Omvärlden, regionen och Ängelholm. Kraftsamling Ängelholm 7 juni 2010 Roland Lexén



Relevanta dokument
Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Hur skapas tillväxt lokalt? Svensk Tillväxtstrategi Akademi Norr 15 december 2011 Roland Lexén

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

- vad kan bidra till en ökad tillväxt i Örebro län?

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Statistikinfo 2015:01

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Pressmeddelande. december 2013

Krydda med siffror Smaka på kartan

Halland bästa livsplatsen! Kommunikationernas betydelse för tillväxten

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Foto från föreningen Haverdalsbyn

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Statistikinfo 2019:01

Det ekonomiska läget Göran Grahn

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Företagarpanelen Q Hallands län

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Företagens villkor och verklighet 2014

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Statistikinfo 2018:01

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Nätverk Etablering av nyanlända

Företagens villkor och verklighet 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Ranking av företagsklimatet Läs mer på

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

Statistikinfo 2017:01

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Statistikinfo 2016:02

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Arbetslösheten är på väg ner

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Demografins regionala och kommunala utmaningar

Befolkningsutveckling 2016

Företagens villkor och verklighet 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Statistikinfo 2014:03

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av november 2012

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport kvartal Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Företagens villkor och verklighet 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Företagarpanelen Q Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län

Företagens villkor och verklighet 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Lokalt företagsklimat Ranking 2017

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Transkript:

Omvärlden, regionen och Ängelholm Kraftsamling Ängelholm 7 juni 2010 Roland Lexén

Arena för Tillväxt är ett samverkansprojekt mellan privata och offentliga aktörer som syftar till att främja och stimulera lokalt och regionalt tillväxtarbete genom i första hand kunskapsförmedling och processtöd.

Malmö Årets Tillväxtkommun 2009 Leksand Växjö Vaggeryd Karlskrona Mölndal Linköping Göteborg Solna Åre Eskilstuna Umeå Malmö "Malmö stad har på ett konsekvent och målmedvetet sätt arbetat för att bli en attraktiv knutpunkt i Öresundsregionen. Satsningar på infrastruktur i regionen har vidgat arbetsmarknaden och sammanfogat Skåne och Själland. Staden har under ett par decennier genomgått en kraftfull och medveten strukturomvandling av både näringsliv och den fysiska miljön. Näringslivet har diversifierats och utvecklats samtidigt som samhällsbyggandet utgjort en viktig kraft för stadens omvandling. Staden vågar utmana och sticka ut för att sätta varumärket Malmö på kartan. Malmö Högskola har under sina drygt 10 år etablerat sig som en naturlig part tillsammans med regionens näringsliv och staden. Högskolan utgör en viktigt del i satsningen på att bygga en kunskapsmiljö. Trots stora sociala utmaningar har Malmö utmärkt sig genom höga ambitioner för integration och kulturell mångfald. En viktig del av framgångarna för Malmös utveckling står att finna i det politiska ledarskapet. Ett ledarskap som pragmatiskt kombinerat ett regionalt perspektiv över nationsgräns med ett lokalt fokus."

Hållbarhet

Kartan ritas om Det är svårt att missta sig på symboliken när Tatas lansering sker just hemma i Indien. Budskapet är tydligt: det är inte längre i USA som bilbranschens framtid avgörs det är i Asiens blomstrande ekonomier. Tillväxten finns där, precis som morgondagens vinnare. Källa: Veckans Affärer 7 febr 2008 Tata Nano kostar bara 100 000 rupier, ca 17 000 kr. Under våren 2008 köpte Tata de brittiska prestigemärkena Jaguar och Land Rover från Ford.

Omvandlingstakten tilltar Ekonomisk utveckling under de senaste tvåhundra åren kännetecknas av en ständigt ökande specialisering och en oupphörlig utveckling mot ett allt större kunskapsinnehåll i varje produktionsmoment. Mycket talar för att vi åter står inför en period av mycket stark omvandling av svensk ekonomi. Det som nu händer i världsekonomin saknar troligen motstycke i ett historiskt perspektiv. Källa: Nuteks Årsbok 2008

Länsvis varselstatistik januari 2008 -april 2010 Lokala och Regionala läget Stora lokala och regionala variationer Tvärbroms i vissa industribranscher, ex fordonsindustrin Vissa små- och medelstora kommuner med ensidigt näringsliv drabbas hårt Antal Antal varsel/ Län varsel 1000 sysselsatta Gävleborgs Län 8 887 70,7 Blekinge Län 4 764 68,0 Västernorrlands Län 7 298 64,2 Västra Götalands Län 45 482 59,7 Jönköpings Län 10 042 59,4 Örebro Län 7 472 58,0 Kronobergs Län 5 334 57,0 Söderm anlands Län 6 343 56,9 Jämtlands Län 3 420 56,8 Västerbottens Län 6 822 56,3 Kalmar Län 5 614 52,4 Värmlands Län 6 323 52,2 Västmanlands Län 5 823 51,6 Östergötlands Län 9 619 50,7 Norrbottens Län 5 357 45,9 Skåne Län 24 148 45,1 Stockholms Län 44 142 42,6 Dalarnas Län 5 275 41,2 Uppsala Län 4 977 36,3 Hallands Län 4 524 36,0 Gotlands Län 800 30,8 Riket 222 466 50,7 Källa:Arbetsförmedlingen

6 Gap: arbetade och potentiella timmar Tusentals arbetade timmar Ekonomirapporten. Maj 2010

Arbetslöshet bland ungdomar 18-24 år, maj 2008-mars 2010 Antal Procent 100 000 90 000 80 000 Antal arbetslösa Andel arbetslösa 12 10 70 000 60 000 8 50 000 6 40 000 30 000 4 20 000 10 000 2 0 0 Maj 2008 Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari 2009 Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari 2010 Februari Mars Källa: Arbetsförmedlingen. I arbetslösa ingår här arbetslösa + sökande i program med aktivitetsstöd

Arbetslöshet April 2010, antal och procent Kommun 16-64 år 18-24 år Nivå Förändring Nivå Förändring april10 maj08-april10 april10 maj08-april10 Ängelholm 7,0 (1691) +123% 13,8 (456) +206% Skåne 7,1 (56305) +110% 10,4 (12102) +200% Riket 6,8 (411578) +111% 10,5 (91027) +186% Källa: Arbetsförmedlingen. I arbetslösa ingår här arbetslösa + sökande i program med aktivitetsstöd

Förändring av privat sysselsättning

Förändring av antal sysselsatta i riket Antal sysselsatta 4500000 4400000 4300000 4200000 4100000 4000000 3900000 3800000 3700000 3600000 3500000 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Kommunernas dubbla uppdrag TILLVÄXT VÄLFÄRD men vad är näringslivets roll?

Källa: SKL, Ekonomirapporten 2009 Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2008, 475 Mdkr

Utgångspunkter för en kunskapsekonomi Grundläggande strukturer för regionala kunskapsekonomier: - En stark kunskapsbas med kvalificerad forskning/ utbildning och en diversifierad och mångsidig ekonomi. -Ett visst befolkningsunderlag i regionen och en god tillgänglighet lokalt/regionalt och med omvärlden. - Vidare krävs en hög attraktivitet för befolkningen, inte minst "kunskapsarbetare" förutsätter hög livskvalitet. Källa: Skaraborg och Kunskapsekonomin, Tomas Ekberg, 2007

Regional konkurrens och samverkan i en ny ekonomisk geografi Nya ekonomiska geografin - befolkningstäta miljöer (befolkning, sysselsättning, lönesummor, ohälsotal, statens budget) Beskriver en förändrad situation - avreglerade marknader och produktivitetsutveckling - ökat kunskapsinnehåll i varor och tjänster - specialisering är vägen - Moore s lag (fördubbling av antalet transistorer på 18-24 mån) innovationer o entreprenörskap blir allt viktigare Regionförstoring, genom förtätning eller geografisk vidgning Från råvaror och fysiskt kapital till kunskap och information som kritiska nyttigheter. Platsernas attraktivitet attraherar individer och kapital

Ängelholm Land och hav, Liv och lust Linköping - där idéer blir verklighet! Falkenberg: varje gång Falkenbergs kommun omtalas så ska namnet Falkenberg associeras med det goda livet. En vänlig kommun med stor öppenhet som sörjer för att alla ska kunna få ut mesta möjliga av tillvaron. Och må bra. Botkyrka långt ifrån lagom Fagersta här får du livstid Skurup - When in Europe don't miss Skurup Värnamo allt är möjligt Vilka förväntningar uppfattas som självklara? Vad är unikt? Är det känt? Vilka är konkurrenterna?

Vad säger forskningen? Vinnarna i den ökande konkurrensen mellan städer och regioner är platser som uppfattas som attraktiva och som förmår dra till sig ekonomiska aktiviteter och människor. Förlorarna däremot utgörs av platser som lever kvar i det gamla industrisamhällets mentalitet och struktur. (Florida, 2006) Ett antal platser i Sverige har lyckats koppla kreativitet, kultur och upplevelser till ett varumärke, ex musikkommunen Hultsfred, ishotellet i Jukkasjärvi, skidåkning i Åre, filmstaden i Trollhättan samt glasriket i Småland. (KK-stiftelsen, 2002) Människor med kunskap och kompetens är kanske den viktigaste förutsättningen för välstånd. Framgångsrik regional utveckling äger rum där de kreativa människorna finns. (Törnqvist, 2004) När de grundläggande förutsättningarna (infrastruktur, kommunikationer, kvalificerad arbetskraft) för att skapa ett gott företagsklimat redan är tillgodosedda, då blir det de kulturella lokaliseringsfaktorerna som lockar. (Lindeborg, 1991)

Sveriges Nya Geografi? Unga flyr landsbygden Flyttning uppåt i ortshierarkin Allt fler kategorier av unga flyttar - allt färre stannar De flyttar inte tillbaka Källa: Vad vill ungdomarna, docent Simon Lindgren, Umeå Universitet

Flyttmönster (1) Vanligaste flyttorsak 20-35 km + 150 km - bostad (35%) - arbete o studier (54%) - sociala skäl (24%) - sociala skäl (25%) - arbete o studier (21%) - boendemiljö (10%) - boendemiljö (17%) - bostad (6%) Totalt - arbetsskäl (26%) - sociala skäl (24%) - utbildning (17%) - bostad (16%) - boendemiljö (12%) Källa: Vinnova 2010:08, Arbetsmarknadsrelaterade flyttningar i Sverige, Niedomysl & Malmberg. 5000 svarande under 2006.

Flyttmönster (2) Bland de långväga flyttningarna flyttar nästan 50% av ungdomarna (18-25 år) för studier och nästan 20% för arbetsskäl För gruppen 26-37 år flyttar cirka 50% för arbete och 10% för studier I den äldsta åldersgruppen 60-74 år flyttar 40% av sociala skäl Det är vanligare att män flyttar pga arbete jämfört med kvinnor, som i sin tur flyttar pga av sociala orsaker Källa: Vinnova 2010:08, Arbetsmarknadsrelaterade flyttningar i Sverige, Niedomysl & Malmberg. 5000 svarande under 2006.

Flyttmönster för nyutexaminerade Två efter examen har cirka 35% flyttat från den LA där de slutförde sina studier Sannolikheten för flytt efter examen minskar med storleken på högskoleregionen De som flyttat för att börja studera och flyttat under studietiden flyttar också i större utsträckning efter examen Flytt efter examen leder till betydande och bestående effekter på årsbruttolönen Källa: Vinnova 2010:08, Geografiska villkor för produktivitet och sysselsättning. Lindgren & Holm

För mig är allt möjligt! Önskad sysselsättning, 18-30 år Kommun/landsting, Stat, Egen företagare, Mindre företag, Större företag Egen företagare, 34% Anställd i mindre företag, 32% Anställd inom staten, 4% Anställd i kommun/landsting, 8% Anställd i större företag, 22% Källa: Nuteks Årsbok 2007

Befolkningsförändringar 1990-2009 Under perioden 1990-2009 har befolkningen i Sverige ökat med ca 750 000 personer, ca 9 procent. Under samma period har befolkningen i Stockholms län ökat med 378 000 personer, Västra Götaland har ökat med 128 000 personer och Skåne med 162 000 personer. Totalt 668 000 personer, motsvarande knappt 90 procent av totala ökningen Storstadsregionerna tillväxt blir alltmer påtaglig. Inte på bekostnad av övriga regioner utan som en konsekvens av samhällets utveckling.

Befolkningstillväxt 2009-2025, 18-64 år Befolkningstillväxt kommuner, 18-64 år 2009-2025 totalt 9,6 till 17 (24) 0 till 9,6 (60) -10 till 0 (78) -20,1 till -10 (97) -37 till -20,1 (31) Källa: SCB

Antal 40 000 Befolkningsutveckling 2009 38 000 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 Befolkningsutveckling Ängelholm 1950-2009 Födda - Döda = Födelsenetto 398 380 18 Inflyttade - Utflyttade = Flyttnetto 1796 1578 218 Bruttoflöde 4152 personer, ca 11 procent 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2009 Total befolkning 23 069 24 557 26 115 29 813 34 149 37 312 39 083

- Medel andel 0-6 åringar - Medel andel 7-17 åringar - Medel andel 18-24 åringar - Hög andel 25-44 åringar - Låg andel 45-64 åringar - Medel andel 65-79 åringar - Något hög andel över 80 år

Antal näringar 800 Antal näringar och befolkningsstorlek i lokala arbetsmarknader 2006 Antal näringar och befolkningsstorlek i lokala arbetsmarknader 2003 700 Malmö-Lund LA 600 500 400 300 200 100 0 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Befolkningsstorlek (log) Källa: Specialbearbetning av RAMS, SCB, Temaplan (ingår i Tyréns AB)

Index, 100=Riksgenomsnitt 200 Årlig tillväxttakt i hushållens lönesumma år 2003-2008 200 180 Åre 6,7% 180 160 160 140 140 120 * Falkenberg, Kungälv 4,2% 120 100 3,6% *Ängelholm 3,4% Båstad 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 Bengtsfors 0 50 100 150 200 250 300 0,3% Antal kommuner 0

12,9 Gävle, 6,3

12,9 Gävle, 6,3

Gävle

3,3 0,9

Störst arbetsinpendling till Ängelholm från: 1. Helsingborg 2. Båstad 3. Klippan 0,9

Störst arbetsutpendling från Ängelholm till: 1. Helsingborg 2. Båstad 3. Åstorp 0,9

Ledarskap i lokalt och regionalt utvecklingsarbete Utarbeta en gemensam vision och gemensamma strategier utifrån en omvärldsanalys kommunen som spelledare? Identifiera tillväxtbranscherna och eldsjälarna Öka samverkan mellan kommuner. Inte bara driftssamverkan utan också utvecklingssamverkan mellan kommuner, näringsliv, stat och det civila samhället. Tänk regionalt! Fördela arbetet och utse spelledare. Alla kan inte gör allt! Fokusera på ledarskapet, det samlade. Skapa arenor, mötesplatser. Kommunicera! Arbeta med förhållningssätt och anda. Agera! Uthålligt! Men var inte rädda för att ompröva och ändra strategierna.

Stötestenar att vara vaksam på! Revir, prestige, historik, kultur, anda Bristande insikt hos ledning och i regionen, bristande ledarskap, brist på kunskap, för mycket sysselsättning/ förvaltning/bevarande, för lite omställning - tillväxt För lite kris!? Oklara förväntningar, mål, strategier och arbetssätt Otydlig ansvars- och rollfördelning

Källa: DN 25 februari 2010

Sammanfattning Allt hårdare konkurrens för det svenska näringslivet på den globala marknaden (alla branscher, snabbare, kraftfullare) Fortsatt storstadskoncentration - tydligt samband mellan befolkningsstorlek och ekonomisk tillväxt. Stora utmaningar väntar Behov av investeringar i infrastruktur i ett regionalt perspektiv Betydande arbetskraftsbrist inom vård, pedagogik och teknik/naturvetenskap behov av invandring Påfrestningarna på den kommunala ekonomin och välfärdsystemen ökar. Endast möjligt att skattefinansiera en oförändrad standard i de offentlig välfärdssystemen. På sikt krävs nya lösningar för finansiering av välfärdstjänster. Behov av sektorövergripande samarbete lokalt och regionalt

TACK! www.arenafortillvaxt.com

Uppgift Delar ni bilden? Kommentera, komplettera, korrigera! Förbered kort återkoppling i samtalsform Börja summera upp samtalet!