Strategi för Eslövs bibliotek På väg Antagen av kommunfullmäktige den 26 september 2005
Innehållsförteckning På väg...4 Omvärlden...4 Våra värderingar...5 Vår vision...5 Våra roller...6 Mötesplats...6 Kunskapscentrum...7 Kulturcentrum...7 Strategier och prioriterade områden...7 Brukarna...8 Biblioteksstrukturen...8 Lokaler...9 Samlingar...9 Personal... 10 IT... 10 Logistik... 10 Samverkan... 11 Förskolan... 12 Skolan/Gymnasie- och vuxenutbildning... 12 Högskola... 12 Folkbildning... 12 Vård och omsorg... 12 Samhällssplanering... 13 Turism... 13 Företag... 13 IT-partnerskap... 13 Så vill vi arbeta... 14
På väg Moderna kommunikationer har varit grunden för Eslövs utveckling. Så kommer det också att vara framöver. Anslutningen till järnvägs- och motorvägsnäten och närheten till stora flygplatser ger grunden, men kopplingen till informations- och kunskapsnäten kommer att bli allt viktigare i takt med att all samhällsutveckling blir mer och mer kunskapsberoende. Biblioteken i Eslöv utgör som mötesplatser, med sina samlingar, den samlade kompetensen hos personalen och sina IT-resurser en viktig informations- och kunskapsresurs för medborgarna, för företagen och för myndigheterna i kommunen. Omvärlden Eslövs befolkning har lägre utbildning än riksgenomsnittet. Det sker en nettoutpendling av arbetskraft från Eslöv till andra kommuner. Näringslivet är varierat med en viss tyngdpunkt i industriproduktion. Prognoserna för den framtida utvecklingen pekar mot en successiv, balanserad befolkningsökning men utan några dramatiska förändringar. Av befolkningen är 11,5 procent födda utanför landet vilket är några procentenheter lägre än genomsnittet i Skåne. Vi lever redan i ett kunskapssamhälle. Konkurrenskraften, både individens och samhällets, är nära kopplad till kompetensnivån. För att stärka Eslöv och dess invånare kommer det att krävas att kommunen kan bidra till att öka medborgarnas kompetenser kontinuerligt. Biblioteken är en del av kunskapens infrastruktur, och bra bibliotek är en viktig del av kommunens strategier för kompetensuppbyggnad. Vi lever också i ett samhälle där vi konkurrerar om upplevelser och uppmärksamhet. Det finns ett enormt utbud av konsumtions- och upplevelsemöjligheter. Redan idag ägnar vi oss åt mediekonsumtion mer än sex timmar om dagen i genomsnitt. På denna arena konkurrerar biblioteken med det samlade medieutbudet och med alla andra upplevelsemöjligheter. Biblioteken måste ha en stark och tydlig profil för att synas. De måste finnas nära medborgarna och vara öppna och tillgängliga för att inte slås ut av alternativ som ofta bara befinner sig på en knapptrycknings avstånd. Under överskådlig tid kommer det att råda en mycket hård konkurrens om de kommunala resurserna. Även om biblioteken tillhör de lagstadgade uppgifterna, måste de vara mycket effektiva för att försvara sin ställning. En tydlig, fokuserad strategi är ett medel för detta. 4
Våra värderingar Biblioteken ska ha en stark lokal förankring och finnas inte bara i kommunens tätort utan också i lokalorterna. De ska finnas nära och vara öppna och tillgängliga för alla brukare. Funktionshinder ska inte vara ett informationshinder och därför ska tillgänglighet för alla prioriteras. Biblioteken ska ge fri tillgång till läsupplevelser och kunskapskällor, både traditionella tryckta medier och digitala, och en kunnig och serviceinriktad personal ska vägleda brukarna med stor respekt för deras integritet. Biblioteken har ett långsiktigt ansvar för systematiseringen, kvaliteten och relevansen i sina medier och digitala informationsresurser. Det ska vara lätt att hitta det man söker, lätt att få tag i det och man ska kunna lita på innehållet. Biblioteken formas av samspelet mellan brukarna och biblioteket. Lokaler, samlingar, kataloger, databaser, informationsteknik, webbtjänster, transporter och så vidare ska anpassas efter brukarnas behov och önskningar. Personalen ska vara lyhörd för omvärldens förändringar och nya krav. Biblioteken ansvarar för kvalitén och relevansen i samlingarna samt att tjänsteutveckling sker. Vår vision Biblioteket är en mötesplats och ett kunskapscentrum. Det bidrar till att barn och unga kan optimera sina utvecklingsmöjligheter genom att de får träna sitt språk och utveckla sin fantasi, sin nyfikenhet och sitt kritiska omdöme. Biblioteket är öppet för alla medborgare för läsupplevelser, kulturmöten, kunskapsuppbyggnad och bildning. Biblioteken samspelar med alla utbildningsinstitutioner. Genom bibliotekens regionala, nationella och internationella nätverk får alla tillgång till de universella informationsresurserna och den samlade kompetensen. Ett aktivt uppsökande arbete är viktigt för att nå presumtiva biblioteksbesökare. Detta arbete ska ske i samverkan med andra förvaltningar och organisationer. Denna vision förverkligas både som nätbaserat bibliotek med ett rikt utbud av tjänster som man får tillgång till överallt och dygnet om och som ett bibliotek som man kan besöka. 5
Våra roller Vi har formulerat vår vision och våra värderingar ovan. Det är inom dessa ramar vi kommer att utveckla bibliotekens framtida roller, som mötesplats, kunskapscentrum och kulturcentrum: MÖTESPLATS BIBLIOTEK Mötesplats Biblioteket som mötesplats definieras både genom sina lokaler och genom sitt innehåll. Det ska vara lustfyllt och spännande att gå till biblioteket och använda bibliote- KUNSKAPS- CENTRUM KULTUR- CENTRUM ket på nätet. Biblioteket ska vara synligt och inbjudande. Det ska finnas många skäl att gå till biblioteket: för att låna, läsa, lyssna och se, för att delta i evenemang och debatter, för att studera och producera och för att möta människor. Biblioteken ska inbjuda till möten mellan kulturer och aktivt arbeta för att alla får tillgång till information och kulturella upplevelser oavsett etnisk bakgrund eller språk. De webbaserade tjänsterna kompletterar och stöder dessa erbjudanden. Samlingarna och de digitala resurserna utgör grunden. Bokhyllorna tar mindre plats och samlingarna förtätas. Nyutkommen litteratur och olika teman exponeras generöst. Utlåning och återlämning sköts med självbetjäning. Personalen vägleder brukare och planerar och genomför aktiviteter. Biblioteket breddar sina kompetenser med tonvikt på förmedling, marknadsföring, producent- och kulturpedagogroller med mera. 6
Kunskapscentrum Som kunskapscentrum ger biblioteket tillgång till all den kunskap som finns tillgänglig i tryckta eller digitala medier, antingen direkt i de egna samlingarna eller genom samarbete med andra bibliotek. Lokalerna, skyltningen, informationspunkter, mediernas systematiska uppställning på hyllorna, den datoriserade bibliotekskatalogen, digitala samlingar och informationsresurser samt webbaserade tjänster allt ska hjälpa användaren att hitta rätt. På biblioteken finns gott om arbets- och studieplatser och teknik för samla in, lagra, strukturera och presentera kunskap. Personalen har kunskap om informations- och läroprocesser och undervisar om informationskompetens. Det finns ett nära samarbete mellan skolan och biblioteket, och biblioteket har också en klar bild av vilka behov som finns bland studenter, vuxenstuderande och dem som mer informellt fördjupar sig i olika ämnesområden. Kulturcentrum Som kulturcentrum är biblioteken en del i ett större partnerskap med förskolan och skolan. Utveckling av barns språk, fantasi, kreativitet och nyfikenhet är det gemensamma temat. Både förskolan och skolan använder det rika material som finns på biblioteket och biblioteket är också en plats för barns möte med berättande, drama, musik och andra konstnärliga upplevelser. Biblioteket erbjuder också olika slags kulturarrangemang för vuxna, både i egen regi och i samarbete med kommunens övriga förvaltningar, föreningar och övriga aktörer. Bibliotekens viktiga uppgift att erbjuda läsupplevelser och arbeta lässtimulerande samt läsfrämjande gäller alla. Vår utgångspunkt är att dessa roller går att förena men att det kräver tydliga strategiska beslut och ett kontinuerligt utvecklingsarbete i våra bibliotek. Strategier och prioriterade områden En strategi är en samordnad utvecklingsplan. Tidsperspektivet är tio år och våra bedömningar omfattar alltså perioden 2006 2015. Vi har två övergripande strategier för att förverkliga bibliotekets roller: o Strategiska bedömningar av bibliotekets utveckling i ett tioårsperspektiv. o Samverkan med andra aktörer. 7
Bibliotekets olika roller bestäms av hur biblioteket disponerar sina samlade resurser. Det krävs en analys av brukarmönstren och av biblioteksstrukturen som helhet. För att klara de krav som ställs av de olika rollerna måste lokalerna ha större fria ytor och kunna användas mer flexibelt. Samlingarna förtätas och får sin framtida tyngdpunkt i facklitteratur och digitala resurser, e-böcker och så vidare samt i medier för barn. Personalens kompetens breddas och fördjupas som kunskapsnavigatörer och kulturproducenter, förmedlare och pedagoger. Informationstekniken utvecklas till ett överallt och alltid tillgängligt internetbibliotek med tillträde inom ramen för den behörighet bibliotekskortet ger. I logistiken skapas smarta flöden för beställning och leverans, självbetjäning och så vidare. Våra strategiska bedömningar för vart och ett av dessa områden och för biblioteksstrukturen som helhet utifrån principen att biblioteksverksamheten ska formas av brukarna och det faktiska utnyttjandet inom ramen för de roller vi definierat: Brukarna o Befolkningsutvecklingen ökar. De äldre blir fler. Förändringar sker i befolkningssammansättningen avseende språk- och etnisk tillhörighet. Utbildningsnivån stiger och andelen med högskoleutbildning blir väsentligt större. o Biblioteksanvändningen ändrar karaktär. Biblioteken kommer att förbli attraktiva ställen att besöka, men biblioteket blir också en plattform för nätbaserade tjänster som är tillgängliga överallt och alla tider på dygnet. o Biblioteket utvecklar metoder för att kontinuerligt undersöka och stämma av bibliotekets tjänster mot omvärlden, brukarvanor och så vidare. 8 Biblioteksstrukturen o Biblioteksstrukturen ska följa kommunens utveckling, inte minst i demografiskt hänseende. Frågan om biblioteksservice bör aktualiseras i samband med ökad inflyttning och planerad utbyggnad. o Huvudbiblioteket profileras som kultur- och kunskapscentrum och mötesplats. De övriga biblioteken ska fungera som lokal mötesplats och kulturcentrum med tonvikt på barn och unga. o Biblioteken utanför själva tätorten bör integreras och drivas i samarbete mellan bibliotek och skola.
o En utvärdering av den uppsökande verksamheten bör ske. o Genom bibliotekets webbaserade tjänster kan man beställa och reservera medier. Detta material ska kunna levereras till önskat bibliotek eller till ett nät av hämtställen i kommunen. Lokaler För varje bibliotek utarbetas en plan för ny lokaldisposition; genom en gallring och förtätning av samlingarna skapas större fria ytor med plats för fler sitt-, studie- och arbetsplatser för besökarna och möjlighet att skapa plats för scen och utställningsyta. o Fler studie- och arbetsplatser för besökare. o Ytor för evenemang och utställningar med mera, scen, scenteknik med mera. o Informationsdiskarna blir servicepunkter. o Öppethållandet blir mer varierat utifrån brukarnas behov. o Biblioteken synliggörs genom bättre skyltning. Samlingar Bibliotekets strategiska medieplanering bygger på att samlingarna dimensioneras och profileras efter utlåning. Samlingarna delas i en kärnsamling och magasinsamling. Följande nyckeltal kan utgöra riktmärken för folkbiblioteken: Bestånd medier per invånare 3 Förvärv beståndet per år Gallring av beståndet per år Cirkulationstal kärnsamling Cirkulationstal magasin 10 procent 10 procent 4 5 per år 2 per år o Genomgång av tidskriftssamling för att kartlägga utnyttjande och ge underlag för uppdelning i kärnsamling och magasinsamling. o Gallring för att motsvara angivna riktmärken. o Skapande av öppna magasin för att motsvara angivna riktmärken. o Profilering av inköp enligt efterfrågan: facklitteratur, digitala resurser och barnmedier. 9
o Uppbyggnad av digitala samlingar. o Frontexponering av kärnsamling. Personal o Omstrukturering i samband med pensionsavgångar för att motsvara bibliotekens roller. o Den tekniska utvecklingen och ökad självbetjäning ger utrymme för mer värdeskapande arbete. o Breddad kompetens genom fortbildning och nyrekrytering: kulturförmedling, marknadsföring, pedagogik (främst undervisning i informationskompetens för besökare). o Innovationsarbete: tjänsteutveckling utifrån omvärldsanalys och brukarbeteenden. IT o Förstärkning av bibliotekets IT-ryggrad: fler publika arbetsplatser med mera. o Uppbyggnad av biblioteket på nätet. o IT-samverkan med andra bibliotek för att bygga upp webbaserade tjänster, skapa konsortier för inköp av digitala samlingar och licenser för tidskrifter, ljud- och bildmedier med mera. o Möjlighet för trådlös uppkoppling av besökarnas egna datorer. o Hantering av behörighet för tillgång till licensierade digitala tjänster. Logistik o System för självbetjäning på alla bibliotek (utlåning och återlämning). o Införande av mikrochips för stöldskydd och beståndsstyrning. 10
Samverkan Redan idag samspelar biblioteket med andra aktörer i och utanför kommunen. Denna samverkan bör förtydligas och i några fall komma till uttryck i avtal och formellt partnerskap. Biblioteken samverkar bland annat med nedanstående partners: Vi vill betona att samverkan bygger på gemensamma intressen. Det är alltså inte så att biblioteken har en missionerande roll och så att säga vill komma in i de andra verksamheterna. Det är snarare så att de har något värdefullt att erbjuda och det gäller att hitta formerna för ett ömsesidigt engagemang och de medverkande parternas olika åtaganden. FÖRSKOLA ARBETE OCH FÖRSÖRJNING VÅRD OCH OMSORG SKOLA TURISM GYMNASIE- OCH VUXEN- UTBILDNING BIBLIOTEK SAMHÄLLS- PLANERING FOLK- BILDNING IT- PARTNERSKAP HÖGSKOLA FÖRETAG 11
Förskolan o Gemensam plan för samarbete utifrån förskolans läroplan. o Gemensam strategi för språk- och lästräning. o Precisering av bibliotekens ansvar för medieförsörjning inom förskolan. o Förstärkning av existerande nätverk. o Förstärkning av biblioteken som kulturcentrum: sagostunder, evenemang med mera. Skolan/ Gymnasie- och vuxenutbildning o Det behövs en gemensam plan för utveckling av bibliotekets roll som kunskapsoch kulturcentrum, både i skolan och utanför. o Gemensamma mål, kvalitetssäkring och uppföljning. o Gemensamma projekt, mötesplatser och samtalsarenor. o Kommunikation om undervisningsteman, projektarbeten med mera. o Kompetensuppbyggnad i informationssökning. Högskola o Kartläggning av studenter som bor i Eslöv: studieinriktning, servicebehov med mera. o Fjärrlån och dokumentleverans till studenter. Folkbildning o Kartläggning av projektteman och kompetenser. o Erbjudande om bibliotekssamarbete till folkhögskolan. o Samverkan med studieförbunden kring arrangemang och projekt. 12 Vård och omsorg o Precisering av de äldres, sjukas och funktionshindrades rätt till biblioteksservice. o Avtal om service, ansvar och rättigheter. o Förstärkning av nätverk genom utskick och träffar med kulturombud och föreningar. o Tillvarata teknisk utveckling av teknik för olika funktionshinder.
Samhällsplanering o Förstärkning av biblioteket som dokumentationscentrum för lokal- och bebyggelsehistoria. o Digitalisering av översiktsplaner, kartor, bildmaterial, byggnadsdokumentation med mera. o Samarbete kring digitalt arkiv för plan- och byggfrågor med koppling till bibliotekets samlingar. Turism o Fördjupning av pågående samarbete inom ramen för samlokalisering. o Utökat samarbete kring kulturturism och lokalhistoria. Företag o Kartläggning av företagens behov av bibliotekstjänster. o Erbjudande om bibliotekstjänster i ett folkhälsoperspektiv. o Samarbete kring marknadsföring av Eslöv. IT-partnerskap o Samarbete med kommunens IT-enhet kring förverkligande av kommunal e-service och medborgarnas tillgång till information. o Samarbete med IT-enheten och kommunens informationsenhet kring innehållet i kommunens intranät. o Kvalitetssäkring av datasystemens driftsäkerhet. För samverkan mellan biblioteket samt skola, förskola, gymnasie- och vuxenutbildning, vård och omsorg bör det finnas formella partnerskap som reglerar åtaganden och ansvar. Sådana partnerskap bör utvecklas under 2005 och 2006. För de övriga områdena gäller att biblioteket bör initiera ett fördjupat samarbete. Uppföljning bör ske inom ramen för den löpande verksamhetsplaneringen. 13
Så vill vi arbeta Strategin har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Visionen, värdegrunden, rollerna och strategierna har en giltighet för perioden 2006 2015. De föreslagna partnerskapen med skola, förskola, gymnasie- och vuxenutbildning samt vård- och omsorgsområdet tas fram, förankras och beslutas under 2005 2006. Vi kommer att införa en ny modell för verksamhetsplanering med årlig uppföljning. Inom ramen för denna kommer också det strategiska utvecklingsarbetet att följas upp. Vart tredje år görs en fördjupad uppföljning. 14
Strategi för Eslövs kommuns bibliotek På väg Eslövs kommun Kultur och Fritid Norregatan 9 Box 255 241 24 Eslöv Telefon 0413-626 00 Fax 0413-615 99 www.eslov.se