Gustaviansk bal på Råda säteri Råda säteri är en välbevarad gustaviansk herrgårdsanläggning i Råda socken (i Mölnlycke i Härryda kommun). Herrgården är naturskönt belägen med utsikt över Rådasjön och med ekskog och bokskog bortom den öppna marken. Åt väster ligger halvön Labbera med en uppbyggd ruin. Råda säteri blev känt, då Martina von Schwerin, Esaias Tegnérs väninna och biktmoder, bodde här, och då kammarherre Magnus Lagerberg, den framstående myntkännaren, museimannen och kulturmecenaten, här utövade en storartad gästfrihet. Fest i hela huset Lördagen den 2 oktober 2010 skrevs ett nytt blad i herrgårdens historia av den militärkulturhistoriska föreningen Westgiötha Gustavianer, som under ledning av sin balmadam Jennie Rodin ordnade gustaviansk bal på Råda. I den stora salen i bottenvåningen intog de 67 balgästerna en trerätters middag. Man umgicks och dansade i övervåningen. Man hade salong i mittsalen, som ligger mitt i huset och har utsikt över Rådasjön. Man dansade i en konferensrummet till höger Tre gustavianska baldrottningar framför Råda säteris port: Karin Andersson, Ida Olsson och Sara Svensson.
om trappan. Balgästerna var så många, att alla som ville dansa inte kunde dansa samtidigt på grund av platsbrist. Man beräknar dock att omkring två tredjedelar av deltagarna dansade någon gång under kvällen. Alla som ville dansa, fick tillfälle att göra detta, men somliga valde helt frivilligt att avstå. Högklassig musik De dansande hade förstklassig musik, levande musik, utförd av Junekvintetten från Jönköping, en kvintett med enbart stråkar, det vill säga cello och violiner. I första hand spelades dansmusik, i detta fall Anglaise, Hennes kongl. höghet drotningens anglaise, Hole in the wall, Jenny Pluck Pears, Gustaf Wasa, Z- menuett, Mr Beveridge s Maggot och givetvis Gustafs skål. Balen inleddes med harpospel av Gun-Louise Hogmalm. Hon spelade Minuet in G major av Bach, Sarabande av Händel, Lullaby av Frans Schubert, Dans från Alceste av Christoph Willibald Gluck, Rondo av Pässler och av Mozart Ah, vous dirai-je Maman (Blinka lilla stjärna) med variationer, Vårsång och Minuet. Dessutom framförde hon Jenny Pluck Pears, Romance De L amour (en traditionnel från början av 1700-talet) och antagligen ett par medeltida melodier. (Så här i efterhand minns Gun-Louise Hogmalm inte alla stycken, som hon spelade.) Med på Råda fanns även En gustaviansk kavaljer, Mikael Tilander, anländer till balen. trubaduren Carl Håkan Essmar från sällskapet Gustafs Skål. Han sjöng visor av Bellman, von Dalin, fru Lenngren och Lidner. Han gjorde också en miniföreställning kring ett brev från baron Tilas, som beskrev Bellman på kalas. Gäster från många håll Balen tilldrog sig stort intresse, och folk från många föreningar infann sig. Jennie Rodin berättar: Vi hade utrikiska representanter från norska Corps de Garde. Utöver det så kom ett antal från Gustafs Skål (Stockholm). Sydsvenska dansgruppen Cadenza dök också upp. Westgiötha Gustavianer stod givetvis för
större delen av gästerna. Dessutom hade vi ett antal nya ansikten från Västra Götaland. Mikael Tilander meddelar, att man hade gäster från Nylands Karoliner och Fredriksstens Artillerie Compagnie af 1716. På en 1700-talsbal skall man givetvis vara klädd på 1700-talsvis. Jennie berättar vidare: De finare herrarna hade väst och långrock i fint tyg med matchande knäbyxor. Givetvis visades välformade vador upp i tjusiga silkesstrumpor. Samtliga damer kom i högreståndsdräkt. Många dräkter hade sytts hemma på kammaren, men andra hade hyrts av Göteborgs skräddare eller på annat håll. Två av våra soldater har sytt egna herrskapsdräkter och dök upp i dessa, och en hade lånat till sig en dräkt av en teater. Merparten av Westgiötha Gustavianers herrar dök dock upp i modell 1779-uniformen. Mikael Tilander lade märke till nationella dräkten i form av hovdräkt för fruntimmer. Mat och dryck av passande slag Mat och dryck skulle likaså passa in i sammanhanget. Jennie lämnar besked också om detta. Gästerna bjöds på Fransösk Ärtesoppa, Grillad Af Får med Pumpegröt och Säsongens Grönsak, Mandel-Ost med Björnbär i Honung. Dessutom serverades tilltugg i form av frukt, kakor och konfekt. Festen hade en särskild dryckesmäster vid namn Daniel Bäcklund. Han berättar om dryckerna: Till förrätten drack jag ett glas halvtorrt Riesling från Rhendalen och Pfalz, mer exakt vet jag inte. Till huvudrätten drack jag ett rött vin från Bourgogne, som passade bra med lammet. Till efterrätten drack jag ett dessertvin med bärnstensfärg, något kraftigare, sött men med vad jag minns en besk eftersmak, från en region precis utanför Bourdeaux. Stein Kristian Janster och Karin Andersson i Rådas trapphall. En mycket stor bal Detta var en mycket stor tillställning på säteriet. Svenska herrgårdar var inte byggda för större fester. Med ledning av antal slagbord, avsedda för matsalen på
Gunnebo, kan man räkna ut, att arkitekten Carlberg hade tänkt sig som mest 20 bordsgäster. Christina Hall, som var husets värdinna, var dock mycket intresserad av sällskapsliv, och antalet slagbord blev större. Som mest tycks Christina Hall ha kunnat ta emot 34 bordsgäster. I stora salongen fanns 28 sittplatser. Därmed har vi inte kommit upp till mer än ungefär hälften av antalet gustavianska balgäster på Råda säteri 2010. Antalet ståndspersoner, lämpliga att bjuda in, var inte stort på 1700-talet. Dessutom var det med den tidens dåliga vägar och fortskaffningsmedel svårt att samla folk ute på landsbygden. Baler och fester varar ju i allmänhet en bit in på natten. Belysning efter vägarna saknades. Vägarna var dåliga och de hästdragna vagnarna långsamma. Dessutom kunde de välta, om man inte körde försiktigt. Det ena med det andra medförde, att man på herrgårdarna ute på landsbygden måste vara beredd att inkvartera sina balgäster över natten. På Gunnebo hade Christina Hall till sin familj, sina gäster, sina tjänare och gästernas tjänare allt som allt 27 sängplatser med sängkläder åt herrskap och 9 åt tjänstefolk. (Lars Gahrn, Gunnebos möblering, otryckt utredning, Mölndals museum 1995.) Därför var det på den Trubaduren Carl Håkan Essmar sjöng i salongen. Foto: Gustaf Lindberg. tiden lämpligare att ordna större baler inne i Göteborg. Nu är det snarare tvärtom, ty vägarna är utmärkta och bilarna är snabba. Därför hoppas vi, att gustavianerna kommer tillbaka. Balsalarna var trånga även på 1700-talet. Frimuraresalen, som var den stora festlokalen, innan Börsen byggdes, bör ha varit ganska fullsatt, när göteborgarna ville dansa. Även trångboddhet och trängsel i allmänna lokaler hör 1700-talet till! En minnesvärd afton Som läsarna torde förstå lutar jag åt uppfattningen, att gustavianernas bal på Råda säteri är den största gustavianska tillställning, som har anordnats på Gunnebo och Råda. Detta var en minnesvärd afton inte bara för balgästerna utan
även för Rådaborna. Därför har jag velat samla några uppgifter om balen på Råda säteri. Jag tackar Jennie Rodin, som har lämnat uppgifter och samlat in uppgifter från Gun-Louise Hogmalm och dryckesmäster Daniel Bäcklund. En dam vid namn Angie från företaget Qbicom har kåserat trevligt om Jennie och balen på sin blogg (http://www.b.qbicom.se/wordpress/. Mikael Tilander har lämnat värdefulla uppgifter. Jag tackar Karin Andersson, som både själv har fotograferat och låtit andra fotografera. Gästerna fick inte lov att själva fotografera inne i huset, eftersom Gustavianerna ville återskapa 1700-talsstämning så gott det gick. Man hade dock två fotografer (Johannes Tveitan och Gustaf Lindberg) på plats där inne, och de fotograferade ibland under kvällen. Tack vare dem har vi även inomhusbilder. Ett tack vill jag framföra till er alla. Ni har allesammans gjort en stor insats för att levandegöra historien. Gustavianernas balmadam, Jennie Rodin förs av sin kavaljer i dansen. Foto: Johannes Tveitan. Många vackra gustavianska damer trådde dansen. Foto: Johannes Tveitan.
Många danspar i skiftande gustavianska klädebonader sågs på dansgolvet. Foto: Johannes Tveitan. Harpisten Gun-Louise Hogmalm lät välljudet strömma. Foto: Gustaf Lindberg.