Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström

Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor En studie av ungdomsorganisationer i Lettland. Författare: Helena Hellström

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 4-8 1.1 Bakgrund 4-5 1.2 Syfte 5 1.3 Avgränsning 6 1.4 Metod och material 6 1.5 Begrepp 7-8 2 Rapport 8-16 2.1 Inledning 8-9 2.2 Latvian Gender Problem Center GENDERS, Riga 9-12 2.3 Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs, Ogre 12-14 2.4 Jaunatnes centrs Kaktuss, Liepaja 14-15 2.5 Papardes Zieds, Riga 15-16 3 Slutsats 16-17 4 Källförteckning 18 2

Sammanfattning Åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor- En studie av ungdomsorganisationer i Lettland Författare: Helena Hellström Syftet med denna rapport är att genom ett resande stipendium studera åtgärder för att motverka rekryteringen av kvinnor till prostitution i Sverige från Lettland. Vidare är syftet att upplysa människor om trafficking och att denna rapport kan ligga till grund för fortsatta studier inom ämnet. Latvian Gender Problem Center, GENDERS i Riga, Lettland arbetar med ett projekt som är finansierat av United Nations Development Fund for Women, UNIFEM som innefattar 10 ungdomsorganisationer runt om i olika städer i Lettland. Ungdomsorganisationerna uppmärksammar bland annat traffickingproblemet och arbetar preventivt med detta. Jag har gjort en studie av projektet med ungdomsorganisationerna och undersökt hur dessa arbetar för att motverka rekryteringen till trafficking. Jag har besökt 4 av de 10 ungdomsorganisationerna som finns och jag har samlat information genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar där. En av de fyra ungdomsorganisationer som jag har besökt, Papardes Zieds i Riga, arbetar för närvarande inte så aktivt med att förebygga trafficking. Trots att ungdomsorganisationerna som jag har besökt ser olika ut arbetar de (eller i Papardes Zieds fall planerar de att arbeta) väldigt lika med åtgärder för att motverka trafficking. De erbjuder bland annat individuell konsultation och informerar på skolor. De upplyser ungdomar om vad man ska tänka på när man åker utomlands och hur man ska skydda sig. De hjälper även till med frågor angående arbetsgivare och vilka rättigheter man har när man arbetar utomlands. Det finns fortfarande mycket att arbeta på när det gäller åtgärder för att motverka trafficking i Lettland, men efter att jag har besökt ungdomsorganisationerna har jag ändå en positiv känsla. Jag vill härmed även rikta ett stort tack till Folksam som gav mig möjligheten till att utföra min studie i Lettland. 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund Handel med människor för sexuella ändamål, även kallat trafficking, är inte en ny företeelse men har uppmärksammats de senaste åren, både internationellt och i Sverige. Handeln förekommer inom regioner och länder, mellan grannländer samt över kontinenter. Förr var handel med kvinnor vanligast från söder till norr men nu existerar trafficking i alla riktningar världen över. International Organization for Migration, IOM har beräknat att cirka 700.000 till två miljoner kvinnor utsätts för trafficking för sexuella ändamål över internationella gränser årligen, dessa siffror inkluderar inte trafficking inom länders gränser. I Europa har trafficking ökat sedan Berlinmurens fall 1989. En majoritet av kvinnorna som utsätts för trafficking i Europa kommer från Öst och Sydöst europeiska länder, så som Ryssland, Ukraina, Albanien, Kosovo, Baltiska staterna, Tjeckien och Polen. De vanligaste mottagarländerna är Belgien, Tyskland, Holland, Italien, Storbritannien och de skandinaviska länderna. Det förekommer också att kvinnorna kommer från länder utanför Europa, som till exempel Thailand, Filipinerna, Ghana, Nigeria, Brasilien och Dominikanska republiken (Kvinnoforum, 1-3). Trafficking, smuggling och migration är separata företeelser men står i nära förhållande till varandra. Migration kan förekomma legalt eller illegalt och kan vara frivillig eller ofrivillig i till exempel syfte för överlevnad. När migrationen sker olagligt får människor ofta hjälp, mot betalning, av smugglare att ta sig in i ett land. Detta kan ske på farliga grunder men efter det att migranten har anlänt har han eller hon ingen kontakt med smugglaren igen. Trafficking är annorlunda eftersom det innebär förflyttning av människor i syfte att utnyttja deras arbetskraft och tjänster. Majoriteten av människor som utsätts för trafficking är arbetsmigranter som vill fly fattigdom och diskriminering, som vill förbättra sina liv och kunna skicka pengar till sin familj i hemlandet. De hör talas om välbetalda jobb utomlands genom vänner, bekanta, jobbagenturer eller andra individer som erbjuder dem att hitta ett jobb och arrangera resan. För de flesta personer som hamnar i trafficking är det först efter det att de har anlänt i det land eller de länder där de ska jobba som problemen börjar (Kaye, 3). Detta genom att till exempel det arbete som de har blivit lovade inte existerar utan de tvingas istället att prostituera sig. 4

Trafficking är ett allvarligt brott som både kränker en människas värdighet och en rad mänskliga rättigheter. Enligt mänskliga rättighetsinstrument har staten ett ansvar att tillförsäkra människor skydd mot trafficking. Regeringarna i det land varifrån någon förs bort, i transitländer och i destinationslandet är direkt ansvariga för att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga och bekämpa trafficking, samt att skydda och ge stöd till dem som blivit utsatta för trafficking (FN:s protokoll om handel med människor). Att trafficking får förödande konsekvenser, hälsomässigt, juridiskt, socialt och ekonomiskt, för dem som utsatts för det är självklart, men det påverkar även samhället negativt. Den drabbades hälsa kan ta skada på många sätt eftersom det är vanligt att de utsätts för en psykologisk nedbrytning genom till exempel isolering, hot, våld och sexuella övergrepp och detta kan leda till både fysiska skador samt trauman och depressioner. Risken för sexuellt överförbara sjukdomar är stor och oönskade graviditeter som kan leda till riskfyllda aborter är vanligt. De sociala följderna för personer som har blivit utsatta för trafficking är allvarliga, bland annat kan de kvinnor som återvänder bli utstötta av både sin familj och av samhället. Risken är då stor att de blir mer utelämnade och utnyttjas eller hamnar i prostitution igen. De negativa följderna för samhället är bland annat att patriarkala attityder legitimeras. I vissa länder kan antalet återvändande personer som har utsatts för trafficking bli en belastning. Trafficking får följder för både jämställdheten och synen på mäns och kvinnors sexualitet genom att förstärka föreställningen om att såväl människor som sexualitet kan säljas och köpas. Sexuellt utnyttjande kan leda till att spridningen av hiv/aids ökar, vilket leder till svårigheter både för individen och samhället genom till exempel inkomstbortfall, ökade vårdkostnader, försvagade familjer och socialt lidande. Trafficking omsätter, liksom vapen och narkotikahandel, stora pengar och bidrar till ökad kriminalitet och en växande illegal marknad, och eftersom verksamheten ger förhållandevis stora vinster till relativt låg risk kan människor bli lockade av att tjäna snabba och säkra pengar (Utrikesdepartementet, 13-14). 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att genom ett resande stipendium studera åtgärder för att motverka rekryteringen av kvinnor till prostitution i Sverige från Lettland. Vidare är syftet att upplysa människor om trafficking och att denna rapport kan ligga till grund för fortsatta studier inom ämnet. 5

1.3 Avgränsning Människohandel eller trafficking förekommer över hela världen i olika former och är ett växande problem. Trafficking bedrivs i olika syften så som till exempel prostitution, annan form av sexuell exploatering, tvångsarbete eller organhandel. Trafficking innebär dock alltid att någon skickar andra människor mellan världsdelar, länder, regioner eller städer i syfte att utnyttja eller dra fördel av dem eller deras arbete (http://naring.regeringen.se/fragor/jamstalldhet/). Jag har valt att endast koncentrera mig på trafficking av kvinnor och flickor för sexuella ändamål och jag har valt att avgränsa min studie till endast ett av de tre baltiska länderna. Detta eftersom jag tycker att jag har kunnat genomföra en bättre och mer grundläggande studie på detta sätt. Min studie om åtgärder för att motverka trafficking av kvinnor utfördes i Lettland. 1.4 Metod och material Genom mitt arbete som praktikant på Kvinnoforum har jag kunnat etablera kontakt med Latvian Gender Problem Center, GENDERS i Riga, Lettland. De arbetar med ett projekt som är finansierat av United Nations Development Fund for Women, UNIFEM. Detta projekt innefattar 10 ungdomsorganisationer runt om i olika städer i Lettland. Ungdomsorganisationerna uppmärksammar bland annat traffickingproblemet och arbetar preventivt med detta. Jag har gjort en studie av projektet med ungdomsorganisationerna och undersökt hur dessa arbetar för att motverka rekryteringen till trafficking. Jag har besökt 4 av de 10 ungdomsorganisationerna som finns och jag har samlat information genom att genomföra intervjuer med personer som arbetar där. Jag har besökt ungdomsorganisationer i Riga, Ogre och Liepaja och anledningen till att jag valde dessa är för att det här arbetade människor som pratade engelska. På Latvian Gender Problem Center GENDERS i Riga intervjuade jag Natalja Jurkova som är projektledare och traffickingspecialist, på Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs i Ogre intervjuade jag socialarbetaren Ilze Bartkevica, på Jaunatnes centrs Kaktuss i Liepaja intervjuade jag Linda Rozentale och på Papardes Zieds i Riga intervjuade jag Ilze Mizane. För att beskriva en bakgrund och för att redogöra för begreppet trafficking har jag använt mig av skrivet material så som till exempel rapporter från Kvinnoforum och Utrikesdepartementet. 6

1.5 Begrepp Det internationella samfundet sluter nu upp kring en gemensam definition av trafficking efter att tidigare ha olika definitioner med åtföljande brister i till exempel samordning. I Protocol to Prevent, Supress and Punish Trafficking in Persons, Especially Woman and Children, Supplementing the United Nations Convention Against Transnational Organized Crime definierar FN trafficking som: Rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande skall innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ. (FN:s protokoll om handel med människor, paragraf 3). Enligt protokollet med definitionen framgår det att även om en person som utsatts för trafficking samtyckt till den åsyftade exploateringen men något av de medel har använts som anges i definitionen skall detta anses som trafficking. När det gäller barn, det vill säga personer under 18 år, behöver inte något av de angivna medlen ha använts för att det ska anses som trafficking. Förenklat uttryckt är trafficking en handling som rekrytering, förflyttning eller inhysande av en person med hjälp av medel som tvång, hot, bedrägeri eller andra otillbörliga påtryckningar i syfte att utnyttja personen på något sätt. Definitionen utgår från att både vuxna och barn av båda könen kan bli utsatta för trafficking, att personens fria vilja i något avseende har begränsats eller undergrävts och den omfattar inte bara sexuellt utnyttjande utan alla former av utnyttjande. Definitionen är alltså bred, detta för att kunna tillämpa den i olika situationer samtidigt som den lämnar utrymme för tolkningar. Den kan tillämpas parallellt på handel av människor inom länder trots att definitionen avser trafficking över nationsgränser (Utrikesdepartementet, 9). Trafficking är en sammansatt företeelse och begrepp och om man ser det som en process kan man tala om tre faser rekrytering, transport och utnyttjande vid destinationen. Under denna process av trafficking utsätts en person oftast av en varierande serie av kränkningar av dess 7

rättigheter, bland annat genom att bli utsatt för bedrägeri, våldtäkt, misshandel, tvångsarbete och stöld av resehandlingar. Det kan vara flera gärningsmän inblandade och kränkningarna kan begås över en längre tid på olika platser och bland annat därför blir trafficking ett tänjbart begrepp (Utrikesdepartementet, 9-10). 2 Rapport 2.1 Inledning Lettlands ekonomiska och politiska förändring efter självständigheten har lett till svårare förhållanden i landet och då speciellt för kvinnor. Detta har resulterat i en stor ökning av antalet kvinnor och flickor som hamnar i sexindustrin, antingen frivilligt eller mot deras vilja. Lettlands geografiska position som grannland till skandinaviska länder och dess utbredda handel med dessa och andra västeuropeiska länder utgör en idealisk situation för en ökande prostitutionsmarknad. Ett av de vanligaste sätten att få kontakt med kvinnorna och flickorna till trafficking är genom jobbannonser som lovar arbeten som till exempel servitriser, modeller eller barnflickor. De grupper som är mest utsatta att bli offer för trafficking är landsbygdsbefolkningen, unga kvinnor och den ryska minoriteten. Brist på utbildning, speciellt på landsbygden och för minoritetsbefolkningen, diskriminering av kvinnor och minoritetsgrupper och ett mindre stabilt lagsystem är några av flera faktorer som gör det lätt för personer att utsätta kvinnor för trafficking. Andra faktorer kan vara att inte veta hur man tar reda på om firman som annonserar om arbete utomlands är lagligt registrerad och att vissa kvinnor drömmer om att gifta sig med en välutbildad man utomlands (Kvinnoforum 2002, 33-35). I Lettland finns det inget statligt sponsrat stöd för traffickingoffer och de non-governmental organizations, NGO s (icke-statliga organisationer) som finns i landet får mycket lite eller ingen statlig eller lokal finansiering. Regeringen och myndigheter i Lettland gör inget eller väldigt lite för att motverka trafficking och därför är landets NGO s så viktiga eftersom det är dem som arbetar preventivt med trafficking. Det finns dock en lag mot trafficking, en lag att straffa personer som rekryterar kvinnorna. Innan år 2000 fanns det ingen lag i Lettland som specificerade trafficking som ett enskilt brott, men i maj 2000 antogs en lag där man förklarade det brottsligt att rekrytera människor för sexuell exploatering i andra länder med ett straff upp till fem år. Rekryteringen av minderåriga har ett straff upp till 15 år. 8

Det pågår och har pågått projekt i samverkan mellan NGO s och bland annat UNIFEM och IOM om förebyggande av trafficking där målet är att uppmärksamma problemet för ungdomar mellan åldrarna 14-25 år. Man vill också öka kapaciteten för NGO s och statligt anställda att förhindra trafficking. Man har bland annat genomfört seminarier och gett ut broschyrer om förebyggande av trafficking med till exempel råd till personer som förbereder utlandsvistelse och söker arbete utomlands. (kvinnoforum 2002, 35-36). 2.2 Latvian Gender Problem Center GENDERS, Riga Natalja Jurkova är en av fyra anställda på ungdomsorganisationen GENDERS och hon har jobbat där i över fyra år. Hon jobbar som projektledare och traffickingspecialist. GENDERS påminner mycket om ungdomsmottagningarna vi har i Sverige, där man kan träffa en gynekolog eller få tips och råd om till exempel preventivmedel. Latvian Gender Problem Center GENDERS startades i Riga 1994 och är en ideell nongovernmental organization, NGO (icke statlig organisation). Organisationen finansieras genom projekt och internationella organisationer. Dess huvudsakliga mål är att utveckla förebyggande strategier mot HIV och sexuellt överförbara sjukdomar, förebygga trafficking av kvinnor i Lettland genom informationskampanjer, utbildningsprogram, ge stöd till kvinnor som utsatts för trafficking och influera ändringar i lagen för att förbättra kvinnornas situation i Lettland. Natalja Jurkova berättar att kvinnorna vanligen kommer från fattiga familjer, där föräldrarna är alkoholister eller ensamstående (vanligast är ensamstående mammor). Det är även vanligare att kvinnor från landsbygden blir utsatta för trafficking eftersom det inte finns lika mycket information om det där som i städerna. Eftersom det i många fall är svårare för ryska kvinnor än lettiska kvinnor att få arbete i Lettland frågar jag om det är fler ryska kvinnor som utsätts för trafficking. Hon säger att det förut var fler ryska kvinnor än lettiska som utsattes för trafficking, men att det nu har ändrats. Många kvinnor hamnar i prostitution i Riga och där rekryteras de sedan vidare till att arbeta i utlandet. Arbetsförmedlingar, bekanta, bekantas bekanta och annonser i tidningar där privata personer erbjuder att hjälpa till är andra vanliga tillvägagångssätt för att rekrytera kvinnor. För 9

att kunna ha råd med dokument som behövs och biljett till det land där man har fått jobb är det många kvinnor som säljer allt de har, säger upp sin lägenhet och så vidare. Det händer att personer eller arbetsförmedlingar försvinner när de fått pengar, som de kräver för att hjälpa till, och detta lämnar kvinnorna utan arbete, utan pengar och i en minst sagt utsatt situation även i hemlandet. En del åker till ett annat land på turistvisum för att hitta ett jobb och på så sätt hamnar de i prostitution. Det är även vanligt att kvinnor vill åka utomlands för att gifta sig. Det finns gott om äktenskapsagenturer och speciellt vanligt är det att italienska män gifter sig med lettiska kvinnor i Lettland. Dessa äktenskap är sedan inte lagliga i Italien, men det är ett bra och enkelt sätt att få kvinnorna att följa med till Italien intet ont anande att de kommer utnyttjas för sexuella ändamål. Natalja Jurkova berättar att många prostituerade i Riga är under 18 år, men hon har än så länge inte hört om något fall av trafficking med personer under 18 år. Hon säger dock att hon tror att det existerar men att det inte är så många. De länder som kvinnorna oftast skickas till är Tyskland, Spanien, Italien, Sverige, Danmark och Schweiz, men även andra länder. På frågan varför så många unga människor vill flytta från Lettland svarar Natalja Jurkova utan att tveka att det beror på situationen i landet. Dålig ekonomi, låga löner och att det på landsbygden är omöjligt att få ett jobb ger hon som exempel. Officiellt sett har landet inte så hög arbetslöshet, men i verkligheten är arbetslösheten väldigt hög. När jag frågar om det är vanligt att kvinnorna vet att de hamnar i prostitution när de flyttar utomlands svarar Natalja Jurkova att de som är prostituerade i Lettland definitivt vet. Många som har varit i kontakt med GENDERS har vetat innan de har flyttat att de hamnar i prostitution, men inte under vilka hemska omständigheter det sker. Tidigare var det vanligt att kvinnorna inte tänkte så mycket på att skydda sig själv utan tänkte bara på pengar, men efter informationskampanger runt om i Lettland har detta ändrats och folk är mer försiktiga. GENDERS har en minibuss som åker runt och informerar om trafficking, framförallt till prostituerade. I minibussen finns information och broschyrer att ta och man kan även få kondomer. Det finns också en hemsida på både lettiska och ryska med information om 10

trafficking, hur man ska skydda sig när man åker utomlands och information om andra länder och vilka rättigheter man har när man arbetar där. Många ringer även till GENDERS med olika frågor vad gäller arbete utomlands. De utför informationsföreläsningar om trafficking på skolor, men även för poliser och statliga institutioner. Vidare berättar Natalja Jurkova att de genomförde en stor informationskampanj på TV, radio och på affischer runt om i Lettland som fick mycket uppmärksamhet. GENDERS hjälper även kvinnor som ska åka utomlands att kolla upp om deras dokument stämmer och att arbetsgivaren och omständigheterna verkar lagliga. Sedan ganska nyligen erbjuder GENDERS de som ska åka utomlands för att arbeta att fylla i en blankett med namn, adress, land de ska besöka, datum de beräknar att de är tillbaka i Lettland och fingeravtryck för att sedan lämna där. Om personen inte tar kontakt med ungdomsorganisationen vid det datum de beräknas vara tillbaka i Lettland öppnas kuvertet med kvinnans uppgifter och genom dessa försöker man, med hjälp av till exempel polisen, hitta henne. Jag frågar om Natalja Jurkova har sett filmen Lilja 4-ever och undrar om hon tror att den kan vara bra att visa för att förebygga trafficking. Hon säger att filmen är väldigt bra eftersom den tar upp viktiga aspekter där trafficking inte bara är själva prostitutionen, utan den visar också vilka hemska omständigheter man lever under och hur man kan bli rekryterad. Vi diskuterar även den svenska sexköpslagen och jag frågar om hon tror att den kan vara en del i hela processen för att förebygga trafficking eller om den istället leder till att män kommer till Lettland för att köpa sex. Hon svara att hon inte tycker att man som köpare ska straffas eftersom det inte kommer att påverka prostitution. Visst kanske det till en viss del är förebyggande, men de som vill köpa sex kommer alltid att hitta olika sätt att kunna göra det. Vidare berättar Natalja Jurkova att det är många svenska män som kommer till Lettland för att köpa sex. I Lettland är prostitution accepterat men inte lagligt. De prostituerade behöver ett hälsodokument där det ska finnas uppgifter om bland annat läkarbesök och trots att prostitution inte är lagligt är det ok så länge man har detta dokument. På frågan om de samarbetar med statliga institutioner säger Natalja Jurkova att de samarbetar endast genom att bjuda in dem till föreläsningar. Det är viktigt att samarbeta men att det är väldigt svårt. Just nu fungerar det inte, men jag hoppas att det kommer att göra det i framtiden säger hon. Människor har inte riktigt accepterat problemet med trafficking och det är svårt att få regeringen att samarbeta med NGO s. 11

Lettland är både ett sending - och transit land, men även i viss mån ett receiving land. Natalja Jurkova tror att antalet kvinnor som kommer till Lettland från andra länder, som till exempel Vitryssland, för att prostituera sig kommer att öka i och med att landet blir medlem i Europeiska Unionen. 2.3 Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs, Ogre Ungdomsorganisationen i Ogre påminner också väldigt mycket om en svensk ungdomsmottagning och det är den enda av de fyra organisationer jag har besökt som inte är en NGO. Ungdomsorganisationen är finansierad av kommunen, men det förekommer även projektverksamhet med ekonomiskt stöd från bland annat United Nations Development Fund for Women, UNIFEM. Jag träffar Ilze Bartkevica som är socialarbetare och hon är en av tre som arbetar med ungdomar på organisationen i Ogre. Förutom att erbjuda ungdomar, både tjejer och killar, ett ställe där de kan få svar på frågor om till exempel förhållanden, sex och preventivmedel arbetar de också preventivt med trafficking. I sitt arbete med att förebygga trafficking började de med att skicka ut enkäter i skolor över hela Lettland med frågor som till exempel vet du vad trafficking är och skulle du vilja åka utomlands. De flesta svarade att de ville åka utomlands med motivationen att få ett bättre jobb med bättre betalt. Utifrån dessa enkäter arbetade de fram ett program för att arbeta preventivt med trafficking tillsammans med amerikanska The International Organization for Adolescents, IOFA. IOFA startades 1999 och är en oberoende ideell organisation som arbetar med att utveckla och genomföra program och projekt för ungdomar. Målgruppen för detta program är ungdomar i åldrarna 14-25 år och ungdomsorganisationen besöker skolor för att informera om trafficking och visa filmen Smooth Flight. Smooth Flight är en film på 30 minuter som är baserad endast på intervjuer gjorda med unga människor och deras erfarenheter av att bli utsatta för trafficking. Efter filmen diskuteras den och ibland använder man sig utav rollspel. Man har även haft kampanjer i massmedia, med annonser både i nyhetstidningar och i TV. Ilze Bartkevica berättar att de tyvärr inte kunde ha så många inslag i TV på grund av att det kostade för mycket pengar. Vidare säger hon att det är svårt att nå ut med sitt budskap till människor, vilket är väldigt synd. Hon tror bland annat att det kan bero på att Ogre ligger så nära Riga och att många ungdomar spenderar sin tid och är engagerade i aktiviteter där, vilket 12

leder till att de är mindre engagerade i vad som händer i Ogre. Att man har begränsat med pengar är också en anledning till att det är svårt att få ut sitt budskap på ett bra sätt. På ungdomsorganisationen har man också individuell konsultation med ungdomar som ska resa utomlands. De upplyser om vad man ska tänka på när man åker utomlands och de kan även hjälpa till med frågor angående arbetsgivare och så vidare. Ungdomarna kan även här, som på GENDERS, lämna uppgifter om sig själva, fingeravtryck, vilket land de ska åka till och när de beräknar vara tillbaka i Lettland för att organisationen ska kunna hjälpa till exempel polisen att försöka hitta dem om de inte kommer hem igen. Ilze Bartkevica säger dock att detta med individuell konsultation och detta system med att ungdomar lämnar sina uppgifter till organisationen inte fungerar så bra. Eftersom många av ungdomarna lämnar Lettland för att arbeta illegalt i ett annat land vågar de inte ta kontakt och lämna sina uppgifter till ungdomsorganisationen eftersom de inte litar på organisationerna och är rädda att uppgifterna ska gå direkt till polisen. Jag undrade själv hur det där fungerade och hur uppgifterna förvarades och på de ungdomsorganisationer som jag har besökt som har det här systemet har de alla berättat eller visat hur det går till. Ungdomarna får fylla i ett färdiggjort formulär med all nödvändig information där det också finns plats för fingeravtryck. Sedan stoppas formuläret i ett kuvert som förseglas och över förseglingen skriver personen i fråga sin namnteckning, och på detta sätt kan personen, efter att ha återvänt till Lettland, sedan se att kuvertet inte har öppnats. Kuvertet öppnas endast om personen inte har hört av sig eller har kommit tillbaka till Lettland på utsagd tid. Ilze Bartkevica tycker det är viktigt att arbeta tillsammans med olika statliga institutioner och hon säger att de har kontakter och ett bra förhållande med till exempel vissa inom den lokala polisen, men de har egentligen inget konkret samarbete. När jag frågar Ilze Bartkevica vad mer man skulle kunna göra för att förebygga trafficking säger hon att resultatet av deras arbete inte kommer att visa sig förrän om några år, men att det är mycket viktigt att fortsätta arbeta hårt. Det är svårt att ändra människors attityd, det tar lång tid, men att börja använda systemet med att ungdomar lämnar sina uppgifter till organisationen mer är ett bra sätt att förebygga trafficking. Det är även viktigt att hjälpa och ge socialt stöd till kvinnor som återvänder till Lettland efter att de ha varit utsatta för trafficking, så att de inte hamnar i prostitution och trafficking igen. Att fortsätta arrangera föreläsningar och annonsera i tidningar och på TV är en väsentlig del i arbetet, och Ilze 13

Bartkevica understryker betydelsen att bibehålla och etablera kontakter i andra länder. Att visa filmen Lilja 4-ever tycker Ilze Bartkevica är ett bra sätt för att försöka förhindra trafficking eftersom den tar upp många aspekter på problemet. Vi diskuterar även Sveriges sexköpslag som en del av processen att förebygga trafficking och hon säger att det är en bra lag och att den medför att det är svårare att köpa sex, men att de som vill köpa sex kommer att hitta ett sätt att göra det. 2.4 Jaunatnes centrs Kaktuss, Liepaja I Liepaja träffar jag Linda Rozentale som är anställd av IOFA, International Organization for Adolescents, och arbetar preventivt med trafficking på ungdomsorganisationen Kaktuss. Kaktuss är en NGO och har inga statliga finanser. Kaktuss är inte en ungdomsmottagning med läkare och psykologer som GENDERS i Riga och ungdomsorganisationen i Ogre, utan här arbetar volontärer och aktiva ungdomar med olika projekt så som till exempel kulturevenemang samtidigt som ungdomar kan få hjälp med relationsfrågor och bli informerade om trafficking. Linda Rozentale berättar att ungdomsorganisationen tidigare var statlig och skulle finansieras av kommunen, men att den stängdes på grund av att flera inte ville att man skulle prata och informera om förhållanden och sex med ungdomarna. Jag tar upp att i Ogre berättade Ilze Bartkevica att föräldrar har kommit till ungdomsorganisationen och varit arga för att organisationen har lärt ungdomar hur man använder kondom och i och med detta ska ha lärt deras barn att bli prostituerade. Vi diskuterar länge människors syn på sex och prostitution och Linda Rozentale säger att attityder som dessa har under de senaste åren ändrats till det bättre men att det går relativt långsamt. Jag själv kan tycka att man i ett land där prostitution och strippshower på barer och klubbar är så öppet och vanligt förekommande borde vara villiga att prata med ungdomar och hjälpa till att upplysa om problem så som till exempel könssjukdomar och trafficking. Linda Rozentale säger att många ungdomar vill åka utomlands och arbeta på grund av landets dåliga ekonomi samt att många har en bild om att länderna i väst är drömländer. I och med inträdet i EU kommer allt fler åka utomlands och många av dem som planerar att lämna landet vill inte återvända till Lettland. Vidare berättar hon att det är vanligt att unga tjejer som vill åka utomlands och arbeta blir rekryterade av bekanta och bekantas bekanta. Det inte är så 14

väldigt vanligt att det är närstående och pojkvänner som rekryterar, men visst förekommer det. En viktig målgrupp att rikta in sig på i arbetet för att förebygga trafficking är, enligt Linda Rozentale, barnhems barn. Hon säger att det är vanligt förekommande att barn växer upp på barnhem och att de hamnar i prostitution och senare trafficking. En stor del av kaktuss arbete med att förebygga trafficking går ut på att informera på skolor och ha individuell konsultation. Linda Rozentale tror inte att affischering är ett bra sätt att nå fram till människor utan hon tycker att det är mest effektivt att ge information genom att möta ungdomar och hon vill gärna att ungdomsorganisationen ska kunna jobba mer med detta i framtiden. Att visa filmen Lilja 4-ever är ett bra sätt att förebygga trafficking, men det är väldigt viktigt att ta sig tid att diskutera den med ungdomarna. Ungdomsorganisationen har även arbetsgrupper och seminarium med bland annat den lokala polisen. För att kunna förebygga trafficking är det viktigt att inte bara informera de som kan bli utsatta för det utan även upplysa människor som kan komma i kontakt med och hjälpa till i arbete mot trafficking. Även här arbetar man med kuverten som ungdomarna kan lämna sina uppgifter i. Linda Rozentale håller med om att anledningen till att många inte lämnar sina uppgifter är för att de inte litar på organisationen. Hon menar dock att ett annat stort problem med detta är att vissa ungdomsorganisationer inte så gärna samlar in kuverten på grund av att de är rädda för vad som skulle hända om någon försvinner och man måste öppna ett kuvert. Vi diskuterar att en bra start skulle kunna vara att utbilda personalen mer och verkligen se till att alla vet vad som ska göras om någon försvinner. 2.5 Papardes Zieds, Riga. Ilze Mizane arbetar som koordinator på ungdomsorganisationen Papardes Zieds i Riga. Hon är en av sju anställda och har arbetat på ungdomsorganisationen i ungefär två år. Organisationen är en NGO och finansieras av projekt. Organisationen arbetar med ungdomar i åldrarna 14-19 år och fungerar som ett informationscentrum för sex och samlevnadsfrågor. Man träffas i diskussionsgrupper, har individuella konsultationer med ungdomar och har föreläsningar på skolor, men Ilze Mizane berättar att intresset för ungdomsorganisationen än så länge inte är så stort. Hon tror att detta 15

beror på att organisationen är väldigt ung och att de inte har så mycket informativt material. Man planerar i framtiden att bygga upp ett ungdomscenter med läkare, gynekologer och så vidare. För närvarande arbetar organisationen inte så aktivt med att förebygga trafficking, men Ilze Mizane har många idéer om olika traffickingprojekt som hon vill starta. För att kunna förhindra trafficking tycker Ilze Mizane att det är väldigt viktigt att informera om trafficking på skolor och att dela ut informationsbroschyrer och vykort. Ett bra sätt att förebygga trafficking är att visa och diskutera filmen Lilja 4-ever. Hon hoppas på att man i framtiden ska kunna upprätta ett konsultationscenter på ungdomsorganisationen. Många blir rekryterade till trafficking genom annonser på Internet och i tidningar och detta konsultationscenter ska bland annat kunna hjälpa till med att granska annonserna och se om de är trovärdiga och lagliga. Ilze Mizane tycker att arbetet med att förebygga trafficking blir bara viktigare och viktigare och hon tror att i och med att Lettland har gått med i EU blir det lättare för dem som arbetar med att rekrytera kvinnor till trafficking. Det blir lättare för människor att passera gränserna och många kommer att tänka det här är ju EU, inget kommer att hända mig. Ilze Mizane berättar att ungdomsorganisationen inte samarbetar med olika myndigheter, men hennes förhoppningar är att det ska vara möjligt att samarbeta när de börjar arbeta med ett traffickingprojekt. Hon påpekar även att det är mycket viktigt att få regeringen i landet att erkänna att trafficking existerar och att det är ett stort problem för Lettland. 3. Slutsats Det finns fortfarande mycket att arbeta på när det gäller åtgärder för att motverka trafficking i Lettland, men efter att jag har besökt ungdomsorganisationerna har jag ändå en positiv känsla. Genom mina besök på ungdomsorganisationerna i Lettland har jag träffat fyra unga och mycket målmedvetna kvinnor som brinner för sitt arbete med att förebygga trafficking. Jag har förstått att det inte är lätt att nå fram till människor och att de ofta stöter på problem i sitt arbete. Ibland är det svårt att få verksamheten att gå runt på grund av finansiella problem, organisationerna blir motarbetade av vissa myndigheter och de som arbetar med ungdomarna tvingas jobba mycket på att ändra på människors attityd och värderingar när det gäller att informera om sex och samlevnad. 16

En av de fyra ungdomsorganisationer som jag har besökt, Papardes Zieds i Riga, arbetar för närvarande inte så aktivt med att förebygga trafficking. Förhoppningen är att de i framtiden ska kunna upprätta ett konsultationscenter på ungdomsorganisationen, där ungdomar bland annat ska kunna få information om trafficking och hjälp med att granska jobbannonser och se om de är trovärdiga och lagliga. Trots att ungdomsorganisationerna som jag har besökt ser olika ut arbetar de (eller i Papardes Zieds fall planerar de att arbeta) väldigt lika med åtgärder för att motverka trafficking. De erbjuder individuell konsultation, informerar på skolor och har kampanjer i massmedia. De upplyser ungdomar om vad man ska tänka på när man åker utomlands och hur man ska skydda sig. De hjälper även till med frågor angående arbetsgivare och vilka rättigheter man har när man arbetar utomlands. GENDERS har en minibuss som åker runt och informerar om trafficking och de har också upprättat en väldigt informativ hemsida på både lettiska och ryska och detta tycker jag är mycket bra eftersom landet har en stor grupp av rysktalande i befolkningen och på detta sätt kan man nå ut till fler människor. GENDERS, Kaktuss i Liepaja och organisationen i Ogre använder alla systemet med att ungdomar kan lämna uppgifter om sig själva, fingeravtryck, vilket land de ska åka till och när de beräknar vara tillbaka i Lettland för att organisationen ska kunna hjälpa till exempel polisen att försöka hitta dem om de inte kommer hem igen. Jag tycker denna metod är mycket bra och jag tror att den skulle kunna bli mycket effektiv i arbetet med åtgärder för att motverka trafficking. Det krävs dock att man utvecklar dess användande genom att man upplyser fler ungdomar om att denna möjlighet finns och genom att utbilda personalen på ungdomsorganisationerna i hur man ska gå tillväga om man tvingas öppna ett kuvert. Ingen av de ungdomsorganisationer som jag har besökt har något stort samarbete med myndigheter som till exempel polisen och detta tycker jag är synd. Jag har genom mina intervjuer förstått att ungdomsorganisationerna är positiva till det och tycker att det är viktigt, men att ett sådant samarbete är svårt. Jag tycker dock att det är nödvändigt att fokusera på att uppnå ett samarbete mellan ungdomsorganisationerna och olika myndigheter. Detta eftersom ett större nätverk inom landet kan öka samarbetet med andra länder och ett samarbete mellan olika länder är viktigt i arbetet för att motverka trafficking. 17

4. Källförteckning Tryckta källor FN:s protokoll om handel med människor, paragraf 3. Kaye, Mike, 2003, The Migration-Trafficking Nexus. Combating Trafficking Through the Protection of Migrants Human Rights. Anti - Slavery International. Kvinnoforum, 2002, 3 rd Edition, A Resource Book for Working Against Trafficking in Women and Girls, Baltic Sea Region. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, 2003, Fattigdom och människohandel. En strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Intervjuer Bartkevica, Ilze, Ogres Novada Socialais Dienests Jaunatnes Veselibas Centrs, Ogre. 19 april 2004. Jurkova, Natalja, Latvian Gender Problem Center GENDERS, Riga. 19 april 2004. Mizane, Ilze, Papardes Zieds, Riga. 22 april 2004. Rozentale, Linda, Jaunatnes centrs Kaktuss, Liepaja. 20 april 2004. Internet http://naring.regeringen.se/fragor/jamstalldhet/. Hämtad den 3 januari 2004. 18