår i vår hembygds historia. Den legendariske historiebeskrivaren M. G. Chraelius skriver Om Ingierd i Mjöhults Östergård har man ingen annan berättelse än att hon kunnat ställa tillrätta det som var förkommet. Dock omtalas hon ha brukat något signerii vid en källa på Halsebo marker i Södra Vi socken som ännu kallas OFFERKÄLLA, varför menigheten skulle hållit henne för trollpacka, det hon skulle förnummit och därföre sagt: Jag vet att efter min död lägges hälften av min kropp innanför och hälften utanför kyrkogården, emedann man tror min klokskap icke vara av Gudi, varföre det skall som ett tecken, uppkomma ettt träd på min grav, blir det ett lövträd är min spådomskonst av Gudi, men blir det ett barrträd, då är den av Hin onde. Och skall hennes kropp ha blivit begravd på Södra Vi kyrkogård på sätt hon sagt, varefter en björk på hennes grav upprunnit, vilken sedermera växte och blev ganska stor samt stod kvar på kyrkogården tills för några år sedan och kallades allmänt för Klok-Ingierds och hörde att den kallades som sagt är, samt att det som sagt det för mig, äro ärliga och trovärdiga och säga sig veta avv sanno sago ---- och emedan jag tror, att om någon n efterkommande efter hundrade år, berättar vad vi hört, h lär det förekomma de då levande likaså löjligt och otroligt --- har jag endast velat visa att folk av denna typp har funnits på denna lilla del av jorden. björk. Ändock jag själv sett björken, TM, N=6393810, E=542607 REFERENS: Södra Vi hembygdsförening, Södra Vi fornvänner. M.G. Chraelius Försök till landskaps beskrivning. RAÄ och SGU.

Sju källor Vimmerby kommun Källhorisont med uppdämd källsjö. Fakta: Flödet anges till 10-50 l/s. Beskrivning: En källhorisont som upprinner ur en isälvsavlagring. Belägen strax väster om riksvägen men är inhägnad eftersom den numera används som kommunal vattentäkt. Nerströms källhorisonten har flödet dämts upp till en betydande källsjö Historia: Källan eller källorna har ovanlig kraft. I tings- men numera i folkmun Sju källor. rättsprotokoll redan från 1759 benämns de Skärkällorna Dessa källor svämmade över och avrinningen skedde genom en bäck som följdriktigt heterr Skärbäcken och senare mynnar i Nyllingebäcken. Vattenflödet i bäcken drev tidvis två kvarnar, en s k bykvarn och en enskild vars existenss i flera omgångar hamnade inför tingsrätt. Omedelbart efter dämningen vid gölen fanns en avstängbar ränna avsedd för klädtvätt. Lennart Karlsson minns hur han ofta fick köra byskjuts till detta tvättställe. Sedan 1930-talet används vattnet för kommunal vattenförsörjning. TM, N=6398939, E=546246 REFERENS: Södra Vi fornvänner genom Berit Gunnarsson. SGU.

Södra Vi hälsobrunn Vimmerby kommun Besöksvärd hälsobrunn med bevarad kulturbebyggelse. Fakta: Hälsobrunn som t ex gyttjebad, tvålmassagebad, svavelbad och elektriska ljusbad. Idag drivs brunnsparken och källhuset i hembygds-föreningens regi. Beskrivning: Hälsobrunnn belägen i hembygdspark ken i Södra Vi omedelbart väster om järnvägen. Omfattande kulturbebyggelse som är bevarad inkl brunnshuset. Källan är belägen vid gränsen mellan morängrus och rullstens- grus. Historia: År 1759 fann prosten Arendt Grape en hälsobrunn på Södra Vi bys ägor. Brunnshuset i Södra Vi öppnade 1764 och lockade folk från när och fjärran. Förutom det ursprungliga brunnshuset, som finns kvar än idag, byggdes även badhus, matsalar ochh en brunnspaviljong med gymnastiksal. Brunnen drevss som ett företag tillsammanss av tio bönder på orten. Verksamheten fortsatte i 187 år. Dagarna i den lilla kurorten förflöt stilla och lugnt. Dagarna var väl planeradee och man följde många rutiner för att få en strukturerad vardag. Klockan 06.00 varje morgon gick en trumslagare genom hela Södra Vi för att väcka alla besökare. Det var då dags för dagens första vattenförtäring. Fortfarande på fastande mage var det kl 08.00 dags för morgonbön. Efter det serverades frukost i brunnsrestaurangenn och sedan var det dags med speciellt utvaldaa behandlingar TM, N=6399652, E=547385 REFERENS: Södra Vi fornvänner genom Berit Gunnarsson Lovisa Ingström och Jan Svärd. RAÄ

Uvbergskällan Vimmerby kommun Vattenpaus vid vandringsled. Fakta: Moränkälla i en berg/moränsluttning. Källan rinner fram under ett jätteblock. Avrinningen sker via en distinkt liten bäckravin. Temperatur +4,6 o C, ph 5,0 och konduktivitet 0,03 ms/cm. Flöde cirka 0,5 l/s. l Källkaret 1 x 0,,7 m och 1 m djupt. d Beskrivning: Källan (även benämnd Källebergskällan) ligger i direkt anslutning till en lättillgänglig vandringsled (Smeåna naturstig) norr om Gullringens samhälle, cirka 2 km från byn. Vattnet rinner av i en bäckravin som strax nerströms källan har dämts upp genom ett flätat grenverk, okänt syfte. Historia: Den närmaste omgivningen till källan är storskog med jätteblock som ger en John Bauer-känsla. Källan ligger vid foten av det långsträckta Skomakar- har berget, även kallat Uvberget. Källans läge på norrsidan av berget kan tyda på att det varit en offerkälla. Källor som rann norrut betraktades förr i tiden ha osynliga krafter, som tog med sig det onda hem. Norr ansågs vara hemvisten för det onda ochh om man drack vattnet eller offrade något i källan kundee man bli botad för olika krämpor. På många ställen samlades man förr vid dessa källor på trefaldighetskvällen eller midsommarafton då dess helande krafter var starkare än normalt. Det är säkert källan och berget som har gett torpet Källeberg, som låg intill stigen strax österut, sitt namn. Torpet flyttades dock 1924 ner till Brännebro. Fäthistoria: Jag mötte en äldre man med tillhörande äldre labrador som hade slitna leder. Hunden stannar alltid vid källan, så även idag, och dricker med storr aptit. Synbart uppiggad därav. Månne därför den fortfarande lever och förhoppningsvis klarar sig ännu en tid. TM, N=6407858, E=542703 REFERENS: Södra Vi fornvänner genom Berit Gunnarsson. RAÄ.

Vagelhem offerkälla Vimmerby kommun Offerkälla med historia. Fakta: Moränkälla i ett utströmningsområde i en slänt. Brunnsringar uppströms källan för överledning till Vagelhems gård (uppmätt kapacitet 10 m 3 /tim)./ Flöde 3-10 l/s men vid extrem torka svagt. Avrinningen sker via en distinkt liten bäck. Temperatur +7 o C, konduktivitet 0,06 ms/cm och ph 6,5. Källdamm 2,5 x 2, 5 m och 0,5 m djup. Beskrivning: Källan ligger i anslutning till en mindre skogsväg vid foten av en brant, blockrikk moränsluttning ett mycket stort block och flera mindre block omkring källan. Källan hålls väl rensad. Historia: Källan anges vara den starkaste av de i Södra Vi socken kända offerkällorna. En av Vagelhems tidigare ägare, Edvin Petersson, har i en tidningsintervju berättat, att han ibland i sin barndom, då han kände sig opasslig, kunde få en slant för att gå till källan och där önska sig hälsan åter. Källans vatten hade tydligen namn om sig att vara välsmakande. Anita Pettersson, husmorr på Vagelhem, har hört sin farmor berätta, att då hon var i tjänst som kallskänka hos familjen Nordström påå Ålhult, oftaa blev skickad till källan för att hämta kaffevatten. T o m berättas att en äldre Flaka-bi källan vid Vagelhem. Han tog sin moped och en vattenkruka, åkte till källan och hämtade vatten att tydligen också kände till det goda vattnet koka sitt kaffe på. Själv berättarr Carl-Erik Svensson att han var med omm att i sällskap med ett gäng sjätteklassare från Brännebroskolan och inför en förestående kvalmatch för Gullringens fotbollsgrabbar kunna k tömma sin medhavdaa portmonnä på 10-öringar, tillräckligt många för att varje elev skulle få sin, och gemensamt önskadee Gullringseger. Men den gången räckte inte källans magiska kraft, det blev nederlag. TM, N=6406466, E=544075 REFERENS: Carl-Erik Svensson och Södra Vi krönikan. SGU.

Fler besöksvärda källor Vimmerby kommun Nedan har sammanställts ytterligare några källor som på allmänna grunder be-traktas som sevärda besökskällor eller med annat intresse Kulturkällor: Pyskekällan Vid V Låxbo finns i en spännande kuperad skogsterräng, blåsippsbacke i vår-tid, en ravin med omfattande utströmningsområde som avrinner via en gemen-sam bäck i ravinen. I Södra Vi-krönikan skriver makarna Einerstam om en trollpacka, Pysket, som bodde i den närbelägna Pyskekullen. Hon var fager och skön och ville locka manfolk med sig in i kullen. Koordinater Sweref 99 TM N6403142, E543246. Gertruds källa Distinkt bergkälla i anslutning till vandringsleden vid Djupdalsberget öster om sjön Krön. En sägen berättar om vallflickan Gertrud som fann källan med det livgivande vattnet till sig och sin boskap. Koordinater Sweref 99 TM N6399816, E551668. Skillingarum Äldre källområde i vilket numera Åbro bryggeri genom brunnar sedan 1856 hämtar en del av vattnet till ölbryggningen. Det var löjtnant Per W Luthander som hittade en lämplig byggnad bredvid källan med sitt rena vatten. År 2011 höll Källakademin sitt årsmöte i bryggeriets tyskinspirerade restaurang. Koordinater Sweref 99 TM N6391783, E549525.

Dynestad Västerviks kommun Källa med spänning. Fakta: Distinkt punktkälla från grusavlagring på berg. Torr under det extrema torråret 2013 men 0,5-3 l/s enligt SGU. Temp + 5,6 o C och konduktivitet 0,01 ms/cm. Källkar 1 x 1,5 m och cirka 0,33 m djupt. Beskrivning: Källan belägen strax öster om byvägenn och uppströms en bäck som även matas med vatten från ett omfattande utströmningsområde med al. Källan har en styrning med en ekstock. Historia: Enligt bondens information brukar källan aldrig torka ut. Möjligen kan en grustäkt ner till t berg uppströms källan ha påverkan flödet men mer troligt beror det på den extrema torkan under 2013. Enligt berättelser fick drängen på säteriet i Ankarsrum ro över sjön tilll källan för att hämta frisktt vatten. Ett häftigt åskväder gjorde att han fyllde dunkarna med sjövatten utan att tala om det. Ingen märkte dock detta oskick. TM, N=6397448, E=576661 REFERENS: Ankarsrums A hembygdsförening genom Donald D Öfverberg. SGU.

Hulthorva Västerviks kommun Vårdad källa högt belägen på åssida. Fakta: Åskälla belägen högt upp på en mäktig rullstensås. Temperatur +7,44 o C. Konduktivitet 0,04 ms/cm och ph 6,0. Källkar dockk utan synligg avrinning 2013. Gråfärgat vatten. Beskrivning: Källan som är belägen ungefär halvvägs upp på den cirka 30 m höga rullstensåsen har en tydlig avflödesfåra som dock var torrlagd 2013. Källan är stensatt för att säkerställa hämtning av vatten. Oklart vad det är i åsen som trycker upp vattnet till källan. Intressant undersökningsområde. Potential för fortsatt vård. Historia: Källan vårdas och har försetts med en öppen överbyggnad för att förhindra skräp att ansamlas. En äldre ledning antyder att källans vatten tidigare med självtryck letts till mangårdsbyggnaden och ladugården på andra sidan den nedanförliggande åkern. TM, N=6407011, E=573880 REFERENS: Rune Oppgården.

Klara källa Västerviks kommun Källa med museal potential. Fakta: Källdammm om cirka 5m 2. Temperatur +8,6 o C. Konduktivitet 0,06 ms/cm ochh ph 6,1. Avrinning genom bräddning från källdammen. Flöde 0,5-3 l/s enligt SGU. Beskrivning: Källan är belägen i anslutning till ett äldre brygghus, klapphus/bykhus och vid användning av dessa avleds källans vatten via dessa. Källan är delvis stensatt och har ett djup av cirka 1,5 m. Stor potential för vård om de gamla vattenanknutna byggnaderna också kan ställas i skick. Historia: Författaren Ada Rydström skriver s Vid Klara källa var dopkällan, där Loftaborna läto sig kristnas och där de förut och även långt efteråt offrade åt de gudomligheter, vars hjälp de behövdee i ena eller andra fallet. Där offrade bondenn ett mynt till Frey, årsväxtens gud, dit bar modern en offergärd för återvinnande av sitt barns hälsa. Kyrkans vigvatten hämtades ur källan. TM, N=6424326, E=583819 REFERENS: Rune Oppgården. SGU.

Källvik Västerviks kommun Povel Ramels Sorglösa brunn. Fakta: S k Surbrunn Beskrivning: Källan är en hälsokälla belägenn vid strandkantenn vid det nuvarande havsbadet och med flera äldre byggnader bevaradee i brunnsmiljö. Inom området finns flera andra källor. Historia: Redan på 1700-talet vallfärdade folk hit för att dricka av källans järnrika vatten. Hälsokällan ligger inne i en liten paviljong med ett litet museum, som bl a visar att Källvik är förebilden till Povel Ramels Sorglösa brunn. 1872 anlades badhus och brunnsalong, 1877 det första badhotellet och på 1890-talet ett flertal trävillor. Under andra världskriget blev brunnen förläggning för baltiska flyktingar och 1948 semesterhem för anställda vid Facit i Åtvidaberg. När gamla offerkällor från hedendomenn i kristen tidd togs upp i en källkult gavs källorna ofta ettt namn efter något helgon. Vid källorna samlades folk natten före helgonets dag och på trefaldighetsnatten samt under midsommar- den sjuka kroppsdelen i vattnet för attt sedan offra mynt natten. Under ceremonier drack man ur källan och badade och andraa metallföremål. Inledningsvis efter reformationen ansågs dessa sedvänjorr som kätterii och motarbetades. Denna inställning ändrades emellertidd när läkarna under 1600-talet kom underfund med järnvattnets hälsobringande egenskaper. Bristen på läkare var vidd den tiden emellertid skriande. I aktuellt distrikt i norra Kalmar län fanns sålunda bara en ända, provinsialläkar ren i Vimmerby. Landshövdingen i Kalmar län skrev såå sent som 1837-41: Också anlitas Läkaren sällan av allmogen, vartill orsaken torde finnas, dels uti det stundom långa avståndet till Läkarens station, dels uti fruktan för den kostnad, somm begagnande av Läkarebiträde L skulle medföra, dels uti den ännu hos en dell av allmogenn rådande övertygelsen, att Läkekonsten uti de d flesta, i synnerhet uti medicinska fall ingenting kan uträtta. I en handbok förr brunnsgästerr från år 1803 finns en rad sjukdomar uppräknade, som alla lyckeligen botas eller åtminstone lindras med Mineralvattenn och därav tillredde bad : gikt g och reumatiska plågor, mellankoli, hypokondri, stenplågor, fördärvad matsmältning, podager, lamhet, nervsjukdomar, hysteriska krämpor, blodflöden, förstockade vätskor, oförmögenhet hos karlarna och ofruktsamhet hoss kvinnorna, trög hörsel, svag syn m fl. TM, N=6418093, E=601819 REFERENS: Länsmuseet i Kalmar, Källvik - en småländsk brunns- och badort..

Källåker Västerviks kommun Stark källa vid isälvsterrass. Fakta: Utströmningsområde med punktkälla i kanten av en isälvsterrass. Flödet F anges av SGU till 0,5-3 l/s vilket torde vara en underskattning eftersom flödet var betydande trots den d extrema torkan 2013. Beskrivning: Källan, som är belägen i en vacker ek- och björkdunge, är en del av ett cirka 200 m långt utströmningsområde i kanten av en mäktig isälvsavlagring (terrass och kullar). I utströmningsområdet finns en cirka 10 m klar vattenspegel där huvudkällan rinner fram. Uppströms källan har den närliggande gården anordnat en brunn med diametern 1,8 m med intilliggande pumphus. Historia: I hela den intilliggande dalgången mellan isälvsavlagringen och en bergrygg på motsatt sida förekommer omfattande källtorvbildning som delvis brukas. Källan har ett betydande intresse, speciellt i den vackra ekmiljön, trots attt gårdens vattentäkt är belägen direkt uppströms källan. TM, N=6391343, E=577221 REFERENS: SGU