Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga

Fakta om svensk turism och turistnäring 2007 års upplaga mars 2007

Innehåll 2 Nyckeltal 4 Utmaningar och utveckling 7 Internationell turism 10 Turistnäringens ekonomi 20 Sysselsättning inom turistnäringen 23 Turism i Sverige 30 Inhemsk turism 33 Utgående turism 37 Inkommande turism 42 Mötesindustrin Definitioner och källor Fakta om svensk turism och turistnäring, 2007 års upplaga Nutek, mars 2007 Infonummer: 013-2007 Grafisk form och layout: Ordförrådet Tryckt i 7 500 ex. Tryck: åtta.45, Stockholm

FÖRORD Fakta om svensk turism och turistnäring Nutek är ansvarig myndighet för turistnäringsfrämjande och ska utveckla näringspolitiska insatser för främjande av företagande och entreprenörskap inom turistnäringen genom kunskapsbildning, kvalitetsutveckling och samverkan. Nutek är statistikansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och en viktig uppgift är att ta fram och sprida information och kunskap om turism och turistnäringens utveckling i Sverige. Många är beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publikation för analyser av specifika frågeställningar. Såväl aktiviteten turism liksom turistnäringen är mycket komplexa företeelser och det finns sällan några enkla metoder att på ett entydigt sätt vare sig definiera eller beskriva dem. I denna publikation belyses turism och turistnäringen från ett stort antal olika perspektiv som t ex utbud, efterfrågan, resevaluta, ekonomi, volymer och beteenden. Här hittar du också jämförelser med våra nordiska grannländer och med turismutvecklingen i världen. I 2007 års upplaga av Fakta om svensk turism och turistnäring finns de senast publicerade uppgifterna från respektive källa. Stockholm i mars 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör Peter Terpstra Turismanalytiker

Nyckeltal Nyckeltal Omsättning, konsumtion, förädlingsvärde, export och sysselsättning 2005 (procentuell förändring från 2004) Nyckeltal från Turistnäringens ekonomi sid 10 19 och Sysselsättning inom turistnäringen sid 20 22 190,9 miljarder kronor i total omsättning, plus 9,8% 138 166 sysselsatta (årsverken), plus 9,4% (plus 34,6% från 1995) 62,3 miljarder kronor i exportintäkter/utländsk konsumtion i Sverige, plus 18,6% (plus 118,5% från 1995) 8,7 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige Cirka 20 procent av Sveriges totala tjänsteexport är exportvärdet av utländsk konsumtion i Sverige 5 procent av Sveriges totala export (varor och tjänster) är exportvärdet av utländsk konsumtion i Sverige 128,7 miljarder kronor, total svensk konsumtion i Sverige, plus 6,1% (plus 52,0% från 1995) 41 miljarder kronor, konsumtion näringsliv och myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, plus 7,4% (plus 31,7% från 1995) 87,6 miljarder kronor, konsumtion svenska hushåll i Sverige, plus 5,5% (plus 63,8% från 1995) Nästan 7 procent av svenska hushålls totala konsumtion är turistkonsumtion i Sverige 62,9 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 9% (plus 59,2% från 1995) 2,79 procent av Sveriges totala BNP

Nyckeltal Gästnätter, kapacitet och logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping 2006 (procentuell förändring från 2005) Nyckeltal från Turism i Sverige sid 23 29 47 762 609 totalt antal gästnätter, plus 6,3% 36 807 965 totalt antal svenska gästnätter, plus 5,6% 16,7 miljarder kronor i logiintäkter på kommersiella boendeanläggningar, plus 9,1% 1 892 totalt antal hotell 200 749 totalt antal hotellbäddar Svenska resor till utlandet 2006 (procentuell förändring från 2005) Nyckeltal från Utgående turism sid 33 36 2,5 miljoner affärsresor med övernattning till utlandet, plus 13,1% 10 miljoner resor på fritiden med övernattning till utlandet, minus 3% 12,6 miljoner resor totalt med övernattning till utlandet, plus/minus 0% GÄSTNÄTTER FRÅN UTLANDET I SVERIGE 2006 (procentuell förändring från 2005) Nyckeltal från Inkommande turism sid 37 41 10 954 643 totalt antal utländska gästnätter, plus 8,7% (plus 95,0% sedan 1991) varav: 5 334 055 från Europa utom Norden, plus 10,2% 4 119 276 från Norden utom Sverige, plus 6,4% 1 501 312 från länder utanför Europa, plus 4,8%

UTMANINGAR OCH UTVECKLING Utmaningar och utveckling Vad är turism och turistnäring Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt kopplad till resande, inklusive affärsresandet. Det är vem som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot traditionella definitioner av olika sektorer, näringar eller branscher. Den traditionella definitionen av exempelvis flygbranschen utgår från vad aktörerna inom branschen producerar. Samtidigt är en övervägande del av luftfartens aktiviteter ett resultat av turism. Att det bara är 85 procent av luftfartens aktiviteter som utgör en del av turistnäringen beror på att resterande 15 procent är ett resultat av frakthantering och andra aktiviteter. Av samma orsak är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktiviteter som utgör en del av turistnäringen eftersom resterande konsumtion, framför allt på restauranger, görs av lokalbefolkningen och därmed per definition inte är turism. Begreppsbildningen en kritisk faktor Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsbildning. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. Kunskap om vilka aktörer, både offentliga och privata, som är involverade i aktiviteter riktad mot turister är också avgörande för ett framgångsrikt näringsfrämjande arbete. En tjänstenäring i tillväxt Under 2005 ökade turistnäringen i Sverige sin totala omsättning med nära 10 procent till nästan 191 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för 46 procent, svenska affärsresenärer för 21 procent och resenärer från utlandet

UTMANINGAR OCH UTVECKLING för 32 procent. Exportvärdet, mätt som utländska turisters konsumtion i Sverige, uppgick till 62 miljarder kronor, vilket var något mer än exportvärdet av svenska personbilar. Även om turistnäringens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, så är det framförallt turistnäringens förmåga att bidra till ökad sysselsättning som kommit i fokus under senare år. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige minskar, har turistnäringen bidragit med drygt 35 000 nya heltidsarbeten sedan 1995. Under 2005 bidrog turistnäringen med 138 000 helårverken, vilket är mer än inom till exempel jordbruk, skogbruk och fiske. Konkurrenskraft och attraktionsresurser Den gängse bilden av konkurrenskraft som något som i första hand skapas i företagen måste när det gäller turistnäringen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som samspelar med företagen och blir en avgörande omständighet för framgången. Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, infrastruktur etcetera som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentliga aktörer som inom turistnäringen har en väsentligt tyngre och mer aktiv roll än i andra mer traditionella näringar. Samordning av offentliga insatser Samhället har som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turistnäringens möjligheter att utvecklas. Turistnäringen påverkas också av en mängd andra beslut och förutsättningar inom många olika sektorer och politikområden. Det avsätts också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turistnäringen. Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna och av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turistnäringens utveckling eller viseversa.

UTMANINGAR OCH UTVECKLING Effekter och konkurrensverktyg I takt med att turistnäringens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig i turism och turistnäringen. Målet för turistpolitiken i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turistnäringens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan syns i den traditionella statistiken. Även på regional nivå avsätts det betydande resurser för att främja turistnäringen. Effekterna av dessa insatser är idag svåra att mäta, därför behövs det förutom nationella beräkningar även beräkningar på regional nivå som belyser turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning. Turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Med en hemmamarknad på drygt nio miljoner invånare kommer den förväntade tillväxten inom turistnäringen var beroende av utlandsmarknaderna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckling och marknadsföring av Sverige som destination behövs därför en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. En gränsundersökning är ett viktigt konkurrensverktyg och används ofta på de destinationer som Sverige konkurrerar med. En global utmaning Den globala turistnäringens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom ramen för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfrågan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett stort ansvar hos turistnäringens aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen.

Internationell turism Internationell turism Utländsk turism till Sverige utvecklas bättre än turismen i övriga världen Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) ökade det internationella resandet i världen med 4,5 procent under 2006. I Europa var ökningen 4 procent. I Sverige ökade antalet utländska gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser med nära 9 procent. Sverige som destination har därmed haft en bättre utveckling än övriga världen under 2006. Sedan 1991 har den utländska turismen till Sverige, mätt i antal utländska gästnätter, ökat med 95 procent. Under samma period har det internationella resandet i världen enligt UNWTO ökat med 90 procent. I Europa har ökningen varit 75 procent. Index för utlandsresor med minst en övernattning (UNWTO) och utländska gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping i Sverige (Nutek/SCB). Index 1991 = 1. 2,0 1,8 Sverige Europa Världen 1,6 1,4 1,2 1,0-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06 Källa: Nutek/SCB, UNWTO Sverige har fler besökare per invånare än europasnittet Sverige har under senare år haft fler besökare per invånare än vad de europeiska länderna har haft i snitt. Turistintensiva länder i Sydeuropa som till exempel Frankrike och Spanien hör till de länder som ligger bättre till än Sverige. Men mer tätbefolkade Storbritannien hade till exempel 0,42 besökare per invånare jämfört med 0,85 i Sverige.

Internationell turism Internationell jämförelse av antal inkommande besökare (med övernattning) per invånare 2,0 1,74 1,5 1,30 1,24 1,0 0,5 0,0 Rep. Irland 0,85 0,64 0,61 Spanien Frankrike (2003) Sverige Europa snitt 0,54 0,42 0,13 Norge Finland Storbritannien Världen Källa: Nutek/SCB, UNWTO/ETC Svensk BNP-andel mindre än i många andra länder Turismen har mindre betydelse för svensk ekonomi än i många andra länder. Turistnäringens andel av BNP har mellan åren 1995 och 2005 pendlat mellan 2,65 och 2,87 procent. Vilket visar att turistnäringens andel ligger på en konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar i den övriga ekonomin påverkar dock turistnäringens andel av den totala ekonomin mer än upp- eller nedgångar inom turistnäringen. Turistnäringens andel av BNP var under 2005 betydligt större än för till exempel jordbruk, skogsbruk och fiske och nästan lika stor som för el, gas, värme och vatten. Internationell jämförelse av turistnäringens procentandel av BNP Spanien Österrike Frankrike Norge Irland Nederländerna Tyskland Danmark Sverige Finland Kanada USA 4,7% 4,0% 3,5% 3,2% 2,8% 2,8% 2,4% 2,3% 2,2% 6,5% 6,4% 11,0% 0 2 4 6 8 10 12 14 Källa: Nutek/SCB, Tourism Strategy Consultants

Internationell turism Sverige har störst andel av den utländska turismen i Norden De nordiska ländernas statistik över utländska gästnätter i respektive land för åren 1995 till 2006 visar att Sverige har den största marknadsandelen av de utländska gästnätterna i Norden. Sverige har ökat sin marknadsandel från 27 procent 1995 till 33,6 procent under 2006. Därefter följer Danmark med 29,1 procent, Norge med 21,8 procent och Finland med 15,4 procent. Inkommande turism i Norden (gästnätter, marknadsandel i procent) 50 45 40 35 30 25 20 15 10 Danmark Sverige Norge Finland 33,6% 29,1% 21,8% 15,4% -95-96 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 Källa: Ylkanen/MEK, Nutek/SCB

Turistnäringens ekonomi Turistnäringens ekonomi Uppgifterna under avsnittet Turistnäringens ekonomi är hämtade från Satellitkontoberäkningarna för svensk turistnäring (se faktaruta sidan 18), om inte annat anges. Stor ökning av turistkonsumtionen i Sverige 2005 Den totala turistkonsumtionen i Sverige ökade under 2005 med nästan 10 procent. Mellan åren 1995 och 2005 har den totala turistkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 68 procent i löpande priser. Exporten, värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade under samma period med nästan 120 procent i löpande priser. Även förädlingsvärdet och antal sysselsatta inom turistnäringen har ökat under perioden 1995 till 2005. Turismens andel av Sveriges totala BNP har under perioden pendlat mellan 2,65 och 2,87 procent, vilket visar att turistnäringen behåller sin andel av den totala ekonomin. Förändringar inom övriga näringslivet påverkar dock turistnäringens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turistnäringen. Nyckeltal för svensk turistnäring 1995 till 2005 Löpande priser/miljoner kronor Svenskars Utländska Total totala besökares turistkon- turistkon- konsumtion För- Andel av Sysselsumtion sumtion i Sverige ädlings BNP i satta i Sverige i Sverige (export) värde procent (årsverken) 1995 113 178 84 665 28 513 39 522 2,78 102 650 1996 116 980 89 138 27 841 42 675 2,77 105 744 1997 129 904 96 555 33 349 45 508 2,83 107 864 1998 138 254 101 102 37 152 48 015 2,87 109 129 1999 142 862 104 127 38 735 49 958 2,82 112 890 2000 151 700 110 298 41 401 51 521 2,74 119 896 2001 165 761 116 721 49 040 54 148 2,80 126 639 2002 171 798 120 206 51 592 57 325 2,86 125 766 2003 169 909 119 720 50 188 56 653 2,73 125 488 2004 prel 173 857 121 333 52 524 57 742 2,65 126 299 2005 prel 190 978 128 686 62 292 62 934 2,79 138 166 05/04% 9,8 6,1 18,6 9,0 9,4 Källa: Nutek/SCB 10

Turistnäringens ekonomi Turismen skapar stora intäkter Under 2005 spenderade turister nästan 191 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt illustrationen nedan. Mest pengar la turisterna på varuhandel, 39 procent eller drygt 74 miljarder kronor. Därefter kommer boende och restaurang, som kan tillgodoräkna sig intäkter på 57 miljarder kronor eller nästan 30 procent. Transportbranschen med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar står för 44,5 miljarder kronor eller drygt 23 procent. De svenska resenärerna stod för två tredjedelar av konsumtionen, varav fritidsresenärerna spenderade merparten, 68 procent. De utländska besökarnas konsumtion, 62,3 miljarder kronor, utgjorde drygt 32 procent av den totala konsumtionen. Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor) Svenska affärsresenärer 41 075 Svenska fritidsresenärer 87 610 Utländska besökare 62 292 Boende och restaurang 57 032 TURISM 190 978 Transport 44 583 Varuhandel 74 587 Boende, 28 600 Utemåltider, 28 432 Luftfart, 20 824 Resebyråer, 10 198 Landtransporter, 7 839 Uthyrning, 2 323 Järnväg, 1 951 Sjöfart, 1 448 Övriga tjänster Kultur/rekreation/sport 14 776 Övrig handel, 31 917 Livsmedel, 19 863 Drivmedel, 22 807 Källa: Nutek/SCB 11

Turistnäringens ekonomi Stark tillväxt för svensk turistnäring sedan 1995 Omsättningen inom svensk turistnäring har ökat med drygt 68 procent i löpande priser sedan 1995. Uttryckt i 1995 års priser har ökningen varit drygt 53 procent. Utveckling av total omsättning inom turistnäringen (miljoner kronor) 190 000 180 000 Löpande priser 1995 år priser 170 000 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Nutek/SCB Utländsk konsumtion i Sverige ökar mer än den inhemska konsumtionen Sedan 1995 har den totala omsättningen inom svensk turistnäring ökat med drygt 68 procent i löpande priser. Svenskarnas turistkonsumtion i Sverige har under perioden ökat med 52 procent i löpande priser. Under samma period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, ökat mer än dubbelt så mycket eller med nästan 120 procent i löpande priser. Total turistkonsumtion i Sverige (löpande priser i miljoner kronor) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Total turistkonsumtion Svensk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Nutek/SCB 12

Turistnäringens ekonomi Både fritidsresenärer och affärsresenärer spenderar mer Svenska fritidsresenärer står för drygt två tredjedelar av svenskarnas totala turistkonsumtion i Sverige. Fritidsresenärernas andel av den inhemska turistkonsumtionen har ökat från 63 till 68 procent sedan 1995. Affärsresenärernas andel har under samma period minskat från nästan 37 till drygt 32 procent. Under 2005 ökade dock affärsresenärernas konsumtion snabbare (plus 7,4 procent) än fritidsresenärernas konsumtion (plus 5,5 procent). Svenskars turistkonsumtion i Sverige (löpande priser i miljoner kronor) 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Svenska hushåll Svenskt näringsliv och myndigheter 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Nutek/SCB Hushållens turistkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turistkonsumtion i Sverige har ökat med nästan 64 procent i löpande priser sedan 1995. Under samma period har hushållens totala konsumtion ökat med drygt 45 procent i löpande priser. Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat sin andel från 6 till cirka 6,8 procent av hushållens totala konsumtion mellan åren 1995 och 2005. Index för hushållens turistkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtionsutgifter (löpande priser). Index 1995 = 1 1,7 1,6 Turistkonsumtion Total konsumtion 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Nutek/SCB 13

Turistnäringens ekonomi Varuinköp största utgiftsposten för turister 39 procent av de 191 miljarder kronor som svenska och utländska turister gör av med i Sverige spenderas på varuinköp som till exempel livsmedel och drivmedel. Utemåltider står för nästan 15 procent och flyget för nästan 11 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökare köper i större utsträckning varor än den genomsnittlige turisten. Varuinköp står för drygt 47 procent av de utländska gästernas konsumtion, där gränshandelns andel är betydande. För svenska fritids- och affärsresenärer är andelen drygt 35 procent, även om svenska fritidsresenärer i kronor har störst utgifter för varuinköp. Tydligt är också att utländska turister oftare äter på restaurang än de svenska. Drygt 25 procent av deras konsumtion går till utemåltider. För svenska fritidsresenärer står utemåltider för cirka 12 procent och drygt 5 procent för svenska affärsresenärer. För svenska affärsresenärer står kommersiell inkvartering för en betydligt större andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället har en hög andel utgifter för boende i fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Fördelning av omsättning inom olika branscher 2005 (miljoner kronor) Varuinköp inkl. drivmedel Utemåltider Luftfart Inkvartering, inkl. camping Fritidshus Rekreation, kultur Paketreseprovision Taxiresor Resebyråtjänster Lokal- och fjärrtrafiktransport + charterbuss Personbilsuthyrning Sjötransport Järnvägstransport Övriga varor och tjänster Fritidsresenärer/svenska hushåll Affärsresenärer/ näringsliv och myndigheter Export/utländska besökare 0 10 000 20 000 30 000 40 000 Källa: Nutek/SCB 14

Turistnäringens ekonomi Turistnäringens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export Sveriges totala export av varor och tjänster har haft en gynnsam utveckling under senare år och har sedan 1995 ökat med drygt 85 procent i löpande priser. Under motsvarande period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, ökat med nästan 120 procent. Turistnäringen är den enda exportnäring som skapar direkta momsintäkter till statskassan. För 2005 uppgick momsen på utländsk turistkonsumtion i Sverige till cirka 8,7 miljarder kronor. Index för turistnäringens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) jämfört med Sveriges totala export (varor och tjänster), löpande priser. Index 1995 = 1 2,2 2,0 1,8 Turistnäringens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster) 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Nutek/SCB 15

Turistnäringens ekonomi Turistnäringens exportvärde större än personbilsexporten Turistnäringens andel av Sveriges totala export var under 2005 högre än för några viktiga varuområden. Turistnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare konsumerar i Sverige, uppgick till 62,3 miljarder under 2005 och var därmed något större än värdet av Sveriges personbilsexport. Turistnäringens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) jämfört med exportvärden för några viktiga varuområden 2005 (miljarder kronor) 70 60 50 40 30 20 10 0 62,3 60,7 57,8 30,6 27,5 14,0 Turistnäring Personbilar Järn & stål Trävaror Livsmedel Möbler Källa: Nutek/SCB Turism viktigast för resebyråer och researrangörer De flesta branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av förädlingsvärdet. För varuhandeln är motsvarande siffra cirka 6 procent. Hotell och restaurang har med drygt 16,7 miljarder kronor det högsta förädlingsvärdet i turistnäringen. Näst viktigast är varuhandeln med nästan 14 miljarder i förädlingsvärde. Att andelen turism inom hotell och restaurang inte är större än 51 procent beror på att en stor andel av besöken på restauranger görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte är turism. För att beräkna förädlingsvärdet, det vill säga produktionsvärdet minus förbrukningsvärdet, kombineras turisternas utgifter med SCB:s produktionsstatistik. 16

Turistnäringens ekonomi Totalt förädlingsvärde och turistnäringens andel för olika branscher 2005 (miljoner kronor) Hotell och restaurang SNI 55 Varuhandel SNI 50 52 ex 50.2 Småhus, fritidshus SNI 70.2 Luftfart SNI 62 Övrig landtransport SNI 60.21-23 person Kultur, rekreation, sport SNI 92 Resebyråer, -arrangörer SNI 63.3 Övriga tjänster SNI 74.8 Uthyrning SNI 71 Järnvägstransport SNI 60.1 Sjöfart SNI 61 85% 100% 9% 15% 4% 20% 51% 15% 7% 8% Turistnäringens andel av förädlingsvärdet 6% 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Källa: Nutek/SCB Turistnäringens produktionsvärde och driftsöverskott Det totala produktionsvärdet i turistnäringen uppgick till 130 miljarder kronor under 2005. Hotell och restaurang har det största produktionsvärdet med 38,7 miljarder kronor, följt av luftfarten med 20,8 miljarder, varuhandeln 20,3 miljarder och småhus, fritidshus med 12,1 miljarder kronor. Det totala driftsöverskottet för den svenska turistnäringen steg mellan 1995 och 2005 från 16,5 miljarder kronor till 21,3 miljarder kronor eller med nästan 30 procent i löpande priser. Turistnäringens driftsöverskott (brutto, miljoner kronor, löpande priser) 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 20 666 20 223 20 372 19 162 19 105 18 935 17 797 18 598 19 623 21 374 17 000 16 579 16 000 15 000 14 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Nutek/SCB 17

Turistnäringens ekonomi Turistnäringens andel av BNP större än för jordbruk, skogsbruk och fiske Turistnäringens andel av BNP har mellan åren 1995 och 2005 pendlat mellan 2,65 och 2,87 procent. Vilket visar att turistnäringens andel ligger på en konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar i den övriga ekonomin påverkar dock turistnäringens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turistnäringen. Turistnäringens andel av BNP var under 2005 större än för till exempel jordbruk, skogsbruk och fiske och nästan lika stor som för el, gas, värme och vatten. Andel av BNP för några jämförbara näringar 2005 (procent) 3,0 2,86 2,79 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,17 0,45 0,0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, fiske Mineralutvinningsindustri Källa: Nutek/SCB Satellitkontot mäter turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning Sverige har anslutit sig till den av Förenta Nationerna internationellt vedertagna definitionen av turism. Sedan 1995 mäts turismens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige genom så kallade satellitkontoberäkningar, där den del av konsumtionen som härrör från turism från de olika branscherna i nationalräkenskaperna samlas. Satellitkontot mäter värdet av såväl svenska som utländska turisters direkta konsumtion av svenska varor och tjänster. Metoden för satellitkontoberäkning, Tourism Satellite Account (TSA) är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och turistnäringens organisationer. I Sverige görs beräkningarna av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Nutek. I likhet med övriga nationalräkenskaper revideras tidserierna varje år, därför är tidigare tidsserier inte jämförbara med de senaste uppgifterna. 18

Turistnäringens ekonomi Resevalutaunderskottet minskade under 2006 Efter att ha ökat något under 2004 minskade resevalutaunderskottet igen under både 2005 och 2006. Enligt Riksbankens statistik ökade exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, med hela 11,7 miljarder kronor till totalt 67 miljarder kronor under 2006. Samtidigt ökade importvärdet, det vill säga svensk konsumtion i utlandet, med bara 4,4 miljarder kronor, vilket resulterade i att resevalutaunderskottet minskade med hela 7,3 miljarder kronor under 2006. Det har skett en markant förändring av relationen mellan import- och exportvärden mellan 1993 och 2006. År 1993 var värdet av importen (svensk konsumtion i utlandet) nästan 70 procent högre än exporten (utländsk konsumtion i Sverige). År 2006 hade detta gap minskat och importvärdet var endast 27 procent högre än exportvärdet. Resevalutautveckling (miljarder kronor, löpande priser) 100 80 Import (Svensk konsumtion i utlandet) Export (Utländsk konsumtion i Sverige) Resevalutanetto 60 40 20 0-20 -40-93 -94-95 -96-97 -98-00 -99-01 -02-03 -04-05 -06 Källa: Sveriges Riksbank Resevalutan i bytesbalansen Riksbanken framställer kvartalsvis statistik om resevalutautvecklingen. Resevalutan avser utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett annat land. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import. Utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportnäring som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande näring som helst. Resevalutastatistiken innehåller, förutom de direkta utgifter som resenärer har, även poster hänförliga till bland annat valutaspekulation, återväxling, internethandel och privatimport av bilar. För vissa av dessa poster gör Riksbanken korrigeringar. 19

Sysselsättning inom Turistnäringen Sysselsättning inom turistnäringen Snabbare sysselsättningsökning i turistnäringen Antalet sysselsatta (årsverken) i turistnäringen har ökat med nästan 35 procent eller med drygt 35 000 heltidsarbeten sedan 1995. Mätt i medeltal sysselsatta har Sveriges totala sysselsättning under motsvarande period ökat med cirka 7,5 procent. Index för sysselsättningsutveckling inom turistnäringen i jämförelse med total sysselsättningsutveckling i Sverige. Index 1995 = 1. 1,40 1,35 1,30 1,25 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 Inom turistnäringen Total sysselsättning i Sverige 0,95 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Nutek/SCB (AKU) Fler anställda i turistnäringen än i många storföretag tillsammans Antalet sysselsatta inom turistnäringen är fler än det totala antalet sysselsatta i Sverige inom följande storföretag: Volvo AB, med dotterbolag, Ericsson, Volvo Personvagnar, Skanska, Jämförelse av antal sysselsatta i Sverige 2005 140 000 Svensk turistnäring 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Volvo AB, med dotterbolag Ericsson Volvo Personvagnar Skanska AstraZeneca Scania TeliaSonera Atlas Copco H&M Källa: Nutek/SCB och respektive bolag 20