Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman



Relevanta dokument
Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Högskolekvalitet 2012

Högskolekvalitet 2012

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet

Detta har vi gjort. Rapport från kommittén för FRÄMJANDE AV UTBILDNINGEN inom surveyområdet. Martin Eva Antonio Axelson Leander Marañon

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Behöriga förstahandssökande och antagna

Forskande och undervisande personal

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Genusstudier i Sverige

Medeltal: Median: 2148

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Delaktighet i forskning

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Pengar till forskning Anslag och bidrag Rapporterad juni 2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Standard för svensk indelnng av forskningsämnesgrupp

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Göteborgs universitets publikationer. Utbildningsvetenskapliga fakulteten; Antal publikationer per ämneskategori

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn ,

Svensk författningssamling

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Universitetskanslersämbetets granskning av utbildning till och med januari 2014

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Om

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Ekonomie kandidatprogrammet Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

Status för rekryteringsärenden i HSV

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Status för rekryteringsärenden i HSV

Answers submitted by 8/21/ :27:00 AM (1.22:32:05)

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012

Universities in Sweden

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

Status för rekryteringsärenden i HSV

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi

Universitet och högskolor, korrigerad Korrigering Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/2131 Ansökan om att antas som docent i psykologi

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

Svensk författningssamling

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2009, urval 2 Sorterat efter lärosäte

Status för rekryteringsärenden i HSV

Totalt antal sökande vårterminen 2003 sorterade efter utbildningsområde

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Kursutbud Lärarlyftet II

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Ny lärarutbildning inlifjal

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen

KOMPETENSUTVECKLING MED EXEMPEL FRÅN KOMMUNDOKTORANDER

Status för rekryteringsärenden i HSV

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Grundutbildning: Sökande och antagna till universitet och högskolor höstterminen 2003

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

NÄR-VAR-HUR Vecka

Internationella publikationer och citeringar under perioden hos svenska professorer och docenter inom folkhälsovetenskap,

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

HVV. Status för rekryteringsärenden Ärende Sökande Sakkunnigavtal Status. Ref.nr. 2018/0800 Universitetslektorer i vårdvetenskap

Totalt antal sökande vårterminen 2002 sorterade efter utbildning

Transkript:

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet Moderna statistiska undersökningsmetoder September 2004 Sammanfattning: Rapporten presenterar resultatet av en enkät som gjordes år 2002 inom projektet Moderna statistiska undersökningsmetoder. Enkäten vände sig till forskare och andra vid universitets- och högskoleinstitutioner i Sverige, som kunde tänkas vara intresserade av surveymetodologiska frågor. Enkäten hade två syften: (1) att ge forskare möjlighet att komma med i ett nätverk där de bl.a. skulle kunna få information om olika arrangemang och aktiviteter av surveymetodologiskt intresse; och (2) att göra en första kartläggning av vilka metodfrågor som dessa personer fann mest angelägna. Ekonomiskt stöd har erhållits från Riksbankens Jubileumsfond (anslag dnr 2000-5063).

STOCKHOLMS UNIVERSITET 2002-09-15 Statistiska institutionen Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. 1. Enkätens uppläggning och syfte Inom projektet Moderna statistiska undersökningsmetoder ett nätverk gjordes i mars 2002 en enkät med syfte att ta reda på intresset för surveymetodologiska frågor bland forskare inom den svenska universitetsvärlden. Enkäten vände sig till personer som i sin forskning samlar in data från allmänheten via enkäter, eller som på annat sätt använder eller kommer i kontakt med surveymetodik. Enkäten sändes ut med vanlig post till 58 institutioner, institut och centra vid svenska universitet; se utsändningslista i bilaga A. Enkäten adresserades till varje organisations chef (t.ex. prefekten, i fall det var fråga om universitetsinstitutioner). Denna ombads vidarebefordra enkäten till berörda forskare. Det informerades också om att enkäten fanns utlagd på projektets hemsida, och att det således gick att besvara enkäten via Internet. Fyra frågor ställdes i enkäten, nämligen: 1. Har Du anknytning till någon eller några undersökningar av surveytyp? I så fall vilka? 2. Är det några surveymetodologiska frågor som Du finner angelägna inom de undersökningar som Du själv arbetar med? 3. Är det andra surveymetodologiska frågor som Du finner angelägna? 4. Har Du förslag till ämnen eller frågor som skulle kunna behandlas på kommande kurser eller workshops arrangerade av vårt projekt? 2 Vilka svarade? Hittills (2002-06-13) har 24 personer besvarat enkäten; se namnlista i bilaga B. Av dessa 24 har 22 stycken svarat via Internet och 2 stycken skickat in det utsända enkätformuläret med vanlig post. Enkäten ligger fortfarande kvar på projektets hemsida på nätet, och alla som är intresserade inbjuds fortfarande att svara. Det är alltså möjligt att fler personer kommer att upptäcka enkäten på nätet och besvara den, vilket vi ser som positivt, eftersom enkäten också hade till syfte är att samla ihop ett nätverk av intresserade personer. 1

Av de 24 svarande personerna är det sju stycken som inte tillhör någon av institutionerna i utskicket. Dessa sju kan antingen ha upptäckt enkäten på egen hand på nätet, eller hört talas om den från kollegor eller andra. De kommer i fortsättningen inte att särredovisas. Följande tabell visar hur svaren fördelar sig regionalt. Universitet/högskola Antal svarande personer Göteborg 11 6 Stockholm 4 2 Uppsala 3 2 Södertörn 2 2 Halmstad 1 1 Lund 1 1 Utanför universiteten 2 - Totalt 24 14 Antal institutioner som de svarande representerar Från vilka slags institutioner de svarande kommer framgår av följande tabell. Typ av institution Antal svarande personer Sociologi 8 Statsvetenskap 3 Data- och systemvetenskap 3 Pedagogik 2 Psykologi 2 Miljömedicin 1 Socialmedicin 1 Ekonomi och teknik 1 Matematik 1 Utanför universiteten 2 Totalt 24 3 Vilka svar har vi fått? Här ges en redovisning av enkätsvaren på frågorna 2, 3 och 4 tillsammans. De svar som nu kommer att räknas upp handlar alltså i vissa fall om metodfrågor av speciellt intresse för den svarande (i samband med egna undersökningar, eller mer allmänt), i andra fall om metodfrågor som den svarande föreslår som ämne för kurser eller workshops. Ingen skillnad görs mellan dessa två saker. Svaren uttrycks inte alltid med den svarandes egna ord, utan jag återger min egen tolkning av svaren. Svaren har hänförts till olika problemområden enligt en indelning som är vanlig i surveylitteraturen. 2

Ett fåtal svarande har egentligen inte besvarat enkäten, utan bara frågat efter nästa workshop, eller talat om att de själva ger kurser i surveymetodik a) Frågekonstruktion och mätteknik Allmänt om frågekonstruktion. Retrospektiva frågor. Hur skall man fråga? Hur avgör man om erhållna svar är seriösa? Attitydfrågor. Det kan vara bristande överensstämmelse mellan hur man svarar i enkäten och hur man beter sig i verkliga livet. Hur kommer man åt detta? Hur mäter man subjektiva upplevelser? b) Datainsamling Datainsamling med användande av Internet. Etik och Internet. Datorstöd vid telefonintervjuer. Hur standardiserade skall intervjuerna vara? Hur får man de svarande att läsa informationen innan de svarar? c) Bortfall Hur skall man göra för att öka svarsfrekvensen? Hur skall man göra när man fått stort bortfall, t.ex. 50%? Vad finns det för orsaker till bortfall? Hur gör man en bra bortfallsanalys? d) Analys av insamlade data Hur analyserar man ordinaldata? Vill veta mer om viktning av data. Vill veta mer om konstruktion av index i olika sammanhang. Hur kan man gruppera levnadsbanor i longitudinella studier? Hur kan man operationalisera separationsprocesser? Kan man använda fokusgrupper för att tränga djupare in i frågorna? Hur bedömer man samband vid stratifierade data? Hur kommer man åt orsak-verkan, inte bara samvariation? Vill veta mer om nya sätt att analysera och presentera data, t.ex. genom oddskvoter. Hur analyserar man data om subjektiva upplevelser? Vill veta mer om användning av programmet SUDAAN. Finns det alternativ? 3

e) Övrigt Vill veta mer om urvalsdesigner. Hur lägger man upp longitudinella studier, med eller utan latenta variabler. Bristande kontakt mellan statistik och andra ämnen. Olika syn på metodfrågorna. Diskussion föreslås. Vill ha kurser om grunderna i lämplig statistik för att utföra surveys. Intresserad av metoder för statusundersökningar i IT-företag. Vill ha enkla introduktionskurser av olika metoder. Vill ha workshops om hur man genomför undersökningar via nyhetsgrupper på internet. 4

Bilaga A: Utsändningslista (Antal svar från varje institution redovisas med motsvarande antal stjärnor) Resultatet med antal stjärnor redovisas inte här. Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Psykologiska institutionen Institutionen för samhällsmedicin SOM-institutet Statsvetenskapliga institutionen Handelshögskolan i Stockholm Karlstads universitet Institutionen för ekonomi Institutionen för samhällsvetenskap Institutionen för utbildningsvetenskap Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för medicinsk epidemiologi Institutet för miljömedicin Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap Ekonomiska institutionen Institutionen för TEMA Lunds universitet Institutionen för psykologi Samhällsmedicinska institutionen Statsvetenskapliga institutionen 5

Stockholms universitet Institutionen för internationell pedagogik Centrum för invandringsforskning Kriminologiska institutionen Kulturgeografiska institutionen Psykologiska institutionen Institutet för social forskning Statsvetenskapliga institutionen Södertörns högskola Arbetslivsprojektet Baltic and East European Graduate Shool Kulturgeografi Social Change and Democracy in the Baltic Sea Region Social utveckling och folkhälsa i Östeuropa Statsvetenskap Umeå universitet Institutionen för företagsekonomi Psykologiska institutionen Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Uppsala universitet Forum för forskning om arbetsliv och arbetsmarknad Institutet för bostads- och urbanforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Institutionen för psykologi Statsvetenskapliga institutionen Växjö universitet Ekonomihögskolan Institutionen för pedagogik Institutionen för samhällsvetenskap 6

Örebro universitet Institutionen för ekonomi, statistik och informatik Institutionen för samhällsvetenskap Dessutom har svar kommit in från följande institutioner som inte fanns på utsändningslistan: Chalmers och Göteborgs universitet Matematiska institutionen Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Stockholms universitet Institutionen för data- och systemvetenskap 7

Bilaga B: Lista över samtliga svarande (t.o.m. 2002-09-15) Namnen redovisas inte här. 8