Enköpings kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Enköpings kommun
2 (6) Tillsyn i Enköpings kommun har genomfört tillsyn av Enköpings kommun under hösten 2015 och våren 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Det finns inga resultat avseende måluppfyllelsen i förskolan i Skolverkets databas SIRIS. Enköpings kommun har inte på huvudmannanivå redovisat någon dokumenterad måluppfyllelse för förskolan i kommunen. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan 2. Utveckling av utbildningen i förskolan Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Anmärkning Senaste datum för redovisning I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn av förskolan i Enköpings kommun visar att kommunen, i egenskap av huvudman, brister i dokumentationen av kvalitetsarbetet. För förskolan finns få resultat dokumenterade på huvudmannanivå och det saknas i stort sett dokumenterad analys av bakomliggande orsaker till de få resultat som redovisas. I och med att kommunen inte dokumenterar kvalitetsarbetet på huvudmannanivå finns risk för att huvudmannen inte vidtar relevanta utvecklingsåtgärder.
Beskt 3 (6) s beslut Anmärkning tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Enköpings kommun en anmärkning. Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist konstaterar att Enköpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen)
4 (6) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Dokumentera uppföljning och analys av resultaten på huvudmannanivå. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. s utredning Av den dokumentation som tagit del av och intervjuer som genomförts med verksamhetschef för förskola, förskolechefer och nämnd framgår att nämnden för att styra verksamheten inom förskolan, liksom för de olika skolformerna, använder sig av så kallade nämndplaner. I december beslutas nämndplanen för respektive nämnd, bland annat med mål för kommande år för de olika skolformerna som respektive nämnd är ansvarig för. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå bygger bland annat på de uppgifter som kommer fram i förskolornas kvalitetsarbete. Varje förskola gör varje år en skriftlig kvalitetsredovisning, med resultat och analys, som senast den 1 oktober ska lämnas till förvaltningen. Kommunens uppföljning för föregående kalenderår ska vara upprättade senast den 1 februari i samband med bokslut för föregående år. Redovisningen för Skolnämnden omfattar bland annat förskola. Skolnämndens redovisning i årsredovisningen ska innehålla en redogörelse för resultat och hur de har följts upp inom förskolan. Den ska vidare innehålla en analys av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelse och vilka åtgärder som ska genomföras på kort och lång sikt för att de nationella målen ska kunna uppfyllas.
5(6) Av de intervjuer som genomförts med förskolechefer, förvaltningstjärtstemän och nämnd framgår att nämnden får information från förskolorna kring kvarnen i verksamheten, både skriftligt till exempel via förskolornas kvalitetsredovisningar och muntligt. Politikerna i nämnden har regelbundna möten med förvaltning och förskolecheferna kring verksamheten. Politikerna beskriver i intervjun med även åtgärder som nämnden vidtagit inom förskolans område med anledning av resultat och analyser de fått från förskolor och förvaltning. Nämnden uppger dock att dokumentationen av kvalitetsarbetet kan förbättras på huvudmannanivå. Verksamhetschefen för förskolan uppger i intervjun med att nämnden på olika sätt får rapporter kring kvalitén inom förskolan, båda muntliga och skriftliga rapporter. Tidigare år, till och med år 2014, har nämnden enligt verksamhetschefen fått en verksamhetsberättelse där resultat framkommer. För år 2015 kommer nämnden få en muntlig redovisning av resultaten enligt verksamhetschefen. I den aktuella dokumentation som fått ta del av på huvudmannanivå; bland annat nämndplan, delårsbokslut, årsredovisning och nämndernas slutmål till årsredovisningen, framgår mål för förskolan, några resultat samt flera vidtagna och planerade åtgärder för utveckling. Det saknas dock till stor del en redovisning av resultat för förskolan på huvudmannanivå. Snarare presenteras olika vidtagna aktiviteter/åtgärder som genomförts under det gånga året. Det saknas även i stort sett helt dokumenterad analys av de resultat och åtgärder som redovisas, trots att dokumentationen ska innehålla detta enligt kommunens egen beskrivning. Bedömning bedömer att dokumentationen av kvalitetsarbetet på huvudmannanivå behöver utvecklas. Huvudmannen följer upp och analyserar förskolornas verksamhet muntligt och vidtar åtgärder för utveckling. Det finns dock få resultat redovisade skriftligt på huvudmannanivå, snarare redovisas genomförda åtgärder. Det saknas vidare dokumenterad analys av de samlade resultaten för förskolan på huvudmannanivå. Att dokumentera kvalitetsarbetet även på huvudmannanivå är en viktig del för att kunna säkerställa att utbildningen genomförs i enlighet med de nationella målen och för att kunna fatta beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Motivering till anmärkning som ingripande Enköpings kommun uppfyller inte de dokumentationskrav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Eftersom utredningen visar att förskolorna redovisar resultat och analys skriftligt och nämnden följer upp och
6 (6) analyserar förskolans kvalitet i kommunen muntligt och vidtar åtgärder för utveckling på huvudmannanivå bedöms dokumentationsbristen som mindre allvarlig. Med anledning av detta tilldelas Enköpings kommun en anmärkning. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskolee nheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. På s vägnar Mårten P ersson Beslutsf. ttare Mats Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Enköpings kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymrtasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Imun ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilag Bilaga 2: Fakta om Enköpings kommun I Enköpings kommun finns det 24 kommunala förskolor som leds av 11 förskolechefer. Det finns vidare en mobil förskoleavdelning samt annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg (tolv dagbarnvårdare), två öppna förskolor, en helg- och nattöppen verksamhet, en förskolebuss, en finsktalande förskoleavdelning samt en introduktionsförskoleavdelning. Vid tiden för tillsynen finns drygt 1 500 barn i den kommunala förskolan. Dessutom finns det femton fristående förskolor i kommunen. Ansvarig nämnd för förskolan är skolnämnden som även ansvarar för förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola. Utbildningsnämnden har ansvar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. Nämnderna har sedan 1 januari 2016 en gemensam förvaltning benämnd utbildningsförvaltningen. Chef för förvaltningen är förvaltningschefen som i sin tur är chef för verksamhetschefen för förskola. Verksamhetschefen förskola är förskolechefemas närmaste chef.