Västra Sörmlands Räddningstjänst Årsredovisning 2010
Innehåll Innehåll 2 Ordförande har ordet 3 Direktionen 4 Revision 5 Räddningschefen har ordet 6 Organisation 2010 7 Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja 8 Funktion Förebyggande 11 Enhet Undersökande/lärande 14 Enhet Utbildning 15 Slanglista" IVPA HLR D-HLR RIB SBA LSO LBE RVR FIP RCB BM BF I väntan på ambulans Hjärt- och lungräddning Hjärt- och lungräddning med defibrillator (hjärtstartare) Räddningspersonal i beredskap Systematiskt brandskyddsarbete Lagen om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor Restvärdesräddning Första insats person Räddningschef i beredskap Brandmästare Brandförman Övningsfältet Flamman 19 Skadeplats 2010 20 Funktion Räddning 21 VÅR VÄRDEGRUND Respekt Omtanke Kompetens Säkerhetsstrateg 30 Personalekonomisk redovisning 31 Ekonomisk redovisning 34 Redovisningsprinciper 42 Trygghet Kommunikation Engagemang Samhörighet Effektivitet Begreppsförklaring 42 Tio år i sammanfattning 43 Så här vill vi ha det! Revisionsberättelse 44 Foto: Sammy Pettersson, Mårten Eskilsson och VSR:s egen personal 2
Ordförande har ordet I VSR har det inte varit några skolbränder under året, inte heller har någon omkommit i bränder eller i trafiken, vilket är mycket glädjande. I SKL:s rapport Trygghet och säkerhet 2010 återfinns Katrineholm- och Vingåkers kommuner bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller att utbilda kommuninvånarna i att förebygga och hantera bränder eller andra olyckor. Det kan vi vara stolta över. Det är speciellt två händelser under 2010 som jag ser som mycket positivt för VSR:s del. Det första är naturligtvis invigningen av övningsfältet och det andra är konferensen Skadeplats 2010 som arrangerades av Brandskyddsföreningen och Svenska brandbefälets riksförbund. Trenden inom Räddningstjänsterna har präglats av det olycksförebyggande arbetet de senaste åren och det bör naturligtvis fortsätta. Genom konferensen Skadeplats 2010 riktades fokus på det skadeavhjälpande arbetet. Jag tror att det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte inom räddningstjänsterna i landet när det gäller det skadeavhjälpande arbetet. Det känns som konferensen låg helt rätt i tiden, förhoppningen är att den blir årligen återkommande hos oss. En stor uppgift för VSR och övriga räddningstjänster i landet, är att fler kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund anställs i organisationen. Som en del av en offentlig verksamhet är det ett villkor att räddningstjänsten anpassar sig efter samhällets faktiska förhållande oavsett kön eller etnisk bakgrund. Här har VSR gjort flera lovvärda försök och det bör ha hög prioritet även i framtiden. Från VSR:s politiska ledning vill vi rikta ett varmt tack till all personal för värdefulla insatser under det gångna året. Som ordförande vill jag också tacka direktionen för ett engagerande arbete. Allra sist vill jag tacka för de åren som jag har varit ordförande i VSR och önska den nya direktionen lycka till med sitt mycket viktiga arbete. Ordförande Håkan Persson 3
Direktionen VSR är ett kommunalförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Direktionen är den beslutande församlingen och utgör också styrelse. Genom val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka VSR:s verksamhet. Fullmäktige i respektive medlemskommun utser sina representanter till direktionen, fem från Katrineholm och fyra från Vingåker. Respektive fullmäktige beslutar också om anslag till förbundet och beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Direktionsmedlemmar V = Vingåker, K = Katrineholm Ordförande Vice ordf. Ledamöter Ersättare Håkan Persson (s), V Sten Holmgren (c), K Jan-Olov Karlsson (s), K Sari Thorén (-), V Martin Larsson (vtl), V Ann-Marie Ridell (s), V Marie-Louise Karlsson (s), K Karl-Gunnar Ljungkvist (s), K Gunnel Wickbom (m), K Märta Bolzek (s), V Gunnar Österberg (c), V, Börn Blid (s), V, Raul Sevefjord (m), V Leif Tronelius (s), K Anne Kron (s), K. Karin Frisk (s), K Ingemar Björklund (kd), K Kerstin Kellerman (fp), K Direktionen har det övergripande ansvaret, men räddningschefen är genom delegation utsedd att leda den dagliga verksamheten. Direktionen vill ha en stor öppenhet och har beslutat att alla möten ska vara offentliga. Direktionen har under året haft fyra möten. Direktionens vilja 2009 antog direktionen ett nytt handlingsprogram Direktionens vilja, med utgångspunkt från ägarnas uppdrag. Inriktning Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Förbundets andra uppgift ska vara att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Arbetsutskottet Arbetsutskottet (AU) består av ordförande Håkan Persson, vice ordförande Sten Holmgren samt ledamöterna Sari Thorén och Jan-Olov Karlsson. AU: Jan-Olov Karlsson, Sari Thorén, Håkan Persson och Sten Holmgren. AU har haft 10 protokollförda möten under året. I maj deltog Håkan och Sten på konferensen BRAND 2010 som genomfördes i Malmö. 4
Revision Förbundet har fyra revisorer vilka valts av medlemskommunerna i enlighet med förbundsordningen. Revisorerna är politiskt tillsatta och tjänstgör samma mandatperiod som ledamöter och ersättare i direktionen. Revisorer Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Johan Hartman (m), K Karl-Erik Lardenäs (c), V Nils-Erik Carlsson (s), K Peter Vogt (s), V Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen och med utgångspunkt från vad som anges i skriften God Revisionssed i kommunal verksamhet samt Reglemente för revisorerna. Revisorernas berättelse ska, tillsammans med årsredovisningen, överlämnas till respektive kommunfullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Se sidan 44. Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs. Sakkunnigt biträde under 2010 har varit PwC. 5
Räddningschefen har ordet Arbetet med att summera året som gått till vår årsredovisning, är ett jobb som stärker känslan av att vi gör många bra saker i Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR). När man samlar året i en och samma skrift blir det väldigt tydligt vad som gjorts under året och vad vi står för. Vi har ett stort engagemang bland våra medarbetare. Under året har otroliga arbetsinsatser genomförts på vårt övningsfält. Efter ett år av hårt arbete av både entreprenörer och egen personal invigdes övningsfältet den 7 oktober. År 2010 kan sammanfattas som ett bra år för VSR. Av den planerade verksamheten har det mesta genomförts eller är under genomförande. Ekonomiskt har året gett ett överskott på 425 tkr mot det planerade överskottet som var 4 tkr. VSR vill vara en bred aktör i ägarkommunernas skydds- och säkerhetsarbete och en viktig part i kommunernas service till medborgare och verksamheter. Det är lika viktigt att på ett proffsigt sätt kunna bistå och hjälpa till vid inträffade olyckor eller bränder som att förebygga och hindra att olyckor inträffar. Ett led till att bli bredare i det förebyggande arbetet är att VSR har anställt en säkerhetsstrateg I början av juli skedde stora förändringar i VSR:s ledningsorganisation, dåvarande räddningschefen Cecilia Uneram beslutade sig för att sluta som räddningschef. Cecilia slutade sin tjänst i september efter drygt 11 år i VSR. I oktober genomfördes Skadeplats 2010, en konferens med både föreläsningar och uppvisningar. Detta är en konferens som riktar sig i första hand till den operativa sidan av svensk räddningstjänst. Jag kan konstatera att det var idel lovord från deltagare och utställare. Denna konferens har, som Göran Schenell ordförande i SBRF uttalat, kommit för att stanna. Vi i VSR ser gärna att vi även i framtiden är värdar för arrangemanget. Den avgående direktionen startade i slutet ett arbete med att föreslå ägarna en revidering av de mål som är uppsatta i samband med att handlingsprogrammet togs fram 2009. I slutet av året startades ett projekt som ska förebygga bränder i bostäder. Med tanke på alla allvarliga bränder i bostäder som inträffat årets första månader under 2011 så ligger projektet helt rätt i tid. Jag vill rikta ett stort och varmt tack för det gångna året till all personal, förtroendevalda och medlemskommunerna. Det är tack vare er som vi kan lägga ytterligare ett framgångsrikt år till handlingarna. Roger Larsson, Räddningschef 6
Organisation 2010 AU Direktionen Revision Räddningschef Ledningsgrupp Verksamhetsstöd Ekonomiassistent Räddning Förebyggande Brand- och räddningsmtrl Fordon Operativa enheter Operativ ledning Personaladm Intern utbildning Extern utbildning Undersökand e och lärande Fixarmalte Tillsyn/myndighetsutövning Säkerhetsstrateg Heltid RIB Övningsfältet Service Skiftlag 1 Vingåker Heltid Skiftlag 2 Högsjö RIB Skiftlag 3 Julita Skiftlag 4 Björkvik Skiftlag 5 7
Uppföljning av ägaruppdraget och direktionens vilja Mål Ägarkommunerna har i uppdraget angett följande mål: Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor, som föranleder räddningsinsats, ska minska över tid. Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor, som kan föranleda räddningsinsats, ska kontinuerligt öka. Vid en olycka, som föranleder räddningsinsats, ska en första skadebegränsande åtgärd ske av enskilda. Räddningstjänsten ska vara framme inom 10 minuter vid 90 % av alla olyckor och inom 30 min vid övriga. De nya målen gäller fr o m 1 juli 2009. Utifrån dessa har Direktionen formulerat strategier och mål vilka följs upp nedan. Direktionen har uppfattat att de fyra mål som framgår av ägaruppdraget är att betrakta som God Ekonomisk Hushållning. 8
Strategiska åtgärder VSR behöver vidta ett antal strategiska åtgärder för att nå de mål som ägarna har beslutat. Öka enskildas kunskap och förmåga Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd. Även om räddningsstyrkan kan rädda stora värden kan också stora värden gå till spillo, trots massiva räddningsresurser. Det kan bero på att olycksförloppet är för snabbt, alarmering inte sker tidigt nog eller körtiden är för lång. VSR:s resurser är inte oändliga och vid två samtidiga insatser kan räddningsstyrkan komma till plats senare än målgivna 10 respektive 30 minuter. Invånarna ska ha rätt förväntningar på VSR:s förmåga. De ska också få kunskap om de särskilda risker som finns inom närområdet. Den enskildes motivation att ta sitt eget ansvar är en framgångsfaktor för att minska antalet olyckor. Informationen om dels den enskildes ansvar, dels VSR:s förmågan att göra en verkansfull insats på specifika objekt eller inom ett givet geografiskt område ska kommuniceras. För att öka verkansgraden i kommunikationen ska VSR utbilda personer utanför VSR:s organisation som kan informera, utbilda eller på annat sätt verka i samma riktning. Exempel på sådana organisationer är försäkringsbolag, frivilliga organisationer, hemtjänsten och grannsamverkan. Det finns en risk att en del målgrupper väljer bort VSR:s stöd och kan därmed orsaka samhället större kostnader. Dessa målgrupper ska inte betraktas som oåtkomliga eller ointresserade grupper. VSR ska istället marknadsföra sina tjänster så att alla målgrupper nås och så att det uppstår en kontinuitet i efterfrågan. Nationell statistik och forskningsrapporter visar att människors situation har betydelse för risken att råka ut för skador av olika slag. Rapporterna visar att människor som är ensamstående, arbetslösa och har låg utbildning löper större risk att skadas än andra. Risken att skadas är högre i landsbygd än i tätort. Användning av alkohol, narkotika och läkemedel ökar också risken för att råka ut för skador. Katrineholm och Vingåker har för litet befolkningsunderlag för att statistiskt kunna dra motsvarande slutsatser. Men allt talar för att slutsatserna på nationell nivå också gäller för våra kommuner. Direktionens slutsats är att VSR i det förebyggande arbetet ska fortsätta att prioritera barn och ungdomar. Äldre ska vara en ny prioriterad grupp. Eftersom 80 % av bränderna inträffar i hemmiljö eller på fritid ska hemmiljöer prioriteras. Det förebyggande arbetet ska inte bara utföras av heltidsanställd personal utan också utföras av personal på ytterstationerna. Därmed förstärker vi också den lokala förankringen. Uppföljning/kommentar En helhetsbild och statistik över genomförda utbildningsinsatser presenteras på sid 15. Som stöd i arbetet i att tydligare beskriva vår förmåga (och även icke-förmåga) för att stödja den enskilde att ta sitt ansvar för sitt eget skydd har en informationsfolder tagits fram. Där kan man på ett enkelt sätt titta på en karta och med hjälp av zon-indelning se vilken hjälp man kan förväntas få och hur man själv behöver vara förberedd. I de antagna verksamhetsplanerna presenteras hur vi ska arbeta för att nå de prioriterade grupperna och hur vi ska arbeta. Utbildning av hemtjänst och deltagande i grannsamverkan sker idag. Bjud-hem-en- brandman-konceptet togs fram 2009 för att framförallt nå ut med brandskyddsinformation i bostäder på landsbygd detta var ett lyckat koncept som fortsatt under 2010. Vi har blivit en del av det servicekontor som finns på Åbrogården i Vingåker. Det är ett samarbete med VIADIDAKT, Vingåkers kommun (socialförvaltningen mfl), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polisen. Fixar-Malte -uppdraget som vi utför åt båda kommunerna bidrar till att vi når ut till fler äldre. Trafiksäkerhetsutbildningen som ges till åk 8 samt årskurs 2 och 3 i gymnasiet är ett samarrangemang med Polisen, Katrineholms kommuns drogsamordnare, Folksam och MHF ungdom. Syftet med den samlade kommunikationen är att höja enskildas motivation att ta ett eget ansvar och att öka förmågan. Biträda andra myndigheter VSR ska biträda andra myndigheter med sin sakkunskap. Det innebär att VSR har en passiv roll och biträder endast på förfrågan. VSR:s sakkunskap är särskilt värdefull för t.ex. byggnadsnämnden i samband med den fysiska planeringen eller vid granskning av brandskyddsdokumentationer. VSR ska utveckla samarbetsformer med dessa myndigheter så att VSR:s kompetens tas till vara. Vi deltar förutom vid den vanliga bygglovsgranskningen även på så kallade gaffelmöten som arrangeras av Stadsbyggnadskontoret i Katrineholm. I Vingåker deltar vi på planmöten. Dessa möten är mer långsiktiga om vad som är på gång i kommunen, vad det gäller detaljplaneändringar eller exploatering av befintliga detaljplaner. Vi deltar även i samrådsgruppen för byggandet av logistikcentret i Katrineholm 9
Mångfald VSR:s resultat och arbetstrivsel förbättras om personalsammansättningen är mer heterogen. VSR strävar därför efter en jämnare etnisk och könsmässig fördelning. VSR ska ha fler anställda med utländsk bakgrund och fler kvinnor. Vårt mål är att personalens sammansättning är en spegel av samhällets etniska och könsmässiga fördelning. Prova på helger för tjejer och för personer med annan etnisk bakgrund har anordnats. VSR deltar på regionsträffar, föreläsningar och konferenser angående jämställdhet och mångfald. Vardagliga aktiviteter för all personal såsom diskussioner, informationsmaterial m.m. genomfördes VSR har deltagit i internationella samarbeten och besök. Metoder för att mäta och utvärdera mål Direktionen har fastställt ett antal mål för VSR. Flera av dessa mål har inte utvärderats tidigare och därför saknas både mätmetod och mått för att kunna sätta mål och utvärdera resultaten. VSR ska ta fram mätmetoder och redovisa nuläge. Om det finns färdiga verktyg på marknaden kan sådana användas. Det viktiga är att undersökningen sker regelbundet och med samma metod. Inom alla områden har nyckeltal definierats. Dessa följs upp kontinuerlig och är grund för planeringen av verksamheten. Se även nyckeltal i bilaga 1. VSR ska göra återkommande och systematisk uppföljning av sin verksamhet främst genom insatsrapporter. VSR ska också göra utvärderingar i så kallade olycksförloppsutredningar. För direktionen är det intressant att veta vilka och hur många väsentliga förbättringar VSR har vidtagit inom räddningstjänst, förebyggande och efterföljande verksamhet. Mål Enskildas förmåga Kunskapen och förmågan hos allmänheten om förebyggande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska öka Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången, vilket lyfts fram i VSR s förebyggande arbete. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrka anländer till olycksplatsen. Framkomsttid Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplats. Direktionen vill följa framkomsttiden för alla räddningsinsatser som ligger inom ramen för begreppet räddningstjänst. VSR ska vara framme med första bil inom 10 minuter vid 90 % av alla olyckor och inom 30 minuter vid övriga. Kvantitativ mätning av hur många som utbildats sker idag se sidan 15. För att få en kvalitativ bedömning av förmågan, dvs. om man kan tillämpa det man lärt sig vid en utbildning, så sker nu redovisning i insatsrapporten i form av fritext. Vi försöker beskriva om någon agerat innan räddningstjänstens ankomst och om möjligt också ta reda på om personen genomgått någon form av utbildning. Av 613 larm var första hjälp framme inom 10 minuter 461 gånger. Det blir 75 %. Målet är således ej uppnått. Se även nyckeltal i bilaga 1. Skapa mervärde vid räddningsinsatser För att stödja de drabbade ska VSR i rimlig grad och utan att dra på sig större extra kostnader stödja de drabbade att komma vidare efter en olycka. Stödet måste anpassas efter varje specifik situation, men kan handla om psykosocialt omhändertagande, vara en god lyssnare, erfarenhetsåterföring, publicering av erfarenheter. Syftet med mervärdet är att minska skadeutfallet och öka lärandet. Drabbades uppfattning om mervärde ska redovisas. Foldern Efter olyckan har tagits fram och all heltidspersonal har genomgått utbildning i krishantering. När det gäller drabbades uppfattning om mervärde har vi än så länge inte något bra sätt att mäta därför finns inget resultat att redovisa. Färre räddningsinsatser Direktionens kraftsamling på förebyggande åtgärder ska rimligen innebära att antalet räddningsinsatser kommer att minska. Direktionen vill årsvis följa utveckling av antalet olyckor inom ramen för begreppet räddningstjänst. Siktet är inställt på en stabil minskning. Direktionen vill också följa utvecklingen av allvarliga konsekvenser i form av omkomna samt stora förlorade ekonomiska och miljömässiga värden. Tyvärr redovisar vi en ökning av det totala antalet larm. Se diagram och tabeller på sidorna 25-28. Målet ej uppnått. Se även nyckeltal i bilaga 1. 10
Funktion Förebyggande Enhet Tillsyn Skriftlig redogörelse I vårt område omfattas cirka 200 objekt av kravet på skriftlig redogörelse enligt LSO. Objekten beskriver i redogörelsen sin verksamhet och sitt brandskydd. Tillsyn enligt LSO Enligt tillsynsplanen för 2007 2010 ska tillsynsverksamheten 2010 inriktas på grundskolor, samlingslokaler, industrier vårdanläggningar och vårdboende. Vid tillsynen redovisar ägaren och/eller innehavaren sitt systematiska brandskyddsarbete, SBA, för tillsynsförrättaren. Funktionen har planerat sitt arbete utifrån den ändrade tillsynsplanen som Direktionen satt upp för 2010, med inriktning på äldre, yngre samt landsbygd. Tillsynsenheten har efter omorganisation under delar av året haft en tjänst mindre för tillsyn. till- Planerade Genomförda tillsyner (LSO) syner (LSO) 86 82 Resultat Utav 82 stycken genomförda tillsyner enligt LSO 2 kap 2 så fick 55 stycken anmärkningar. Av de 55 objekten som fick anmärkningar genomfördes 30 stycken efterkontroller för att kontrollera att anmärkningarna enligt tillsynsprotokollet var åtgärdade. Den genomsnittliga svarstid för när anmärkningarna skulle vara rättade var 3 månader. De vanligaste anmärkningarna gällde bristen på ett fungerande Systematiskt brandskyddsarbete (SBA). restauranger med alkoholserveringstillstånd. Tillsyn brandfarlig vara Det finns 65 tillståndsobjekt avseende hantering av brandfarlig vara enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE 2010:1011). Tillsynen av hantering av brandfarlig vara har samordnats med tillsyn enligt LSO. VSR har också skickat ut cirka 85 brev till lantbrukare i respektive kommun för att kontrollera och inventera om lantbrukarna har erforderligt tillstånd. till- Planerade Genomförda tillsyner (LBE) syner (LBE) 5 5 Sevesoanläggningar Inom VSR:s område har vi två stycken Sevesoanläggningar som klassas som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap 4 och båda ligger i Vingåkers kommun. Den ena anläggningen är Nammo Vingåkersverken, som ligger i den högre klassen och den andra anläggningen är Voith Paper Fabrics i Högsjö, som ligger i den lägre klassen. På dessa objekt görs en speciell tillsyn tillsammans med länsstyrelsen, arbetsmiljöverket och miljökontoret i Vingåker. Kvällstillsyner i samverkan Vid ett flertal tillfällen har VSR medverkat tillsammans med polisen, socialförvaltningen, miljöförvaltningen och skattemyndigheten vid kvällstillsyner riktade mot 11
Tillstånd Tillstånd för brandfarlig vara Byggnadsnämnden i respektive kommun ger tillstånd för den brandfarliga vara som hanteras på olika företag och som VSR sedan gör tillsyn på. VSR, byggnadsnämnden och miljöförvaltningen har haft samråd och varit på plats 18 gånger under året och det har varit både i Vingåker och Katrineholms kommuner. Det finns sammanlagt 151 gällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Tillståndsansökningar för brandfarlig vara Vingåker 3 Katrineholm 20 Tillstånd explosiva varor Polisen utfärdade tillstånden för explosiva varor som hanterades i Katrineholm och Vingåkers kommuner till och med 31 augusti 2010. VSR var remissinstans för polisen vid tillståndshanteringen. Första september trädde en ny lag i kraft Brandfarliga och explosiva varor. Nytt i den nya lagstiftningen är att kommun tog över tillståndshanteringen, VSR har hjälpt kommunerna med hanteringen. Under hösten har det beslutats i respektive fullmäktige att VSR tar över hanteringen enligt lagstiftningen. Under hösten har det inkommit fem remisser som VSR behandlat åt kommunerna. Sotning Entreprenörer De som utför rengöring (sotning) samt brandskyddskontroll var Näckrossotaren AB till och med 30 juni 2010. Från 1 juli 2010 så utförs arbetet i Katrineholm av Söderköpnings Sotning & Ventilation AB. I Vingåkers Kommun är det Sörmlandssotaren. VSR genomför tillsyn på sotningsverksamheten. För fem objektsägare i Katrineholm har ansökan byte av sotarentreprenör beviljats. I Vingåker så har inga ansökningar inkommit. Egen sotning Enligt LSO kan kommunen medge en fastighetsägare att få utföra sotning på sin egen fastighet. Kravet för att få utföra egen sotning är en utbildning på sex timmar. I Katrineholms kommun har 41 fastighetsägare fått tillstånd för egen sotning och i Vingåkers kommun har 15 fastighetsägare fått tillstånd för egen sotning. Brandskyddskontroll Brandskyddskontroll ska göras med intervaller om 2, 4 och 8 år och får bara utföras av skorstensfejarmästaren eller tekniker. Antal objekt 2år 4år 8år Vingåker 868 st. 700 st. 1529 st. Katrineholm 2672 st. 327 st. 5945 st. Utförda brandskyddskontroller Vingåker/Katrine. 1234 st. 147 st. 688 st. Byggprocessen VSR är remissinstans till byggnadsnämnderna i respektive kommun. VSR besöker byggnadskontoren en dag i veckan för att granska bygganmälningar samt bygglov. VSR deltar också vid byggsamråd då byggherren eller byggnadsnämnderna kallar till dessa. Byggsamråden sker vid större om- och nybyggnationer. Framtid Bostadsbränder VSR arbetar under våren 2011 med ett projekt där målet är att ta fram en strategi som på sikt minskar antalet bostadsbränder. Vi kommer bland annat aktivt jobba för ett utökat samarbete med andra aktörer. Fastighetsägare till flerbostadshus informe- 12
ras om deras skyldigheter att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. VSR hjälper ägarna igång med arbetet och följer upp arbetets utveckling hos dessa på ett aktivt sätt. Personalen på VSR gör i framtiden hembesök. Genom en ständigt uppdaterad hemsida och informationsfoldrar uppmuntras medborgaren att höra av sig till VSR för rådfrågning eller utbildning inom området. Bengt Öberg Funktionsansvarig Förebyggande Enhetsansvarig Tillsyn 13
Enhet Undersökande/lärande Undersökande Det finns en strävan i samhället att olycksriskerna bör minskas, att färre ska omkomma eller skadas, att mindre ska förstöras i olyckor. Strävan är att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera situationer som kan föranleda räddningsinsatser. Som en del i detta ställs krav på kommunerna att undersöka olyckor, enligt lagen om skydd mot olyckor. När en räddningsinsats är avslutad skall VSR se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts.. Inom VSR används begreppen grundläggande- och fördjupad undersökning. Den grundläggande undersökningen görs efter varje avslutad räddningsinsats och dokumenteras av räddningsledaren i insatsrapporten. Fördjupad undersökning ska göras på alla dödsolyckor (ej IVPA och sjukvårdslarm). Det kan finnas anledning att göra en fördjupad undersökning som inte föranlett något dödsfall, som vid t.ex. långvariga insatser, resurskrävande insatser samt vid insatser som gått mindre bra. Det är räddningsledaren tillsammans med RCB eller enbart RCB som beslutar om fördjupad utredning ska genomföras. Verksamheten Under året har vissa regler och rutiner omarbetats för att bättre stämma in i verksamheten. Vidare har en person vidareutbildats i brandorsaksutredning vid MSB skola i Revinge. Under 2010 har fem fördjupade undersökningar genomförts, samtliga var brandutredningar. Av dessa fem utredningar har två stycken genomförts tillsammans med polisen. Sex stycken sakkunnigutlåtanden (risk för människors liv och hälsa vid brand) har utfärdats på begäran av polisen. Ett av dessa uttalanden resulterade i att Marcus Asplund blev kallad som sakkunnig i domstolsförhandlingen av den aktuella branden. Framtiden Att resultaten från utredningar ska spridas både lokalt och nationellt för ökad kunskap. Ett problem i dag är att det genomförs massor av utredningar (stora som små) men väldigt få kommer allmänheten eller andra organisationer tillkänna. Om olyckor ska minska och liknande olyckor inte ska upprepas måste det finnas en lätt åtkomlig databas där all information från olycksutredningar samlas. Då kan vi ta lärdom från andra och vidta åtgärder så att risken för liknande olyckor eller misstag inte upprepas. Marcus Asplund, Enhetsansvarig Undersökande/Lärande 14
Enhet Utbildning Extern utbildning Det fortsätter vara stor efterfrågan på våra externa utbildningar. Vi tror varje år att nu kan det väl inte öka mer, men ändå när vi summerar året så har vi gjort någon form av toppnotering. 2010 placerade sig VSR på en åttondeplacering i SKL:s öppna jämförelse när det gäller antalet utbildade personer för hela landet. Vi har under året arbetat fram en E-Learning utbildning i brandskydd, detta i ett led att nå ut till ännu flera personer i kommunen. Vår förhoppning är att 2011 kommer att bli ett år då detta slår igenom. Typ av utbildning Antal kurser Antal personer Brandskyddsutbildning 87 875 Heta Arbeten 21 286 HLR/L-ABC 77 685 Kris-/ledningsövning 2 41 Utrymning 7 1275 Handbrandsläckarutb. 12 180 Skolutbildning inklusive 42 840 gymnasiet HOF & FRIS 39 702 SBA 9 106 Brandfarlig vara 1 12 Övrigt 4 21 Information 18 D-HLR 5 30 Summa: 324 5053 förebyggande brand, utrymning och agerande om olyckan är framme. Varje år förvånas jag av hur intresserade och duktiga våra elever är. Utbildningen för årskurs åtta som startade 2009 kommer att ske under april månad 2011 tillsammans med Polisen, Folksam och MHF-ungdom. Där genomför vi en halvdagsutbildning för varje klass. Under utbildningen får de bland annat information om trafiksäkerhet, mopeder, alkohol, droger, första hjälpen brott och straff. De har även haft möjlighet att prova vår mopedsimulator samt släcka brand med handbrandsläckare. Vi har utfört ett antal utrymningsövningar på skolor tillsammans med personal och elever, även tjänstgörande skift har deltagit och på så sätt har man fått mer kännedom om skollokalerna. Teater föreställning Succén från 2008 fortsätter. Under vecka 37 satte vi återigen i samarbete med Kulturskolan upp en teaterföreställning för årskurs 1 i grundskolan. Målet var att på ett roligt sätt lära barnen att förebygga olyckor. Föreställningen spelades i vagnhallen tillsammans med musiker och skådespelare från Kulturskolan och räddningstjänsten. Återigen så blev resultatet lyckat och det ser ut som teatern är här för att stanna. Skolutbildning Den operativa personalen har varit ute på skolorna och utbildat 6-års grupper. Vi har också fortsatt med 2008 års succé, brandteater för årskurs 1, på brandstationen i Katrineholm, detta sker i samarbete med Kulturskolan. För årskurs fem så var vi på traditionellt sätt ute i skolan och pratade 15
Trafiksäkerhetsutbildning Trafiksäkerhetsutbildningen som genomfördes för 4:e året i rad ser ut att bli en permanent återkommande aktivitet. Projektet som startade hösten 2006 har varit mycket uppskattat från såväl elever, lärare och instruktörer. Utbildningen vänder sig till årskurs 2 på gymnasiet och är uppdelad i två delar: Trafikkunskap (hastighet, bälte, moped, MC, barn i bil och rattfylleri) Första Hjälpen (HLR, L-ABC, Först på plats trafikolycka och viltolycka) I projektet ligger också en trafiksäkerhetsdag för årskurs 3 på gymnasiet. Trafiksäkerhetsdagen är ett samarbete mellan Polisen, Ambulansen och NTF. Den genomförs på cirkusplatsen i Katrineholm och innefattar bl.a. bilsläpp från lyftkran och insatsuppvisning från VSR, Ambulans och Polis. Eleverna får också möjlighet att åka i voltbil. Filmen Läng leve livet visas i Duveholmsskolans aula, en mycket gripande film om rattonykterhet SFI Utbildning Vi fortsatte vårt samarbete under våren med Viadidakt, där vi utbildade SFI-elever (svenska för invandrare) i brandskydd, kopplat till den egna bostaden. Utbildningen gav bevisligen resultat. Vid en lägenhetsbrand agerade en mamma exemplariskt hon utrymde från den brinnande lägenheten tillsammans med sina barn, stängde ytterdörren och larmade 112. För sitt agerande tilldelades kvinnan en utmärkelse för rådigt ingripande från VSR. Fixar Malte Öppet hus I år hade vi öppet hus för allmänheten, tyvärr var inte vädrets makter med oss detta år, men ett stort antal besökare trotsade regnet för ett besök på brandstationen. Där fick man prova handbrandsläckare, åka voltbil, köra mopedsimulator. De yngsta besökarna uppskattade en tur i brandbilen. Syftet med verksamheten är att minska antalet fallolyckor i hemmet och öka tryggheten i eget boende för de äldre. Uppdraget utgör totalt 60 % av en heltidstjänst fördelat 50 % för Katrineholm och 10 % för Vingåker. Fixar-Malte innefattar även en uppsökande del då Fixar-Malte, vid behov för en dialog med den äldre om dennes levnadsvanor och sociala nätverk. Tanken är att personer äldre än 65 år i Katrineholms och Vingåkers kommun skall få hjälp med vardagliga sysslor, som kan vara svåra att utföra för äldre. Det är enklare vardagsgöromål av servicekaraktär som 16
utföras av Fixar-Malte. Det är sysslor som inte ryms inom den vanliga hemtjänsten, sådana sysslor kan vara att hänga upp gardiner, tavlor, byta glödlampor, bära möbler och andra göromål av likartad karaktär. I samband med besök i hemmet ges råd om skade- och brandsäkerhetsförbättringar. En checklista finns som används vid besöken. Listan fungerar som hjälp och som ett underlag för kommande utvärderingar. Vid varje besök registreras vem som har besökts, ålder, om det finns fungerande brandvarnare, adress, bostadsform, övrig insats från kommunen och vilken åtgärd Fixar-malte har gjort hos den äldre. Månad Antal besök Januari 57 Februari 45 Mars 55 April 62 Maj 68 Juni 42 Juli 18 Augusti 48 September 41 Oktober 75 November 91 December 61 Totalt: 663 2010 utfördes 663 hembesök hos de äldre och funktionshindrade i Katrineholm och Vingåkers kommun. Det som är extra positivt med verksamheten är att det börjar ge ringar på vattnet. Vi ser en ökning i antalet besök, i november var första gången vi passerade 90 besök under en månad. Information Information till företag, förvaltningar och allmänheten genomförs kontinuerligt genom telefonrådgivning i samband med företagsbesök, vid tillsyn osv. Utryckningsstyrkorna har vid olika tillfällen deltagit vid arrangemang, t.ex. på trafikdagen, på fotbollsmatcher och vid nattvandringar. Vi har haft personal som medverkat vid utbildnings- och rekryteringsmässan på Safiren. På kommunkoncernens julfest vid Duveholmsskolan och vid den årliga informationen i samband med julhelgen har personal från VSR deltagit. Intern utbildning och övning Heltid Heltidsstyrkan har övat enligt ett förutbestämt schema, temat för våren har varit sjukvård. Ambulanspersonal gav en grundläggande utbildning i sjukvård. Operativ personal har fått delegering på syrgas, övat typskador vid trafikolycka, brännskador och åtgärder vid drunkningstillbud. Höstens tema har varit brand. Grupperna har övat insatser mot källarbrand, villa/garagebrand, soteld samt taktik vid skogsbränder. Grupperna har även övat utifrån de behov som funnits i grupperna. Temat för våren 2011 är losstagning. RIB (Deltid) Ytterstationerna har övat enligt ett förutbestämt schema. Planeringen har skett av stationsansvariga tillsammans med utbildningsansvarig. Det har genomförts lördagsövningar vid två tillfällen under hösten. Det upplevts som mycket positivt av övande personal att genomföra flera övningar under en och samma dag. Vi har på detta sätt stärkt VI-känslan och lärt känna varandra bättre. Övningarna genomfördes på det nya övningsfältet i Katrineholm. Genom lördagsövningarna har kvalitén på övningarna kunnat säkerställas och logistiken har underlättats. 17
Servicegruppen Sedan oktober 2009 har vi haft hjälp av en servicegrupp från resurscenter. Gruppen består av tre killar, som har någon form av handikapp, samt deras handledare. Arbetsuppgifterna handlade i början mest om att städa våra lokaler, men uppgifterna har med tiden ökat. Idag sköter gruppen tvättning och städning av alla småbilarna, ordnar med fika till våra externa utbildningar, hämtar och lämnar material till såväl vår huvudstation som till våra ytterstationer, är markörer vid olika övningar, skottar snö och de har även arbetat med att måla vid vårt nya övningsfält. Det finns även möjlighet för andra personer från resurscenter att komma och provjobba en tid, vanligtvis brukar de komma hit och vara här under en fjortondagars period. Varefter det nya övningsfältet tar form kommer servicegruppen att få ytterligare arbetsuppgifter, såsom gräsklippning och underhåll av lokalerna. Samarbetet kommer att fortsätta så länge som det finns lämpliga arbetsuppgifter och att gruppen trivs. Framtidstankar Vi ser fram emot ett nytt år och även om vi är i början av vår resa mot ett tryggt och skadefritt samhälle så hoppas vi få se positiva resultat 2011. Det skulle kännas bra om det omkom färre i trafiken, antalet bränder minskade och ingen drunknade. Även om vi inte hade någon dödsolycka i år så har olyckorna varit många. Så låt oss hoppas att 2011 blir året då olyckorna minskar. Henrik Schenström Enhetsansvarig Utbildning Övning med skum på nya övningsfältet 18
Övningsfältet Flamman Invigning Officiell byggstart gjordes den 8 oktober 2009 då dåvarande räddningschef Cecilia Uneram tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, Göran Dahlström och i Vingåker, Viking Jonsson samt direktionens ordförande Håkan Persson tog det första spadtaget. Ett år senare, den 7 oktober 2010 invigdes officiellt övningsfältet. Invigningen skedde i samband med konferensen Skadeplats 2010, som på sin andra dag arrangerades på övningsfältet. Personalen på VSR har jobbat hårt för att hinna färdigt till invigningen. Övningsfältets struktur NCC har färdigställt en yta på 5000 m² där brandövningshus och en väg med vajerräcke uppförts. Ytan är byggd med ett avvattningssystem, där vattnet från övningar kan samlas i kontrollbrunnar för att efter analys omhändertas på bästa sätt. En damm med en diameter på 10 m tar hand om dagvattnet för vidaretransport till befintligt dike. Hårdgjorda ytor för övningsplatser är asfalterade. På övningsfältet är också en teknikhall uppförd, med måtten 42 x 15 m. Hallen kommer att innehålla en isolerad del med en yta av 90 m², en del 108 m² med fyra väggar och tak oisolerad samt en del 108 m² med en öppen gavel och en öppen väggsida. Möjlighet finns att med en brandbil köra in från gavel och ut på lång sidan eller vidare in i den täckta hallen och ut på dess långsida. I denna byggnad kan övningar med losstagning m.m. hållas. I den isolerade delen kommer ett betonggolv att gjutas under våren 2011, lokalen är avsedd för underhåll av maskiner och utrusning som används på övningsfältet. I anslutning till teknikhallen finns en yta avsedd till parkering för personbilar som besöker fältet. Fältet har försetts med staket runt hela området samt en grind vid infarten. Under våren 2010 monterades utbildningspaviljongen. Modulerna har tidigare varit en skola i Norrköping, modulerna inköptes i slutet av 2009. I paviljongen finns tre lektionssalar, grupprum/kontor och kök. I december investerades i en hjullastare för att i egen regi kunna utföra snöröjning på fältet. Lastaren kommer också att vara ett bra hjälpmedel vid övningsförberedelser. Göran Nilsson Byggherreombud 19
Skadeplats 2010 Idén Idén till konferensen kläcktes under 2009, men projekt Skadeplats 2010 startade i januari 2010. VSR stod som huvudarrangörer men arbetet initierades i samarbete med Svenska Brandskyddsföreningen och Svenska Brandbefälets Riksförbund. Konferensen genomfördes den 6-7 oktober. Syftet med konferensen var att utveckla arbetet på skadeplatsen, se möjlighet till ny teknik och metod genom att ta del av ny kunskap och andras erfarenhet. På sikt hoppas vi att detta leder till att räddningstjänsten tydliggör sina behov och stärker sin roll som beställare av ny teknik från branschen och på det sättet blir mer delaktiga i teknik/ metodutveckling. AFS 2007:7 rök & kemdykning. Föreskriftens innebörd och efterlevnad Effektiv brandsläckning, metoddiskussion kring olika typinsatser Förstahandsenheter, arbetssätt, erfarenheter IR, som metod vid rökdykning och vid skedet avslut av räddningstjänst Tung räddning Kättinglosstagning Norsk metod för snabb losstagning ur personbil One seven, skumbrandsläckning. Användningsområde, metod och teknik Taktisk losstagning Byggnadskollaps, risker, bedömningar, säkerhetsåtgärder Erfarenhetsåterkoppling, hur återför vi erfarenheter i vår organisation Programinnehåll Under konferensen valde vi att koppla praktisk förevisning till den teoretiska föreläsningen, vilket vi trodde skulle förstärka budskapet och öka förståelsen för olika metoder/arbetssätt. Syftet var också att skapa en närhet till föreläsarna så att deltagarna kunde ställa frågor och knyta kontakter. Det fanns inplanerad tid för mingel mellan föreläsarna och de praktiska förevisningarna under dag två. Deltagarna erbjöds föreläsning och förevisning inom följande ämnesområden: Succé Konferensen blev en succé där räddningstjänster från hela Sverige deltog. Det genomfördes en utvärdering efter konferensen som visade att många deltagare var nöjda och i tidningarna fick Skadeplats 2010 bra betyg. Efter konferensen beslutades om en ny konferens Skadeplats 2011 Om fler räddningstjänster startar upp med nya metoder så tror vi utvecklingen kan gå snabbare och vår konferens kan i framtiden vara ett forum för att ta metoderna vidare genom att utvärdera, diskutera och utveckla. Tobias Plantin, Ansvarig Skadeplats 2010 20
Funktion Räddning Organisation av räddningsstyrkor Funktionen ansvarar för förbundets fem räddningsstyrkor samt räddningschefsjour. Styrkorna består av en heltidsstyrka i Katrineholm, med bemanningen två befäl och tre brandmän. Övriga styrkor bemannas med räddningspersonal i beredskap, RIB. Högsjö I Högsjö finns ett samverkansavtal med Voith Paper Fabrics Högsjö AB, Scandiafeldt IT samt Högsjö Service AB. Styrkan i Högsjö består av en mix med RIB-personal och räddningsvärn. Söndag 22:00 till fredag 22:00 är bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Övrig tid är bemanningen ett befäl (1+0). När bemanningen är 1+0 tillämpas fri inryckning och Vingåkersstyrkan larmas med automatik vid larm. Vingåker I Vingåker är bemanningen ett befäl och fyra brandmän (1+4). Befälet åker som FIP, första insats person. FIP åker med eget fordon direkt till aktuell larmadress. Björkvik och Julita Beredskapen upprätthålls av RIB-personal, styrkan består av en person som är arbetsledare. Vid vissa tillfällen kan arbetsledaren ha kompetens att vara räddningsledare. Den som är i beredskap är FIP och han/hon kan åka direkt med egen bil till aktuell larmadress. Vid vissa larm kan FIP välja att åka till stationen för att åka tillsammans med styrkan. Övrig personal har ingen beredskap, fri inryckning gäller för dem. Vid insatser sker förstärkning från heltidsstyrkan, heltidsbefälet är räddningsledare om inget annat överenskommes mellan arbetsledaren och heltidsbefälet. Räddningschef i beredskap kan ta över rollen som räddningsledare. Heltid Minibemanning är en brandmästare, en förman samt tre brandmän (1+1+3). Grupperna arbetar i utryckningstjänst under en fyraveckorsperioder och var femte vecka arbetar de dagtid. Under dagtidsveckan är man täckstyrka för ordinarie skift, har arbetsuppgifter som går i linje med vårt uppdrag samt arbetar med egna ansvarsområden. RCB Räddningschefsberedskapen larmas vid samtliga larm inom förbundet. RCB har det normativa och strategiska ansvaret för hela utryckningsorganisationen. RCB har också mandatet att larma Krisgruppen i Katrineholms kommun. Framtid Målsättningen är att all heltidspersonal som i tjänsten lämnar stationen kommer att vara FIP. Samtliga heltidsgrupper har haft uppdrag att utveckla olika områden inom den operativa sidan. Redovisning av detta sker under gruppernas arbete sidan 23. Vi har infört SMS larm på frivilig basis. Detta innebär att ledig personal som är i närheten av olyckan kan ingripa som privatperson. Under 2010 har vi startat upp en frivilligkår i Björkvik. VSR ska kvalitetssäkra personalen i organisationen så att medborgarna får den hjälp man förväntar sig enligt handlingsprogrammet. Vi kommer också följa den tekniska utvecklingen som sker inom räddningstjänsten. Detta för att möjliggöra en effektivare räddningstjänst. Detta arbeta ska också leda till en Förmågebeskrivning per tjänst. Samverkansavtal VSR har samverkansavtal om räddningsinsats med samtliga kommuner i länet, samt med Nerike Brandkår, Finspångs Räddningstjänst och Norrköpings Brandförsvar. Se tabell över samarbetet på nästa sida. 21
Erhållit hjälp Flen 3 2 Sörmlandskusten 1 1 Eskilstuna 2 2 Finspång 0 0 Norrköping 0 4 Nerike 2 4 Bistått med hjälp IVPA-larm VSR har från 1 januari 2008 avtal med Landstinget Sörmland om IVPA-larm (i väntan på ambulans) eller som det egentligen heter sjukvårdslarm. Under året har VSR larmats 20 gånger på IVPA/ sjukvårdslarm där vi genomfört omgående HLR. Vi larmades 18 gånger utan att behöva göra omgående HLR. Alarmering Under året har vi infört ett digitalt larmsystem. Vi har infört förlarm vilket minskar anspänningstiden. Brandmästaren har haft medlyssning vilket innebär att man hör samtalet mellan SOS Alarm och den person som larmar. Detta är mycket positivt och minskar insatstiden avsevärt. Stab och Ledning VSR har tillsammans med övriga räddningstjänster i länet gemensamma rutiner för stabsarbete. Varje räddningstjänst har också förbundit sig till att skicka en stabsutbildad person till den räddningstjänst som är behov av stabsresurs. Under året har Länsstaben övats två gånger. Fordon I organisationen fanns vid årsskiftet nedanstående fordon: Station Fordon i VSR Beredskap Katrineholm Heltid (90 sek) 1+1+3 RCB Julita Björkvik Vingåker RIB (7 min) 1+2 RIB (7 min) 1+2 RIB (5 min) 1+4 Högsjö RIB (8 min)/värn 1+4 / 1+0 22
Gruppernas Arbeten Drunkning Vi ordnade en vattensäkerhetsvecka på Djulöbadet. Allmänheten fick prova att kasta livboj till en nödställdperson, prova olika flytvästar och titta närmare på den utrustning som VSR har för vattenlivräddning. Vi har också haft utbyte med räddningstjänsten i Malmö angående arbetet kring drunkningsförebyggande. Simkunnigheten i våra kommuner anses vara mycket hög. Brandgasventilation VSR ska utarbeta metoder för brandgasventilation. Offensiv brandgasventilation är ett alternativ som man kan använda sig av för att få effektivare insatser. Arbetsmiljön påverkas också till det bättre. Denna metod kräver mycket av räddningspersonalen. Använder man metoden fel misslyckas hela insatsen. Vi hade förmånen att få elda tre hus på Djulönäset och konstaterade att vi behöver utreda detta mera innan vi antar standardrutinen för detta. Rappellering/ Fallskydd Inom VSR:s område finns idag vindkraftverk. VSR har utbildat en person som instruktör i avancerat arbete på hög höjd. Instruktören ska sedan utbilda övrig personal. Det finns även andra objekt där vi kan ha nytta av detta. Äldre Vi har haft möten med vård och omsorgsförvaltningen (VOF) för att kordonera våra verksamheter. VSR har tagit fram en checklista som VOF kan använda sig av vid hembesök. Även Fixar-malte använder sig av checklistan vid hembesök. Vi anordnade en informationsdag för äldre på brandstationen. inte hade några direkta riskområden utan bostadsbränderna är jämnt fördelade över hela vårt område. Vi har varit ute och informerat i bostadsrättsföreningar och erbjudit invånarna att bjuda hem en brandman. I ytterområdena är målet att alla hushåll ska få hembesök innan 2014. Björkviks Frivilliga Brandkår (BFB) Föreningen har avtal med VSR och är ansluten till föreningen Sveriges Frivilliga Brandkårer. Vid årets slut har 48 personer erlagt medlemsavgift, sju personer har godkänts för att ingå i larmstyrkan. Dessa personer larmas ut på Björkviks samtliga larm via sms. Personalen övar tillsammans med ordinarie styrkan i Björkvik. 2010 övade man vid åtta tillfällen och larmades på tre larm. Övriga aktiviteter har varit deltagande och presentation av föreningen vid Glindrans Julmarknad, samt julfest tillsammans med VSR:s personal. Föreningen har under året haft fem styrelsesammanträden. Björkviks ungdomsbrandkår Ungdomsbrandkåren i Björkvik har träffats för övning varannan vecka, med uppehåll för sommarlovet. 13 träffar har genomförts med bl.a. övning i sjukvård, släckning av brand i kläder, fallskydd, släckning med handbrandsläckare, uppkoppling och slangdragning från brandbil/brandpost samt övning med rökskydd. Alla ungdomar har övat HLR under året. Ungdomsbrandmännen har också medverkat vid informationsdag på Eriksbergs slott samt vid Glindrandagen. Bostadsbränder Målet under 2010 var att lokalisera riskområden samt planera och genomföra olika informationsinsatser. Det visade sig att vi 23
Några av årets insatser Den 10 februari larmades VSR till en lägenhetsbrand på Kyrkogatan. Ungdomsbrandkåren hade under en vecka i juni besök av två grupper från Bosnien samt en från Makedonien. Gästerna bodde på brandstationen i Katrineholm och genomförde övningar tillsammans med ungdomar från Sverige. I april var två ledare till Scopie i Makedonien för att, tillsammans med ungdomar från Balkan och andra delar av Sverige, delta i ett planeringsmöte inför Balkan Youth and child foundation Bycf:s ledarskapsläger i Struga i september. Under ledarskapslägret, som varade i fyra dagar, deltog två ledare som instruktörer. Antal medlemmar under 2010 var 101, varav 15 aktiva och övriga var familjemedlemmar/stödjande medlemmar. Göran Nilsson från ungdomsbrandkåren tilldelades i december Ernst Killanders stipendium för sitt arbete inom ungdomsbrandkåren. Den 9 mars larmas VSR till en brand i gruvlaven vid Kantorps gruvor. VSR fick inta en passiv roll i släckningsarbetet. Det visade sig att det fanns gasflaskor i byggnaden. Det blev en utdragen insats för VSR. Byggnaden hade stort historiskt värde för de boende i närheten, vilket drog till sig mycket folk till platsen. 3 juli larmades VSR på fyra stycken trafikolyckor på samma dygn. 24
Utryckningsstatistik Totalt antal larm Det totala antalet larm under året var 613. Detta är det högsta sedan förbundets start. 700 600 500 400 Totalt antal larm 2001-2010 300 Totalt 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fördelning av larm per olyckstyp Automatlarmen har under året ökat igen, vilket är negativt. Antalet automatlarmsobjekt har ökat 2010. Under 2010 (2009) hade vi 250 (233) automatlarmsutryckningar varav 9 (7) var brand/tillbud. Antalet onödiga automatlarm var 241 (226) totalt i förbundet. Procentuellt har onödiga automatlarm minskat med 1 % 2010. Brand ej i byggnad och Brand i byggnad har fortsatt att minska även 2010, vilket tyder på att det förebyggande arbetet börjar ge resultat. Trafikolyckorna har minskat med 17 %. När det gäller IVPA/Sjukvård/Hjälp till ambulans har styrkornas larmats till vid 48 (26) tillfällen. Detta har att göra med ett bättre utvecklat samarbete mellan VSR och Ambulansen på dessa larm. Antalet övriga larm har ökat. Exempel på övriga larm är hissöppning, sanering, stormskada, djurlivräddning, översvämning samt serviceuppdrag. 300 250 200 150 100 50 0 Larm per olyckstyp 2006 2007 2008 2009 2010 25
Dödsolyckor Under 2010 har vi inte haft någon dödsolycka. Förhoppningsvis tyder detta på bra utbildade kommuninvånare, förebyggande arbete och säkrare kommunikationssätt. Kategori Antal omkomna 2001-2010 TRAFIK 32 BRAND 3 DRUNKNING 12 FLYGOLYCKA 3 TÅGHOPP 11 SUMMA 61 14 Dödsolyckor 12 10 8 6 4 2 Räddning Trafik Brand Drunkning Flygolycka Tåghopp 0 199920002001200220032004200520062007200820092010 26
Fördelning av larm per station Katrineholmsstyrkan har under året haft 496 larm, Julita 18, Björkvik 13, Vingåker 109 och Högsjö 18 larm. Snittet under en femårsperiod ligger på 452 för Katrineholm, 19 för Julita, 12 för Björkvik, 88 för Vingåker och 16 för Högsjö. 600 Larm per station 500 400 300 200 Katrineholm Vingåker Björkvik Julita Högsjö 100 0 2010 2009 2008 2007 2006 Snitt Fördelning av larm över dygnet Vid en analys kan man konstatera att vid de tider på dygnet när vi är mer aktiva sker det också fler olyckor. Dock sker de allvarligaste och de mest kostsamma olyckorna oftast under de sena eller mycket tidiga timmarna på dygnet. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fördelning av larm över dygnet 2010 2009 2008 2007 2006 27