Ökad kunskap i befolkningen om självmord

Ökad kunskap i befolkningen om självmord

Förord Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett informationsmaterial som syftar till att öka dels kunskapen om självmord i befolkningen, dels om vart man vänder sig för att få hjälp och stöd. I uppdraget ingår även att föreslå hur kunskapen och informationen ska spridas inom hälsooch sjukvården samt i det övriga samhället. Socialstyrelsen ska samverka med Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) samt Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska institutet (NASP). För uppdraget har utredaren Susanne Rolfner Suvanto ansvarat i samarbete med kommunikationsstrategen Charlotte Samuelsson och informatören Marie Edström. Följande personer har deltagit i arbete som representanter för samverkansorganisationerna: Claes Jenninger (SPES), Sven-Olof Marklund (SPES) och David Titelman (NASP). Därutöver har Margit Ferm (NSPH/SPES), Lina Eriksson (FHI) och Sonny Wåhlstedt (NSPH/ÅSS) deltagit i arbetet. Synpunkter har hämtats in från följande personer: Rickard Bracken (SKL), Victoria Cordoba och Batja Håkansson (Transkulturellt Centrum), Maicen Ekman (Folkbildningsrådet), Katarina Tjust Häggström (Nationella hjälplinjen), Sofie Zetterström och Lars-Olof Hensjö (Sjukvårdsrådgivningen SVR AB), Annica Ryngbeck och Suzann Larsdotter (RFSL), Karin Rågsjö (Socialstyrelsen) samt Carl Älfvåg och Ola Balke (Handisam). En attitydundersökning och testning av informationsmaterialet har på uppdrag av Socialstyrelsen utförts av Temo/Synovate AB. Utformningen av informationsmaterialet har på uppdrag av Socialstyrelsen utförts av Informationsfabriken. Granskning av medicinskt sakkunniga och sakkunniga inom området suicidologi har utförts av professor Danuta Wasserman (NASP), Britta Alin- Åkerman (NASP), professor emeritus Jan Beskow, Mårten Gerle, medicinskt sakkunnig, (Socialstyrelsen) samt tillsynsläkarna Helena Silfverhielm och Karl-Otto Svärd (Socialstyrelsen). 2

Socialstyrelsens förslag Socialstyrelsen har i enlighet med uppdraget tagit fram ett informationsmaterial för att sprida kunskap om självmord i befolkningen. Socialstyrelsen föreslår att regeringen ska vidta följande åtgärder för att sprida materialet och för att fortsätta arbetet med nationella insatser för att motverka självmord: Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) får i uppdrag att minska fördomar och förändra attityden till självmord, integrerat med det regeringsuppdrag som Handisam har att påverka attityderna till psykiska sjukdomar. Socialstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska institutet (NASP) och Statens folkhälsoinstitut (FHI) ansvara för att uppdatera faktainnehållet i informationsmaterialet. Socialstyrelsen och FHI får i uppdrag att tillsammans, och i samverkan med NASP och SPES, integrera förslagen från de tre uppdrag om insatser för att förebygga självmord som Socialstyrelsen respektive FHI rapporterat om. I Socialstyrelsens och FHI:s uppdrag ingår då även att ta fram en samlad strategi för att sprida kunskap om självmord och hur det kan förebyggas på ett långsiktigt och systematiskt sätt, både till allmänheten och till särskilt utsatta målgrupper. Socialstyrelsen får i uppdrag att föra ut det föreslagna informationsmaterialet till hälso- och sjukvården i uppdraget att stödja utvecklingen av en webbportal för utbildningar via Internet inom det psykiatriska området. 3

Uppdragets genomförande Socialstyrelsen har i samverkan med Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet (NASP), Suicidprevention och efterlevandestöd (SPES), Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) och Statens Folkhälsoinstitut (FHI) tagit fram ett informationsmaterial som kan utgöra ett första steg i en större, långsiktig satsning på att öka kunskapen om självmord i befolkningen. Socialstyrelsen har i detta uppdrag definierat befolkningen som personer över 18 år, dvs. den vuxna allmänheten. Underlaget för formuleringar och uttryck i informationsmaterialet bygger på en attitydundersökning, fokusgrupper, som Synovate AB har utfört på uppdrag av Socialstyrelsen. Faktaunderlaget kommer även från tidigare undersökningar. Informationsmaterialet har också testats i ytterligare två fokusgrupper och granskats av Transkulturellt centrum samt Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL). Informationsmaterialet som det presenteras i nuvarande form är anpassat att kunna nå den breda allmänheten, men kan också användas som underlag för material riktat till specifika målgrupper. Informationsmaterialet bör också utvecklas så att det är tillgängligt för de med annat modersmål än svenska, till exempel genom att man översätter det till de fem minoritetsspråken (finska, romani chib, meänkieli, samiska och jiddisch) samt till exempelvis arabiska och persiska. Materialet bör också anpassas till s.k. lättläst svenska och till punktskrift eller talsyntes via webben. För att minska tabu och förändra attityderna till självmord har materialet utformats så att det bidrar till att människor samtalar med varandra om de svåraste livsfrågorna. En del av arbete har också varit att fastslå vilket uttryck självmord eller suicid som bör användas i informationsmaterialet. I den undersökning som Socialstyrelsen har genomfört med hjälp av Synovate AB ställdes det därför ett antal frågor om hur man uppfattar och använder olika uttryck för när någon tagit sitt liv. Undersökningen visade tydligt att oavsett kön, ålder eller socioekonomisk tillhörighet föredrog informanterna man att använda uttrycket självmord framför suicid. Synovate AB har sammanfattat resultatet på följande sätt: Suicid associeras med sjukvården och psykiatrin, och uppfattas som en diagnos. Uttrycket leder till en kall, klinisk och distanserad känsla. Självmord är det uttryck man kommer att tänka på i första hand. Uttrycket associeras med en impulshandling och är mycket starkt laddat. Ta sitt liv associeras med en aktiv planerad handling. Uttrycket är något mindre laddat eftersom det även uppfattas som ett rop på hjälp. 4

Ta livet av sig är det mest vardagliga, minst tunga uttrycket. Det uppfattades av informanterna vara ett förstadium till självmord i betydelsen ett rop på hjälp. 5

Redovisning av uppdraget Informationsmaterialets innehåll och utformning Materialet som Socialstyrelsen har tagit fram består av en kort informationsskrift. Skriften innehåller dels tre vanliga myter om självmord, dels fakta med fokus på att självmord kan förhindras samt en uppmaning att våga lyssna, fråga och ta kontakt med professionell hjälp. Informationsmaterialet har ett vidhäftat plånbokskort som gör det enkelt att bära med sig hänvisningar och telefonnummer till lämpliga instanser, som det går att vända sig till för att få råd och stöd. Informationsmaterialet ska enligt regeringsuppdraget också kunna hänvisa till vart man kan få råd och stöd. Det finns i dag ett antal olika möjliga hänvisningar. Socialstyrelsen har medvetet valt att inte ange en specifik mottagande instans, då det i dag inte är säkerställt vilka instanser som har möjligheten att motta ett ökat antal förfrågningar. Socialstyrelsen menar att den mottagande instansen måste kunna garantera att den har tillräckliga resurser och att vården har en beredskap att möta människor som är i behov av stöd. De attitydundersökningar som Synovate har utfört på uppdrag av Socialstyrelsen har tydligt visat att allmänheten anser att det inte får finnas någon väntetid eller hänvisning på de telefonnummer eller kontakter som informationsmaterialet skulle innehålla. En möjlig och lämplig aktör att hänvisa till i informationsmaterialet är sjukvårdsrådgivningen (1177). De skulle dessutom kunna följa upp den information som ingår i Socialstyrelsens material med fördjupad information via sin webbplats. En annan lämplig aktör är Nationella hjälplinjen men som idag med befintliga resurser inte har den kapacitet som krävs för att kunna uppfylla de krav och förväntningar som allmänheten har på tillgänglighet. Socialstyrelsen har även övervägt möjligheten att låta informationen innehålla studiematerial från vissa metoder som finns tillgängliga inom området, såsom Vivat från Norge eller det webbaserade QPR från USA. Vid en analys har Socialstyrelsen konstaterat att det material som utifrån utformning och innehåll passar bäst för allmänheten är QPR. Än så länge saknas det emellertid vetenskapligt stöd för att föreslå en satsning med detta material det behöver vid en satsning även anpassas till svenska förhållanden. QPR kommer dock att testas i elva europeiska länder, bl.a. av NASP. Det finns därför skäl att efter att testerna är genomförda överväga om QPR:s material bör översättas och anpassas till svenska förhållanden. Då är det även möjligt att hänvisas till i Socialstyrelsens informationsmaterial. Informationsmaterialet behöver uppdateras kontinuerligt. Ansvaret bör ligga på Socialstyrelsen, som då samarbetar med FHI och NASP. 6

Hur ska kunskapen spridas? I detta avsnitt ges exempel på hur man kan sprida aktuell information och kunskap till olika mottagare, något som kräver samordning mellan flera olika aktörer. Information, kunskapsspridning och attitydpåverkan är dessutom ett komplext område som kräver långsiktighet. Socialstyrelsens material kan dock utgöra ett första steg för kompletterande och mer djupgående insatser. Informationsmaterialets avsändare Avsändare för informationsmaterialet föreslås vara Socialstyrelsen tillsammans med FHI och NASP samt någon eller några intresseorganisationer. Enligt attitydundersökningen uppfattas kombinationen myndighet och intresseorganisation som en trovärdig och empatisk avsändare. Deltagarna i fokusgruppsundersökningen önskade också en kompletterande avsändare som finns i deras närhet, som till exempel vårdcentralen för att få mer information. Olika sätt att sprida kunskap Handisam har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med NSPH planera och genomföra en satsning för att påverka attityden till psykisk sjukdom. Att öka kunskapen och förändra attityderna till självmord är en del av detta område. Socialstyrelsen föreslår därför att Handisam samordnar och synkroniserar sitt uppdrag att påverka attityden till psykisk sjukdom med en satsning för att öka kunskapen om och påverka attityderna till självmord. Det är viktigt av många skäl, bland annat för att visa att självmord ytterst handlar om den psykiska hälsan. Ett annat skäl är att kampanjer av det här slaget inte ska riskera att konkurrera med varandra. En inte oväsentlig del av spridningen av informationsmaterial kan ske genom traditionella kanaler som studieförbund, fackliga organisationer, föreningar, bibliotek och allmänna platser. Studieförbunden har sedan tidigare upparbetat ett samarbete med organisationer inom det psykiatriska området och även bistått med spridning av material och utbildningar. De har även visat ett stort intresse för det aktuella området och kan hjälpa till att sprida och förmedla kunskap, både till allmänheten och till hälso- och sjukvårdspersonal. Det kan bland annat ske genom studiecirklar, organiseringar av samtalsgrupper och nätverk samt genom den pedagogiska kompetens som förbunden har. Organisationer som SPES och NSPH samt de organisationer som ingår i NSPH är viktiga aktörer i kontakten med allmänheten genom sin trovärdighet, kunskap och erfarenhet. Dessa organisationer har även informationsoch studiematerial som med fördel kan vara en del av en större satsning på området, och där Socialstyrelsens informationsmaterial kan vara en ingång. Att förändra attityder och öka kunskaper med målet att det ska omfatta hela befolkningen kräver en långsiktig strategi. Denna strategi bör innefatta fördjupande inslag, såsom studiecirklar, samtalsgrupper, möjlighet till självstudier och upprepad information i olika format och genom olika medier. Dessa inslag bör gärna förmedlas via kommunikatörer. Om en sådan sats- 7

ning ska ha någon effekt, krävs det alltså omfattande och resurskrävande insatser. Socialstyrelsen föreslås därför att tillsammans med FHI samt NASP och SPES få i uppdrag att ta fram en samlad strategi för att sprida kunskap om självmord och hur självmord kan förebyggas på ett långsiktigt och systematiskt sätt. Strategin ska omfatta hur information kan spridas både till allmänheten och riktat till särskilt utsatta målgrupper. Metoderna för att sprida informationsmaterialet till hälso- och sjukvårdspersonal skiljer sig inte från hur det bör spridas till befolkningen. Men Socialstyrelsen föreslår också att informationsmaterialet ska samordnas med det förslag till studiematerial som FHI redovisade i samarbete med Socialstyrelsen den 31 december 2008. Regeringen har även tidigare aviserat möjligheten att bygga upp en webbportal för fort- och vidareutbildning inom det psykiatriska området. Denna skulle kunna vara en del av spridningen samt ett interaktivt sätt att lära sig mer om självmord. 8

Resultat från attitydundersökning och test av informationsmaterial En viktig del av arbetet har genomgående varit att stämma av och hämta in kunskap om hur befolkningen eller allmänheten uppfattar information om självmord samt vilken kunskap och vilka föreställningar som finns i dag. En annan viktig del har varit att säkerställa att informationsmaterialet fungerar utifrån perspektiven etnicitet, kön och sexualitet. Dessa perspektiv fångades i viss mån också upp genom Synovate AB:s fokusgrupper, som också omfattade ålder och socioekonomisk tillhörighet. Nedan sammanfattas det som har framkommit i Synovate AB:s undersökningar samt i Transkulturellt centrums och RFSL:s granskningar av informationsmaterialet. Attitydundersökningen Attityder och kunskap Följande punkter sammanfattar det som har framkommit om befolkningens attityder till och kunskap om självmord. Självmord är starkt laddat och innebär den ultimata makten över sitt liv. Självmord kan också vara ett rop på hjälp. Ska det göras måste en förklaring ges och det måste ske så att andra drabbas minimalt. Självmord beror på ett kallt och hårt samhällsklimat med höga krav där vi inte hinner bry oss. Det är en händelse som beror på låg självvärdering som i kombination med ensamhet kan leda till att pressen blir allt för stor. Självmord blir då en utväg. Framför allt är det orsaken till självmordet som allmänheten har funderingar kring. De som själva inte är direkt berörda känner medlidande med den som begår självmord och fördömer inte. Hos dem som är direkt berörda är dock känslor av skuld, skam och ilska mycket starka. Allmänheten anser att frågan om självmord kan förhindras är kopplad till var i processen en självmordsnära person befinner sig. Om beslutet är taget är det svårt att förhindra, men om omgivningen vet om det och personen vill ha hjälp så går det att förhindra ett självmord. 9

Behov av information och kunskap Följande punkter sammanfattar det som har framkommit om befolkningens behov av information och kunskap. Allmänheten anser att det är positivt att få information om vart man kan vända sig för få hjälp och stöd vid självmordstankar, även om man själv inte aktivt sökt informationen. Det är dock viktigt att den är allmänt riktad för att inte känna sig utpekad. Det efterfrågas bland annat information om att minska skam och tabu kring självmord alla kan drabbas. Vidare efterfrågas vilka varningssignalerna är samt uppgifter (med telefonnummer motsvarande till exempelvis BRIS) om vart man kan vända sig för att få stöd och råd lokalt i kommunen. Goda råd till Socialstyrelsen med anledning av uppdraget I Synovate AB:s attitydundersökning ombads också deltagarna att ge råd till Socialstyrelsen med anledning av uppdraget. Bland annat framfördes då följande råd: Minska tabu kring självmord genom att lyfta frågan till den offentliga debatten och ordna forum för diskussioner. Ge fakta om att det är vanligt och att vem som helst kan drabbas då minskar skam och skuldkänslor. Ge exempel på varningssignaler så att både den som har självmordstankar och omgivningen vet när de ska reagera. Se över vården den ska vara lättillgänglig och resurser måste finnas. Test av informationsmaterial Avsändare av informationen Styrkan att ha Socialstyrelsen som avsändare är neutralitet och hög trovärdighet. Svagheten är att organisationen uppfattas som byråkratisk och känslokall. För att även förmedla empati och värme föreslås att Socialstyrelsen dels samarbetar med ideella organisationer vars verksamhet bygger på vilja att hjälpa, dels har en lokal anknytning (vilket inte är ett måste) genom att samarbeta med till exempel kommuner och lokala vårdcentraler. Uppfattningen om informationsmaterialet De fokusgrupper som deltog i testningen av informationsmaterialet uppfattade att det var tydligt, sakligt och allvarligt. De ansåg också att informationen förmedlade hopp samt vikten av att tala med varandra. Informationsmaterialet uppfattades också som att det stack ut från mängden bland den reklam som brukar komma i brevlådan. Informationen väckte dessutom en förväntan om att kunna få veta mer, exempelvis via en webbsida. Fokusgrupperna menade också att detta material kunde utgöra ett första steg till något mer djupgående. De ansåg dock att det var viktigt att den verk- 10

samhet och det telefonnummer som man hänvisar till verkligen har kapacitet och kompetens att ta emot de samtal som kommer. Förutom fokusgrupperna har även Transkulturellt centrum och RFSL testat informationsmaterialet. Transkulturellt centrum uppfattar informationen som adekvat utifrån ett etniskt perspektiv. De ansåg dock att bildspråket kan uppfattas som abstrakt och främmande. RFSL uppfattar i sin tur informationsmaterialet som könsneutralt och icke-heteronormativt. 11