GRAFISK MANUAL FÖR LANDSBYGDSNÄTVERKET

GRAFISK MANUAL FÖR LANDSBYGDSNÄTVERKET

Varför och hur man använder den grafiska manualen 3 Logotyp Färgvarianter av logotypen 6 Logotypens storlek och frizon 8 Pay-off och faktaruta 10 Landsbygdsnätverkets logga i förhållande till andra 12 färger Färger 16 TypografI Landsbygdsnätverkets teckensnitt 20 Typografering 22 DEKORELEMENT Dekorelement 26 KONTORSTRYCK Visitkort 30 Brevpapper och wordmall 32 PRESENTATIONSMATERIAL Presentationsmaterial 36 BILDER Bilder och bildbank 40 grafisk ordlista Grafisk ordlista 42 INNEHÅLL

Varför och hur man använder den grafiska manualen Tanken med den här grafiska manualen är att den ska vara till hjälp och stöd för dig som producerar material med Landsbygdsnätverket som avsändare. När man arbetar med ett varumärke är det viktigt att vara tydlig och konsekvent så att mottagaren av information får en bild som stämmer överens med den profil som är fastställd. Oavsett vad man ser från Landsbygdsnätverket ska man alltid känna igen sig. I manualen presenteras Landsbygdsnätverkets logotyp, färger och teckensnitt. Du får en vägledning om hur de olika delarna ska användas och vad man bör tänka på när man arbetar med dem. Här finns också regler om hur profilen ska hanteras i OH-presentationer, worddokument och andra sammanhang. Manualen innehåller tydliga anvisningar om var och hur logotypen ska placeras, storleksgrad på texter och när det passar bäst att använda de olika färgerna. Allt för att det ska kännas enkelt att arbeta med den grafiska profilen. Lycka till!

LOGOTYP

Färgvarianter av logotypen Logotypen representerar Landsbygdsnätverkets identitet. Det är därför viktigt att den används och återges på rätt sätt. Den ska finnas med som avsändare både i trycksaker och på webben, men används lite olika beroende på plattform. Landsbygdsnätverkets logotyp är uppbyggd med en öppen, välkomnande elipsform som förmedlar bredd, lyhördhet och gemenskap. Placeringen av Landsbygdsnätverkets namn symboliserar funktionen som ett nav. Elipsformens smala spetsar visar den enskilda individens/aktörens spjutspetskompetens som sedan genererar bredden i nätverket. Logotypens placering är tänkt till höger, antingen i övre högra hörnet eller i nedre högra hörnet, oavsett produktion. Detta för att förstärka logotypens öppna och välkomnande form. Logotypen finns i tre olika färgvarianter. Logotypen återges i färg eller gråskala mot vit bakgrund och negativ (vit) om bakgrunden är färgad. Original till logotyperna finns att hämta på Landsbygdsnätverkets hemsida www.landsbygdsnatverket.se. Endast dessa original får användas vid reproduktion av logotypen. Proportionerlig storleksförändring är tillåten, se avsnittet om logotypens storlek och frizon.

1 2 Logotypen får återges i tre olika utföranden. 1 Till färgtryck och på webben. Finns som CMYK (till tryck) och RGB (till webb). 2 Gråskala används när man trycker eller skriver ut i svart/vitt. 3 Den vita (negativa) varianten används mot färgad bakgrund. 3 Den färgade plattan är ett exempel på mörk bakgrund.

Logotypens storlek och frizon Logotypen är skapad för att vara tydlig och lättläst. När man använder logotyp med pay-off är det viktigt att inte dra ner den till en storlek som gör pay-offen svårläst. Tänk på att arbeta med logotypen till höger, antingen i övre eller nedre högra hörnet så att den bidrar till att kommunicera profilen på rätt sätt. Var noga med att alltid använda rätt logotyp till rätt typ av produktion, så att färgåtergivningen blir rätt. Alla logotyperna finns att ladda ner på Landsbygdsnätverkets hemsida www.landsbygdsnatverket.se. När man arbetar med en logotyp är det viktigt att den får luft runt om, så att den framträder tydligt. Det kan aldrig bli för mycket luft, men däremot för lite. För att undvika detta finns en gräns, frizon, som är det minsta avstånd som måste finnas runt logotypen i förhållande till text, bild eller grafik. Detta gäller även som minsta avstånd till ytterkanten av en satsyta. Avståndsvärdet är 25 procent av logotypens höjd, och ska finnas runt om på alla dess sidor, se figuren. Måttet är ett konstant värde och alltid detsamma, oavsett hur stor eller liten man gör logotypen. Tänk på att alltid förstora/förminska proportionerligt!

25 % 25 % 25 % 100 % 25 % Avståndsvärde Avståndsvärdet för logotypens frizon är 25 % av logotypens höjd.

Pay-off, faktaruta och internationell logotyp Logotypen finns i en svensk och en internationell variant. Båda kan återges med eller utan pay-off. Pay-offen har till uppgift att understryka och förtydliga Landsbygdsnätverkets uppgift. I de flesta sammanhang används logotypen utan pay-off men då ett förtydligande är motiverat använder man varianten med pay-off. Observera att de framtagna originalen alltid ska användas och att det inte är tillåtet att återge pay-offen på annat sätt, utanför logotypformen. När man vill presentera korta fakta om Landsbygdsnätverket använder man hela eller delar av den faktaruta som är framtagen för detta ändamål. Den internationella logotypen används tillsammans med övrig information på engelska och för den logotypen gäller samma regler som för den svenska. 10

OM LANDSBYGDSNÄTVERKET Landsbygdsnätverket drivs inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013 och ska stärka genomförandet. FÖR LÄRANDE OCH SAMVERKAN Landsbygdsnätverket samlar myndigheter och organisationer som är engagerade i arbetet med att utveckla den svenska landsbygden. Landsbygdsnätverket är ett forum för att utbyta information, erfarenheter och metoder mellan intressegrupper, myndigheter och experter på lokal, nationell och internationell nivå. Landsbygdsnätverket samlar, analyserar och sprider information om situationen på landsbygden och om landsbygdsprogrammets möjligheter. Landsbygdsnätverket leds av en styrgrupp som fördelar medel till aktiviteter inom ramen för nätverkets verksamhet. Landsbygdsnätverket är kontaktpunkt för Leadergrupperna i Sverige. 11

Landsbygdsnätverkets logga i förhållande till andra Användning av EU-flaggan och samhörande texter i Jordbruksverkets informationsmaterial När EU-medel används för att finansiera stöd eller informationsmaterial ska EU-flaggan samt lämplig beskrivning i text användas i informationsmaterialet för att upplysa om EU:s roll. Här ska EU-flaggan och samhörande text användas Informationsbroschyrer Faktablad och informationsblad Affischer (kan avgöras från fall till fall) Beslutsbrev Webben PPT-presentationer (Flagga och text behöver inte vara med på alla sidor) Flaggan och samhörande text behöver inte användas för: Anvisningar Blanketter Annonser 12

Pressmeddelanden Visitkort/Kontaktkort Placering av flaggan och samhörande text Informationsbroschyr EU-flaggan och samhörande text placeras i första hand på broschyrens sista sida, på omslaget. Om det är direkt olämpligt kan logotyp och text placeras på annan plats. I samtliga fall ska placeringen ske åtskilt från Jordbruksverkets och Landsbygdsnätverkets logotyp. Faktablad, informationsblad och beslutsbrev Flagga och text placeras åtskilt från Landsbygdsnätverkets logotyp, där det är lämpligt. Webben Text placeras på en huvudsida för stödet eller verksamheten. Dessa ska även kompletteras med en länk till EU-kommissionens webbplats. Olika symboler och texter för olika ändamål Landsbygdsprogrammet För informationsmaterial som Jordbruksverket tar fram i landsbygdsprogrammet om stöden ska följande symboler och texter användas: EU-flagga Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Leader-symbol Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden För informationsmaterial som direkt finansieras med EU-medel, t.ex. rådgivningsmaterial, ska följande symboler och text användas: EU-flagga Detta material har delvis finansierats med EU-medel. Övriga stöd För informationsmaterial som tas fram för att beskriva övriga stöd, t.ex. gårdsstöd och för marknadsstöden, ska följande symbol och text användas: EU-flagga Detta stöd är finansierat med EU-medel. Om informationsmaterialet behandlar både stöd inom landsbygdsprogrammet och övriga stöd används: EU-flagga Stöden som beskrivs i denna broschyr är helt eller delvis finansierade med EU-medel. Grafisk information Färdiga logotyper För samtliga varianter av symbol och text finns färdiga logotyper som ska användas. För mer information kontakta publikationsenheten. Se exempel på sid 27. 13

14

färger 15

Färger Färgerna är en viktig del av den grafiska identiteten. Huvudfärgerna för Landsbygdsnätverket, de två färgerna i logotypen, är utvalda för att ge ett mjukt och harmoniskt intryck. Tillsammans med dessa två färger används svart och grått, som finns angivna för reproduktion av logotypen i gråskala. Man kan också använda färgerna i en 10-procentig skala, som passar bra i t.ex. diagram och tabeller. Om man exempelvis behöver tre färger kan man använda en färg i 100 %, 60 % och 30 % eller om man behöver 10 färger kan man med en färg göra den i 10 %, 20 %, 30 % osv. ända upp till 100 %. Vitt får gärna användas mycket då det lättar upp och ger en bra kontrast till de mjuka färgerna. Det är viktigt att man använder de färger som valts ut och är konsekvent, detta för att förstärka identiteten och varumärket ytterligare. Tänk på att färgåtergivningen påverkas av papperskvalitet, utskrift på skrivare eller visning på skärm. Det är därför viktigt att använda rätt färgkod i rätt typ av produktion. 16

ordlista CMYK Cyan (blått), Magenta (rött), Yellow (gult) och K (svart). pantone 104 C, 103 U CMYK 0-3-100-30 RGB 200-179-0 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % pantone 133 C, 140 U CMYK 0-20-100-56 RGB 141-116-0 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % pantone BLACK CMYK 0-0-0-100 RGB 0-0-0 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % pantone cool grey 8 C, 8 U CMYK 0-0-0-43 RGB 146-146-146 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % pantone 425 C, 419 U CMYK 0-0-0-79 RGB 90-91-93 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % Används vid tryckning i fyrfärgstryck. När man beskriver CMYK-färger gör man det med en procentangivelse för varje färg. Exempel: CMYK C=91, M=43, Y=0, K=0 (blå färg). PMS Pantone Matching System. Används vid dekorfärgstryck på t.ex. visitkort och korrespondenskort. När man vill att en färg, exempelvis i en logotyp, ska bli exakt återgiven kan man använda PMS. Man kan då kombinera en dekorfärg med fyrfärgstryck. När man ska trycka på ett bestruket papper (glansigt) använder man PMS C= PMS Coated, och när man trycker på ett obestruket (matt) papper använder man PMS U= PMS Uncoated. Färgnumren kan vara olika beroende på papperskvalitet och hur mycket färg papperet tar åt sig. Exempel: PMS 285 (blå färg). 40 % 30 % 20 % 40 % 30 % 20 % 40 % 30 % 20 % 40 % 30 % 20 % 40 % 30 % 20 % RGB Rött, Grönt, Blått. Används vid bildskärmar, på webb och scannrar då det är ett additivt kulörsystem. Exempel: R=0, G=119, B=187 (blå färg). 10 % 10 % 10 % 10 % 10 % 17

18

TYPOGRAFI 19

Landsbygdsnätverkets teckensnitt För att det ska vara enkelt att göra material för Landsbygdsnätverket används två klassiska, enkla och tydliga teckensnitt som alla har tillgång till i sin dator och som är lätta att arbeta med. Till brödtext används Garamond och till rubriker, ingresser, bildtexter, kortare texter, avsändar- och kontaktinformation används Arial. När man arbetar med tabeller, diagram och liknande passar det också bra med Arial. Dessa teckensnitt bidrar till att texten blir lättläst. Båda teckensnitten finns i några olika varianter: regular som är det vanligaste och används i längre brödtexter, bold som man kan använda i rubriker och mellanrubriker och italic som är bra när man vill framhäva ett visst ord eller ett stycke. Dessa teckensnitt ska användas i allt material som produceras för Landsbygdsnätverket förutom på webben där särskilda teckensnitt används. Vid val av storlek (grad) på texten är det lämpligt att använda 9-12 punkter till brödtext och 7-9 punkter till adressuppgifter och liknande. För att anknyta till logotypens högerplacering kan rubriker högerjusteras (placeras till höger i layouten), som exempelvis i den här manualen, men det är inte nödvändigt. 20

Garamond regular A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v q x z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0?!,. + - % * ( ) arial regular A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v q x z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0?!,. + - % * ( ) Garamond italic A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v q x z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0?!,. + - % * ( ) arial italic A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v q x z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0?!,. + - % * ( ) Garamond bold A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v q x z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0?!,. + - % * ( ) arial bold A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v q x z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0?!,. + - % * ( ) arial bold italic A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v q x z å ä ö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0?!,. + - % * ( ) 21

Typografering Teckensnitten är valda för att hjälpa dig att göra textlayout som blir lättläst och därmed lättare når ut. Det underlättar också att arbeta med teckensnitt som alla har tillgång till i sin dator och som för ögat känns bekant. Arial är tänkt till rubriker, ingresser, bildtexter, kortare texter, avsändar- och kontaktinformation. Man kan använda Arial både som regular och bold. Arial italic och bold italic används om man vill betona något specifikt ord eller stycke. Garamond används till längre brödtexter där regular är att föredra. Bold kan man använda för att förstärka ett ord eller i en mindre mellanrubrik. Italic används enbart för att förstärka enstaka ord eller stycken. I längre brödtexter rekommenderas svart men i kortare texter som faktatexter, rubriker eller mellanrubriker kan man använda färg och då är det logotypens två färger man har att tillgå. Om man arbetar med text på en färgad bakgrund kan man använda vitt, svart eller logotypens färger. Tänk på att inte ha för ljus bakgrund om texten är färgad i ljus färg, det gör texten svårläst. I kortare texter på färgad bakgrund kan man använda text i bold för att den ska synas bättre. 22

arial bold kort information om Landsbygdsnätverket arial regular Alla aktörer verksamma på nationell nivå med betydelse för det svenska Landsbygdsprogrammets framgång är välkomna att ingå i Landsbygdsnätverket. Idag är vi ett 70-tal medlemmar, men fler är välkomna. garamond bold garamond regular Vad är syftet med Landsbygdsnätverket? Syftet med nätverket är att: bredda utbytet av information, erfarenheter och kunskaper om metoder stärka de nationella aktörernas dialog med de lokala och regionala aktörer som medverkar till att genomföra landsbygdsprogrammet stärka dialogen med aktörer i andra länder stärka kopplingen mellan landsbygdspolitiken, den regionala tillväxtpolitiken samt miljöpolitiken. Landsbygdsnätverkets kansli & styrgrupp Landsbygdsnätverket har ett kansli som finns på Jordbruksverket. Nätverket har också en styrgrupp som består av 11 aktörer. Dessa är SLU, LRF, Naturskyddsföreningen, Företagarna, Hushållningssällskapens förbund, Hela Sverige ska leva, U-Land, Länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Jordbruksverket som också är ordförande i styrgruppen. Styrgruppen identifierar viktiga områden och teman för nätverket att engagera sig i, men tar också ställning till nätverksaktiviteter som kommer från övriga medlemmar. Nätverksaktiviteter nätverkscheckar Nätverket måste arbeta brett för att nå upp till sina syften och därför är det viktigt att alla medlemmar engagerar sig. Det kan bland annat ske genom att medlemmar: samverkar kring ett erfarenhetsutbyte låter personer inom organisationen arbeta med inspirations aktiviteter. Som medlem kan vissa kostnader för nätverksaktiviteter täckas av Landsbygdsnätverkets budget genom de så kallade nätverkscheckarna. Redan idag pågår 26 nätverksaktiviteter som finansieras genom nätverkscheckarna. 23

24

dekorelement 25

Dekorelement Ett dekorelement är en form av utsmyckning som är till för att stärka identiteten visuellt. Ett sådant är den rand i någon av logotypens färger som kan ligga i under- eller överkant av ett dokument. Den kan fyllas med information som kontaktuppgifter, webbadress eller faktatext men kan även vara smal och enbart fungera som utsmyckning, innehålla webbadress eller fungera som ett sidhuvud. Randen får endast återges i logotypens färger, inga andra. Dekorrandens höjd får inte överstiga logotypens höjd om inte logotypen ska ligga i randen. Man kan använda randen både utfallande och beskuren beroende på om materialet ska tryckas eller skrivas ut på skrivare (oftast kan man inte skriva ut utfallande i skrivare). Ett annat dekorelement är den prickade linjen (ca 1mm tjock). Den ska ha logotypens färger (helst den mörka färgen) och vara tunn. Den är till för att skilja av text, bilder etc. och ska vara diskret, därför är det mycket viktigt att den inte blir för tjock. Man kan även använda den runt exempelvis en faktaruta (se sid 11). 26

mars 2008 Nytt från Landsbygdsnätverket December 2007 Kort information om LandsbygdsnätverKet Vilka får bli medlemmar i nätverket? är det viktigt att alla medlemmar engagerar sig. Det kan bland annat Alla aktörer verksamma på nationell nivå med betydelse för det svenska landsbygdsprogrammets framgång är välkomna att ingå i Lands- samverkar kring ett erfarenhetsutbyte ske genom att medlemmar: bygdsnätverket. Vi är redan ett 80-tal medlemmar idag. låter personer inom organisationen arbeta med inspirationsaktiviteter. Vad är syftet med Landsbygdsnätverket? Som medlem kan vissa kostnader för nätverksaktiviteter täckas av Syftet med nätverket är att: Landsbygdsnätverkets budget genom de så kallade nätverkscheckarna. bredda utbytet av information, erfarenheter och metoder Redan idag pågår runt 30 nätverksaktiviteter som finansieras genom stärka de nationella aktörernas dialog med de lokala och regionala nätverkscheckarna. aktörer som medverkar till att genomföra landsbygdsprogrammet stärka dialogen med aktörer i andra länder Leader i Landsbygdsnätverket stärka kopplingen mellan landsbygdspolitiken, den regionala tillväxtpolitiken samt miljöpolitiken. att Leadernätverket ingår som en naturlig del i Landsbygdsnätverket. Leader är en viktig del i landsbygdsprogrammet. Det är därför viktigt Landsbygdsnätverket har riktade insatser just till Leadergrupperna, Landsbygdsnätverkets kansli & styrgrupp bl.a. i form av nätverkscheckar för internationellt erfarenhetsutbyte Landsbygdsnätverket har ett kansli som finns på Jordbruksverket. Nätverket har också en styrgrupp som består av 12 aktörer. Dessa är SLU, verket två stora sammankomster per år för Leadergrupperna i syfte att samt mentorshjälp till nya LAG. Dessutom anordnar Landsbygdsnät- LRF, Naturskyddsföreningen, Företagarna, Hushållningssällskapens stimulera erfarenhetsutbyte och lyfta goda exempel. förbund, Hela Sverige ska leva, Leader, U-Land, Länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Jordbruksverket Mer information om nätverkscheckar och aktuella aktiviteter finns på som också är ordförande i styrgruppen. Styrgruppen identifierar viktiga områden och teman för nätverket att engagera sig i, men tar också Landsbygdsnätverkets egen webbplats www.landsbygdsnatverket.se. ställning till nätverksaktiviteter som kommer från övriga medlemmar. Till dig som är kontaktperson för en medlemsorganisation skickar vi regelbundet en lägesrapport om vad som sker inom ramen för Landsbygdsnätverkets verksamhet. Alla är välkomna med konstruktiva idéer Nätverksaktiviteter nätverkscheckar Nätverket måste arbeta brett för att nå upp till sina syften och därför om hur nätverket kan bidra till ett framgångsrikt landsbygdsprogram. Första konferensen för Landsbygdsnätverket Fysiska träffar med erfarenhetsutbyte är viktigt för att stimulera ett kreativt arbete med landsbygdsutveckling! Det var en av de erfarenheter som bekräftades när 60-talet medlemmar i det Nationella Landsbygdsnätverket träffades för första gången. Konferensen hölls på Rosenön vid Dalarö utanför Stockholm i början av november. Temat var diskussioner om metodik för att framgångsrikt bedriva partnerskapsarbete. Bland annat presenterades ett forskningsresultat som visar att partnerskapsarbete skapar goda förutsättningar för att resurserna för landsbygdsutveckling används på ett bra Landsbygdsnätverkets verksamhet är summan av vad nätverkets medlemmar och dess styrgrupp tar för sig. Ansvaret för att saker händer vilar lika på alla parter. Kärnan i arbetet är att utbytet av erfarenheter, kunskaper och inspiration för ett framgångsrikt arbete under det svenska Landsbygdsprogrammet 2007-2013 ska ske så smidigt som det är möjligt. Grundtanken är att det gemensamma byggandet av kunskap och lärande också ger det mest effektiva utvecklingsarbetet. För att bredda initiativ och ansvar så att medlemmarna kan anordna nätverksaktiviteter finns därför de så kallade nätverkscheckarna. Checkarna är alltså inget traditionellt stöd för projekt utan handlar om att ge möjlighet till aktiviteter inom nätverket. Det kan till exempel handla om att anordna konferenser, seminarier, studieresor eller annat för att utbyta erfarenheter, tillföra kunskap och skapa sätt. Vidare att de bästa partnerskaps-förebilderna finns att hämta i de erfarenheter man gjort i LAG-grupperna under tidigare Leader-perioder. Samtidigt blev konferensen en bekräftelse på det fruktbara med att bedriva erfarenhetsutbyten av det här slaget. När konferensdeltagarna tillfrågades om nyttan med konferensen angav 86 procent av de 22 svarande att de ökat sin kunskap om arbetet med landsbygdsutveckling. Läs mer om konferensen och dess innehåll på följande sidor i denna skrift. Idéutbyte, det är att sprida information både nedåt och uppåt. Landsbygdsnätverket är ett gemensamt ansvar dialog mellan aktörer på olika korsbefruktande nivåer. Det är bara Landsbygdsnätverkets medlemmar som kan göra förfrågningar om nätverkscheckar hos kansliet. Det maximala beloppet för en nätverksaktivitet är 100.000 kr (200.000 kr i undantagsfall). Se sidan 2-3 samt medlemslistan på sidan 6-7. Landsbygdsnätverkets styrgrupp leds av Peter Melin. 27 goda råd 27 goda råd om hur man på bästa sätt bedriver partnerskapsarbete! Det blev resultatet när Rosenökonferensens deltagare utbytte erfarenheter och sammanställde goda råd om hur man effektivt kan samverka om det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013. Råden finns samlade som en checklista. Se sidan 10-11 Kansliets kontaktpersoner Maria Gustafsson, 036-15 51 04, maria.gustafsson@sjv.se Jennie Malm,036-15 56 89, jennie.malm@sjv.se Marie Söderström, 036-15 50 98 marie.soderstrom@sjv.se Leif Berndtsson, 070-627 72 40 leif.berndtsson@sjv.se Om man klargör nyttan med deltagande för de enskilda medlemmarna i ett partnerskap, kan samarbetet växa och ge bättre resultat. 27

28

kontorstryck 29

Visitkort Visitkortet har en sida med svensk information (bild 1) och en sida med samma information på engelska (bild 2). De uppgifter som finns med på visitkortet är namn, titel, postadress, besöksadress, telefon, mobiltelefon, fax, e-post och webbadress. Den ena sidan Teknisk information, visitkort Format: 90x55 mm Marginaler: 6,5 mm runtom Logotyp: 24,5x13,7 mm, färg, cmyk Text: Svart 30

1. framsida visitkort svensk 2. framsida visitkort, alt baksida internationell FÖRNAMN EFTERNAMN FÖRNAMN EFTERNAMN Titel Titel Landsbygdsnätverket, Gata 1, 111 11 Jönköping Tel 036-11 11 11, Mobil 070-111 11 11 namn.efternamn@sjv.se, www.landsbygdsnatverket.se Landsbygdsnätverket, Gata 1, S-111 11 Jönköping Tel +46 (0)36-11 11 11, Mobil +46 (0)70-111 11 11 namn.efternamn@sjv.se, www.landsbygdsnatverket.se 6,5 mm 24,5 mm 1 Arial bold 9/11, spärra gärna lite (ca 10 i QuarkXPress) 13,5 mm 2 Arial regular 7,5/13 3 Endast första raden: Arial regular 7,5/22 FÖRNAMN EFTERNAMN Titel 2 22,5 mm 1 55 mm 4 Övriga rader: Arial regular 7,5/10 Landsbygdsnätverket, Gata 1, 111 11 Jönköping 3 Tel 036-11 11 11, Mobil 070-111 11 11 4 namn.efternamn@sjv.se, www.landsbygdsnatverket.se 6,5 mm 90 mm 31

Brevpapper och wordmall Brevpapper: Format: A4, 210x297 mm Logotyp: 46x25 mm Marginaler: över 15 mm, under, vänster, höger: 25 mm Dekorelement: 9 mm hög, placeras i nederkant enligt exempel. Text: svart förutom i sidfoten där den är vit. Sidhuvud (ort, datum, namn, adress m.m.): Arial, regular, 10/14 pkt Sidfot (adress, tel, webbadress m.m.): Arial, bold, 8/11 pkt Rubrik: Arial, bold, 14/18 pkt, versaler Mellanrubrik: Arial, bold, 11/14 pkt Brödtext: Garamond, regular, 11/14 pkt Indrag: 3 mm Följande sidor ser likadana ut men utan sidhuvud (namn, adress m.m.). Wordmall allmän: Format: A4, 210x297 mm Logotyp: 46x25 mm Marginaler: över: 15 mm, under, vänster, höger: 25 mm Dekorelement: 9 mm hög, placeras i nederkant enligt exempel. Text: svart förutom i sidfot där den är vit. Sidfot (adress, tel, webbadress m.m.): Arial, bold, 8/11 pkt Rubrik: Arial, bold, 18/25 pkt, versaler Mellanrubrik: Arial, bold, 11/14 pkt Brödtext: Garamond, regular, 11/14 pkt Indrag: 3 mm Wordmallen kan man använda till alla typer av publikationer där man har rubrik, mellanrubrik och löptext. 32

LANDSBYGDS NÄTVERKET Jönköping 2007-01-01 Sid 1 (2) brevpapper LANDSBYGDS NÄTVERKET wordmall allmän 97 mm 15 mm 15 mm Förnamn Efternamn Gatuadress 10 123 45 Stad 13,5 mm RubRik LANDSBYGDS NÄTVERKET Jönköping 2007-01-01 Sid 1 (2) RubRik 27 mm 30 mm 16 mm 9 mm 25 mm Ut nulla feuis niatue commodiam zzriureet, vulput verit nummodo dit wis erat. Eratem nibh eugait wis acidunt lutpat aut volore ming eugiamet illam, consecte corem iriure diamet volute faccum vel inciduisci ese commodo lorpero eumsandigna feu facincin ulla feumsan veriusc iliscidunt ulputat ute er iril dolenim eum Förnamn Efternamn veraestie conulput velisi. Gatuadress Tisi et, commy nulla consequ amcommolorem diamcor ercipsum ent 10 num ad eugait incillum incipsum at Stad incilla alit augiat ilis nos doloreril wiscilit laore faciduis euisis nosto od doluptat utpatum quis123 nos 45 nonullum do cor sustis am, senisci llandre tat la feugait eratumsan henisl eu feui eu faciduis deliquisit wismolore mod ero consequam, quisim dolortie magnim diam elesse molum zzriusci essit ipis ametue dolorem do odio od te feu facip et prat, quisl in euis atem in vent luptate do od er at am ex et in velit praese dolore molor sim RubRik vel in verat, si. Ut nulla feuis niatue commodiam zzriureet, vulput verit nummodo dit wis erat. Eratem nibh eugait wis acidunt lutpat aut volore ming eugiamet illam, consecte corem iriure diamet volute faccum vel inciduisci ese Mellanrubrik commodo lorpero feu tissequis facincin ulla feumsan veriusc iliscidunt ulputat ute volorper er iril dolenim eum Corper aliquat. Ut eumsandigna irit lum nullaore ad magniscipis et lortie min ullamconum iure minis veraestie velisi.sim eum delit adit nis nullutat. adipit ingconulput eugiam dolor Tisi et, commy consequ amcommolorem ercipsumloboreetue ent num ad eugait incillum at Iriliquis doloremnulla il utem iriureet dolobor alit alitdiamcor pratisi euguerat dolortion hendre incipsum tet lor iliqui wiscilit laore faciduis od doluptat utpatum quis nos nonullum incilla alit augiat ilis nos doloreril tisl ut ipis diam vullaneuisis hent nosto aliquamet lore tin ute vulputpat. doenit cor sustis am, senisci llandre tat la feugait eratumsan henisl euconulla feui eufeugait faciduis mod iriureet nos nismodolute magnit duip ea acin et incillam, ut deliquisit eugiat ullawismolore corperilit adiaero consequam, quisim dolortie elesse molum zzriuscicortisl essit ipis ametue dolorem do odioiure od met nostion sequat acillaortie tinmagnim elit iurerdiam ipit alisl dolor suscillaore doluptat amconul putatinim te feuvoluptatem facip et prat, quisl in euis atem inautate vent ming luptateessed do od at amnostie ex et in velitexpraese dolore molor sim dunt doloreriure molorem te er conum facip et nonum in eu faccum vel in irit aditverat, enimsi.vel delessi tet, consenissed etue core exer sum ipit veliquis alit at augue ex.romnos ommorac erissum mo urnicaut vilnequ onfinat. Mellanrubrik Ifessit; nes conuntem peri sente, Cupiorum imant. Opimum ta es partis atantem nossa nonsupio in Corper irit lum nullaorediende tissequis magniscipisgrae et lortie min ullamconum minis horaestilaliquat. hicaelinutsimiur, consulin ilius.advalemerem. comnequam in hostimvolorper diem vidiure consunt adipit ing eugiam simace eumconsunt delit adit nis nullutat. ta Si se qui senam inatrem niustraticam intilintes hiimantudamque quidolor sulique iachuciendum Iriliquis dolorem il utem iriureet dolobor alit pratisi euguerat loboreetue dolortion hendre tet lor iliqui lincut L. Qui paribunum urnius in haliis Catalit achili, ve, manu etra, pat, nonequon Ita, ningultorte factus, tes, tisl ut ipisucomnos diam vullan hentseropotis, aliquametqui lorepulto tin ute virmand omperi tamvulputpat. consult oracchi, pra, erus octum dessendes es non Etra, Enit iriureet nos nismodolute magnit duipiurs ea acin et incillam, conulla feugaitututvissene eugiat consum ulla corperilit adiafaudam pliconductus ves hoc, nenihilicone caetorum priderd icaelabem perritatius met nostion acillaortie tin elit iurer ipit alisl dolor cortisl doluptat amconul iure apecem issilissequat iac manteri publiam quam eginatudam verrissuscillaore curorumuro consus furi pribus et L.putatinim Verdi, considunt voluptatem doloreriure molorem autate ming conum nostiefurs facip ex et quod nonum eu faccum lin andam diem delabus opubis venius rem hacit quit,essed quit, te erescit virmant hoctus, iaeinetrica; Catus irit adit enim delessi tet, consenissed etue coendum core exer vestis sum ipit alit ateo,augue ex.romnos ommorac sulos praet fuevel derem publius, ditem que ficia fueveliquis pri teatuus; Casdam patum defacchilici erissum mo urnicaut vilnequ iam onfinat. publibut poerdi is publiciam ignoni peris comne inatum consuliactam diene am nos fautemnondam me Ifessit; nes conuntem periinihiliciors sente, Cupiorum imant. Opimum ta es dunt partisincidunt atantemlannossa in adducibus; eritilium me nos inaticia deessomet, consendre hent nonsupio la autet alit, horaestililiquip hicaelin simiur,tie consulin ilius. Grae comnequam in hostim diem videugait consunt suscinc el iriusci eugiat. diende Esequip ex Valemerem. ea alis alis nim nullutet venismolore modolorting in imantudamque qui sulique dipsum ace consunt iachuciendum ta Siaugue se quiersenam inatrem intilintes hihenim et, commodolorem dolorem quamconulla inci bla faccumniustraticam dolobor susci tet, senis lincut Quidolore paribunum urnius haliis Cat ve,delenim manu etra, nonequon ningultorte ad tincil.ero dip exer sim in dolorem ea achili, alis eum iurepat, venim vullumita, duisl diam atingfactus, enim tes, vel virmand ucomnos omperiutseropotis, qui pulto tamfaciduissi consult oracchi, pra,lum erusillum octum dessendes Etra, duis duismodit et, quipit lumsan veliquis nulla blandit irit deliquisl utateestisnon eugiam, faudam pliconductus ves hoc, nenihilicone iurs caetorum priderd icaelabem ut vissene consum perritatius sectem essi. apecem issilis iac manteri publiam quam eginatudam verris curorumuro consus furi pribus et L. Verdi, consilin andam diem delabus opubis venius rem hacit quit, quit, erescit virmant furs hoctus, quod iae etrica; Catus sulos praet fue derem publius, ditem que ficia coendum vestis fue pri teatuus; eo, Casdam patum defacchilici publibut poerdi is publiciam iam ignoni peris comne inatum consuliactam diene am nos fautemnondam me Landsbygdsnätverket 551 82 Jönköping Tel: 036-15 50 00 (vxl) dunt www.landsbygdsnätverket.se adducibus; eritilium me nos inihiliciors inaticia deessomet, consendre incidunt lan hent la autet alit, suscinc iliquip el iriusci tie eugiat. Esequip ex ea alis alis nim nullutet venismolore modolorting eugait in henim et, commodolorem dipsum dolorem quamconulla augue er inci bla faccum dolobor susci tet, senis ad tinci ero dolore dip exer sim dolorem ea alis eum delenim iure venim vullum duisl diam ating enim vel duis duismodit et, quipit ut lumsan veliquis nulla faciduissi blandit irit lum illum deliquisl utate tis eugiam, sectem essi. LANDSBYGDS Ut nulla feuis niatue commodiam zzriureet, vulput verit nummodo dit wis erat. NÄTVERKET Eratem nibh eugait wis acidunt lutpat aut volore ming eugiamet illam, consecte corem iriure diamet volute faccum vel inciduisci ese commodo lorpero eumsandigna feu facincin ulla feumsan veriusc iliscidunt ulputat ute er iril dolenim eum veraestie conulput velisi. Tisi et, commy nulla consequ amcommolorem diamcor ercipsum ent num ad eugait incillum incipsum at wiscilit laore faciduis euisis nosto od doluptat utpatum quis nos nonullum incilla alit augiat ilis nos doloreril do cor sustis am, senisci llandre tat la feugait eratumsan henisl eu feui eu faciduis deliquisit wismolore mod ero consequam, quisim dolortie magnim diam elesse molum zzriusci essit ipis ametue dolorem do odio od te feu facip et prat, quisl in euis atem in vent luptate do od er at am ex et in velit praese dolore molor sim vel in verat, si. Ut nulla feuis niatue commodiam zzriureet, vulput verit nummodo dit wis erat. Eratem nibh eugait wis acidunt lutpat aut volore ming eugiamet illam, consecte corem iriure diamet volute Mellanrubrik faccum vel inciduisci commodo feu et facincin veriusc iliscidunt Corper aliquat. Ut iritese lum nullaore lorpero tissequiseumsandigna ad magniscipis lortie ulla min feumsan ullamconum volorper iureulputat minis ute er ing iril dolenim eum veraestie adipit eugiam dolor sim eum conulput delit adit velisi. nis nullutat. Tisi et, commy consequ amcommolorem ercipsumloboreetue ent num ad eugait incillum at Iriliquis doloremnulla il utem iriureet dolobor alit alitdiamcor pratisi euguerat dolortion hendre incipsum tet lor iliqui wiscilit laore faciduis od doluptat utpatum quis nos nonullum incilla alit augiat ilis nos doloreril tisl ut ipis diam vullaneuisis hent nosto aliquamet lore tin ute vulputpat. doenit cor sustis am, senisci llandre tat la feugait eratumsan henisl euconulla feui eufeugait faciduis mod iriureet nos nismodolute magnit duip ea acin et incillam, ut deliquisit eugiat ullawismolore corperilit adiaero consequam, quisim dolortie elesse molum zzriuscicortisl essit ipis ametue dolorem do odioiure od met nostion sequat acillaortie tinmagnim elit iurerdiam ipit alisl dolor suscillaore doluptat amconul putatinim te feuvoluptatem facip et prat, quisl in euis atem inautate vent ming luptateessed do od at amnostie ex et in velitexpraese dolore molor sim dunt doloreriure molorem te er conum facip et nonum in eu faccum vel in irit aditverat, enimsi.vel delessi tet, consenissed etue core exer sum ipit veliquis alit at augue ex.romnos ommorac erissum mo urnicaut vilnequ onfinat. Mellanrubrik Corper aliquat. Ut irit lum nullaore tissequis ad magniscipis et lortie min ullamconum volorper iure minis Mellanrubrik adipit ing dolor simsente, eum Cupiorum delit adit nis nullutat. Ifessit; neseugiam conuntem peri imant. Opimum ta es partis atantem nossa nonsupio in horaestil Iriliquis dolorem il utem iriureet dolobor alit alit pratisi euguerat loboreetue dolortion hendre tet lor iliqui hicaelin simiur, consulin diende ilius. Valemerem. Grae comnequam in hostim diem vid consunt imantutisl ut ipisqui diam vullan aliquamet lore tin ute damque sulique acehent consunt iachuciendum ta vulputpat. Si se qui senam inatrem niustraticam intilintes hilincut L. iriureet nos nismodolute magnit acinetra, et incillam, conulla feugait ut eugiatfactus, ulla corperilit adiaquienit paribunum urnius in haliis Cat achili,duip ve, ea manu pat, nonequon Ita, ningultorte tes, virmand met nostion sequat acillaortie elit iurer ipit alisl oracchi, dolor suscillaore amconul ucomnos omperi seropotis, quitinpulto tam consult pra, erus cortisl octum doluptat dessendes es non.putatinim iure dunt voluptatem doloreriure molorem ming essed conum nostie ex et nonum in eu consum faccum Etra, faudam pliconductus ves hoc,autate nenihilicone iurs te caetorum priderdfacip icaelabem ut vissene irit adit enim vel delessi etue core sum ipit verris veliquis alit at augueconsus ex.romnos ommorac perritatius apecem issilistet, iac consenissed manteri publiam quamexer eginatudam curorumuro furi pribus et L. erissumconsilin mo urnicaut onfinat. opubis venius rem hacit quit, quit, erescit virmant furs hoctus, quod Verdi, andamvilnequ diem delabus iae etrica; Catus sulos praet fue derem publius, ditem que ficia coendum vestis fue pri teatuus; eo, Casdam Mellanrubrik patum defacchilici publibut poerdi is publiciam iam ignoni peris comne inatum consuliactam diene am nos Ifessit; nes conuntem peri sente,eritilium Cupiorum Opimuminaticia ta es partis atantem nossa nonsupio in horaestil fautemnondam me adducibus; me imant. nos inihiliciors deessomet,. hicaelin simiur,dunt consulin diende ilius.lavalemerem. in hostim diem imantuconsendre incidunt lan hent autet alit, sosgrae praetcomnequam fue derem publius, ditem quevid ficiaconsunt coendum vestis damque qui sulique ace consunt iachuciendum ta Si se qui senam inatrem iliquip niustraticam intilintes hilincut L. fue pri teatuus; eo, Casdam patum defacchilici publibut poerdi is puscinc el iriusci tie n sequat acilqui paribunum urnius in haliis Cat achili, ve, manu etra, pat, nonequon Ita, ningultorte factus, tes, virmand laortie tin elit iurer ipit alisl dolor suscillaore cortisl doluptat amconul putaeugiat. Esequip ex ea alis alis nim ucomnosvenismolore omperi seropotis, qui pulto taminconsult pra, erus octum dessendes esquamconulla non. nullutet modolorting eugait henim oracchi, et, commodolorem dipsum dolorem augue Etra,blafaudam caetorum icaelabem vissene consum er inci faccumpliconductus dolobor suscives tet,hoc, senisnenihilicone ad tinci ero iurs dolore dip exerpriderd sim dolorem ea alisuteum delenim iure perritatius apecem issilis iac manteri publiam quam eginatudam verris curorumuro consus furi pribus et L. venim vullum. Verdi, consilin andam diem delabus opubis venius rem hacit quit, quit, erescit virmant furs hoctus, quod iae etrica; Catus sulos praet fue derem publius, ditem que ficia coendum vestis fue pri teatuus; eo, Casdam patum defacchilici publibut poerdi is publiciam iam ignoni peris comne inatum consuliactam diene am nos fautemnondam me adducibus; eritilium me nos inihiliciors inaticia deessomet,. Landsbygdsnätverket 551 82 Jönköping Tel: 036-15 50 00 (vxl) www.landsbygdsnätverket.se Consendre dunt incidunt lan hent la autet alit, sos praet fue derem publius, ditem que ficia coendum vestis fue pri teatuus; eo, Casdam patum defacchilici publibut poerdi is puscinc iliquip el iriusci tie n sequat acillaortie tin elit iurer ipit alisl dolor suscillaore cortisl doluptat amconul putaeugiat. Esequip ex ea alis alis nim nullutet venismolore modolorting eugait in henim et, commodolorem dipsum dolorem quamconulla augue er inci bla faccum dolobor susci tet, senis ad tinci ero dolore dip exer sim dolorem ea alis eum delenim iure venim vullum. 49,5 mm RubRik 25 mm 25 mm 16 mm 9 mm 25 mm 33 Landsbygdsnätverket 551 82 Jönköping Tel: 036-15 50 00 (vxl) www.landsbygdsnätverket.se Landsbygdsnätverket 551 82 Jönköping Tel: 036-15 50 00 (vxl) www.landsbygdsnätverket.se

34

presentationsmaterial 35

Presentationsmaterial För att presentationer i PowerPoint ska bli tydliga och följa den grafiska profilen finns det mallar och riktlinjer för hur dessa ska användas. Första sidan ska snabbt visa vad presentationen handlar om och vem som står bakom den. Mallen har en enkel och ren sida med en bakgrundsfärg, logotypen i nedre högra hörnet och titel på presentationen. Som teckensnitt används Arial som gör texten tydlig och lättläst. I rubriken ska texten vara Arial bold 30-40 punkter och i brödtext Arial regular 18-28 punkter. Avståndet mellan raderna bör vara generöst tilltaget och även marginalerna ut mot kanterna. Tänk på att inte fylla sidorna med för mycket text, ca 9 ord per rad och 9 rader är ett bra riktvärde. Undvik versaler som gör att texten blir svårare att läsa. Använd inte för mycket kursiverad text eller understrykningar. Mallar för PowerPoint finns på www.landsbygdsnatverket.se. 36

exempel på första sida exempel på följande sida Rubrik Presentationsmaterial Eventuell underrubrik Putpatin ut ut lute mod min eu feu facil eriusto con vendigna feum ipit ipsuscil iriusti ncidunt nis elit, se magna conting etue mod tie exerci blandignissi bla feuipit praesent nos aut nulput amcortio dit lore volut velis dipisi. Nulla facil iusciduisi. Nulla facil iusciduisi. Nulla facil iusciduisi. LANDSBYGDS NÄTVERKET 37

38

bilder 39

Bilder och bildbank Bilder får gärna användas i material för Landsbygdsnätverket. Använd företrädesvis bilder på människor i naturen. Det är viktigt att tänka på upphovsrätten. Upphovsmannen har rättsligt skydd till sin bild. Som bild menas bl.a. fotografi, teckningar, illustrationer och collage. Man ska alltid ha tillstånd från upphovsmannen om man t.ex. vill ändra i bilden. Om man tar egna bilder där människor förekommer måste man tänka på att ha deras medgivande före publicering. Man ska alltid ha med fotografens namn i samband med publicering av bilder. På Landsbygdsnätverkets hemsida www.landsbygdsnatverket.se finns en bildbank där man kan hämta bilder. 40

41

Grafisk ordlista A Anfang - Första bokstaven i en längre text, är större än övrig text och oftast i ett annat teckensnitt. B Bestruket papper/coated - Papper där ytan är behandlad och därmed jämnare och blankare. Bild och färgåtergivningen blir bättre. Bold - Fet stil på text. Brödtext - Löpande text som inte är rubrik. C Centrerad - Text som utgår från mittaxeln och är varken rak i vänster- eller högerkanten. CMYK - Cyan (blått), Magenta (rött), Yellow (gult) och K (svart). Används vid tryckning i fyrfärgstryck. D Dekorelement - En form av utsmyckning som är till för att stärka identiteten visuellt, exempelvis ett färgat fält längst ner i en trycksak där kontaktuppgift/webbadress står. Dpi - (dots per inch) Ett mått som anger upplösning och hur skarpt en skrivare eller skanner kan återge bilder och text. E Eps - (Encapsulated PostScript) Filformat som används till bilder som ska tryckas. F Figursättning - När text flödar runt kanten på frilagda bilder eller form i en layout. Folder - Trycksak som består av ett falsat (vikt) papper. Frilagd - När bakgrunden på en bild är bortretuscherad. Frizon - Minsta avstånd som måste finnas runt logotypen i förhållande till text eller bild. Fyrfärg - När man trycker bilder använder man fyra tryckfärger (fyrfärg) cyan, magenta, gul och svart, CMYK. G Gemener - Små bokstäver. Grad - Teckenstorlek som mäts i punkter. Gråskala - Gråtoner från vitt till svart. 42

H Högerjusterad - När texten linjerar i högerkant och inte i vänsterkant. I Indrag - När man markerar ett nytt stycke med ett blankt utrymme i början av raden. Ingress - Inledande text i artikel. Italic - Kursiv text. J Jpeg - (Joint Photographic Experts Group) Format som används för att komprimera en bild, vilket gör att bilden får sämre kvalitet. L Logotyp - Symbol/märke för företag, organisation eller liknande. M Marginaler - Utrymmet/luften ytterst runt kanterna på en trycksak. Marginaljusterad - När texten linjeras i både vänster- och högerkant. Mellanrubrik/underrubrik - Mindre rubrik som delar upp brödtexten i avsnitt för att det ska bli mer lättläst. N Negativ text - Vit text på färgad bakgrund. O Obestruket papper/uncoated - Papper där ytan är obehandlad. P Paginering - Sidnumrering. Pay-off - Har som uppgift att understryka och förtydliga företagets uppgift. Punkter (pkt) - Teckenstorlek mäts i punkter och förkortas pkt. R RGB - Färgsystem med fägerna röd, grön, blå. Används i bl.a. dataskärmar. S Satsyta - Ytan innanför marginalerna på en sida som man använder till bild och text. Sidfot - Nedre marginalen på en sida. Sidhuvud - Övre marginalen på en sida. Spaltbredd/satsbredd - Spalternas bredd. Spärra - När man ökar avståndet mellan bokstäver i ett ord eller text. T Teckensnitt/typsnitt - Uppsättning av alfabetets alla tecken i en speciell namngiven stil exempelvis Times New Roman, Garamond, Arial osv. U Uppslag - Två sidor bredvid varandra (höger och vänster sida). Utfall - Vid tryck måste alla bilder, linjer osv. som ska gå till kanten på sidan gå utanför formatet (utfall) då man trycker på större papper för att sedan skära till rätt storlek. Arkformat - A-serien A0 841 x 1 189 mm A1 594 x 841 mm A2 420 x 594 mm A3 297 x 420 mm A4 210 x 297 mm A5 148 x 210 mm A6 105 x 148 mm 43

Landsbygdsnätverket, 551 82 Jönköping, 036-15 50 00 (vxl) www.landsbygdsnatverket.se 44