Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9



Relevanta dokument
Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Läxa till torsdag v. 48

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Europas klimat. I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat.

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Förnybara energikällor:

'Jen - studieanvisningar och inläsningsmaterial

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

De fyra klimatzonerna

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Inre krafter - Geografi Gleerups

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Hej alla blivande geografer!

Regionalgeografi. Världen i regioner

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Geografi åk 7. Lycka till!

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Handledning till JASON XIV Expedition Koster


Människan, resurserna och miljön

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Vi och naturen i Öresund

Klimatzoner & växtlighet

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Min bok om hållbar utveckling

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

Ämnen runt omkring oss åk 6

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Extramaterial till Geografi 7-9

Jordens inre krafter

Energisituation idag. Produktion och användning

Fysik: Energikällor och kraftverk

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Klimat och hållbar utveckling 7A

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Utveckling och hållbarhet på Åland

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Koll på Europa aktivitetsboken Läraranvisning Textview. Verksnummer: 30784

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

KARTÖVNINGAR för kartbok

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

Min bok om hållbar utveckling

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Landskap i sikte! Lappland

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

Ett scenario om energiförsörjning

Detaljer att leta efter! D 3. Du får fram bokstäverna till den gömda DEN GÖMDA MENINGEN. För att lycka med detta behöver du...

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.


Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Transkript:

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger på samma kontinent? Vad heter den kontinenten? Klimatfrågor 4. Beskriv vad som menas med klimat. 5. Vilka fyra klimatzoner har vi på jorden? 6. Beskriv vad som menas med tropiskt klimat. 7. I den tempererade klimatzonen skiljer man dessutom på kustklimat och inlandsklimat. Förklara skillnaden mellan kustklimat och inlandsklimat. 8. Fyll i tabellen om klimatzoner i Europa. Titta även på sid. 10 om Europas natur. Klimatzoner i Europa polarklimat tempererat klimat subtropiskt Beskriv hur det är Beskriv hur det är Hur ser naturen ut? Nämn tre länder som finns i denna klimatzon. 1

GRUNDBOKEN sid. 10-13 Naturfrågor 1. Vilka olika naturtyper finns det i Europa? 2. Beskriv vad som är typiskt för tundran? 3. Beskriv vad som är typiskt för macchian? 4. Titta på kartan på sid 10 och leta upp tre länder där det finns: a) TUNDRA b) TAJGA c) LÖVSKOG d) MACCHIA 5. Varför tror du att stora delar av det europeiska lövskogsområdet har blivit uppodlat eller används till betesmark? Europas befolkning 6. Ungefär hur många människor bor det i Europa? 7. Titta på kartan på sid 13. Ge exempel på några länder som är tätbefolkade. 8. Ge exempel på några länder som är glest befolkade. 9. Vilka fördelar tror du det kan finnas med att bo i ett glesbefolkat område? 10. Vilka fördelar tror du det kan finnas med att bo i ett tätbefolkat område? 11. Många ungdomar i Europa flyttar till andra länder. Vad skulle kunna få dig att vilja flytta till ett annat land? 2

GRUNDBOKEN sid. 14-15 Vilka är Europas länder? 1 På denna Europakarta är 40 av Europas länder markerade. Ta reda på vad de heter med hjälp av din kartbok. 5 2 3 4 21 23 22 24 8 6 9 7 10 11 12 13 15 14 17 19 18 20 16 29 33 34 35 36 37 40 39 38 32 25 28 26 27 30 31 1 14 2 15 3 16 4 17 5 18 6 19 7 20 8 21 9 22 10 23 11 24 12 25 13 26 3 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

Jorden förändras GRUNDBOKEN sid. 16-21 Jordklotet och kontinentaldrift 1. Om du tänker dig att jordklotet kan ses i genomskärning. Vilka fyra delar kan jordklotet då delas in i? 2. Vad är Pangea? 3. Vad kallas de stora plattor som jordskorpan är uppdelad i? 4. Hur tror man att jorden kommer att se ut om 250 miljoner år? 5. Hur har bergskedjan Himalaya bildats? 6. Vad kallas magman när den når jordytan? 7. Förklara med egna ord varför man kan säga att ön Island är en bergstopp. 8. Vad är en tsunami och hur kan den uppstå? 9. Förklara med egna ord hur bergskedjor kan bildas? 10. Titta på sidan 20. Försök att rita ut de olika kontinentalplattorna så noga du kan. Om du hinner kan du färglägga de olika kontinenterna i olika färger. Sätt även ut deras namn på kartan. 4

Norden GRUNDBOKEN sid. 22-23 Länder och hav i Norden Kartan här bredvid visar de nordiska länderna. De är Island, Norge, Danmark, Sverige och Finland. De brukar tillsammans kallas för Norden. Använd din kartbok när du löser uppgifterna. 1. Sätt ut namnen på de fem nordiska länderna på kartan. 2. Markera de fem nordiska ländernas huvudstäder på kartan och skriv även ut deras namn. 3. Måla länderna i olika färger. 4. Sätt ut följande hav på kartan: Norska havet, Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Finska viken, Kattegatt och Skagerrak. 5

Frankrike GRUNDDBOKEN sid. 90-93 Måla Frankrikes flagga. Frankrikes karta Ta fram din kartbok och slå upp Frankrike. Vilka platser är markerade på kartan här bredvid? 1. P tätort 2. M tätort 3. L tätort 4. B tätort 5. M 6. B 7. E 8. S 9. L 10. R 6 4 7 8 9 1 5 10 3 2 OBS: Korsika syns ej på kartan. Frågor om Frankrike 1. Vad skulle du helst vilja besöka ifall du fick åka som turist till Frankrike? 2. Vilka franska bilmärken kan du? 3. På vilka sätt betyder turismen mycket för Frankrike? 38

Energi och hållbar framtid GRUNDBOKEN sid. 142-147 Energifrågor 1. Solen ger allt levande energi. Kan du ge några exempel på detta. 2. På vilket sätt är solenergin avgörande för att vattnets kretslopp ska fungera? 3. Här nedanför kan du se några exempel på olika energikällor. Vilka av dem är förnybara och vilka är icke förnybara? Sätt in de olika energikällorna på rätt plats i tabellen. Förnybara energikällor Icke förnybara energikällor vindkraft naturgas solenergi olja vågkraft kol tidkraft uran kraft 55

GRUNDBOKEN sid. 142-147 Mera om energi och hållbar framtid 1. Här nedan ser du några bilder på olika energikällor. Skriv några fakta om varje bild. 2. Vilka energikällor kallas även för fossila bränslen? 3. Hur har fossila bränslen bildats? 4. Vilka nackdelar finns med att använda fossila bränslen? 5. Vad tycker du är viktigast när det gäller att välja energikällor inför framtiden?. _ 56