Fakta värmepumpar
Fakta En värmepump fungerar enligt samma princip som ett kylskåp, energi upptas vid en låg temperatur och avges vid en hög, dock med en insats av elektrisk energi. Skillnaden mellan värmepumpar och kylskåp är att kylskåpet utnyttjar kylningen vid energiupptagningen medan värmepumpen utnyttjar den avgivna värmen. Värmeupptagningen kan ske från berggrunden, det lösa jordtäcket, ytvatten, grundvatten eller luft. I en bergvärmeanläggning sker värmeväxling i en bergborrad brunn i vilken det finns en köldbärarkrets (kollektor) som är ansluten till värmepumpen. Köldbärarkretsen utgörs i normalfallet av ett slangsystem genom vilket en köldbärarvätska pumpas. Värme tillförs borrhålet genom värme-ledning i bergmassan och den vattenomsättning som grundvattenflödet medför. I en jordvärmeanläggning är köldbärarkretsen (kollektorn) nedgrävd ca 70 100 cm i det lösa jordtäcket där också värmeväxlingen sker. Jordvärmeanläggningar tar större yta i anspråk än bergvärmeanläggningar. En viss temperatursänkning kan märkas lokalt i marken. Med ytvattenvärme avses en anläggning där värmekällan till värmepumpen utgörs av en sjö, ett vattendrag eller kustvatten. Värmen kan utvinnas genom att ytvattnet pumpas upp till värmepumpen för värmeväxling (öppet system) eller genom en sluten köldbärarkrets (kollektor slutet system). Det finns anläggningar där kollektorn är rullad på en trumma och som därför inte tar så stor yta i anspråk. Fiskarna kan påverkas av temperaturförändringarna. Andra störningar kan vara doft av svavelväte samt buller. Dessa anläggningar kan kräva tillstånd hos Plan- och byggavdelningen, Gatu- och Parkkontoret och Länsstyrelsen samt servitut från kommunledningskontoret beroende hur och var de placeras. Med grundvattenvärme avses en anläggning där värmekällan utgörs av grundvatten som pumpas till en värmepump för värmeväxling. Det avkylda grundvattnet kan sedan avledas till en ytvatten-recipient eller återföras till grundvattenmagasinet. I omedelbar närhet till av utsläppet kan den lägre temperaturen förorsaka förändrad livsmiljö för organismer så att t.ex. tillväxten hämmas. Värmepumpsanläggningar som pumpar upp grundvatten och leder bort det till t.ex. dagvattnet istället för att återföra det till grundvattnet räknas som vattentäkt enligt 5 11 kapitlet miljöbalken (1998:808) och är därmed tillståndspliktiga. Samråd ska ske med Länsstyrelsen innan anläggningen påbörjas. Utöver samrådet ska också vanlig anmälan göras till kommunen innan anläggningen påbörjas. Luftvärmepumpar tar värme från luften. Risken för störande buller är särskilt stor för luftvärmepumpar. Det är fläktbullret som sprids från luftintaget som är bullerkälla. Små luftvärmepumpar är inte anmälningspliktiga men observera att installationen av så kallade "splitaggregat" måste utföras av ett ackrediterat kylföretag för att minimera riskerna för läckage till omgivningen. Är installatören inte ackrediterad riskerar både fastighetsägaren och installatören att bli åtalsanmälda. Anmälningsplikt och åtalsanmälan Värmepumpsanläggningar är främst anmälningspliktiga för att förebygga risken för läckage av frostskyddsvätska till grundvattnet och för att kontrollera att köldmediet i värmepumpen inte består av freoner som är skadliga för ozonskiktet. Värmepumpar med en effekt av max 100 kw som utnyttjar mark (berg eller jord), grundvatten eller ytvatten som värmekälla är anmälningspliktiga till kommunens samhällsbyggnadskontor. För att
anmälan ska hinna handläggas av samhällsbyggandskontoret bör den inkomma till kommunen minst 6 veckor innan anläggandet påbörjas. De flesta anmälningar går dock snabbt att handlägga. Värmepumpar med en effekt mellan 100 kw och 10 MW ska också anmälas till samhällsbyggnadskontoret. Dessa kommer också få mer återkommande tillsyn och därmed får verksamhetsutövaren betala en årlig avgift för dessa. Värmepumpar med en effekt av mer än 10 MW är tillståndspliktiga. Kontakta samhällsbyggnadskontoret för mer information om din anläggning beräknas ger mer än 10 MW. Om anmälan kommer in efter att anläggningen påbörjats är kommunen skyldig ta ut en miljösanktionsavgift för otillåten miljöverksamhet. Frostskyddsvätska och köldmedium till värmepumpar Värmeupptagningen sker i de flesta fall med hjälp av en kollektor fylld med cirkulerande köldbärarvätska. I värmeväxlare förs värmen över till värmepumpens köldmedium. Frostskyddsvätska (köldbärarvätska) Vatten är den huvudsakliga beståndsdelen i frostskyddsvätska. Det är en utmärkt energibärare billig, effektiv och miljövänlig. För att vattnet inte ska frysa tillsätts ett fryspunktsnedsättande ämne. I nya anläggningar används nästan uteslutande etanol med tillsats av denatureringsmedel. Förutom den fryspunktsnedsättande egenskapen har etanol bra energibärande egenskaper (bättre än t.ex. glykol) och den är billig. Etanol anses idag vara den minst miljöskadliga tillsatsen. Som denatureringsmedel rekommenderas n-butanol och isopropanol. Det är viktigt att frostskyddsvätskan är godkänd ur miljö- och hälsosynpunkt. Vid enstaka tillfällen har det hänt att frostskyddsvätska har läckt ut och förorenat grundvattnet och dricksvattenbrunnar har blivit otjänliga. Du som verksamhetsutövare blir då ansvarig för sanering m.m. Köldmedium Det är viktigt att installationen av värmepumpen görs på rätt sätt för att undvika läckage av köldmedium. De flesta köldmedier är starka växthusgaser och är ofta mer eller mindre hälsofarliga att andas in om man får ett läckage inomhus i bostaden. Dessutom är det relativt dyrt att fylla på nytt om det gamla läcker ut. Anläggningen ska utföras i enlighet med de anvisningar som finns i Svensk Kylnorm. I övrigt ska tillämpliga delar i Statens naturvårdsverks föreskrifter om kyl- och värmepumpsanläggningar följas. Köldmedium med så liten påverkan som möjligt på ozonskiktet ska väljas. Exempel på sådana är R404A, R407C, R134a och R290 (propan). Information om köldmedium finns även i Bilaga 2 till samhällsbyggnadskontoret i Kalmars anmälningsblankett. Särskilda regler för värmepumpar med 3-10 kg köldmedium För värmepumpar med 3-10 kg köldmedium (freon) finns särskilda föreskrifter. Det är viktigt att reglerna följs för att undvika läckage av köldmedium. Utöver de regler som återges i Bilaga 2 till samhällsbyggnadskontoret i Kalmars anmälningsblankett gäller följande enligt Naturvårdsverkets föreskrifter:
I samband med installation av aggregat eller anläggning ska installationskontroll utföras av ackrediterat kontrollorgan. Vid anläggningen ska återkommande kontroll genomföras av ackrediterat kontrollorgan minst en gång var tolfte månad. Anläggning som genomgått återkommande kontroll och som av ackrediterat kontrollorgan bedömts uppfylla kraven ska förses med kontrolletikett. I samband med ev. ingrepp ska kontroll ske av ackrediterat kontrollorgan. För varje aggregat ska det föras journal om på- och återfyllning samt avtappning av köldmedium, resultat av genomförda läcksökningar och övriga ingrepp som har utförts i köldmediesystemet eller i anordningar som påverkar kretsens funktion. Dessutom ska resultat och åtgärder vid återkommande kontroll, periodisk egenkontroll och kontroll vid ingrepp. Av journalen ska framgå vem som utfört åtgärderna. Journalen ska i första hand föras samlat vid anläggningen. Samhällsbyggnadskontoret i Kalmar bedriver inte någon regelbunden tillsyn av anläggningar med 3-10 kg köldmedium. Anläggningarna är heller inte skyldiga att skicka in kontrollrapport till kontoret. För värmepumpar med mer än 10 kg köldmedium finns ytterligare regler som inte redovisas här. Mer information finns i Naturvårdsverkets allmänna råd 1997:2 samt i F-gasförordningen. Värmepumpar inom vattenskyddsområde Det finns alltid en viss risk att frostskyddsvätska läcker ut och förorenar grundvattnet. Vid borrning för bergvärme används lite smörjolja i borrhålet som i sig utgör en föroreningskälla för grundvattnet. Styrelsen för Kalmar Vatten AB har därför fattat ett principbeslut (1999-08-23 ( 71)) om att markvärmeanläggningar inte ska tillåtas inom inre vattenskyddsområde och endast i vissa fall inom yttre skyddsområde. Ligger anläggningen inom yttre skyddszon kontaktar samhällsbyggnadskontoret därför Kalmar Vatten AB som gör en bedömning från fall till fall. De kan tillåta värmepumpar inom yttre skyddszon under förutsättning att hydrogeologin tillåter det. Grundvattenströmmarna bör strömma ut ur skyddszonen eller åtminstone inte in mot uttagsbrunnar. Som stöd för ställningstagandet om förbud finns Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:2 om Kylanläggningar och värmepumpar som anger att kyl- och värmepumpsanläggningar bör undvikas inom skyddsområde för vattentäkt. Vattenskyddsområdena för Kalmar kommun är Trekanten, Råsbäck, Tvärskog, Hagbymassivet, Hagbyån, Halltorp och dessutom Gårdsryds dricksvattentäkt som försörjer Nybro kommun. Det krävs tillstånd för inrättande av värmepumpsanläggning inom Hagbyåns ytvattenskyddsområde liksom för yttre vattenskyddsområdet till Halltorp och Gårdsryds vattentäkt resterande skyddsområden är det förbud inom. Värmepumpar där den egna fastigheten eller grannfastigheterna har egna vattentäkter Vid anläggandet eller haveri hos en värmepump finns alltid en viss risk att grund- och ytvatten förorenas av frostskyddsvätska. Vid enstaka tillfällen i Kalmar kommun har det hänt att grundvattnet har sinat i intilliggande dricksvattenbrunnar vid anläggandet av bergvärmeanläggningar.
Dessutom har det uppstått problem ett par gånger i Kalmar kommun med borrkax som frigörs i grundvattnet i samband med borrningen. Borrkaxet lägger sig efter någon eller några veckor. Enligt uppgift från hydrogeologisk expertis på SGU bör man undvika att ta grundvatten ur intilliggande brunnar från strax innan borrningen till ca en vecka efter borrningen för att slippa få in borrkax i dricksvattnet. För att minska riskerna har samhällsbyggnadskontoret i Kalmar satt minimiavståndet till 20 meter till närmaste dricksvattenbrunn. Risk för påverkan finns dock på avstånd upp till 100 meter och kanske mer. Risken för påverkan på vattenförsörjningen är större för grundvattentäkter med uttagspunkt i berg än för täkter med uttagspunkt i jord. Risk för saltvatteninträngning Det är framförallt vid kusten som problem med saltvatteninträngning i dricksvattenbrunnar kan uppstå. Saltvatteninträngning kan ske både vid anläggandet av energibrunnar och vid anläggandet av dricksvattenbrunnar. Vid borrningen riskerar man att förena sprickzoner med salt grundvatten med sprickzoner med sött grundvatten. Risken är dock störst med dricksvattenbrunnar eftersom man där även tar ut sött grundvatten ur berget vilket kan medföra att grundvattenströmmarnas riktning ändras. Det dricksvatten som tas upp måste ersättas och då finns det risk för saltvatteninträngning. Saltvatteninträngning behöver inte enbart drabba den egna brunnen, utan även grannarnas dricksvattenbrunnar kan drabbas. Mätning av salthalt och tätning I våra Råd rekommenderar vi att bergvärmeanläggningar anläggs enligt Normbrunn 07 om det finns enskilda dricksvattentäkter på den egna fastigheten eller grannfastigheten. Det är en metod för att uppnå minska risken för påverkan eller spridning av föroreningar. kontinuerlig provtagning av kloridhalt alternativt konduktivitet sker vid borrningen. Om borrarna upptäcker att det är en förhöjd kloridhalt (> 50 mg/l) eller konduktivitet ((> 50 ms/m) ska de täta den efteråt på lämpligt sätt för att förhindra att saltvattnet sprider sig vidare till intilliggande dricksvattenbrunnar. Tätning kan ske med t.ex. bentonitlera, cement och olika typer av manschetter. Vattenprov Grundvattnets egenskaper kan av olika anledningar förändras med tiden. För att försäkra sig om ett dricksvatten av god kvalitet bör man ta vattenprov och analysera bakterier ungefär vart tredje till femte år om man har egen dricksvattenbrunn. Vattnets kemiska egenskaper bör analyseras åtminstone vart tionde år. Om det trots allt skulle uppstå problem med saltvatteninträngning i samband med anläggandet av bergvärmebrunnen måste de som drabbas ha tagit ett vattenprov innan för att kunna bevisa att det är bergvärmeanläggningen som är orsaken. Har de inte tagit vattenprover på länge kan det ju vara ett lämpligt tillfälle då. Avstånd mellan två bergvärmehål och mellan bergvärmehål och hus För att inte två bergvärmeanläggningar ska stjäla värme från varandra rekommenderas att avståndet mellan borrhålen är minst 20 meter. Kontrollera därför med grannarna om de har eller tänker skaffa bergvärme innan du bestämmer dig för var du ska placera ditt hål. Det finns även möjlighet att gradborra, d.v.s. låta borrhålen luta från varandra.
Vid borrningen används tryckluft som kan ge upphov till sättningsskador på hus och byggnader. För att undvika det brukar borrarna ha ett säkerhetsavstånd till närmaste byggnad på minst 3-4 meter. Ansvar Enligt miljöbalken är det beställaren som är ytterst ansvarig för vissa miljöskador som kan uppstå vid borrning eller installation av en värmepump som ger upphov till skada för tredje man, t.ex. genom en förstörd vattentäkt. Om beställaren är en villaägare kan dennes villaförsäkrings gå in och täcka kostnaderna för att ersätta skadan. Om entreprenören orsakat skadan genom oaktsamhet kan det istället bli entreprenörens ansvarsförsäkring som går in och täcker kostnaderna för åtgärder. Därför är det viktigt att beställaren kontrollerar att entreprenören har en ansvarsförsäkring men även kontrollerar om den egna villaförsäkringen kan gå in och täcka skador innan arbetet utförs för att undvika tvistemål om en skada sker. Den som t.ex. fått en skada på sin vattentäkt till följd av att grannen installerat en bergvärmepump får själv driva krav på skadestånd hos miljödomstolen. Den som orsakat skadan ska ges möjlighet att rätta till det hela innan den som drabbats av skadan vidtar egna åtgärder. När du anmäler en värmepump är det viktigt att du verkligen kontrollerar om det finns närliggande dricksvattenbrunnar inom ett avstånd på 100 meter från anläggningen. Det kan finnas enstaka dricksvattenbrunnar även i områden där de flesta har kommunalt dricksvatten. I Kalmar kommun har det vid några tillfällen uppstått skador på närliggande dricksvattenbrunnar som anmälaren inte har haft kännedom om. Vid borrning uppstår ett slamhaltigt vatten som ofta orsakar problem. Grannar och förbipasserande vill inte kliva i slammet som hamnar på vägar och i andras trädgårdar. När det slamhaltiga vattnet släpps till dagvattenledningarna riskerar dessa dessutom att sättas igen. Kalmar Vatten AB kräver därför att vattnet som släpps till dagvattenledningarna ska vara i princip slamfritt. För att klara detta krävs två stycken seriekopplade containrar med sedimentfällor och en cyklon som evakuerar luft. Utgående vatten bör dessutom passera genom ett filter innan det släpps vidare. Slamhaltigt vatten får inte släppas i naturen, i något vattendrag eller i Kalmarsund. På sökandens ansvar och bekostnad ska platsen i direkt anslutning till arbetets slutförande avstädas och återställas till skicket vid tillträdet. Om inte detta sker kommer Gatu- och parkkontoret att städa gatan och sedan debitera fastighetsägaren i efterhand.