Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat i flerbostadshus. Energibyrån Nord AB Rådhusesplanaden 11 903 28 Umeå 2013-09-24 Nils Viktor Svanlund

Sammanfattning Denna rapport syftar till att klargöra detaljer kring utbyte av kryddhylleaggregat i befintliga flerbostadshus med utgångspunkt från Östermalmsgatan 44 i Umeå. Fastigheten har åtta lägenheter, varje lägenhet är försett med ett kryddhylleaggregat av typen Bahco Minimaster. Rapporten skall fungera som ett stöd för fastighetsägare som står inför investeringen av nya kryddhylleaggregat. Viktiga frågeställningar vid installation av ett nytt kryddhylleaggregat med ny teknik är bland annat möjligheterna att installera en ny frånluftsdon i köket samt att kondensisolera avluftskanalen. De befintliga kryddhylleaggregaten på Östermalmsgatan 44 har idag uppnått sin tekniska livslängd. Kostnaden för att byta kryddhylleaggregaten är mellan 30 000 och 50 000 SEK per lägenhet inklusive material och arbete. En stor del av kostnaden ligger i byggarbeten i samband med installation av det nya aggregatet.

Varför ventilation Ventilation utgör idag en central del i byggnader och har en rad funktionen. De främsta funktionerna med ett ventilationssystem är att tillgodose de boende med ett bra inomhusklimat samt minska slitaget på byggnaden. Ventilationssystem kan vara utformade på en rad olika sätt. Den äldsta typ är ren självdragsventilation via en murstock till dagens centrala ventilationsanläggningar med energieffektiva fläktar och hög värmeåtervinning. Föreskrifter om hur ventilationsanläggningar skall utformas går att finna i Boverkets Byggregler (BBR) kapitel 6. Befintlig anläggning Fastigheten inrymmer åtta lägenheter med en boarea på mellan 40-110 m 2. Varje lägenhet är försedd med ett ventilationsaggregat av typen Bahco Minimaster placerat ovan köksspisen i respektive lägenhet. Aggregaten installerades i samband med att byggnaden totalrenoverades i mitten av 80-talet. Samtliga aggregat är i drift och underhålls regelbundet. Missljud från fläktar till följd av utslitna lager i fläktarna är det vanligaste felet som uppstår. Fastighetsägaren upplever att det blir allt svårare att få tag på reservdelar till aggregaten. Elenergi Den el som används av aggregaten kan delas upp i två delar; fläktar och uppvärmning. Möjligheten att sänka elanvändningen för lägenhetsaggregat, oavsett om det är nytt eller gammalt, bygger till stor del på underhåll av aggregaten. I syfte att minska elanvändningen för fläktarna så skall luftens väg genom ventilationssystemet vara så lätt möjligt. Smuts och skador i ventilationssystemet kan ge upphov till motstånd för luften vilket kan generera ljud och kräver mer energi för att transportera luften. För att minska elanvändningen för uppvärmning av luften är det viktigt att värmeväxlaren är ren. Beläggning och smuts i värmeväxlaren leder till att värmen i frånluft inte överförs lika bra till tilluften vilket leder till lägre verkningsgrad. Det är viktigt att tillse att det är rätt inblåsningstemperatur på tilluften. Tilluften som värms av el skall inte värma rummen, transmissionsförlusterna skall primärt kompenseras med byggnadens värmesystem. Åtgärdsförslag Kryddhylleaggregat installerade i många byggnader under framförallt 80-talet i syfte att möte de nya kraven som då ställdes på värmeåtervinning och tilluftsflöden. Aggregaten har idag uppnått sin tekniska livslängd och byts idag ut i ett flertal byggnader. Den vanligaste åtgärden är att byta ut det befintliga aggregatet mot ett nytt aggregat med samma storlek men med ny teknik. Etablerade ventilationsentreprenörer har i regel erfarenhet av att utföra denna typ av arbeten. Arbetet med att byta aggregat varierar mellan byggnader och lägenheter. Vid samtal med entreprenörer så anger de en kostnad på mellan 30 000 och 50 000 SEK. Den stora variationen i pris beror bland annat på mängden snickeriarbeten samt om kanaler måste bytas. De nya aggregaten har högre verkningsgrad än de gamla vilket medför att avluften kommer att ha en lägre temperatur efter att aggregatet bytts. Om avluftskanalen idag saknar kondensisolering måste den kondensisoleras. Detta i syfte att undvika kondensering kring avluftskanalen vilket kan leda till fuktskador.

På de befintliga aggregaten så sugs grundflödet från köket in via kökskåpan och in i värmeväxlaren tillsammans med övrig frånluft. De nya aggregaten har en bypass för luften som kommer från kökskåpan vilket gör att den luften inte passerar via värmeväxlaren. Detta i syfte att undvika luktspridning i lägenheten samt nedsmutsning av värmeväxlaren. När ett nytt aggregat installeras så måste köket föres med en ny frånluftsventil. På marknaden finns idag en rad av utbytesaggregat från olika tillverkare, prestanda och funktion skiljer sig relativt lite. I bilaga 1 Jämförelse utbytesaggregat listas 3 olika tillverkare och data kring deras aggregat. Utöver de tekniska skillnaderna bör design och handhavande för både brukare och servicepersonal vägas in vid valet av aggregat. Ett annat alternativ till utbytesaggregat är att förse byggnaden med en centralt ventilationsanläggning som betjänar hela byggnaden. Vid nyproduktion av byggnader idag är det denna typ av ventilation som används. För att installera central ventilation i en befintlig byggnad krävs omfattande kanaldragning vilket ofta leder till omfattande byggarbeten samt minskad boarea. Detta kan vara ett bra alternativ om byggnaden i övrigt skall totalrenoveras. Fördelarna med ett centralt aggregat är högre verkningsgrad, minskat underhåll samt möjlighet att använda vattenburen värme för att värma tilluften. LCC En beräkning av LCC har gjorts för två olika alternativ. Det är viktigt att beakta vem som betalar för den el som driver aggregaten. Det vanligaste är att driftelen för kryddhylleaggregaten betalas av de boende i lägenheten. LCC beräkning är genomförd per lägenhet. Kalkylperiod 20 år Real kalkylränta 4 % Dagens energipris 1,1 SEK/kWh Real årlig energiprisökning 6% Alternativ 1 Ingen investering görs, befintliga aggregat bibehålls i drift så länge som möjligt. Kalkylperioden är 20 år vilket medför att underhållskostnaderna är svåra att uppskatta. Årsverkningsgraden för de befintliga aggregaten antas till 35 %. Alternativ 2 Lägenheterna förses med nya ventilationsaggregat. Verkningsgraden för de nya aggregaten uppskattas till 70 %

Alternativ 1 Alternativ 2 Investeringskostnad 0 40000 Restvärde 0 0 Årligt energibehov 4500 2500 Underhållskostnad per år 1500 1000 LCC Energi 121650 67584 LCC Underhåll 20385 13590 LCC Totalt 142036 121174 Diskussion LCC LCC-beräkningen visar att Alternativ 2 är fördelaktigast. Att bibehålla aggregaten i drift ytterligare 20 år enligt Alternativ 1 är högst osannolikt då dess tekniska livslängd är uppnådd. Alternativ 1 kan bäst ses som ett avvaktande alternativ, i väntan på eventuellt andra åtgärder i fastigheten. Genom att installera nya aggregat i samband med andra ombyggnationer, till exempel byte av kök, så kan samordningsvinster uppnås. Alternativ 2 kommer att minska de boendes elanvändning samt ge ett bättre inomhusklimat. Detta alternativ kan alltså motivera en höjning av hyrorna för de boende. Eventuella ökade hyresintäkter har ej medräknade i LCC-beräkningen.

Bilaga 1 - Jämförelse av utbytesaggregat Systemair SAVE VTR 150 Swegon CASA R85 Fläktwoods RDKS Bruttopris exkl. moms 21 500 17 000 - Årsverkningsgrad VVX - 70% - Max verkningsgrad - 80% 83% SFP @ 40 l/s, 150 Pa 1,67 - - Typ av VVX Roterande Roterande Roterande EC-fläktar Ja Ja Ja Bypass för spiskåpa Ja Ja Ja Grundflöde via spiskåpa Nej Nej Nej Avfrostningsautomatik VVX Ja - Ja Förvärmnings batteri Nej Nej Ja Sommardrift utan VVX Ja Ja - Nattkyla - Ja Ja Utförande front Rostfri/Vit Rostfri/Vit Rostfri/Vit Induviduellt injusterbara fläktar Ja - Ja Kräver dränering Ja Ja Nej Filterklass frånluft G3 F7 G3 Filterklass tilluft G3 F7 M5

Bilaga 2 - Ordlista Avluft Efter att frånluften passerat aggregatet så benämns den som avluft. I en avluftskanal är det alltid övertryck. Temperaturen i avluftskanalen varierar med utomhustemperaturen men kan bli så låg som -15 C. Tilluft Den luft som har passerat aggregatet och behandlads till rätt temperatur. I en tilluftskanal är det alltid övertryck. Temperaturen är den samma som i lägenheten eller någon grad lägre. Frånluft Luft som sugs från lägenheten. I en frånluftskanal är det alltid undertryck. Frånluftstemperaturen är den samma som i lägenheten eller någon grad högre. Uteluft Utomhusluft som efter att den passerat aggregatet benämns tilluft. I en uteluftskanal är det alltid undertryck. Temperatur är den samma som utomhustemperatur. SFP Specifik Fan Power, är ett mått på hur stor effekt som krävs för att flytta en kubikmeter luft per sekund. Ett lågt SFP-värde medför låg energianvändning. SFP-värdet beror till stor del på vilket tryck som fläktarna skall uppfodra. En anläggning med stora kanaler samt rena filter och värmeväxlare ger ett lågt motstånd för luften vilket leder till ett lågt SFP-värde. Tilluftsdon Komponent för distribution av tilluft i rum. De flesta don har injusteringsmöjligheter dvs. möjlighet att strypa luftflödet genom donet. Om ett don är för litet i förhållande till den luftmängd som distribueras via donet så finns det risk att det uppstår missljud från donen. Frånluftsdon Komponent för att suga luft från rummen. Den vanligaste typen av frånluftsdon är en så kallad kontrollventil som man ofta kan se i badrum och toaletter.

Norrbottens energikontor AB, Nenet l Kungsgatan 46 l 972 41 Luleå l Tel 0920-200 260 Org.nr 556 595 9151 l bg 5587-8011 l www.nenet.se