Sammanfattning I den här miljörapporten beskrivs verksamheten vid Skövde biogasanläggning under 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellen nedan. Till anläggningen inkommande substrat 73 997 ton Till anläggningen inkommande rågas 935 knm 3 5,8 GWh Från anläggningen utgående biogödsel 72 146 ton Producerad volym råbiogas 3 739 knm 3 23,7 GWh Producerad volym uppgraderad biogas 2 515 knm 3 24,3 GWh Facklad volym råbiogas 794 knm 3 5,0 GWh Koldioxid (CO 2 ) biogen 3 333 ton Metan omräknat till CO 2 -ekvivalenter 744 ton 1
Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL... 3 1.1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN... 3 1.2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN... 3 1.3 KONTAKTPERSONER FÖR ANLÄGGNINGEN... 3 1.4 ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE AV MILJÖRAPPORT... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 2.1 ALLMÄNT OM SKÖVDE BIOGASANLÄGGNING... 4 2.2 LOKALISERING... 6 2.3 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN... 6 2.4 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 7 3 GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER... 7 3.1 GÄLLANDE BESLUT OCH ANMÄLNINGAR... 7 3.2 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 8 3.3 EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN... 9 3.3.1 Kommentarer till aktuella förelägganden... 13 3.4 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 15 3.5 ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT... 15 3.5.1 Beslut gällande animaliska biprodukter... 15 4 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 15 4.1 EGENKONTROLL... 15 4.2 PERIODISK BESIKTNING... 16 4.3 KONTROLL AV METANLÄCKAGE... 16 4.4 KONTROLL AV LARM... 17 4.5 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA RISKER... 17 5 SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN... 17 5.1 PRODUKTION, ENERGIFÖRBRUKNING M.M.... 17 5.1.1 Ingående substrat... 18 5.1.2 Producerad biogödsel... 18 5.2 DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 20 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT... 22 5.3.1 Metanläckage... 22 5.3.2 Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter... 22 5.4 UTSLÄPP TILL VATTEN... 23 5.5 MARKFÖRORENINGAR... 23 5.6 BULLER... 24 5.7 KEMIKALIEHANTERING... 24 5.8 AVFALLSHANTERING... 24 5.9 LUKT... 25 5.10 TRANSPORTER... 26 5.11 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 26 Bilageförteckning Bilaga 1 Kemikalieförteckning 2
1 Grunddel 1.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Skövde Biogas AB Organisationsnummer 556878-1560 1.2 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 1496-1189 Anläggningsnamn Skövde biogasanläggning Fastighetsbeteckningar Skiftnyckeln 2 Besöksadress Mejselvägen 10 Ort Skövde Branschkoder 90.406 (40.10) Tillsynsmyndighet Certifiering av biogödsel SPCR 120 Miljönämnden Östra Skaraborg Koordinater (SWEREF 99 TM) Nord: 6472969, Ost: 435049 1.3 Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Erika Andersen Telefonnummer och e-post Kontaktperson anläggningsfrågor Telefonnummer och e-post 031-62 69 20, erika.andersen@goteborgenergi.se Annsofie Rajgård 1.4 Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer 031-62 62 51 E-postadress Postadress Box 53 Postnummer 401 20 Postort 031-62 73 12, annsofie.rajgard@goteborgenergi.se lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 3
2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Allmänt om Skövde biogasanläggning Skövde biogasanläggning ägs och drivs av bolaget Skövde Biogas AB. Bolaget är ett samägt dotterbolag till Göteborg Energi AB och Skövde kommun. Driftpersonal anlitas från de båda delägarna. Anläggningen uppfördes under 2011 och produktionen startade under 2012. I anläggningen produceras och uppgraderas biogas till fordonsgaskvalitet. Anläggningen tar emot substrat som är pumpbara och kan levereras med lastbil eller genom ledningar. Ledning finns från ett närliggande slakteri och från Arlas mejeri i Skövde. Även biologiskt avfall från livsmedelshandeln i form av förpackat livsmedel kan tas emot. Bild 1 visar hur processen går till: Mängden biogödsel samt inkommande substrat registreras i ett vågsystem genom att alla lastbilar som kör in eller ut på anläggningen vägs. Mottagning av substrat från lastbil sker i en mottagningshall som hålls stängd. Substratet pumpas från mottagningshallen vidare till bufferttankarna. Substrat som pumpas via ledning går direkt till bufferttankarna. Förpackade livsmedel behandlas i en särskild utrustning placerad i mottagningshallen. Inkommande substrat lagras i två bufferttankar. Från bufferttankarna pumpas substrat vidare till rötkamrarna där även hygienisering sker. Hygienisering sker genom värmebehandling i minst 52 grader under 10 timmar. Rötningen är därmed termofil. Inpumpningen av substrat sker växelvis till de två rötkamrarna. Båda rötkamrarna har ett eget värmesystem med värmeväxlare för att garantera rätt temperatur. Det är i rötkamrarna som majoriteten av rågasen bildas. Från rötkamrarna pumpas det rötade substratet (biogödseln) vidare till en mellantank och därefter till ett biogödsellager. I mellantanken och biogödsellagret avstannar metanproduktionen, men även där samlas det bildade metanet upp. Från biogödsellagret lastas biogödseln till tankbil för transport till lantbruk. Lastningen sker utomhus. I biogödsellagret finns även ett litet rågaslager. Tryckhållningen i lagret sköts genom ett tak med dubbla membran. Den bildade biogasen leds från rötkamrarna till uppgraderingsanläggningen. Tekniken för uppgradering är recirkulerande vattenskrubber. I uppgraderingsanläggningen avskiljs koldioxid, vatten och mindre mängder andra ämnen t ex svavelväte, så att metangasinnehållet ökar från ca 60 % till minst 97 %. Den förädlade biogasen leds direkt ut till det lokala gasnätet eller efter tryckhöjning i kompressor till gasbehållare på flak och Fordonsgas icke publika tankstation på fastigheten. Det lokala gasnätet försörjer en busstankstation och en publik tankstation med fordonsgas. För att undvika metanutsläpp vid service, driftstörning i uppgraderingsanläggningen eller logistikproblem finns en fackla som har kapacitet att förbränna hela gasflödet. 4
Bild 1. Schematisk bild över substratflödet och ventilation med reningsutrustningar i anläggningen. Kolfilter K4 kom till i januari 2014. Under hösten 2014 byggdes ventilationslösningen om. För rening av utgående luft från framför allt luktande ämnen fanns under större delen av 2014 följande reningssystem; Restgas från gasuppgraderingen avleds till ett filter med järnberikad cellulosapellets (K2) följt av ett kolfilter (K4) (installerades i januari 2014) och ett biofilter (Bio2). Luft från bufferttankar avleds till ett kolfilter (K1) och vidare till ett biofilter (Bio1). Luft från mellanbyggnad buffert och mellanbyggnad rötkammare avleds tillsammans med luft från mottagningshallen till samma biofilter (Bio1). Luft från det lilla laboratoriet i kontorsdelen avleds via ett litet kolfilter (K3). Luft från pumphuset intill slakteriet, från vilket substrat pumpas i ledning till biogasanläggningen, avleds till ett biofilter (Bio3). Under hösten 2014 genomfördes en ombyggnation av ventilationssystemet i enlighet med nya villkor för verksamheten. Detta innebär att beskrivingen ovan och bild 1 inte längre stämmer gällande antalet filter och utsläppspunkterna från ventilationen. Se vidare under avsnitt 5.9. 5
2.2 Lokalisering Anläggningen ligger ca 600 meter öster om avloppsreningsverket i Skövde, på fastigheten Skiftnyckeln 2, i industriområdet Aspelund. Fastigheten omfattas av en detaljplan som vann laga kraft 2010-03-01. Avstånd till bostadsområdet Östermalm är ca 900 m. Inga enskilda bostadshus finns inom en radie av 500 m från anläggningen. Inga skyddsvärda objekt eller områden finns i närheten. En fotografisk kartbild över området visas i bild 1 nedan. Skövde mejeri (Arla Foods) Skövde Biogas Skövde Slakteri Bild 2. Karta över Skövde med biogasanläggningen, slakteriet och mejeriet angivna. Ledning finns från slakteriet och mejeriet till biogasanläggningen. 2.3 Huvudsaklig miljöpåverkan Den storskaliga miljöpåverkan från biogasanläggningen är positiv, framförallt eftersom biogasen ersätter fossilt bränsle och dess luftemissioner. Den producerade biogasen bidrar till minskat utsläpp till luft, då denna ersätter bensin och/eller diesel som fordonsbränsle. All biogas som produceras av Göteborg Energi AB och dess dotterbolag säljs som fordonsgas som innehar hållbarhetsbesked enligt Energimyndighetens föreskrift om hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Hållbarhetsbesked är en form av förhandsbesked om att levererat bränsle är hållbart och utgår från ett granskat kontrollsystem. Hållbarhetsbeskedet gäller tills vidare och omprövas med jämna mellanrum. Koldioxiden som avgår vid uppgraderingen (ca 40 % av rågasen) kommer från biologiskt material och är således koldioxidneutral. Vid normal drift sker inga utsläpp annat än ett diffust läckage av rågas från de olika stegen i processen. Vid driftstörningar facklas överskottsgas, vilket innebär att metan i gasen förbränns och tillsammans med syre i luften bildas koldioxid, vilket har en 25 gånger lägre växthuseffekt än metan. 6
Den enskilt största miljöpåverkan från anläggningen sedan drifttagningen har varit lukt. Under 2014 minskade dock denna störning betydligt. Negativ miljöpåverkan har även energiförbrukningen för rötning, uppgradering och komprimering samt transporter av substrat och biogödsel till och från anläggningen. 2.4 Förändringar under året Flera åtgärder för att minimera lukt från anläggningen har vidtagits under året. I januari installerades ett nytt kolfilter. Under hösten byggdes ventilationssystemet om i enlighet med nya villkor för anläggningen. Se vidare under avsnitt 5.9. Bussar åker inte längre in på anläggningen för att tanka, utan tankar sedan i somras på den nya bussdepån i Skövde. FordonsGas tankstation på anläggning är dock fortsatt i drift och används bland annat av kommunens sopbilar. En totalrenovering av bufferttank 2 har genomförts. Bufferttanken som används för lagring av vassle hade fått flertalet hål, som tidigare lagats temporärt. De nya materialen som använts vid renoveringen är valda särskilt för att klara aktuella påfrestningar från substratet. Under tiden som renoveringen pågick kunde vassleledningen inte användas, utan vassle transporterades per lastbil. Med anledning av branden vid Skövde slakteri på hösten förekom tillfälliga transporter av slakteriavfall per lastbil. Under ett par veckor ersattes slakteriavfall delvis med gödsel, men allt eftersom Skövde slakteri fick igång sin verksamhet minskade lastbilstransporterna och slakteriledningen togs i bruk igen. Viss transport av slakteriavfall per lastbil pågick fortfarande efter årsskiftet. 3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut och anmälningar I tabell 1 nedan listas de tillstånd, beslut gällande anmälningar och övriga beslut enligt Miljöbalken som verksamheten i dagsläget är berörd av, samt en sammanfattning av vad besluten omfattar. Efterlevnaden av villkor och förelägganden redovisas under avsnitt 3.3 nedan. Gällande nu överspelade beslut hänvisas till tidigare miljörapporter. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Miljösamverkan östra Skaraborg. Tabell 1. Gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2009-11-26 Länsstyrelsen Dnr 551-16384-2009 Tillståndsbeslut: Tillstånd enligt miljöbalken till en ny biogasanläggning. Tillståndet omfattar en biogasanläggning, med tillhörande uppgraderingsanläggning, för behandling av högst 65 000 ton organiskt avfall och odlade grödor per år. 7
2011-07-08 Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr 2011-003708 2012-05-24 Länsstyrelsen Dnr 551-23940-2011 2013-03-01 Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr 2012-000743 2013-10-28 Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr 2013-005330 2013-12-11 Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr 2012-4156 2014-05-27 Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr 2012-4156 2014-12-16 Miljösamverkan östra Skaraborg Dnr 2014-2429 Beslut angående mindre avvikelse av lokalisering. Ändring av tillstånd enligt miljöbalken för Skövde biogasanläggning. Ändringen innebär att tillståndet omfattar behandling av högst 75 000 ton vassle samt högst 65 000 ton biologiskt avfall och odlade grödor per år. Totalt mottagen mängd substrat som tillförs anläggningen får dock inte överstiga 100 000 ton per år. Beslut om ändring av dagvattenvillkor. Beslut att förelägga Skövde biogas att följa kontrollprogram daterat 2013-10-23. (Upphäver tidigare beslut 2013-02-11 att följa kontrollprogram daterat 2013-01-28.) Föreläggande att vidta åtgärder så att de ständigt återkommande luktproblemen upphör. Beslut om tre ytterligare villkor för driften av anläggningen. Beslut om att godkänna nya substrat enligt anmälan. Under 2014 har följande anmälningar gjorts till tillsynsmyndigheten: Anmälan angående metanslipp från 2014-02-27, pågående ärende. Anmälan om nytt substrat enligt villkor 3 från 2014-11-13, se beslut ovan. 3.2 Tillståndsgiven och faktisk produktion Volymer tillståndsgiven och faktisk produktion redovisas i tabell 2 nedan. Verksamheten håller sig inom tillståndgivna mängder. 8
Tabell 2. Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven produktionskapacitet 75 000 ton vassle samt 65 000 ton biologiskt avfall och odlade grödor per år. Totalt högst 100 000 ton substrat per år. Faktisk produktion under året 46 108 ton vassle och 27 819 ton annat substrat har tagits emot vid anläggningen under året. Totalt 73 927 ton. 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden Under 2012 beviljade länsstyrelsen ett ändringstillstånd för verksamheten. Villkor i ändringstillståndet ersätter eller kompletterar tidigare villkor i det ursprungliga tillståndet från 2009. Miljönämnden östra Skaraborg beslutade 2014 om ytterligare tre villkor (15-17) med stöd av länsstyrelsens beslut från 2009. Samtliga villkor redovisas och kommenteras gällande hur verksamheten levt upp till villkoren under året i tabell 3 nedan. Förelägganden redovisas i avsnitt 3.3.1 nedan. Tabell 3. Redovisning och uppföljning av villkor i gällande miljötillstånd Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-26 samt 2012-05-24. Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg 2014-05-27 (villkor 15-17) Villkor 1 Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2 Anläggningen ska vid idrifttagandet vara anlagd med minst två rötkammare. 3 Vid anläggningen får avfallsslag enligt bilaga 1, samt odlade grödor och vassle tas emot och behandlas. Andra substrat får tas emot efter tillsynsmyndighetens medgivande. 4 Verksamheten ska drivas så att risken för lukt och skadedjur minimeras. I de fall luktolägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder i syfte att minimera störningarna omedelbart vidtas. 5 Huvudporten till mottagningshallen ska hållas stängd. I samband med in och uttransport ska huvudporten stängas i omedelbar anslutning till passage alternativt ska andra lösningar vidtas för Kommentar Villkoret har följts. Villkoret följs. Anläggningen har två rötkammare. Villkoret har följts. En anmälan om medgivande för nytt substrat har lämnats in och beviljats under året. Luktstörningar har förekommit och flera åtgärder har vidtagits, se vidare avsnitt 5.2 och 5.9. Villkoret har följts. Ett tekniskt fel på en port, som innebar att porten stod öppen under några timmar, har anmälts till tillsynsmyndigheten. Se avsnitt 5.2. 9
Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-26 samt 2012-05-24. Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg 2014-05-27 (villkor 15-17) Villkor Kommentar att minimera luftutsläpp från hallen. 6 Följande luftströmmar ska samlas in och renas så att risken för störande lukt minimeras a. ventilationsluft från mottagningshall och utrustning för förbehandling av inkommande avfall, b. luft från buffert-, blandnings- och hygieniseringstankar, c. utgående luft/restgas från uppgraderingsanläggningen. 7 Verksamheten ska bedrivas så att minsta möjliga metanläckage uppstår från anläggningen. Metanläckaget från gasuppgraderingsanläggningen får inte överstiga 1 % av den ingående mängden metan i rågasen. Om det vid mätning visar sig att värdet överskrids ska, inom en månad, behövliga åtgärder ha vidtagits för att klara värdet alternativt en plan för att avhjälpa överskridandet ha sänts in till tillsynsmyndigheten. 8 Vid överproduktion av gas eller vid driftstörning ska gasen facklas av så att emissionerna blir så låga som möjligt. 9 Opåverkat dagvatten från anläggningen ska samlas upp och ledas till ett fördröjningsmagasin. Möjlighet att stänga av dagvattenavloppet i händelse av driftstörning ska finnas. Förorenat dagvatten samt vatten från gasuppgraderingsanläggningen ska ledas till det kommunala avloppsnätet om tillsynsmyndigheten inte medger annat. 10 Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att det inte ger upphov till Villkoret har följts. Några separata hygieniseringstankar finns dock inte, vilket anmälts till tillsynsmyndigheten och redovisades i ansökan om ändringstillstånd 2011. Istället hygieniseras substratet i rötkamrarna. I samband med ombyggnation av ventilationssystemet har befintlig ventilation kapats vilket lett till tillfälliga luktstörningar. Se även avsnitt 5.2 och 5.9. Mätningar av metanläckage genomfördes i februari och december 2014. Resultaten visade på högt metanslipp från uppgraderingen. Tillsynsmyndigheten kontaktades och en plan togs fram inom den tid som tillsynsmyndigheten angav. Se vidare under avsnitt 4.3. Villkoret har följts under året. Överproduktion av gas har facklats. Volymer facklad gas redovisas i avsnitt 5.1 nedan. Villkoret har följts under året. Dagvatten leds till ett fördröjningsmagasin med avstängningsventil. Ventilen är normalt stängd och magasinet töms manuellt. Tillsynsmyndigheten har medgivit annan utformning av anläggningen i enlighet med andra stycket. Förorenat dagvatten samlas upp och hanteras enligt särskild instruktion. Vatten från uppgraderingsanläggningen och Bio2 leds via en oljeavskiljare till slutlagret för biogödsel. Villkoret följs. Bullermätning genomfördes av WSP inför 10
Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-26 samt 2012-05-24. Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg 2014-05-27 (villkor 15-17) Villkor högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 db (A) dagtid (kl. 07-18) utom sönoch helgdagar, 45 db (A) kvällstid (kl. 18 22) samt sönoch helgdagar (kl.07-22), 40 db (A) nattetid (kl.22-07). Den momentana ljudnivån får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a). De angivna ekvivalentnivåerna ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). De ska baseras på den tidsperiod som anges i villkoret och beräknas för den tid som verksamheten pågår. Kommentar förstagångsbesiktningen (rapport daterad 2012-09-03). Ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostad beräknades till LAeq 27dBA och LAFmax 30dBA (vid fackling), dvs väl under riktvärdena nattetid på LAeq 40dBA respektive LAFmax 55dBA. De ombyggnationer som utförts med anledning av åtgärder mot lukt bedöms inte medföra sådana förändringar i bullernivåer att det finns risk för överstigande av gällande villkor. Kontroll ska ske i samband med förstagångsbesiktning och därefter så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. 11 Flytande kemiska produkter, inbegripet farligt avfall, ska förvaras invallat på ett för produkten beständigt och tätt underlag. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Vid förvaring utomhus ska skydd finnas för påkörning och invallningar vara skyddade mot nederbörd. Tillsynsmyndigheten kan medge undantag från kraven om särskilda skäl föreligger. 12 a) Avtal om tillräcklig volym för extern lagring av biogödsel ska finnas för den mängd substrat som, vid varje tillfälle, tas in i anläggningen. Med tillräcklig volym avses den lagringskapacitet som Villkoret har följts under året. Järnklorid förvaras i en dubbelmantlad tank med påkörningsskydd. Övriga kemikalier och farligt avfall förvaras invallat. En avvikelse i form av oljefat som förvarats utan invallad har rapporterats i det interna avvikelsesystemet och uppmärksammats vid tillsynsbesök. Oljan förvarades inne i byggnad, utan risk att nå mark eller recipient, men med risk att nå substratbufferttanken. Villkoret har följts under året. Tillräcklig volym för extern lagring kontrakteras i avtal. Volymerna stäms av kontinuerligt mot upprättade prognoser. I 11
Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-26 samt 2012-05-24. Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg 2014-05-27 (villkor 15-17) Villkor möjliggör att spridning kan ske enligt de försiktighetsmått som anges för spridning av gödsel i känsliga områden enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62, omtryckt 2011:25, med senare revideringar). Journal ska föras avseende extern lagringsvolym samt spridningsarealer på gårdsnivå. Denna ska hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten. En årlig sammanställning ska redovisas i miljörapporten. Kommentar avtal med mottagare av biogödsel anger mottagaren tillgänglig areal för spridning. En årlig sammanställning görs för att följa upp att de mottagande lantbruken inte fått mer biogödsel än de har avsättning för enligt avtalet och gällande lagkrav för spridning. Sammanställningen som även omfattar kontrakterade volymer för lagring redovisas i avsnitt 5.1.2 nedan. Biogödsel har under året inte överlåtits i annat syfte än att återföras till åkermark. 12 b) Om biogödsel (rötrest) överlåts i annat syfte än att den ska återföras till åkermark ska tillsynsmyndigheten informeras. Leverans av biogödsel ska åtföljas av en aktuell analys av växtnäringsinnehåll samt information om att rötrestlagret bör vara försedd med täckning som effektivt förhindrar ammoniakavgången och luktstörningar. 13 Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för verksamheten och följas. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att tillståndet har vunnit laga kraft. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska även innehålla förslag till såväl innehåll som tidpunkter för förstagångs- och periodiska besiktningar. Villkoret har följts under året. Analys genomförs regelbundet. Resultatet redovisas i form av en uppdaterad innehållsdeklaration på Skövde Biogas hemsida. Transportören har aktuellt blad i bilen. Innehållsdeklarationen innehåller även information om att rötrestlagret bör vara försedd med täckning som effektivt förhindrar ammoniakavgången och luktstörningar. Villkoret har följts under året. Ett kontrollprogram skickades till tillsynsmyndigheten inom den angivna tidsgränsen. Aktuell utgåva av kontrollprogrammet är daterad 2013-10-23 och har fastställts av tillsynsmyndigheten. 12
Tillståndsbeslut Beslut av Länsstyrelsen 2009-11-26 samt 2012-05-24. Beslut av Miljönämnden östra Skaraborg 2014-05-27 (villkor 15-17) Villkor 14 Sökande ska aktivt arbeta för att minimera miljöeffekterna från transporter som följer av verksamheten. 15 Luktande gaser från bufferttankar och gasuppgradering ska avledas till atmosfär via reningsanläggningar i form av filter, inkopplade på så sätt att om filtermassa byts i det ena filtret ska de luktande gaserna ledas genom filtermassan i det andra filtret. Reningsanläggningarna kan utföras med annan teknisk lösning med motsvarande redundans. 16 Utsläpp av gaser från bufferttankarnas respektive gasuppgraderingens reningsanläggningar ska ske minst 24 meter ovan mark. 17 Utsläpp av gaser från rötrestlagrets utblås ska ske minst 25 meter ovan mark. Kommentar Villkoret har följts under året. Sedan slutet av 2012 har pumpning av vassle skett. I början av 2013 påbörjades även pumpning av slakteriavfall. Villkoret följs. Redundanta kolfilter installerades före den 31 januari 2014. Villkoret följs. Utsläppspunkten för ventilationsluft från bufferttankarna och uppgraderingen finns sedan hösten 2014 uppe på ena rötkammartoppen. Villkoret följs. Utsläppspunkten för ventilationsluft från rötrestlagrets utblås finns sedan december 2013 uppe på ena rötkammartoppen. 3.3.1 Kommentarer till aktuella förelägganden I Tabell 14 nedan följer en uppföljning av aktuella krav på åtgärder i beslut från tillsynsmyndigheten. Från 2014 finns ett nytt förläggande från tillsynsmyndigheten gällande mottagning av nytt substrat. Tillsynsmyndigheten har även beslutat om tre nya villkor, som redovisas i avsnitt 3.3 ovan. Tabell 4. Redovisning och uppföljning av förelägganden. Beslut Beslut av Miljösamverkan östra Skaraborg 2013-03-01 1 Dagvatten från anläggningen ska ledas till ett fördröjningsmagasin vars utloppsventil i normalfallet hålls stängd. Magasinet ska ronderas regelbundet (varje vecka) eller tömmas vid behov. Före tömning kontrolleras att dagvattnet inte är förorenat med synlig förorening. Beslutet följs. Magasinet ronderas regelbundet enligt checklista för daglig rondering. Instruktion för omhändertagande av eventuell förorening finns. 2 Vatten från gasuppgraderingsanläggningen ska Beslutet följs. 13
ledas till slutlager för biogödsel via en oljeavskiljare. Kontroll av oljeavskiljaren görs ca en gång per vecka enligt rondschema. Beslut Beslut av Miljösamverkan östra Skaraborg 2013-10-28 1 Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att förelägga Skövde Biogas AB att utöva egenkontroll vid sin verksamhet enligt föreslaget kontrollprogram, som är godkänt av bolaget 2013-10-23 och som kom in till nämnden 2013-10-24. Beslutet följs. Beslut Beslut av Miljösamverkan östra Skaraborg 2013-12-11 Miljönämnden östra Skaraborg förelägger Skövde Biogas AB att; 1 Senast den 13 januari 2014 vidta åtgärder så att de ständigt återkommande luktproblemen som anläggningen medför upphör. Åtgärderna ska vidtas genom att installera en tillfällig förbränningsanläggning eller likvärdig lösning. Åtgärderna ska vidtas på luftströmmarna från bufferttankar, gasuppgradering och rötrestlager. 2 Senast den 31 mars 2014 lämna in ett förslag på installation av reningsanläggning med tillhörande fristående ca 50 meter hög skorsten. Reningsanläggningen ska rena luftströmmar från bufferttankar, gasuppgradering och rötrestlager från luktande ämnen. Grundkravet är att reningsanläggningen ska ha en tillgänglighet på minst 98 % av tiden och att förbränning (oxidation) sak vara den primära utgångspunkten vid val av reningsteknik. Utgångspunkten i förslaget ska vara att reningsanläggningen är tagen i drift senast den 31 maj 2014. Åtgärder som redovisats till tillsynsmyndigheten 2013-11-28 godkändes som likvärdiga en förbränningsanläggning av tillsynsmyndigheten (dokumenterat i protokoll daterat 2013-12-12). Vidtagna åtgärder redovisades i skrivelsen Månadsredovisning avseende december 2013 (daterad 2014-01-13). I protokoll från platsbesök (daterat 2014-01-22) framgår att tillsynsmyndigheten anser att första delen av föreläggandet är uppfyllt. 2014-03-28 redovisades en utredning enligt förelagt krav. Redovisningen omfattade även andra reningstekniker samt förhöjd utsläppspunkt. Beslut Beslut av Miljösamverkan östra Skaraborg 2014-12-16 1 Om inte annat följer av vad som framkommer av nedanstående punkter ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med Beslutet avser anmälan om mottagning av nytt substrat. Mottagning av substratet startade 14
vad ni angivit i anmälningshandlingarna eller i övrigt åtagit er. 2 Ni får endast använda nya substrat med följande avfallskoder i er verksamhet: 200108, 200125 och 200206. först efter årsskiftet 2014/2015. Verksamheten har för avsikt att följa villkoret. Avfallskoderna kompletterar bilaga 1 till gällande miljötillstånd för verksamheten. Villkoret innebär bland annat att avfallskod 200108 gäller i sin helhet. Tidigare var köksavfall från hushåll undantaget. Verksamheten har för avsikt att följa villkoret. 3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter 1 som ska redovisas i miljörapporten. 3.5 Övriga gällande beslut 3.5.1 Beslut gällande animaliska biprodukter Anläggningen är en så kallad ABP-anläggning, där ABP står för animaliska biprodukter. Det innebär att den följer lagstiftning inom området där Jordbruksverket har tillsyn. Till viss del har detta påverkat beslut som tagits av tillsynsmyndigheten, t.ex. beslut från 2011-07-08 (dnr 2011-002795) där det framgår att tillsynsmyndigheten inte har något att erinra mot ändrad hygieniseringsmetod. Jordbruksverket beslutade om ändrad hygieniseringsmetod 2011-07-10 (dnr 38-6122/11) och om godkännande av biogasanläggning 2012-04-02 (dnr 38-10540/11). Jordbruksverket har också regelbunden tillsyn av anläggningen. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll Anläggningen omfattas av Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Eftersom driften av anläggningen sköts av Göteborg Energi används Göteborg Energis ledningssystem som verktyg för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till viss del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar, men framför allt på specifika rutiner och instruktioner för Skövde biogasanläggning. Arbete med att upprätta och uppdatera rutiner för anläggningen pågår fortlöpande. Ett kontrollprogram är upprättat och följs. Kontrollprogrammet är ett levande dokument som uppdateras vid behov. Senaste version är daterad 2013-10-23, men ett arbete med att uppdatera rutinen bland annat utifrån nya villkor pågår. Som komplement finns ett flertal 1 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning), SFS 2013:252 (Förordningen om stora förbränningsanläggningar), NFS 2013:253 (Förordningen om förbränning av avfall), SFS 2013:254 (Förordningen om användning av organiska lösningsmedel). 15
rutiner och instruktioner. Bland annat har rutiner tagits fram för regelbunden rondering och skötsel av anläggningen. Rutiner finns för bland annat lukt, kemikalier, avfall, nödlägen och akuta åtgärder och rapportering vid miljötillbud. En rutin för återkommande riskanalyser på anläggningar inom koncernen Göteborg Energi finns och tillämpas, se vidare under avsnitt 4.5. I början av 2014 hölls två avstämningsmöten med tillsynsmyndigheten med anledning av de återkommande luktproblemen, varav ett omfattade besök på anläggningen. Tillsynsbesök genomfördes 2014-10-23. Skövde Biogas har anslutit sig till ett frivilligt projekt för biogas- och uppgraderingsanläggningar som Avfall Sverige organiserar (se vidare 4.3 Kontroll av metanläckage). Biogödseln från Skövde Biogasanläggning är certifierad enligt SPCR 120. Denna certifiering är frivillig och innebär att anläggningen aktivt arbetar med sitt miljö- och kvalitetsarbete. Vid en tredjepartskontroll granskas hela anläggningen, från inkommande material till slutprodukt och dess användning (se vidare 5.1.2 Producerad biogödsel). 4.2 Periodisk besiktning En förstagångsbesiktning av anläggningen genomfördes 2012-11-12. Representanter för tillsynsmyndigheten deltog och besiktningsrapporten skickades till tillsynsmyndigheten. Samtliga påpekanden från besiktningen har åtgärdats. Nästa periodiska besiktning kommer att genomföras hösten 2015. Besiktningarna genomförs vart tredje är enligt fastställd rutin. 4.3 Kontroll av metanläckage Skövde biogasanläggning har anslutits till Avfall Sveriges frivilliga åtagande för biogasanläggningar och uppgraderingsanläggningar. Åtagandet innebär att bolaget förbinder sig att inventera och följa upp anläggningens utsläpp av metan, redovisat som procentuellt läckage av volym producerad rågas. En första mätning av oberoende konsult genomfördes 2012-08-23 i samband med prestandaprovet. Utifrån mätningen beräknade konsulten metanläckaget från anläggningen som procent av ingående volym metan i den producerade rågasen. Resultatet visade höga halter av metan i utgående restgas från uppgraderingen. Leverantören genomförde omgående åtgärder, som redovisats i tidigare miljörapporter. Ny mätning skall utföras minst vart tredje år enligt det frivilliga åtagandet. Ny mätning genomfördes i februari 2014, vilken visade på ett högt metanslipp. Detta anmäldes till tillsynsmyndigheten tillsammans med en redovisning av planerade åtgärder. Bland annat gjordes en tvätt av fyllkroppar i september 2014. Tvätten visade till en början bra resultat, men sedan återkom problemen med uppgraderingen. Ytterligare åtgärder för att förbättre driften av uppgraderingen genomfördes därför. I december 2014 genomfördes en ny metanslippmätning som även den visade på ett högt metanslipp. Med anledning av detta togs ny kontakt med tillsynsmyndigheten i frågan. Därefter har en redovisning av utförda och planerade åtgärder med tidplan skickats in till tillsynsmyndigheten i början av 2015. 16
Ett arbete med att systematisera läcksökningen har pågått under året. Som ett första led har ett läcksökningsprotokoll tagits fram. Första fullständiga systematiska läcksökningen genomförs i början av 2015. 4.4 Kontroll av larm Anläggningen har sex gasvarnare installerade. En gasdetektor är monterad vid HTkompressorn, en gasdetektor är monterad i gasfläktsboden och fyra gasdetektorer är installerade i gasuppgraderingen. En instruktion för hur personalen skall agera vid olika typer av larm finns framtagen. En underhållsplan som omfattar kontroll av larm har tagits fram. 4.5 Åtgärder som vidtagits för att minska risker Inom koncernen Göteborg Energi finns en särskild rutin för genomförande av riskanalyser med avseende på yttre miljö. Rutinen har uppdaterats under året för att omfatta även biogasanläggningarna. Tidigare fanns en separat rutin för riskanalyser med avseende på arbetsmiljö och yttre miljö gällande biogasanläggningar, som nu inte längre gäller. En riskanalys enligt den gamla rutinen genomfördes under 2012 och uppdaterades under 2013. Nästa riskanalys skall genomföras 2016 enligt befintlig rutin, men med anledning av de ombyggnationer som gjorts på anläggningen under hösten 2014 kommer befintlig riskanalys att uppdateras i aktuella delar våren 2015. Exempel på riskförebyggande åtgärder som genomförts under året är: Flera åtgärder för att minska risken för luktstörningar. Vassletanken har renoverats på grund av tidigare läckage. Tvätt av fyllkroppar i uppgraderingen för bättre kapacitet och avskiljning av koldioxid har genomförts. Detta syftade även till att minska metanslippet. Anslutning till gasledning för leverans av fordonsgas till bussar. Åtgärden ger ökad lokal avsättning för gasen och minskat transportflakberoende, vilket ger minskad risk att fackla på grund av transportflakbrist. 5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Produktion, energiförbrukning m.m. En sammanfattning av driftdata under året redovisas i tabell 5 nedan. Den hydrauliska uppehållstiden i rötkamrarna skall vara minst 7 dygn enligt beslut från Jordbruksverket. En mindre mängd rågas tas emot från Skövde reningsverk. Denna gas uppgraderas på anläggningen. Under 2014 facklades i storleksordning lika mycket rågas som under 2013. Stor del av facklingen beror på driftstörningar i uppgraderingen som gett en begränsad kapacitet på produktionen av uppgraderad gas och brist på transportflak under sommaren. Arbeten pågår för att ge stabilare drift av anläggningen, vilket i sin tur kommer att minska facklingen framöver. 17
Tabell 5. Driftuppgifter för året. Totalt Enhet Inkommande substrat 73 997 ton Utgående biogödsel 72 146 ton Hydraulisk uppehållstid i rötkamrarna, min 43 dagar Till anläggningen inkommande rågas 935 knm 3 5,8 GWh Producerad råbiogas 3 739 knm 3 23,7 GWh Uppgraderad biogas (till försäljning) 2 515 knm 3 24,3 GWh Facklad rågas 794 knm 3 5,0 GWh Elförbrukning för produktion 2 489 MWh Energi för uppvärmning (fjärrvärme) 3 501 MWh 5.1.1 Ingående substrat I tabell 6 nedan redovisas ingående substrat som tillförts processen under året. Uppgifterna tas från lagrad vågdata. Enligt miljötillståndet får anläggningen ta emot högst 100 000 ton substrat per år, varav högst 75 000 ton vassle och/eller högst 65 000 ton annat substrat. Tabell 6. Tillfört substrat under året Substrat Totalt (ton) Flytgödsel 7 417 Vassle 46 108 Slakteriavfall kat 3 17 420 Matavfall från livsmedelsbranschen 2 652 Material från avpaketeringsanläggningen 399 Totalt 73 997 5.1.2 Producerad biogödsel All biogödsel vägs och registreras tillsammans med transportörens och mottagarens uppgifter. För att säkerställa tillräckliga spridningsarealer finns avtal med ett antal omkringliggande lantbruk. I avtalen anger lantbrukaren tillgänglig spridningsareal på gården/gårdarna (vissa lantbrukare driver flera gårdar) och lagringsvolymer kontrakteras. I tabell 7 redovisas varje lantbruk med en spårbar kod. Mottagen mängd och erforderlig areal för spridning av denna mängd redovisas. I tabellen framgår att mottagarna inte har fått mer 18
biogödsel än de har avsättnings för utifrån gällande lagkrav. Lantbrukarna kan dock ta gödsel även från annat håll. Lagringsvolymen som redovisas i tabellen avser kontrakterad lagringsvolym och inte verklig lagringsvolym på gården. I vissa fall levereras biogödseln direkt till det fält där gödseln ska spridas. Transportören tömmer då biogödseln direkt till en flyttbar tankvagn som står i fältets ytterkant. Därifrån fylls sedan gödselspridaren, som därmed inte behöver lämna fältet. I och med att alla tranporter av biogödsel sköts av en transportör fungerar detta i dialog mellan transportören och lantbrukaren. Samma gödsellager kan också fyllas på flera gånger under ett år, med spridning däremellan. Därmed kan mottagen mängd överskrida redovisad lagringsvolym. Tabell 7. Förteckning över mottagare av biogödsel, lagringsvolym, erforderlig och tillgänglig areal. Lantbruk Mottagen mängd Lagringsvolym Erforderlig Tillgänglig (ton) (m 3 ) areal (ha) 2 areal (ha) B6-G1 3555 2000 65 200 B6-G2 1629 0 30 400 B6-G3 2625 750 48 270 B6-G5 1278 1 000 23 80 B6-G6 6950 7 500 126 150 B6-G10 2032 1 500 37 90 B6-G11 1317 2 400 24 450 B6-G12 10323 7 000 188 425 B6-G14 1509 1 200 27 125 B6-G16 3070 3 000 56 95 B6-G17 1392 2 000 25 170 B6-G18 3760 3 000 68 300 B6-G19 1527 0 28 230 B6-G20 1862 1 000 34 90 B6-G21 4596 2 000 84 80 B6-G22 5248 3 000 95 250 B6-G23 2045 1 800 37 410 B6-G24 3897 1 500 71 540 B6-G25 1089 900 20 80 B6-G26 2398 1 000 44 420 B6-G27 409 2 000 7 30 B6-G28 477 500 9 210 B6-G29 503 4 000 9 300 2 Ett fosforinnehåll på 0,40 kg F/ton biogödsel används vid beräkningen. Högsta tillåtna fosforgiva är 22 kg/ha. Då TS-halten är så låg antas att 1 ton biogödsel = 1 m 3 biogödsel. Gödselbalansen gäller över en femårsperiod. 19
Lantbruk Mottagen mängd Lagringsvolym Erforderlig Tillgänglig (ton) (m 3 ) areal (ha) 2 areal (ha) B6-G30 607 700 11 150 B6-G31 1695 0 31 450 B6-G33 1917 2000 35 140 B6-G34 1031 1800 19 130 B6-G35 3045 1500 55 75 B6-G38 341 500 6 75 En innehållsdeklaration för biogödseln har tagits fram och uppdateras allt eftersom nya analysresultat för biogödseln erhålls. Innehållsdeklarationen innehåller beräkningar om maximal tillåten giva per hektar och upplysningar till mottagaren gällande krav vid lagring och spridning av produkten. De uppdaterade innehållsdeklarationerna redovisas löpande på bolagets hemsida och transportören har aktuellt blad i bilen. Innehållsdeklarationen skickas även till samtliga mottagare av biogödseln inför spridningssäsongen. Under 2012 påbörjades kvalifikationsåret för certifiering av biogödseln enligt certifieringssystemet SPCR 120 Certifierad Återvinning. Vissa intresseorganisationer ställer krav på certifiering för att deras medlemmar ska få ta emot biogödseln. Ansvarigt certifieringsorgan är SP 3. Beslut om godkänd certifiering erhölls under 2013, certifikatet ställdes ut januari 2014. 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder Under detta avsnitt redovisas driftstörningar eller liknande händelser som lett till eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Samtliga händelser har anmälts till tillsynsmyndigheten. Vid flera tillfällen under året har ledningen mellan slakteriet och biogasanläggningen satt igen, vilket inneburit att slakteriavfallet inte har kunnat pumpas utan istället har körts med bil. Slakteriavfall är ett svårpumpat material och trots att även andra åtgärder vidtas för att hålla ledningen ren behöver den spolas akut då och då. Exempel på åtgärder som vidtagits är bättre bearbetning av materialet hos slakteriet före leverans, regelbunden renspolning av ledning efter pumpning och ett piggsystem för rengöring och kontroll av pumpledningen. En slang för gasåterföring används för att minimera lukt vid transporterna. Gasåterföringsslangen kopplas på bilen som hämtar slakteriavfall och hindrar därmed luft som finns inne i tanken att avgå till omgivningen, utan istället avleds till ett biofilter. I slutet av året har tillsynsmyndigheten informerats om denna typ av driftstörning endast om det handlat om mer än enstaka transporter. I februari uppstod ett tillfälligt stopp i vassleledningen från Arla. Stoppet varade i två dagar. Orsaken var troligtvis handhavandefel hos Arla som ledde till att fett hamnade i ledningen som sedan satte igen. Under tiden för stoppet transporterades vasslen med lastbil. Det blev totalt fem transporter. 3 Certifieringsreglerna finns att hämta på SPs hemsida www.sp.se eller Avfall Sveriges hemsida www.avfallsverige.se. 20
Under året har problem med uppgraderingen förekommit. Den reducerade kapacitet på uppgraderingen som detta inneburit har lett till fackling av rågas. Det har även lett till ett högt metanslipp, vilket anmäldes till tillsynsmyndigheten 2014-02-27. Åtgärder för att komma till rätta med problemet redovisades separat till tillsynsmyndigheten 2015-03-02. Ett planerat driftstopp på uppgraderingen genomfördes i juni i samband med att ny gasledning för leverans till bussdepån i Skövde kopplades in. Stoppet varade i några timmar och ledningssystemet hölls då trycklöst, vilket innebar att den gas som fanns i ledningarna släppts ut till atmosfär. Den gas som bildades i anläggningen under tiden, och som inte fick plats i gaslagret, facklades. Under september och oktober utfördes en renovering av ena buffertanken. På grund av att vasslen i normala fall pumpas direkt till denna tank kunde ledningen för pumpning av vassle inte användas under denna period. Istället transporterades vasslen med lastbil. Vid tanköppningen förekom även risk för lukt. I oktober brann det vid Skövde slakteri. På grund av detta fick slakteriavfall tranporteras med lastbil från slakteriets tillfälliga lokaler i Skara. Under ett par veckor gällde detta allt slakteriavall (dock var volymerna lägre än normalt), men efterhand kunde mer och mer av verksamheten återföras till lokalerna i Skövde och därmed kunde större och större andel av substratet återigen transporteras i ledning. Under året har driftstörningarna som orsakat lukt minskat kraftigt. Dock har incidenter förekommit: I januari orsakade en trasig fläkt i ventilationssystemet lukt. Fläkten byttes omgående. Vid ett par tillfällen har byte av filtermassa i kolfilter orsakat risk för luktstörning. I juli orsakade skumning i lastbil ett läckage av skumvatten till marken vid pumpstationen, vilket i sin tur innebar risk för lukt. Spillet sanerades omgående genom att skummet spolades ner i en brunn till reningsverket. I augusti förekom ytterligare ett mindre läckage, denna gång av biogödsel i samband med påfyllning till lastbil. Chauffören, som bevakade påfyllningen kunde dock snabbt avbryta matningen. I slutet av augusti och i september inkom luktklagomål från intilliggande industrigranne. Orsaken till luktstörningen var troligen nedsatt funktion av det tillfälliga biofiltret, som senare skull tas bort. Filtret vattnades för att förbättra dess funktion. Dessutom upptäcktes och åtgärdades en läcka i en skarv till ett av filtrena för luktreduktion. I oktober förekom två incidenter. En transportör råkade spilla det sista i slangen ut på gårdsplanen i samband med en substratleverans, vilket orsakade en del lukt innan det hann saneras. En bil fastnade i porten så att denna blev skadad och inte gick att stänga. Under den tid det tog att laga porten fick lastbilar med substrat lossas trots att porten stod öppen. Under hösten pågick ett arbete med att bygga om ventilationssystemet i enlighet med nya villkor, vilket orsakade luktstörningar i samband med att befintlig 21
ventilationslösning bröts och ersattes med det nya. Även i samband med detta inkom klagomål från industrigranne. 5.3 Utsläpp till luft 5.3.1 Metanläckage Vid normal och övervakad drift sker endast ett litet diffust läckage av rågas/metan från ventiler och flänsar samt som förlust i restgasen, se även avsnitt 4.3 ovan. Den beräknade metanförlusten till atmosfär för aktuellt år blir ca 30 ton. Utsläppet beräknas utifrån mängd producerad rågas och dess innehåll av metan samt metanförlust från läckage i anläggningen på totalt 1,4 vol% (se avsnitt 4.3 ovan). Halten är betydligt högre än tidigare år, vilket förklars i avsnitt 4.3 ovan. Halten metan i inkommen orenad gas är 65 % och densiteten på metan är satt till 0,7175 kg/nm 3. Metan kan räknas om till koldioxidekvivalenter, vilket redovisas under avsnitt 5.3.2 nedan. Tabell 8. Utsläpp av metan och villkorsgräns CH 4 (ton) CH 4 -utsläpp tot (%) CH 4 -utsläpp uppgradering (%) Villkor uppgradering (%) 4 Metanutsläpp 30 1,4 1,3 1 5.3.2 Koldioxidutsläpp och koldioxidekvivalenter Ca 40 % av rågasen utgörs av koldioxid. Koldioxiden är av biogent ursprung och avges efter avskiljning från biogasen till atmosfären (kallas restgas). Vid eventuellt stopp på anläggningen sker fackling av överskottsgas. Detta innebär att metanet i biogasen vid förbränning omvandlas till koldioxid genom reaktion med syre i luften. I nedanstående tabell redovisas resultat av beräkningar av koldioxidutsläpp. Även metanutsläpp omräknat till koldioxidekvivalenter redovisas. Omräkningsfaktorn GWP 100 har uppdaterats från 21 i tidigare miljörapporter till 25, i enlighet med FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. 4 Villkoret gäller som procent av producerad rågas. Även övriga procental beräknas därmed på detta sätt. I villkoret anges även krav på åtgärd/redovisning till tillsynsmyndigheten om det överskrids. 22
Tabell 9. Källa Redovisning av koldioxid och koldioxidekvivalenter Avgår vid reningsprocessen, härstammar från biogasens innehåll Avgår vid fackling, metan (CH 4 ) omvandlas till CO 2 vid förbränning Metanförlust till atmosfär omräknat till CO 2 - ekvivalenter CO 2 biogen (ton) CO 2 fossil (ton) 1963-1370 - 744 - Beräkningsunderlag 36,5 % CO 2 avgår vid rening av rågas. Facklad gas innehåller 36,5 % CO 2 och 63,5 % CH 4. Omräkningsfaktorn GWP 100 för metan är 25. Mängderna koldioxid (CO 2 ) och koldioxidekvivalenter är beräknade enligt följande: Avgång vid uppgraderingsprocessen: Enligt volym inkommen orenad gas och dess innehåll av CO 2. Densitet CO 2 på 1,9783 ton/knm 3. Avgång vid fackling: Enligt volym koldioxid (CO 2 ) och metan (CH 4 ) i förbränd gas och facklad gas. Densitet CO 2 på 1,9783 ton/knm 3 och densitet CH 4 på 0,7175 ton/knm 3 används. Omvandlingsfaktor från CH 4 till CO 2 på 2,2, utifrån skillnad i molvikt. Metanutsläppet redovisat i tabell 7 ovan räknas om till koldioxidekvivalenter. 5.4 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten vid anläggningen, då systemet är slutet. Processvatten och kondensvattnet från uppgraderingen leds till biogödsellagret medan vatten från rengöring av lastbilarna leds tillbaka till bufferttankarna. Sanitärt vatten avgår till det kommunala reningsverket. Dagvattnet leds till ett dagvattenmagasin med en avstängningsbar ventil på det utgående vattnet. Ventilen hålls normalt stängd. Vid den dagliga ronderingen kontrolleras nivån i magasinet, som töms vid behov. Före tömningen görs en okulär kontroll av vattnet för att upptäcka ett eventuellt läckage av t.ex. olja eller substrat/biogödsel. Upptäcks föroreningar i dagvattnet skall vattnet omhändertas i enlighet med befintlig instruktion Akuta åtgärder och rapportering vid miljötillbud. Inget tillbud med utsläpp till vatten har förekommit under året. 5.5 Markföroreningar Inga kända eller misstänkta markföroreningar finns på fastigheten. Läckage av substrat har förekommit under året, men detta har omhändertagits och har inte orsakat någon kvarstående markförorening. Se vidare under avsnitt 5.2 ovan. 23
5.6 Buller Mätning och beräkning av ljudnivåer för kontroll enligt villkor 10 i miljötillståndet genomfördes sommaren 2012. Rapporten (av WSP, daterad 2012-09-03) visade att de angivna ljudnivåerna i villkoret inte överskreds. Närmaste bostad är belägen ca 500m söder om anläggningen. Ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostad beräknades till LAeq 27dBA och LAFmax 30dBA (vid fackling), dvs väl under riktvärdena nattetid på LAeq 40dBA resp. LAFmax 55dBA. De ombyggnationer som utförts med anledning av åtgärder mot lukt bedöms inte medföra sådana förändringar i bullernivåer att det finns risk för överstigande av gällande villkor. 5.7 Kemikaliehantering För hantering av kemikalier på anläggningen finns en särskild rutin. De kemikalier som används på anläggningen förvaras i märkta behållare, invallat och under tak i en särskild container. Järnklorid förvaras i en dubbelmantlad cistern utomhus. Kemikalier som används på anläggningen redovisas i kemikalieförteckningen i bilaga 1. Säkerhetsdatablad finns tillgängliga digitalt i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Nya kemikalier måste godkännas i enlighet med en koncernövergripande rutin innan de får tas in på anläggningen. I koncernen Göteborg Energi pågår ett arbete med att byta ut produkter som innehåller särskilt farliga ämnen. Inga av produkterna som används av Skövde Biogas bedöms ingå i den kategorin och därmed har inga produkter ersatts mot sådana som kan antas vara mindre farliga under 2014. 5.8 Avfallshantering För hantering av avfall finns en särskild rutin. Flytande farligt avfall förvaras invallat i kemikaliecontainern. För transport av avfall och farligt avfall anlitas godkänd transportör och mottagare. Avfallsstatistik för 2013 redovisas i tabell 10 nedan. Tabell 10. Avfallsslag Avfallsstatistik för året Farligt avfall EWC kod x 200135 Transportör Mottagare Mängd XR Miljöhantering AB Sims Recycling Solutions AB 150 kg Brännbart avfall 190210 Skövde värmeverk 65 770 kg Flytande vattenhaltigt avfall x 161001 XR Miljöhantering AB 3 m 3 Blandat avfall Eftersortering El och elektronikavfall Oljeavskiljarslam 3 890 kg x 130507 600 kg 24
5.9 Lukt Problem med lukt har förekommit sedan anläggningen togs i drift. Många olika åtgärder har vidtagits både från tillsynssidan och på anläggningen. I slutet av 2013 vidtogs åtgärder som drastiskt minskade luktstörningarna från anläggningen. För åtgärder från före 2014 se tidigare miljörapporter. Under 2014 har olika typer av filtermaterial testats för att se vilket som ger bäst rening. Svavelvätehalten ut från filtrena mäts dagligen och följs sedan upp. Även resultatet av järnkloridinmatningen direkt i bufferttanken följs upp. Kompletterande filter köptes in, då det visade sig att reningsgraden över vissa filter var för låg. Under våren och större delen av sommaren inkom inga luktklagomål till tillsynsmyndigheten som kunde härledas till Skövde Biogas verksamhet. Under denna period fick bolaget inte heller några luktklagomål från de intilliggande industrigrannar som tidigare klagat. Driftstörningar som lett till risk för luktstörning redovisas under avsnitt 5.2 ovan. I januari och februari genomfördes även flödesmätningar och luktanalyser som underlag till den utredning som tillsynsmyndigheten förelagt verksamheten att ta fram. Utredningen syftade till att ta fram ett förslag på lösning avseende att förhindra uppkomsten av lukt från anläggningen och lämnades till tillsynsmyndigheten 2014-03-28. Utredningen visade att det mest kostnadseffektiva sättet att reducera lukt från anläggningen var genom installation av ett ventilationssystem med reningsfilter, vilket också blev den lösning som tillsynsmyndigheten sedan förelade bolaget att ha installerat senast den 31 december 2014. Bild 3. Schematisk figur över de olika ventilationsflödena och tillhörande reningsutrustning. De gråa rutorna representerar olika filter, där K4A och B respektive K1A och B är redundanta kolfilter. Mellanby står för mellanbyggnaderna, som finns mellan bufferttankarna respektive mellan rötkamrarna. Förhöjd utsläppspunkt ligger ovanför rötkammartaken, övriga utsläppspunkter på ca två meters höjd. 25