Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17)

FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). Föreliggande plan har tagits fram under år 2012. Arbetet har genomförts på uppdrag av kommunstyrelsen. En arbetsgrupp bestående av följande personer har drivit projektet: Thomas Kullberg, projektansvarig, Teknik och Service Eva Jonsson, Kommunchef Leif Aderot, Teknik och Service Bengt Botvalde, Teknik och Service Emma Hamilton Laxå kommun Styrgrupp för projektet har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott. 2 (17)

SAMMANFATTNING Alla kommuner ska enligt miljöbalken ha en renhållningsordning med lokala föreskrifter och avfallsplan. Denna avfallsplan för Lekebergs kommun ska vara ett styrinstrument för att kretsloppsanpassa avfallshanteringen i kommunen. Utifrån bl.a. nationella miljömål, Sveriges nationella avfallsplan, aktuell lagstiftning samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har förbättringsområden för avfallshanteringen identifierats. Strategiska mål, åtaganden och uppföljning har tagits fram inom följande områden: Resurshushållning o Minskad avfallsmängd. o Ökad utsortering av matavfall o Ökad utsortering av förpacknings- och tidningsavfall Minska avfallets farlighet o Säker hantering av farligt avfall Avfall som resurs o Införa återbruk Användarvänlig och miljöriktig avfallshantering o Kundnöjdhet och hushållens kunskap En viktig del i arbetet med planen är att mål och åtagande årligen följs upp och att utfallet redovisas i kommunens miljöbokslut. Ansvaret för kontroll, uppföljning och rapportering ligger i detta fall på Teknik och serviceavdelningen. Enligt bestämmelser i avfallsförordningen ska det göras en översyn av avfallsplanen minst vart fjärde år och nästa större översyn sker under år 2017. Under perioden, år 2013 till och med år 2016 ska: Fokus i ökad utsträckning ligga på att förebygga avfall Andelen avfall som materialåtervinns ska öka från dagens nivå. Ökat fokus sätts på åtgärder för att minska uppkomsten av avfall i enlighet med EU:s avfallshierarki och Sveriges nationella avfallsplan. Lekeberg kommuns avfallsplan anger åtgärder för att bland annat minska avfallets mängd och farlighet och för att omhänderta och behandla uppkommet avfall på ett långsiktigt hållbart sätt. Under de närmaste åren kommer även frågor kring utökad samverkan med avseende på avfallshantering mellan kommuner i närområdet att vara fortsatt aktuellt. 3 (17)

LÄSANVISNING Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs avföljande delar: Syfte Syftet med Lekeberg kommuns avfallsplanering är att ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen. Ange mål för de kommande åren. Långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. Nulägesbeskrivning Statestik och beskrivning av nuvarande avfallshantering i kommunen. Vilka mängder som samlas in och hur avfallet behandlas. Avfallstrappan Avfallstrappan eller "avfallshierarkin" är ett sätt att beskriva i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s och Sveriges miljömål. Mål och riktlinjer Här anges de mål och riktlinjer som gäller för Lekebergs kommun mellan 2013-2020 Ansvarsfördelning Här beskriv vem som har ansvar för de olika avfallsfraktionerna. Information, kommunikation, avfallstaxa och tillsyn Beskrivning av hur information ska spridas och hur avfallstaxan konstrueras. Bilaga 1 Lagstiftning Bilaga 2 Nationella mål Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 4 Insamlingssystem för avfallsplan Bilaga 5 Nedlagda deponier i Lekeberg Bilaga 6 Ordlista och förklaringar Bilaga 7 Sammanställning till Länsstyrelsen 4 (17)

Innehåll 1. Syfte... 6 2. Nulägesbeskrivning... 6 2.1 Allmänt... 6 2.2 Plockanalys... 7 2.3 Avfallsmängder insamlat från hushåll... 7 2.4 Hushållsavfall... 8 2.5 Avfallsmängder med producentansvar:... 8 2.6 Övrigt avfall som uppstår i kommunen.... 8 2.7 Återvinningscentralen i Fjugesta.... 8 2.8 Återvinningsstationer... 9 2.9 Ris och komposterbart trädgårdsavfall... 9 2.10 Insamling och behandling... 9 2.11 Nedlagda deponier... 10 3. Avfallstrappan... 10 4. Vision och mål för Lekebergs avfallshantering... 11 4.1 Vision... 12 4.2 Mål... 12 4.2.1 Resurshushållning... 12 4.2.2 Minska avfallets farlighet... 13 4.2.3 Avfall som resurs... 13 4.2.4 Användarvänlig och miljöriktig avfallshantering... 14 4.2.5 Hushållens kunskap och kundnöjdhet... 14 5 Miljöbedömning... 14 6. Ansvarsfördelning... 15 6.1 Kommunen ansvarar genom teknik- och serviceavdelningen för;... 15 6.2 Producentansvaret;... 15 6.3Abonnenterna.... 15 7. Information, kommunikation, avfallstaxa och tillsyn... 15 7.1 Avfallstaxa... 16 7.2 Tillsyn... 17 8. Samverkan... 17 5 (17)

1. Syfte Syftet med Lekeberg kommuns avfallsplanering är att: Ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen med fokus på hushållens avfall. Ange mål och åtaganden för kretsloppsanpassning, minskning av mängden avfall samt minskning av utsläppen av gaser som bidrar till växthuseffekten. Långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. Avfallsplanen är ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla kommunens mål med avfallshanteringen. Vad en avfallsplan ska innehålla framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, avfallshantering och avfallsanläggningar samt mål och åtgärder. Den kommunala avfallsplaneringen ska omfatta allt avfall, inte bara det som omfattas av kommunalt renhållningsansvar. Fokus i denna avfallsplan ligger på avfall som ingår i det kommunala ansvaret beträffande beskrivning av hantering, statistik över avfallsmängder, mål och åtgärder. Uppgifter avseende övriga avfallsslag och anläggningar redovisas översiktligt, i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter. Strategiska mål som alla aktörer bör arbeta efter formuleras medan mätbara mål och åtaganden i första hand avser de avfallsslag kommunen råder över. Kommunen har möjlighet att genom dialog med olika aktörer i viss mån påverka hanteringen av avfallsslag som inte ingår i det kommunala ansvaret - såsom industriavfall och producentansvarsmaterial vilket kan bidra till uppfyllelse av avfallsplanens mål och övriga samhälleliga miljömål. 2. Nulägesbeskrivning 2.1 Allmänt Befolkning i Lekeberg 2002-2011 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 7044 7051 7041 7094 7100 7097 7120 7124 7130 7217 Lekebergs kommun hade den 1 mars 2012 7 244 invånare. De utgör tillsammans ca 3 400 hushåll. Flerbostadshus 553 st. Småhus 2643 st. Näringslivsstrukturen i kommunen redovisas nedan som ett utdrag från Svensk Handelstidning, Justitia. Bransch med total omsättning över 50 milj. kr. Tillverkning 18 företag 118 anst. Handel, parti och detalj 26 68 6 (17)

Byggverksamhet 26 91 Transport, magasinering, kommunikation 19 78 Jord, skogsbruk 20 55 Företagstjänster 39 35 2.2 Plockanalys En plockanalys av hushållsavfall genomfördes i oktober 2012, resultatet syns nedan. Fördelning över behandlingsbarhet i % 2.3 Avfallsmängder insamlat från hushåll Avfallsmängder 2011 Kärl och säckavfall (från hushåll) Grovavfall från ÅVC Grovsopor från hushåll Slam från enskilda avlopp Farligt avfall Järnskrot 1654 ton 600 ton 150 ton 5000 m3 5 ton 133 ton 7 (17)

Med ovanstående siffror som grund visar det att varje invånare genererar 228 kg hushållsavfall, 103 kg grovavfall, 0,7 kg farligt avfall och drygt 18 kg skrot årligen. 2.4 Hushållsavfall Med hushållsavfall avses enligt 15 kapitlet i miljöbalken, avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Med därmed jämförligt avfall menas, enligt miljöbalken, avfall från industrier, affärsrörelse, och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Lagstiftaren exemplifierar genom att nämna avfall från personalmatsalar, restauranger och toalettavfall. 2.5 Avfallsmängder med producentansvar: Tidningspapper Wellpapp och kartong Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar Elektriska, elektroniska Blybatterier tyngre än 3 kg Däck 211 ton 80 ton 26 ton 7 ton 60 ton 121 ton ton ton 2.6 Övrigt avfall som uppstår i kommunen. Med övrigt avfall menas här annat avfall än hushållsavfall och avfall som inte omfattas av producentansvar. Det avfallet kan komma från jordbruk, skogsbruk, industri, livsmedelshantering, och byggverksamhet, verkstäder, träindustrin, kemisk industri, destruktionsanläggningar med mera. Kommunen har för närvarande ingen information och statistik om hur stora avfallsmängder som genereras vid dessa verksamheter. 2.7 Återvinningscentralen i Fjugesta. Kommunens Återvinningscentral (ÅVC), i Fjugesta. ÅVC tar emot hushållens återvinningsbara avfall, med följande fraktioner; Brännbart grovavfall och möbler Planglas Skrot Träavfall Tryckimpregnerat trä Farligt avfall Elektriskt och elektroniskt avfall, kyl, frys, tvätt- och diskmaskiner Lysrör och glödlampor 8 (17)

Batterier Porslin, tegel (fyllnadsmassor) Trädgårdsavfall Allt avfall som hamnar på ÅVC återvinns via entreprenörer. De hämtar, forslar bort och slutligen behandlar avfallet i olika återvinningsanläggningar. 2.8 Återvinningsstationer I Lekebergs kommun finns i nuläget återvinningsstationer i Fjugesta, Lanna och Mullhyttan. I Fjugesta finns det två stationer en utanför ÅVC och en mindre inne på ÅVC Stationerna tar emot förpackningar av glas, papper, wellpapp, kartong, metall, plast, och tidningar. 2.9 Ris och komposterbart trädgårdsavfall I kommunen finns två anläggningar för mottagande av ris och komposterbart trädgårdsavfall. Anläggningen ligger i Lanna och Fjugesta. Där lämnas både komposterbart trädgårdsavfall, typ frukt, löv och gräsklipp samt flisbart ris, typ buskar, träd och stubbar. Avfallet flisas och används sedan till i första hand bränsle. 2.10 Insamling och behandling Kärl och säckavfall samlas in av kommunens entreprenörer. De flesta abonnenterna har hämtning varannan vecka, vilket också är grunden för hämtningsintervallerna. Dock förekommer skillnader i hämtningsintervallerna då vissa abonnenter har tätare sophämtning medan andra har längre perioder mellan hämtningarna. Avfallet transporteras f n komprimerat i sopbilen, direkt till förbränningsanläggning vid Karlskoga Kraftvärmeverk. Ingen omlastning förekommer. Vid kommunens återvinningscentral tar man emot grovavfall, träavfall, avfall typ fyllnadsmateriel, t ex porslin, tegel mm, metallskrot, farligt avfall, tryckimpregnerat träavfall, elektriskt och elektroniskt avfall. En gång om året hämtas grovsopor vid abonnenternas fastigheter. Avfallet transporteras dels till ÅVC i Fjugesta (vitvaror och elektronik), resterande till Mosserudsanläggningen i Karlskoga. Slam från enskilda avloppsanläggningar töms regelbundet efter fastlagd körordning. Tömningsintervallerna varierar beroende på vilken nyttjandegrad respektive anläggning har. Normalförhållandet är att varje anläggning ska tömmas en gång per år. Entreprenören tömmer ca 2 000 brunnar per år. Slammet transporteras till reningsverket i Fjugesta. Farligt avfall hämtas delvis av kommunens entreprenör (miljöboxen), men kan även lämnas vid återvinningscentralen i Fjugesta. 9 (17)

På återvinningscentralen sker en viss sortering innan det hämtas för destruktion av entreprenör. 2.11 Nedlagda deponier Planen skall innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall eller som inte längre används för detta ändamål. Framtida arbete för att klassificera förorenade områden där ibland deponier kommer att samordnas via Länsstyrelsen. Se bilaga 5 för identifierade nedlagda deponier. 3. Avfallstrappan Avfallstrappan eller "avfallshierarkin" är ett sätt att beskriva i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s och Sveriges miljömål. Avfallstrappan är uppdelad i 5 steg där man ständigt ska sträva mot det första steget och undvika deponering. Avfallstrappan är uppdelad i 5 steg: 1. Minimera mängden avfall. Producenter ska motiveras att använda så effektiva produktionsmetoder som möjligt. Genom information ska våra inköpsvanor förändras. 2. Återanvändning. Allt avfall ska i så hög grad som möjligt återanvändas. Detta är något som idag ofta sköts av ideella verksamheter. 3. Återvinning. Då råvaror kan återvinnas sparas stora resurser. Exempelvis kan pappers- och ståltillverkning börja i pappersbruk eller stålverk istället för skogen eller gruvan. Här kommer dessutom det så kallade producentansvaret in i bilden som också är ett styrmedel för att producenter själva får ansvara för sitt avfall. Idag är det lagstiftat för åtta avfallsslag bland annat: returpapper, däck, förpackningar och bilar. Matavfallet återvinns så att restprodukten blir ett kvalitativt gödningsmedel. 4. Energiutvinning. Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning i fjärrvärmeverk och elproducerande kombikraftverk där det kan användas för att alstra värme och el. Matavfall tas om hand så att biogas kan utvinnas. 5. Deponering. I sista hand är det fråga om deponering på en soptipp, alltså det sämsta alternativet. Det gäller avfall som inte kan användas som en resurs. 10 (17)

Sverige har antagit avfallstrappan. I miljöbalken (MB kap 15 Avfall och producentansvar) beskrivs närmare hur ansvar fördelas och hur olika avfallsslag ska hanteras. 4. Vision och mål för Lekebergs avfallshantering EU:s avfallshierarki är en utgångspunkt i kommunens hantering av avfall. I inledningen till EU:s avfallsdirektiv anges att avfallspolitiken bör ha som mål att minska resursanvändningen och främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin. Resurseffektivitet handlar bland annat om att utnyttja ekosystemtjänsterna så ändamålsenligt och effektivt som möjligt så att samhällsnyttan ökar utan att miljöpåverkan gör det. Att arbeta enligt EU:s avfallshierarki är en väg för att nå ökad resurseffektivitet. I EU:s avfallsdirektiv anges att avfallshierarkin ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall. Det ska därmed finnas regler och styrmedel som styr avfallshanteringen i enlighet med hierarkin. I direktivet står också att när avfallshierarkin tillämpas ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet och att det kan bli nödvändigt att avvika från en sådan hierarki i fråga om särskilda avfallsflöden, då det är motiverat på grund av bland annat teknisk genomförbarhet, ekonomisk livskraft och miljöskydd. Avfallsplanen följer även målen i kommunens miljömålsprogram. 11 (17)

4.1 Vision Avfallshanteringen i kommunen ska ha bästa tänkbara resurshushållning och minsta möjliga miljöpåverkan och därmed vara en viktig del i ett hållbart samhälle där både människa och miljö står i centrum. Kommunen ska vara ett föredöme i den egna avfallshanteringen och uppmuntrar och underlättar för invånarna att uppnå en god resurshushållning i kommunens hushåll. Alla hushåll och verksamheter inom kommunen har ett aktivt synsätt på att minska avfallets mängd och farlighet samt sorterar ut det avfall som uppstår så att det kan återvinnas på ett så bra sätt som möjligt, både ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv. 4.2 Mål För avfall som kommunen ansvarar för skall planen innehålla mål för insamling och behandling av avfallet samt mål hur avfallets farlighet kan minskas. Se bilaga 1 om lagstiftning. I kommunens miljömålsprogram står det att avfall och restprodukter ska sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning. Vidare ska den totala mängden avfall ska minska och avfallets farlighet ska minska. Dessutom ska insamlingen av farligt avfall öka. 4.2.1 Resurshushållning Minskade avfallsmängder. Steg 1 i avfallstrappan. År 2016 ska den totala mängden hushållsavfall per invånare minska med 10 % från dagens nivå 2012. År 2020 ska den totala mängden hushållsavfall per invånare minska med 20 % från dagens nivå 2012 Åtgärder Informationsinsatser för att sprida information om miljönyttan med att minska mängd avfall som uppstår och ge konkreta tips på hur invånare kan genomföra detta. Informationen bör gälla grovavfall, matavfall samt övrig hushållsavfall. Uppföljning Nyckeltal tas fram genom insamlingsstatistik samt plockanalyser. Utsortering av matavfall Steg 3 och 4 i avfallstrappan. År 2016 ska minst 60 % av matavfallet hos hushållen tas omhand så att växtnäringen kan utnyttjas och så att biogas kan produceras. År 2020 ska minst 80 % av matavfallet hos hushållen, tas omhand så att växtnäringen kan utnyttjas och så att biogas kan produceras. Åtgärder Införa en serviceinriktad insamling av matavfall och informera om miljönyttan med insamlingen av matavfallet. Genomföra informationsinsatser för att sprida information om miljönyttan med att källsortera. Uppföljning Nyckeltal tas fram genom insamlingsstatistik på hushållsavfallet samt FTIs insamlingsstatistik. Plockanalyser av hushållsavfallet och det utsorterade matavfallet. 12 (17)

Ökad Utsortering av förpacknings- och tidningsavfall. Steg 3 i avfallstrappan. 2016 ska det finnas högst 15 % förpacknings- och tidningsmaterial som går till förbränning. Beräknas på total mängd hushållsavfall som läggs i kärl. 2020 ska det finnas högst 10 % förpacknings- och tidningsmaterial som går till förbränning. Beräknas på total mängd hushållsavfall som läggs i kärl. Åtgärder Utöka samrådet med FTIab. Utveckla möjligheten till återvinning. Införa insamlingssystem som främjar målet. Uppföljning. Nyckeltal tas fram genom insamlingsstatistik på hushållsavfallet samt FTIs insamlingsstatistik. Plockanalyser av hushållsavfallet och det utsorterade matavfallet. 4.2.2 Minska avfallets farlighet Säker hantering av farligt avfall. Steg 1 i avfallstrappan. Hushållen och verksamheter bidrar aktivt med att minska mängden farligt avfall i hushållssoporna. År 2020 ska det inte finnas något farligt avfall i hushållsavfallet Åtgärder Utöka servicenivån för insamlingssystem för farligt avfall. Förbättra servicen på ÅVC:n Information till hushållen. Uppföljning Nyckeltal tas fram genom insamlingsstatistik på hushållsavfallet samt FTIs insamlingsstatistik. Plockanalyser av hushållsavfallet och det utsorterade matavfallet. 4.2.3 Avfall som resurs Återbruk. Steg 2 i avfallstrappan. Senast 2014 införs möjligheten till återbruk. Material som kan återbrukas lämnas på en speciell station på ÅVC för att sedan tas om hand av frivilligorganisationerna för försäljning alternativt skänkas i samarbete med hjälp eller vänortsorganisation. Åtgärder Iordningställa plats för återbruk på återvinningscentralen. Upprätta samarbete med frivilligorganisationer och kommunens arbetsmarknadsenhet. Uppföljning Uppföljning sker genom insamlingsstatistik och kundenkäter 13 (17)

4.2.4 Användarvänlig och miljöriktig avfallshantering Kommunens avfallshantering ska präglas av användarvänlighet, service och kundnytta. Lekebergs kommun ska ha god kunskap om avfallsflödena i kommunen. Åtgärder Införa insamlingssystem som stöder målet. Information och dialogträffar genomförs i kommunens tätorter. Information till hushåll om avfallshantering och sortering av avfall. Uppföljning Plockanalyser genomförs regelbundet. Kundenkäter. 4.2.5 Hushållens kunskap och kundnöjdhet Hushållens kunskap. Steg 1 i avfallstrappan. 2016 ska minst 75 % av hushållen ange att de medvetet agerar för att ge upphov till mindre avfall samt anser de har en mycket god källsortering. Åtgärder Kundenkäter Uppföljning Kundenkäter Kundnöjdhet. 2016 ska minst 75 % av kunderna vara nöjda med Lekebergs kommuns insamlingssystem för avfall. 2020 ska minst 90 % av kunderna vara nöjda med Lekebergs kommuns insamlingssystem för avfall. Åtgärder Enkäter, informationsinsatser till abonnenter och skolor, införa miljöstyrande avfallstaxa, Uppföljning Plockanalyser och kundenkäter. 5 Miljöbedömning I förordningen (1998:905) 4 om miljökonsekvensbeskrivning anges när genomförandet av en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Avfallsplaner ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningar för t.ex. biologisk behandling av matavfall, förbränning av avfall och deponering av avfall. Processen för miljöbedömning regleras i miljöbalken 6 kap. 12-18 Se bilaga 3 14 (17)

6. Ansvarsfördelning 6.1 Kommunen ansvarar genom teknik- och serviceavdelningen för; Avfallsplanering Rådgivning och information till kommunens avfallsabonnenter Hämtning och bortforsling av hushållsavfall Hämtning av grovsopor Kundtjänst Mottagning och styrning av sortering vid Återvinningscentralen i Fjugesta Hålla kommunens hemsida aktuell vad gäller avfallshantering Information och studiebesök riktade till kommunens skolor. Upprättande av renhållningsföreskrifter Konstruera ändamålsenlig avfallstaxa Kommunen anlitar entreprenörer för hämtning och bortforsling av de olika avfallsslagen. Det gäller hushållsavfallet, slamtömning av enskilda avloppsanläggningar, grovsopor och hämtning vid återvinningscentralen. Upphandlingar i enlighet med lagen om offentlig upphandling, LOU. 6.2 Producentansvaret; Insamling och bortforsling av de fraktioner som lyder under producentansvaret för förpackningar och tidningar ansvarar Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) för. FTI ansvarar även för skötsel och tillsyn av återvinningsstationerna i kommunen. Producentansvar omfattar även t.ex. elektriskt och elektroniskt avfall vilket Elkretsen ansvarar för. 6.3Abonnenterna. Abonnenterna, eller de som utnyttjar kommunens avfallshantering, ansvarar för att kärlen fylls på ett riktigt sätt, och på så sätt bidrar till att hushållsavfall uppstår. Abonnenterna ansvara även för att sortera och transportera avfall som lyder under producentansvaret. Abonnenten är också skyldig att placera sopkärlet på av kommunen anvisad plats, och att kärlet också hålls rent. 7. Information, kommunikation, avfallstaxa och tillsyn Information och kommunikation är viktigt i arbetet med att nå en kvalitativt bättre avfallshantering. Kommunen har också ett lagstadgat ansvar för information om både sådant avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och producentansvar för förpackningar och returpapper. För att nå ut med avfallsinformation behövs en levande dialog och kommunikation som bygger på helhetssyn. Det kan vara effektivt att koppla information om hantering av avfall till konkret miljönytta. 15 (17)

Kommunens informations- och kommunikationsarbete är mycket viktigt för att intentionerna i avfallsplan med minskade avfallsmängder och ökad materialåtervinning skall följas. Viktiga delar i informationsarbetet är: Årlig information, t ex i form av avfallsalmanacka Information om avfall och återvinning på internet på kommunens hemsida Muntlig kommunikation i möten med kunder Exempel på informations- och kommunikationskanaler som Lekebergs kommun använder inom avfallshanteringen är: Information riktad mot skolungdomar Information om källsortering ges bland annat i samband med att fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper införs. Information ges då både till boende och till fastighetsskötare. I de återvinningsstationer som byggs upp för insamling av papper och förpackningar, finns det även informationstavlor avsedda för allt som rör hantering av restprodukter. I samband med de studiebesök som genomförs på avfallsstationen informera om källsortering mm. Det finns ett fortsatt stort behov av kommunikation och information om avfall för att kunna öka andelen avfall som sorteras och lämnas för återanvändning eller materialåtervinning. Det gäller både hushåll, industrier och verksamheter. För att nå målen om minskade avfallsmängder, förbättrad utsortering av avfall till återvinning och bättre kvalitet på brännbart avfall behövs resurser för att nå hushållen och för att besöka företagen. Genom miljöinspektörernas nuvarande omfattning på tillsynsverksamheten nås endast en mindre del av företagen. Det är flera parter som kommer att behöva satsa resurser på information om avfallshanteringen under de närmaste åren: Kommunledningskontoret som ansvarar för övergripande informationsinsatser. Kommunala förvaltningar och Kommunfastigheter för information till personal och hyresgäster. 7.1 Avfallstaxa Viktiga principer för hur avgifter för den kommunala avfallshanteringen får tas ut regleras i lagstiftningen (Miljöbalken och Kommunallagen) genom självkostnadsprincipen, rätten till miljöstyrning och likställighetsprincipen. I lagstiftningen anges vilka typer av tjänster och verksamheter som får finansieras via avfallstaxan. För att kunna stimulera till minskad miljöbelastning från avfallshanteringen och en ökad återvinning av avfall har kommunerna enligt Miljöbalken möjlighet att differentiera avfallsavgiften. I Lekebergs kommun ska en miljöstyrande avfallstaxa tillämpas som ska bidra till att avfallsplanens mål uppfylls. Avfallstaxan ska också medverka till en effektiv insamling med enhetligt behållarsystem och god arbetsmiljö samt medge en tillräcklig valfrihet. Avfallstaxan består av en fast avgift och en rörlig avgift för hämtning och behandling av hushållsavfallet. 16 (17)

7.2 Tillsyn Avfall och farligt avfall alstras i stor mängd hos både företag och hushåll. Det farliga avfallet kan vara farligt för människors hälsa och miljön. Hanteringen av avfall kan beroende på hur den sker vara ett stort resursslöseri, ett miljöproblem och ett sanitärt problem. Miljöförvaltningens tillsyn inriktas framförallt på hur kommunen sköter sitt renhållningsansvar (vilket i sin tur påverkar kommuninvånarna) och på hur de yrkesmässiga verksamheterna sköter sin avfallshantering. Områden som granskas är bl.a. hur sortering sker, att förvaring av farligt avfall sker på ett betryggande sätt, att företagen jobbar med att minska uppkomsten av avfall samt att verksamheterna sköter de journaler och anteckningar som krävs för att visa hur de hanterar sitt avfall. Kontroll av transportdokumentation vid transporter av farligt avfall är också en viktig del. 8. Samverkan Avfallshanteringen är inte en lokal angelägenhet. Olika typer av avfall transporteras mer eller mindre långa sträckor till anläggningar belägna i andra kommuner för behandling. För både verksamhetsavfall och hushållsavfall är behandlingen, genom förbränning, materialåtervinning eller deponering en affärsmässig uppgörelse mellan avfallslämnaren och ägaren av behandlingsanläggningen. I många kommuner är olika former av samverkan med andra kommuner vanligt förekommande. Lekebergs kommuns strävar efter samverkan med andra kommuner. Det kan vara i form av: Delägarskap i ett gemensamt bolag som sköter insamling och/eller behandling av hushållsavfall. Avtal om vissa gemensamma tjänster eller nyttigheter, exempelvis användning av en anläggning. Kommunalförbund som ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i de medverkande kommunerna. 17 (17)