Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Genomförandeperiod 2014-2016 Göteborgs Stad i samverkan med Idékom
Innesförteckning Inledning... 3 Definition - Social ekonomi... 3 Sociala ekonomins roll... 3 Bakgrund... 3 Arbetsprocess... 4 Handlingsplan utifrån överenskommelsens åtagandepunkter... 4 Kommunal handlingsplan... 5 Kunskapsökning och spridning... 6 Förstärkt samspel, dialog och utveckling... 9 Finansieringsformer och mångfald av utförare... 12 Slutlig diskussion - Framåtblick... 14 Bilaga 1 Övergripande planöversikt... 15 Arbetet med att ta fram den kommunala handlingsplanens inne är genomfört under tiden april 2013 till januari 2014. Arbetet har genomförts av en partsammansatt arbetsgrupp med deltagare från, Samverkansrådet Idékom, ledamöter från sektor social ekonomi Idrott - och föreningsförvaltningen Park- och naturförvaltningen Social Resursförvaltning Stadsdelsförvaltning Angered Stadsdelsförvaltning Lundby Stadsledningskontoret
Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi. Inledning I arbetet att implementera samverkansöverenskommelse mellan Göteborgs Stad och sektor social ekonomi har en partsammansatt arbetsgrupp på uppdrag arbetat fram en kommunal handlingsplan. Arbetet har genomförts under våren 2013 fram till årsskiftet 2013/2014. Den kommunala handlingsplanen är framtagen för genomförande under perioden 2014-2016. Handlingsplanens mål och aktiviteter ska kontinuerligt följas upp och utvärderas under hela genomförandeperioden. Mer information om samverkansöverenskommelsen finns att läsa på samverkansrådet Idékoms hemsida. http://idekom.org/ Definition - Social ekonomi Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Källa: Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? (1999) Stockholm: Nordstedts. Sociala ekonomins roll I den överenskommelse som den kommunala handlingsplanen utgår ifrån uttrycks viktiga utgångspunkter om den bärande roll och princip som sociala ekonomin för med sig i samverkan med den kommunala verksamheten: att synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper. att principen integritet och oberoende beaktas och att samverkan mellan Göteborgs stad och social ekonomi utformas så att organisationernas integritet, initiativförmåga och självbestämmande respekteras. Bakgrund En lokal överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi undertecknades fjärde september 2012. 2010 bildades ett samverkansråd Idékom, som fick som första uppdrag att starta en process att ta fram en lokal överenskommelse. I Kommunstyrelsen beslutades i april 2013 att en kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen skulle tas fram. Till detta beslut kopplades också ett uppdrag att se hur ett finansieringsstöd till befintliga och nya aktörer inom social ekonomi kunde utformas.
Uppdraget enligt beslut: Enligt yrkande från S, MP och V i skrivelse den 17 april 2013: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samarbete med social resursförvaltning och Idékom ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan utifrån överenskommelsen för stadens arbete med social ekonomi. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att lämna förslag på hur 10 mkr kan avsättas som finansieringsstöd för att stimulera befintliga och nya aktörer inom social ekonomi. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen vid beslutssammanträde i februari 2014. Arbetsprocess Stadsledningskontoret fick i uppdrag att i samarbete med Social resursförvaltning och samverkansrådet Idékom, sektor Social ekonomi ta fram ett förslag till kommunal handlingsplan utifrån överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs stad och social ekonomi. En partsammansatt arbetsgrupp har arbetat fram den kommunala handlingsplanens inne och inriktning. Den partsammansatta arbetsgruppen har genomfört fem arbetsmöten under hösten 2013 och vintern 2014. Vid tre workshops har hela Idékom bjudits in för förankring av arbetsprocessen och stöd i utformning av handlingsplanens inne. En redogörelse för arbetsprocess har också lämnas på Idékoms uppföljningskonferens i oktober 2013. Samtliga aktiviteter som genomförts sedan april 2013 finns redogjorda för på samverkansrådet Idékoms hemsida i form av en aktivitetslogg. http://idekom.org/ I arbetsprocessen har arbetsgruppen sorterat mål och aktiviteter efter följande rubriker Vad? Vilka mål kan Vem? Vem är vi sätta upp? ansvarig? Hur? Aktivitetsplan för att nå målen När? När ska det vara klart? Hur mäter vi att vi har lyckats? Den lokala överenskommelsen mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi ska utvärderas 2016. Utifrån detta har arbetsgruppen beslutat att handlingsplanen ska genomföras under perioden 2014-2016. Handlingsplan utifrån överenskommelsens åtagandepunkter Handlingsplanen har kopplats mot samverkansöverenskommelsen mellan Göteborgs Stad och sektor social ekonomi genom att utgå ifrån de överenskomna åtagandepunkterna. I början av arbetsprocessen delades åtagandepunkterna in i tre grupper. Åtagandepunkterna gällande jämställdhet och mångfald ingår dock i alla grupper. De tre grupperna i handlingsplanen är: 1. Kunskapsökning och spridning 2. Förstärkt samspel, dialog och utveckling 3. Finansieringsformer och mångfald av utförare
Uppföljning ska kontinuerligt genomföras under hela genomförandeperioden och som stöd i detta arbete finns Samverkansrådet Idékom. Kommuncentralt följs den kommunala handlingsplanen genom den ordinarie budget och uppföljningsprocess. Kommunal handlingsplan Nedan följer den kommunala handlingsplanens mål och aktiviteter med en redovisning utifrån de tematiska områden som arbetsgruppen tagit avstamp utifrån. De tematiska områdena är kopplade emot samverkansöverenskommelsens åtagandepunkter. Läsanvisning; Ett mål kan vara kopplat emot flera aktiviteter som ska genomföras under perioden 2014-2016. De aktiviteter och tidpunkter som är kopplade till ett mål har numrerats. Numreringen av målen är gjord under respektive temaområden. Numrering utan inbördes viktning i syfte att öka läsbarhet och koppla samman mål, aktivitet, tid, ansvar, framgångsfaktorer, kostnad samt uppföljning och. Handlingsplanen är baserad på följande frågor: Vad Vilka mål Hur Aktivitet När Tidpunkt Vem Huvud- och genomförandeansvarig Framgångskriterier Hur mäter vi och vet att vi har lyckas? Kostnad Vilken budget krävs och vem bär denna kostnad? Uppföljning/ Huvud- och genomförandeansvarig? Förkortningar som används i handlingsplanen är: AF: Arbetsförmedlingen BRG: Business Region Göteborg CRS: Corporate Social Responsibility FK: Försäkringskassan GU: Göteborgs universitet IoFF: Idrotts och föreningsförvaltningen IOP: Idéburet offentligt partnerskap PoN: Park och naturförvaltningen KS: Kommunstyrelsen LoU: Lagen om offentlig upphandling SDF: Stadsdelsförvaltning/ar SLK: Stadsledningskontoret SoL. Socialtjänstlagen SRF: Social resursförvaltning VGR: Västra Götalandsregionen UHB: Upphandlingsbolaget
Kunskapsökning och spridning Arbetsgruppen som tittat på kunskapsökning och spridning har kopplat en underrubrik till målen som lyder: - Det ska vara lätt att hitta rätt person med mandat att göra verkstad ihop med. 1.1 Finna strukturerad former för informationsutbyte och samverkan mellan staden och sektor social ekonomi. 1.1.1 Bidra med en ökad kunskap och kartbild/överblick rörande sektor social ekonomi. 1.1.2 En virtuell portal för delad information arbetas fram. Undersöker om http://www.socialhallbarhet.se/ kan vara platsen. Säkerställa att information och länkbibliotek finns tillgänglig genom Idékom.org. I portalen listas de nätverk som är kända samt inventera vilka organisationer som finns ta hjälp av stadsdelsförvaltningarna. Ska leda till att en interaktiv karta kan utformas med indelning utifrån ex. geografi/områden Kartan ger en samlad överblick. Tid När Ansvarig Vem Framgångsfaktorer som Kostnad 1.1.3 Få med fler bolag och fackförvaltningar som exempelvis kulturförvaltningen, fastighetskontoret, Förvaltnings AB Framtiden, UHB, BRG m fl. Kluster utifrån tematiska frågor/områden som samverkansparterna bestämt att arbeta och samverka ihop kring. Idékom följer också gemensamt hur VGRs samverkansarbete utvecklas. 1.1.1 1.1.3 Fortlöpande utveckling under hela handlingsplanens genomförande 2014-2016. 1.1.1 Idékom. 1.1.2 SRF, Idékom, SDF, PoN, IoFF, SLK. 3.1.3 SRF, Idékom, SDF, PoN, IoFF, SLK. 1.1.1 1.1. 3 Fler samarbeten med sociala ekonomin från fler aktörer i staden. Mångfald av aktörer som använder plattformen. Även personer och organisationer som inte är organiserade som, eller driver, sociala företag, kooperativ e t c använder plattformen. 1.1.2 Kostnad för plattform/portal måste identifieras. Beräkning av personella resurser för att till exempel utföra information/utbildningsinsatser. 1.1.1 Enkätundersökning hos dem som fått information har kunskapen ökat, har det gett förvaltning/bolag något? Kommer man aktivt söka samverkan med sektor social ekonomi? 1.1.2 Aktivt läsa inlägg i plattformen för att ge konkret stöd till personer och organisationer som vill använda plattformen, för att undvika att personer från sociala ekonomin som inte har tidigare erfarenhet drar sig tillbaka. Dokumentera behovet och anpassa plattformen. Mäta användning och
tillgänglighet, språk, läsbarhet o dyl. Pröva tillgänglighet genom testgrupper 2016. 1.1.3 Följa upp antalet samverkansprojekt som tillkommer under perioden 2014-2016. Tid När Ansvarig Vem Framgångsfaktorer som Kostnad 1.2 Tydliga kontaktvägar för sociala ekonomin att nå stadens hela organisation stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag. 1.2.1 Stadens organisationskarta kopplas ihop med Sektor social ekonomis organisationer belyses gemensamt - Identifiera nivåer som tydliggörs. Skapa en gemensam förståelse för respektive styrstruktur, organisation. 1.2.2 Stadens organisation ger social ekonomi tillgång till ledningsmöten, nätverk och Sociala ekonomin bjuder in staden till motsvarande. 1.2.1 1.2.2 Fortlöpande utveckling under hela handlingsplanens genomförande 2014-2016. 1.2.1. SRF svarar för att organisationskartor/scheman görs tillgängliga för respektive parter. 1.2.2 Stadens förvaltningar och verksamheter svarar för att bjuda in till nätverk, ledningsmöten och likande för medverkan från social ekonomi. 1.2.1 1.2.2 Metoder för att nå ut till olika nätverk är identifierade och används som stöd för att hitta rätt. Antalet samverkansprojekt har ökat. Inom respektive parts ordinarie uppdrag. Följa upp hur många informationsutbyten som genomförts. Fortlöpande under handlingsplanens genomförande. 1.3 År 2016 möts social ekonomi av en stad där kunskapen om social ekonomi är betydande i Göteborg Stads hela organisation (stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag). 1.3.1 Kommunikationsplan finns för spridning i staden om arbetet med den kommunal handlingsplanen. 1.3.2 Genomföra mässa mixat med mötesforum/ mötestorg som inneer föreläsningar om till exempel IOP, LoU/ offentlig upphandling och aktuell forskning. Delta i mässor där Idékom bedömer att det ger ett mervärde. Ta fram gemensamt informations- utbildningsmaterial. 1.3.3 Gemensam spridning - se dokument Aktivitetsplan
spridning av vår lokala överenskommelse 2013-2014, Idékom. Bred gemensam spridning. Utgå från Idékoms tematiska representation hela sektorn social ekonomi känner sig delaktiga. 1.3.4 Dra lärdom ur utbildningen och dess handlingsplaner Förenkla helt enkelt. Näringslivsidkare där social ekonomi är en av aktörerna. Tid När 1.3.1 1.3.32014-2016. Ansvarig Vem Framgångsfaktorer som Kostnad 1.3.1 1.3.3 SRF, Idékom, SDF, PoN, IoFF, SLK. 1.3.1 Definitionen social ekonomi är planterad i hela stadens organisation. I staden finns kunskap om sektorn Social ekonomi och den ses som en naturlig samverkanspartner. Inom respektive parts ordinarie uppdrag. 1.3.1 1.3.3 Det finns en samlad bild av stadens kunskapsökning och vilja till samverkansåtaganden ihop med sektorn social ekonomi som har tagit steg framåt.
Förstärkt samspel, dialog och utveckling 2.1 Beskriva förutsättningarna för att låta verksamheter bedrivas av social ekonomi. Öppenhet för en mångfald av aktörer. 2.1.1 Balanserad och planmässig övergång av identifierade utförarverksamhet. Starkare gemensamt socialt sammanhang för offentliga sektor och social ekonomi där social ekonomi/offentliga aktörer bjuder in till dialog/samspel. aktörer bjuder in till dialog/samspel. Pröva några uppdrag, för annan utförare än offentlig sektor, inom områden såsom exempelvis; Anhörigstöd Besöksnäring Daglig verksamhet Elevstöd Fritidsgård Förebyggande föräldrastöd Hemlösa Kontaktmannaskap Kultur och fritid Lokal utveckling Miljö och klimat Stadsutveckling Stödinsatser integration Utvecklingsprojekt Äldreomsorg 2.1.2 Formulera mervärdet inklusive det sociala kapitalet i beslutsunderlag. Konkretisera och identifiera de värden inom social ekonomi som vore önskvärda att få ta del av i det offentliga. Processtöd inom sektor social ekonomi för att ta fram kriterier som beskriver mervärdet. Tid När Ansvarig Vem Framgångsfaktorer som 2.1.3 Se över möjligheten till avknoppning av offentligt drivna verksamheter som kan utföras av andra aktörer samt vid planeringen av nya verksamheter eller vid omorganisation. 2.1.1 2.1.3 Starta i början av 2014 och arbeta fortlöpande under perioden fram till 2016. 2.1.1 Ansvarig förvaltning, bolag. 2.1.2 Sektor social ekonomi bistår förvaltningar och bolag i staden med detta underlag för att välja samverka eller ge möjlighet att överlåta verksamhet/uppdrag. 2.1.3 Politiskt ställningstagande. Samtliga nämnder och styrelser. Respektfullt bemötande vid initiativ till dialog åt båda. 2.1.3 Verksamheter som utförs av andra aktörer än offentlig
Kostnad sektor har ökat. Vid varje initiativ görs en kostnadsberäkning. 2.1.1 2.1.2 Påbörjade överförda aktiviteter dokumenteras och utvärderas av ansvarig förvaltning för att följa och lära av processen. Följande indikatorer redovisas: a) Vem tar initiativ b) Hur upplevs bemötande c) Vilka blir effekterna av initiativet 2.1.3 Se om avknoppning och nya verksamheter har skapats med social ekonomin som aktör. 2.2 Utveckla bara former för samverkan. 2.2.1. Skapa partnerskap mellan social ekonomi, näringsliv, kommun och akademin. Utveckla gemensamma verktyg för partnerskap. 2.2.2 Undersöka förutsättningar för Science park för social ekonomi. Gemensamt och utvidgat kontor samt följeforskning med GU. 2.2.1 2.2.2 Omgående och fortlöpande. Tid När Ansvarig Vem 2.2.1 2.2.2 SRF och Idékom med SLK. Framgångsfaktorer som Kostnad 2.2.2 Undersöka finansiering. Samverkansformerna är en kända och används av alla. Partnerskap bildas och där samverkansprojekt arbetas fram. Hitta en strukturerad uppföljningsform som tas upp och värderas på Idékoms möten. 2.3 Tidigt samråd och utveckla dialogformer. 2.3.1 Utveckla social ekonomins medverkan i lokala beredningsforum. Tid När 2.3.1-2.3.3 2014-2016 2.3.2 Sprida goda exempel på modeller, hitta fram till bärande strukturer. 2.3.3 Utveckla en Göteborgs variant av Matris * för samverkan för social ekonomins medverkan i beslutprocesser. *Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen, Ungdomsstyrelsens hemsida: http://www.ungdomsstyrelsen.se/koden
Ansvarig Vem Framgångsfaktorer som Kostnad 2.3.1 Planerande förvaltningar undersöka förutsättningar och identifiera forum. 2.3.2 Idékom. 2.3.3. Matris SRF. Dialog genomförd även om samverkan inte kan genomföras. Även nya organisationsformer har knutit kontakter och vill samverka med staden. En matris är etablerad och används av staden och sociala ekonomins aktörer. Hitta modeller för tidigt samråd och gemensam dialog och utveckling. Fler antal möten om samverkan som snabbt leder till samarbete alternativt beslut att inte gå vidare har genomförts. Ligger i respektive parts ordinarie uppdrag. Löpande av medverkande parter.
Finansieringsformer och mångfald av utförare 3.1 Utveckla flera finansieringsformer. 3.1.1 Ta fram stöd för kunskapsökning och spridning av modellen Idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP är en samverkansform mellan det offentliga, exempelvis kommunen, och aktörer inom social ekonomi. 3.1.2 Inventera och initiera arbetet med att skapa brett partnerskap mellan social ekonomin, näringsliv, kommun/stat och akademin för ansökningar till strukturfonder (regionaloch socialfondsprogram) och sektorsprogram. 3.1.3 Utveckla stödstrukturerna som stöd till affärsutveckling av sociala ekonomin i Göteborg. Tid När 3.1.12014 2015. 3.1.22014-2016. 3.1.32014 2016. Ansvarig Vem 3.1.1 SRF och Idékom. 3.1.2 SRF och Idékom i samverkan med SLK. Framgångsfaktorer som 3.1.3 BRG i samverkan med SRF. 3.1.1 IOP- lots inrättas. Det är viktigt att initiativet till ett IOP tas av parter inom social ekonomi och inte blir en tjänstemannaprodukt. Kompetensen ska däremot finnas i förvaltningar och bolag. 3.1.2 Breda partnerskap och gemensamt framtagna projektsamverkansaktiviteter finns och genomförs ihop. Kostnad 3.1.3 Inom Social ekonomi upplevs att de fått stöd i sin affärsutveckling. Fler aktörer har etablerat sig. Ingår inom berörda organisationer ordinarie verksamhet. 3.1.1-3.1.3 Pröva, utvärdera om samverkan i partnerskap gav ett önskat resultat. 3.1.2 Utvärdera om bred samverkan skapats, om ja, vilka effekter har då uppnåtts. 3.1.3 Mäta NKI hos de i social ekonomi som fått stöd. 3.2 Möjliggöra för social ekonomi att delta i upphandlingar. 3.2.1 Stöd vid upphandling som riktar sig till utförare inom social ekonomi. 3.2.2 Säkerställa kompetens om social ekonomi i tillsättandet av referensgrupper vid upphandling. Tid När 3.1.1-3.2.2 Start 2014 -. Ansvarig Vem 3.2.1 Gemensamt ansvar SRF och UHB.
Framgångsfaktorer som Kostnad 3.2.2 UHB, Idékom kan vara rådgivande kopplas till representationen i exempelvis Upphandlingsrådet. 3.2.1 Social ekonomi som leverantörer i fler upphandlingar. Styrning - säkerställa insatser som riktas emot den sociala ekonomin. Hitta modeller för utformningen av upphandlingar. Stöd vid upphandling som riktar sig till utförare och upphandlare. Social hänsyn vid upphandling. Ligger i befintliga uppdrag i dag. Social ekonomi har i samverkan undersökt och deltagit i upphandlingsförfarande. 3.3 Fånga en samlad bild av föreningsbidragen för att förbättra kompetens och fördelning. 3.3.1 Samla kunskap för att visa en gemensam bild över hur föreningsbidraget används i staden. Tid När 3.3.1 Hösten 2014. Ansvarig Vem 3.3.1 KS-uppdrag finns på SLK avdelning Näringsliv, turism, kultur, fritid, möten och evenemang som handlägger ärendet vilket kan kopplas samman med målet om en samlad bild. Sammanställningen samverkas och återrapporteras till Idékom. Framgångsfaktorer som Social ekonomi förstår/hur vilka kriterier etc som finns för stadens olika bidrag. Är stadens kriterier för föreningsbidrag tydligt? Kostnad Ligger i befintliga uppdrag i dag. Stadens kriterier för föreningsbidrag är tydliga genom att fråga deltagare i Idékom.
Slutlig diskussion - Framåtblick I arbetet med handlingsplanen har diskussionen om att arbetet verkligen ska leda till förändring och gemensam verkstad varit fortgående. I diskussionen har viljan att få göra mer och på annat sätt prövats i utmanandet av det offentliga. Ambitionen bör vara att öka den sociala ekonomins andel av den offentliga verksamhetens omsättning. För att nå dit så krävs utöver politiska ställningstaganden att det offentliga är med på den maktförskjutning som kommer att behövas för att nå fram till ett sådant tillstånd.
Bilaga 1 Övergripande planöversikt Finansieringsformer och mångfald av utförare Mål När Ansvar Förstärkt samspel, dialog och utveckling Mål När Ansvar Kunskapsökning och spridning Mål När Ansvar