1 Avdelning 2 DOM meddelad i Malmö Mål nr: B 6545-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Rashad Krayem, 19890102-1298 Sofiagatan 14 C Lgh 1201 214 45 Malmö Offentlig försvarare: Advokat Maria Persson Allmänna Advokatbyrån i Malmö HB Själbodgatan 10 211 35 Malmö Åklagare Kammaråklagare Jörgen Larsson Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare 205 90 Malmö Målsägande 1. Emira Ciber Målsägandebiträde: Biträdande jurist Johan Nilsson Stortorget 29 211 34 Malmö Sverige 2. Goran Jevtovic Målsägandebiträde: Advokat Sten-Åke Larsson Advokatbyrån Sten-Åke Larsson Box 230 351 05 Växjö Postadress Box 265 201 22 Malmö Besöksadress Kalendegatan 1 Telefon Telefax 040-35 30 00 040-611 43 10 E-post: malmo.tingsratt@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
Avdelning 2 DOM Mål nr: B 6545-15 2 3. Emica Jevtovic Ciber Målsägandebiträde: Biträdande jurist Johan Nilsson Stortorget 29 211 34 Malmö Sverige DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för 1. Brukande av falsk urkund, 14 kap 1 och 10 brottsbalken 2014-11-12 2. Olovlig körning, grovt brott, 3 1 st 2 men trafikbrottslagen (1951:649) 2015-01-03 -- 2015-07-23 (5 tillfällen) 3. Rattfylleri, 4 2 st trafikbrottslagen (1951:649) 2015-01-03 4. Narkotikabrott, ringa brott, 1 1 st 6 p och 2 narkotikastrafflagen (1968:64) 2015-01-03 -- 2015-07-02 (4 tillfällen) 5. Brott mot vapenlagen, 9 kap 2 1 st d vapenlagen (1996:67) 2015-06-04 -- 2015-07-02 (2 tillfällen) Åtal som den tilltalade frikänns från 1. Grov misshandel, 3 kap 6 1 st brottsbalken 2015-08-02 2. Framkallande av fara för annan, 3 kap 9 brottsbalken 2015-08-02 3. Grovt vapenbrott, 9 kap 1 a 1 st vapenlagen (1996:67) 2015-08-02 4. Olaga hot, grovt brott, 4 kap 5 2 st brottsbalken 2015-08-02 Påföljd m.m. 1. Fängelse 3 månader 2. Förordnande angående tidigare utdömt fängelse. (MALMÖ TR AVD 2 ENHET 22, 2014-02-10, B8550/13) - Villkorligt medgiven frihet förklaras till en tid av 3 månader förverkad. Lagrum som åberopas 34 kap 1 1 st 2 p brottsbalken 34 kap 4 1 st brottsbalken
Avdelning 2 DOM Mål nr: B 6545-15 3 Skadestånd 1. Emira Cibers skadeståndsyrkande ogillas. 2. Emica Jevtovic Cibers skadeståndsyrkande ogillas. 3. Goran Jevtovics skadeståndsyrkande ogillas. Förverkande och beslag 1. I beslag tagen förfalskad handling förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (beslag 2015-5000-BG1516-1). 2. I beslag tagen ammunition, narkotika, emballage och våg förklaras förverkad. Beslagen ska bestå (beslag 2015-5000-BG55973 p 1-3, beslag 2015-5000-BG55979 p 1:1, 1:2, 2:1, 2:2, beslag 2015-5000-BG55983 p 1-2). 3. I beslag tagen ammunition jämte emballage förklaras förverkade. Beslagen ska bestå (beslag 2015-5000-BG66009 p 1-4). Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Maria Persson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 83 056 kr. Av beloppet avser 60 868 kr arbete, 5 577 kr tidsspillan och 16 611 kr mervärdesskatt. 2. Johan Nilsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 26 414 kr. Av beloppet avser 20 832 kr arbete, 299 kr tidsspillan och 5 283 kr mervärdesskatt. 3. Sten-Åke Larsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med 29 975 kr. Av beloppet avser 22 785 kr arbete, 1 195 kr tidsspillan och 5 995 kr mervärdesskatt. 4. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträden ska stanna på staten. Övrigt Rashad Krayem ska till staten betala tillbaka kostnaderna för urinanalys på 815 kr.
4 Avdelning 2 DOM B 6545-15 YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkanden och bevisning, se bilaga 1. Målsägandenas skadeståndsanspråk, se bilaga 2-4. Angående frihetsberövande, se avräkningsunderlag. DOMSKÄL Åtalspunkten 1 Inställning Rashad Krayem har förnekat gärningen och bestritt skadeståndsanspråken. Han har inte vitsordat något belopp som skäligt. Händelseförloppet Genom förhören med målsägandena och övrig utredning har följande händelseförlopp framkommit. Emira Ciber och Emica Jevtovic Ciber är systrar. Den senare är gift med Goran Jevtovic. Alla tre var hos en bekant, Miroslav, på middag. Miroslav bor på Rasmusgatan och de uppehöll sig på en innergård där de grillade, åt och drack. Emica Jevtovic Ciber och Emira Ciber åkte ifrån platsen med bil för att lämna barn och hämta en båt. När de kom tillbaka till Rasmusgatan och hade parkerat ekipaget med bil och båt på släp samlades en del killar som pratade om båten. De frågade vems den var och sa att de skulle ta den. Porten in till innergården var låst varför Emira Ciber ringde till Goran Jevtovic. Han kom ut tillsammans med Miroslav och några andra personer. Goran Jevtovic var vid denna tidpunkt kraftigt berusad. Han fick veta vad killarna sagt. Han fick också veta att en av dem uttalat fula ord till Emica Jevtovic Ciber. Han blev arg och munhöggs med killen. Möjligen uppstod även något handgemäng. En annan kille sa något och försvann från platsen. Budskapet var att han snart skulle komma tillbaka. Emica Jevtovic Ciber anade oråd
5 Avdelning 2 DOM B 6545-15 och ringde till polisen. Hennes samtal med larmcentralen fortgick under det följande händelseförloppet. Killen som lämnade platsen kom snabbt tillbaka och hade då en pistol med sig. Han sköt två skott i luften. Vid det tidigare bråket hade flera människor samlats på platsen. Det är dock oklart om några andra än målsägandena var kvar på platsen när skotten avfyrades. Goran Jevtovic och Emica Jevtovic Ciber stod nära varandra. Emira Ciber stod i anslutning till dem. Killen med pistol gick mot dem och Goran Jevtovic gick mot killen trots att Emica Jevtovic Ciber försökte hålla honom tillbaka. Goran Jevtovic och gärningsmannen kom att stå två-tre meter ifrån varandra. Ytterligare ett antal skott avfyrades. Inget av skotten träffade Goran Jevtovic direkt men ett träffade i marken vid sidan om honom på ett sätt som medförde att Goran Jevtovic träffades av en metallbit som fastnade i hans ben. I slutskedet ställde Emica Jevtovic Ciber sig framför sin make, alltså mellan honom och gärningsmannen. Emica Jevtovic Ciber var synbart gravid. Gärningsmannen försvann från platsen. Målsägandena har lämnat olika uppgifter om åt vilket håll han försvann. Förutom Emica Jevtovic Ciber ringde två andra personer till polisen och anmälde att det var skottlossning på Rasmusgatan. Ingen av dem ville uppge sitt namn. När polisen, bl.a. Håkan Johansson, kommit till platsen var det en kvinna som till honom namngav Rashad Krayem och uppgav hans bostadsadress på den korsande Sofiagatan. Polisen gjorde husrannsakan hos Rashad Krayem och hittade då en väska med rengöringsverktyg för vapen. Målsägandena har var för sig pekat ut Rashad Krayem vid fotokonfrontation som ägde rum den 5 respektive 7 augusti 2015.
6 Avdelning 2 DOM B 6545-15 Rashad Krayem anhölls i sin frånvaro den 5 augusti 2015 och inställde sig frivilligt hos polisen den 12 augusti 2015. På Rasmusgatan finns en övervakningskamera som vid tillfället för brottet inte fungerade. Efter skottlossningen hittades en patron och en tomhylsa i anslutning till platsen för skottlossningen. Var det Rashad Krayem som sköt? Genom det ovan beskrivna händelseförloppet är det klarlagt att någon gjort sig skyldig till brott som i huvudsak stämmer med åklagarens påstående. Frågan är om det var Rashad Krayem som var gärningsman. Som redan nämnts har de tre målsägandena pekat ut Rashad Krayem vid fotokonfrontation. Emica Jevtovic Ciber har uppgett att hon tidigare bott i området (år 2006-2008) och att hon sedan den tiden kände igen Rashad Krayem när skottlossningen ägde rum. Vid fotokonfrontationen var hon helt säker på att den hon pekade ut var den som skjutit. De bilder som användes vid fotokonfrontationen har emellertid den bristen att fotot på Rashad Krayem är ett passfoto medan övriga nio foton inte är det. Bilden på Rashad Krayem är därför något annorlunda i färgen. Fotot på Rashad Krayem utmärker sig på ett sådant sätt att ett utpekande av honom inte kan anses vara tillförlitligt. Det finns med andra ord utrymme för att målsägandena misstagit sig. Det är dessutom så att Emira Ciber i polisförhör uppgett att det var en person som kommit i bil som också var den som sköt. Hennes uppgifter om gärningsmannen kan mot denna bakgrund inte bedömas som tillförlitliga.
7 Avdelning 2 DOM B 6545-15 Uppgiften från en anonym kvinna på platsen kan inte tillmätas något avgörande bevisvärde. Det har heller inte hittats något vapen eller annan teknisk bevisning som binder Rashad Krayem till brottet. Till detta kommer att Rashad Krayem visste om att det fanns en övervakningskamera på platsen. Enligt hans egen uppgift bad han polisen ta fram filmen från händelsen så att man på den kunde se att det var någon annan än han som varit på platsen. Det framstår som tveksamt att han skulle gjort så om det var han som sköt. Det är vidare tveksamt om han skulle utföra ett brott medveten om risken att det filmades. Sammantaget finner tingsrätten att det finns tvivel när det gäller frågan om Rashad Krayems skuld. Han ska därför frias. Skadeståndsanspråken Eftersom Rashad Krayem inte döms för brott mot målsägandena ska han inte heller betala något skadestånd. Åtalspunkten 2 Inställning Rashad Krayem har förnekat gärningen. Rashad Krayems uppgifter En kompis som heter Ahmed ordnade så att de två kunde ta körkort i Lettland i september 2014. Det gick till så att de åkte till Riga, besökte en privat körskola, registrerade sig, återkom en annan dag då de skrev ett prov och, vid ett tredje tillfälle, körde en tur med bil tillsammans med mannen från körskolan. Under tiden som de var i Riga bodde de hos en kompis till Ahmed. Det var Ahmed som hämtade ut körkorten på posten när de var klara. De åkte därefter hem till Sverige igen.
8 Avdelning 2 DOM B 6545-15 Proven och samtalet med mannen på körskolan gjordes på engelska. Han kunde ingenting om trafikreglerna i Lettland och blev lite överraskad av att han klarade sig. Han misstänkte dock aldrig att körkortet var falskt. Han vet inte vad Ahmed heter i efternamn och han fick aldrig veta vad vännen i Riga hette. Tingsrättens bedömning Av den åberopade utredningen är klarlagt att körkortet var falskt. Tingsrätten finner det uppenbart att Rashad Krayems uppgifter är av den arten att de kan lämnas utan avseende. Under inga förhållanden kan någon tro att det är möjligt att ta ett riktigt körkort på det sätt som Rashad Krayem beskrivit. Hans vaga och svävande uppgifter om vistelsen i Lettland talar dessutom för att uppgifterna inte är sanna. Ingen annan slutsats kan dras än att Rashad Krayem skaffat körkortet och använt det fullt medveten om att det var falskt. Han ska därför dömas för brukande av falsk handling i enlighet med åtalet. Åtalspunkterna 3-11 Rashad Krayem har erkänt gärningarna. Hans erkännande får stöd av hans egna uppgifter och utredningen i övrigt. Åtalet är därmed styrkt. Gärningarna ska bedömas på det sätt som åklagaren gjort. Påföljd Rashad Krayem dömdes den 10 februari 2014 för bl.a. narkotikabrott och olovlig körning till fängelse ett år och tre månader. Samtidigt förklarades tidigare villkorligt medgiven frihet förverkad. Han blev villkorligt frigiven från det senaste straffet den 4 september 2014 med en återstående strafftid på fem månader och sju dagar. Prövotiden gick ut den 4 september 2015. På grund av Rashad Krayems tidigare brottslighet ska påföljden nu bestämmas till fängelse. Straffets längd bör bestämmas till tre månader. Eftersom Rashad Krayem gjort sig skyldig till ny brottslighet under prövotiden ska villkorligt medgiven frihet
9 Avdelning 2 DOM B 6545-15 förklaras förverkad. Tingsrätten väljer dock att begränsa förverkandet till tre månader. Övrigt Eftersom fängelse ingår i straffskalan för brottet ska Rashad Krayem betala en avgift enligt lagen om brottsofferfond. Rashad Krayem har lämnat samtliga särskilda yrkanden utan erinran. Yrkandena är lagligen grundade och ska bifallas. Rashad Krayem ska vidare åläggas att betala kostnaderna för provtagning och analys som uppkom i samband med åtalspunkten 8. HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga (Dv 400) Sista dagen för överklagande är den 19 oktober 2015. Överklagandet ges in till tingsrätten men prövas av Hovrätten över Skåne och Blekinge. Ann-Louise Roos I avgörandet har deltagit rådmannen Ann-Louise Roos (skiljaktig) samt nämndemännen Jonas Nilsson, Gerd von Corswant och Krister Wicander. SKILJAKTIG MENING Från domen är rådmannen Ann-Louise Roos skiljaktig beträffande skuldfrågan i åtalspunkten 1 och anför: Rashad Krayem har uppgett att han har flera fiender som vill honom illa. Målsägandena tillhör emellertid inte dem. Den person som anonymt pekat ut Rashad Krayem
10 Avdelning 2 DOM B 6545-15 kan visserligen ha haft egna syften med det men det är inte utan betydelse att detta utpekande är förenligt med målsägandenas. Det är en brist att fotot på Rashad Krayem inte är av identisk kvalitet som övriga. Jag anser dock att fotot inte utmärker sig på ett alltför avgörande sätt. Jag beaktar att målsägandena fick se fotona ett i taget och att det nästan krävs att de ligger bredvid varandra för att avvikelsen ska märkas. Fotokonfrontationen gjordes med Emica Jevtovic Ciber den 5 augusti kl. 11.32-11.45, med Emira Ciber samma dag kl. 15.15-15.28 och med Goran Jevtovic den 7 augusti kl. 14.10-14.26. Det fanns alltså utrymme för Emica Jevtovic Ciber att prata med de andra två innan fotokonfrontationen med dem ägde rum. Bilderna förevisades i olika ordning för var och en men den avvikande färgtonen skulle möjligen kunna användas som kännetecken och vidarebefordras till nästa person. Målsägandena har förnekat att några sådana samtal ägde rum och det finns enligt min mening inte anledning att tro att de hade skäl att samordna sina utpekanden. Emica Jevtovic Ciber kan möjligen omedvetet ha påverkat de andra genom att prata om den person hon kände igen sedan tidigare och uppge att han hade stora ögon. Jag finner emellertid att redan Emica Jevtovic Cibers eget säkra utpekande i förening med att hon uppgett sig känna igen Rashad Krayem sedan tidigare utgör ett tillförlitligt utpekande. Till detta kommer de andras utpekanden som trots den beskrivna bristen enligt min uppfattning har visst bevisvärde. Åklagaren har påpekat att Rashad Krayem vid två tidigare tillfällen innehaft ett stort antal patroner med samma kaliber som dem som användes vid skottlossningen (se åtalspunkterna 10 och 11). Rashad Krayem har uppgett att han vid båda tillfällena låtit någon annan förvara sina patroner i hans lägenhet. Samma förklaring har han lämnat beträffande vapenväskan. Jag finner att även om polisen inte hittat det vapen som användes vid gärningstillfället är det klarlagt att ett sådant vapen funnits i Rashad Krayems närhet.
11 Avdelning 2 DOM B 6545-15 Jag är således övertygad om att Rashad Krayem är rätt gärningsman. Det förhållandet att det på platsen fanns en övervakningskamera påverkar inte min bedömning. Det finns enligt min uppfattning anledning att utgå ifrån att polisen omedelbart kontrollerat filmen om det funnits någon som fångat händelseförloppet. Jag utgår ifrån att Rashad Krayem hade samma utgångspunkt. Rashad Krayem har berättat att han någon dag efter skottlossningen mötte en polis som hälsade på honom och frågade hur läget var men i övrigt inte var intresserad av honom. Rashad Krayem kan då sannolikt ha dragit slutsatsen att det inte fanns bildbevis från händelsen. Rashad Krayem har således enligt min bedömning gjort sig skyldig till den gärning som åklagaren påstått, dock med följande anmärkningar. Jag anser, liksom åklagaren, att det hot Rashad Krayem gjort sig skyldig till får anses riktat mot hela Goran Jevtovics sällskap och att det på grund av skottlossningen ska bedömas som grovt olaga hot. När det gäller gärningsbeskrivningens tredje stycke anser jag det tveksamt om Rashad Krayem hade direkt uppsåt att träffa Goran Jevtovic med ett skott. Genom att på kort avstånd avlossa skott nära Goran Jevtovic fanns det emellertid en uppenbar risk för att Goran Jevtovic skulle skadas. Denna risk insåg Rashad Krayem och han förhöll sig likgiltig till den. Han har därmed gjort sig skyldig till misshandel. Jag bedömer dock inte gärningen som grov misshandel utan som brott av normalgraden. När det gäller det sista stycket i gärningsbeskrivningen är det oklart om det fanns fara för någon annan än målsägandena. Skotten mot dem utgör olaga hot och jag anser inte att Rashad Krayem därutöver ska dömas för framkallande av fara i förhållande till dem. Däremot anser jag att Rashad Krayem utöver grovt olaga hot och misshandel ska dömas för vapenbrott i enlighet med gärningsbeskrivningens första stycke. Även om människorna på gatan skingrades när han kom ut med pistolen finns det skäl att bedöma brottet som grovt.
12 Avdelning 2 DOM B 6545-15 Överröstad i skuldfrågan under denna åtalspunkt är jag i övrigt överens med majoriteten.
Avdelning 2 AVRÄKNINGSUNDERLAG Malmö Mål nr: B 6545-15 Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid 19890102-1298 Efternamn Krayem Datum för dom/beslut Förnamn Rashad Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider. Frihetsberövad 2015-08-12 2015-09-23 Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet Särskild anteckning Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.). Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.). Underskrift Postadress Box 265 201 22 Malmö Besöksadress Kalendegatan 1 Telefon Telefax 040-35 30 00 040-611 43 10 E-post: malmo.tingsratt@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
Bilaga 1 INKOM: 2015-09-24 MÅLNR: B 6545-15 AKTBIL: 51
Bilaga 2 INKOM: 2015-09-16 MÅLNR: B 6545-15 AKTBIL: 44
Bilaga 3 INKOM: 2015-09-16 MÅLNR: B 6545-15 AKTBIL: 45
Bilaga 4 INKOM: 2015-09-17 MÅLNR: B 6545-15 AKTBIL: 46
Bilaga 5 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. 3. det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. www.domstol.se
Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se