Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Relevanta dokument
Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Hammarskogsån-Danshytteån

Samtliga inventerade vattendrag

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Vasslabäcken-Meshattbäcken

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Biotopkartering Göteborg 2016

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Biotopinventering av Albäcken 2003

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Murån Koord: X: / Y:

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Biotopkartering av Björkerödsbäcken Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Biotopkartering av vattendrag i Slottsåns avrinningsområde 2003

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Biotopkartering av Vramsån 2008

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Metod för kartering av vandringshinder och annan fysisk påverkan i vattendrag

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Allmänt om Tidanöringen

Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

BILAGA 2. Säveåns biflöden

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Fiskevårdsplan. Helge å. Genastorp fvo

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

RAPPORT. Biotopkartering. Binån, Brobybäcken, Eksågsån och Natån. ISSN Nr 2010:18

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Blå målklasser i skogsbruksplan

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

PMBiotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka,

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Provfiske i Taxingeån 2015

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Biotopkartering av Ljungbyån och Skureboån

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Nyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån

Rapport 2016:69. Inventering av flodpärlmusslor i Västra Götalands län 2016

Lillån Vattendragskartering och förslag på fiskevårdsåtgärder

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Fiskvandring i Smedjeån

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Transkript:

Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad sträcka: 44 meter Figur. Karta över Kyrkån, gren av Skagersholmsån. Förklaring till objekten på kartan finns för strukturelement i tabell och för vandringshinder i tabell. Rutnätet består av km stora rutor.

Beskrivning Gullspångsälvens avrinningsområde (6-8) Kyrkån rinner från Kvarndammen genom skogsområden i utkanten av Finnerödja. Odlad mark och skog omger ån före sammanflödet med Moån. Dessa båda vattendrag utgör grenar av Skagersholmsån. Ån är karterad från Kvarndammen ner till sammanflödet med Kyrkån och domineras av lugnflytande strömförhållanden. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Naturvärden Beskuggningen är främst måttlig på 5 till 5 %. Förekomsten av död ved är liten till måttlig. Täckningen av vattenvegetation är 5 till 5 % och utgörs främst av mossor. Flodpärlmussla Översiktlig inventering av flodpärlmussla är genomförd år 4 (Länsstyrelsen 6f). Förekomst av musslor är konstaterad men inga beräkningar av beståndets täthet, exakta utbredning eller storlek finns. Fisk Den karterade delen av vattendraget har inte elfiskats av Länsstyrelsen i Örebro län. Förutsättningarna för öring är bra i stora delar av vattendraget. Vandringshinder och rensningsgrad Ån är inte rensad. Det finns inga påverkade områden. Av åns nio strukturelement utgörs fyra av vägar som korsar vattendraget. Det finns fem vandringshinder. Tre av hindren är definitiva för öring och två är partiella. Alla hinder är definitiva för mört. Fyra av hindren kan åtgärdas genom rivning Vattenkvalitet Det finns inga vattenkemiprover från den karterade delen av Kykån. Vattendraget bedöms vara opåverkat av kalkning.

Strömförhållande Kyrkån Början av ån domineras av svagt strömmande förhållanden och slutet av ån domineras av lugnflytande strömförhållanden (figur ). De områden som domineras av svagt strömmande förhållanden har även strömmande och forsande inslag. Längdviktat medelvärde Strömförhållande Längd med dominans (m) Skuggningsförhållanden (längd i meter) 97 44 Saknas, % Obetydlig, <5% Måttlig, 5-5% God, >5% Figur. Längdviktat medelvärde avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, sträcklängden som ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur. Skuggningsförhållande i Kyrkån. Skuggningsförhållande och död ved Drygt hälften av vattendraget har måttlig beskuggning på 5 till 5 % (figur ). I resten av vattendraget är beskuggning god på över 5 %. Förekomsten av död ved är liten till måttlig, en förekomst mellan kategorierna mindre än 6 stockar/ meter och 6 till 5 stockar/ meter. Rensat/Påverkat Kyrkån är inte rensad. Det finns ingen påverkan noterad. Figur. Vandringshinder (tabell, hinder ). Figur 4. Vandringshinder (tabell, hinder ).. Vid uträkning av medelvärdet för hela vattendraget tas hänsyn till hur lång varje enskild inventeringssträcka är. Genom att på detta sätt räkna ut ett längdviktat medelvärde får förhållanden på en längre delsträcka större genomslagskraft än de på en kort delsträcka.

Vattenvegetation Gullspångsälvens avrinningsområde (6-8) Kyrkån har en täckningen av vattenvegetation på 5 till 5 % (figur 5). Alla inventerade vegetationsgrupper finns i ån men deras täckningsgraden skiljer sig mycket åt (figur 6). Den vanligaste vegetationsgruppen är mossor följt av trådalger, övervattensväxter och undervattensväxter. Lägst förekomst har flytbladsväxter med en mycket låg täckningsgrad. Täckning av vattenvegetation totalt Längdviktat medelvärde, Vattenvegetation,4,8,,8 Saknas <5% 5-5% >5% Figur 5. Totaltäckning av vattenvegetation i Kyrkån. Figur 6. Längdviktat medelvärde för de olika vattenvegetationsgrupperna i Kyrkån. Öringbiotoper Stora delar av ån har bra förutsättningar för öring (figur 7). Slutet av ån har dock områden som endast bedöms vara möjliga för lek och uppväxt av öring. I denna del av vattendraget finns endast tillgång på enstaka ståndplatser. Lekområden Uppväxtområden Ståndplatser 589 76 89 589 76 89 589 8 44 Saknas Möjliga T ämligen goda Goda-mycket goda Figur 7. Längden (m) på sträckor med område av olika lämplighet för öring. Även den procentuella andelen av sträckorna i vattendraget anges. 4

Strukturelement Kyrkån Det finns nio strukturelement noterade i Kyrkån (tabell ). Av dessa utgörs fyra av vägar som korsar ån. På tre platser finns sammanflöden med andra vattendrag och på två platser finns vattenuttag. Tabell. Strukturelement numrerade nedifrån och uppströms i Kyrkån. Nr Vattendragsnamn Xkoord Ykoord Strukturelement Kyrkån, Skagersholmsån 655845 49887 Sammanflöde Kyrkån, Skagersholmsån 65884 46 Sammanflöde Kyrkån, Skagersholmsån 658 445 Sammanflöde 4 Kyrkån, Skagersholmsån 6554 484 Korsande väg 5 Kyrkån, Skagersholmsån 655 459 Korsande väg 6 Kyrkån, Skagersholmsån 655 4569 Vattenuttag 7 Kyrkån, Skagersholmsån 655 46 Vattenuttag 8 Kyrkån, Skagersholmsån 65566 446 Korsande väg 9 Kyrkån, Skagersholmsån 65486 44 Korsande väg Vandringshinder för fisk I Kyrkån finns fem vandringshinder (tabell ). Tre av hindren är definitiva för öring och två partiella. Alla hinder är definitiva för mört. Fyra hinder som utgörs av gamla bäverdämmen kan åtgärdas genom rivning. Ett hinder som utgörs av en vägpassage har bedömts vara svårt att åtgärda. Tabell. Vandringshinder numrerade nedifrån och uppströms i Kyrkån. Nr Xkoord Ykoord Typ av Natur. Hindret Kultur- Hindret Hindret Används Föreslagen hinder hinder kultur miljö (mört) (öring) idag till åtgärd 65584 4995 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 65567 488 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 6555 4 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 4 65564 467 Damm Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Bäverdamm Rivning 5 6548 44 Vägpass Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Vägpassage Svårt att åtgärda Figur 8. Vandringshinder (tabell, hinder 4). Figur 9. Vandringshinder (tabell, hinder 5.) 5