Jag älskar regler men jag vill inte ha fler!

Elsäkerhetsverkets nyhetsbrev Ser nyhetsbrevet konstigt ut, klicka här. Avprenumerera Jag älskar regler men jag vill inte ha fler! Alla jurister vill väl ha fler regler? Med mer regler styr vi ju upp alla nya problem som dyker upp - och det blir så lätt för alla företag att veta vad som gäller, eller? Nja, så enkelt är det givetvis inte. Läs mer... El i gamla hus behöver förnyas Äldre elinstallationer i ditt hem kan vara en risk, inte bara på grund av slitage utan också för att ny teknik idag ställer andra krav. En av de stora utmaningarna för elsäkerheten i Sverige idag är att våra elinstallationer inte förnyas i den takt de borde. Läs mer...

Är din robotgräsklippare ett klipp? Bosse Nilsson i Karlstad införskaffade en robotgräsklippare i somras. Snart gjordes upptäckten att när hans robotgräsklippare var igång stannade grannens. Ett störningsproblem som tillverkarna inom branschen brottats med, men som de nu verkar ha hittat lösningen på. Läs mer... Positivt besked till Elsäkerhetsverket Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit en anslagshöjning till Elsäkerhetsverket som därmed kan förbereda genomförandet av behörighetsreform för elsäkerhet. Läs mer... ELsäkerhetsverket förbereder behörighetsreformen I förra numret av Aktuellt berättade vi om hur Elbehörighetsutredningens förslag påverkar dig och din verksamhet. Nu har regeringen gett Elsäkerhetsverket ökat anslag för att genomföra reformen och det är upp till Elsäkerhetsverket att ta fram de föreskrifter och den information som behövs. Läs mer... Carina gillar att hålla i spakarna Carina Hermansson från Kårsta är kanske landets snabbaste elinstallatör. Elinstallationer och rally har varit en lyckad kombination för henne senaste 25 åren. Att följa med pappa Karl-Åke på eljobb hörde till hennes spännande vardag redan som liten. Läs mer...

Elsäkerhetsverkets nyhetsbrev Aktuellt Informationsträff om nya direktiven för LVD, EMC & ATEX Elsäkerhetsverket informerar om vad du som aktör (tillverkare, importör eller återförsäljare) behöver veta om de nya lagkraven, vad som händer för stunden och hur detta kan påverka dig och din verksamhet. Läs mer... Viktigt när du byter spis! Elsäkerhetsverket har uppmärksammat ett problem som kan uppstå då man byter ut en äldre spis som är ansluten med stickpropp i ett så kallat Perilex uttag, mot en ny. Läs mer... Behöver du presentationsmaterial om elolyckor? I samband med att Elsäkerhetsverket publicerade sin rapport Elolyckor 2014 har ett presentationsmaterial i formatet Powerpoint tagits fram. Du som behöver informera om elolyckor kan ladda hem materialet från vår webbplats. Läs mer... ELSÄKERHETSVERKET, Box 4, 681 21 Kristinehamn, 0550-851 00, http://tr.anpdm.com/track? t=c&mid=15450604&uid=841908599&&&http%3a%2f%2fwww.elsakerhetsverket.se, E-post: registrator@elsakerhetsverket.se, Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev Aktuellt, klicka här.

JAG ÄLSKAR REGLER MEN JAG VILL INTE HA FLER! Alla jurister vill väl ha fler regler? Nja, så enkelt är det givetvis inte. Det är klart att det är en fantastiskt rolig utmaning att arbeta fram de regler som behövs för att lösa ett givet problem samtidigt som man måste ta hänsyn till alla effekter som reglerna får för individer, företag och andra organisationer. Och, reglerna ska dessutom vara begripliga för de som berörs av regeln. Jättesvårt, och jättekul. Med mer regler styr vi ju också upp alla nya problem som dyker upp - och det blir ju så lätt för alla företag att veta vad som gäller, eller? Effektiva regler Tänk om det skulle finnas en regel som säger att den som inte spänningsprovar innan ett arbete påbörjas ska betala en summa i böter. Det är ju en jättebra regel eftersom den skulle minska antalet elolyckor rejält. Om det bara vore så att regeln i sig faktiskt leder till att alla börjar spänningsprova innan de sätter igång... Nu vet vi att så enkelt är det inte. Man måste arbeta med regelns genomslag, som det så fint heter. Att arbeta med regelns genomslag innebär att man med olika insatser ser till att berörda beter sig som regeln säger. Vi måste alla acceptera att en regel som inte alls får genomslag är meningslös. Frågan är om vi ibland till och med kan hoppa över regelarbetet och gå direkt på vad vi vill att alla ska göra?

Vad jurister jobbar med egentligen Det är alltså en missuppfattning att jurister jobbar med regler. Jurister jobbar med beteenden. Juridik handlar just om hur man kan få olika personer att agera (eller inte agera) på ett visst sätt i en given situation. Och det är inte säkert att det är regler som är det bästa verktyget för att skapa ett visst beteende. Regler är ju också ett komplext verktyg att hantera. Det tar först och främst tid att ändra i regler. Dessutom finns det omfattande begränsningar i vad riksdag, regering och myndigheter alls får bestämma över. Vi skulle kunna ägna ett helt nummer av Aktuellt åt den viktiga proportionalitetsprincipen som ska se till att myndigheter inte ingriper i större omfattning än vad som faktiskt är motiverat. Och, inte minst, regler begränsas alltid av vad som är möjligt att uttrycka i skrift, på ett begripligt sätt. Vid regelgivning är det dessutom en enorm utmaning att utforma reglerna på ett sätt så att det skapar önskvärda beteenden alltifrån en koncern med tusentals anställda till ensamföretagaren - utan att förutsättningarna för företagen snedvrids. Vad kan vi göra istället? På Elsäkerhetsverket beslutar vi inte om nya regler om vi vet att vi kan uppnå samma effekter genom stöd, information eller annan service. Det kan handla om att ta fram utbildningsmaterial, handböcker, appar, broschyrer, genomföra föreläsningsserier eller andra aktiviteter. Oavsett vilket verktyg som används är målet detsamma vi ska verka för en trygg och störningsfri el. Under 2015 har vi till exempel startat upp ett projekt för att ta reda på vad vi behöver göra för att öka förnyelsetakten i bostäder. Visste du att kravet på jordfelsbrytare bara gäller en mindre del av våra bostäder? Hur många andra skäl (än att uppfylla regelverket) finns det inte att installera en jordfelsbrytare? Dessa skäl måste vi alla lyfta fram. Vi har också startat upp arbetet med en löpande dialog med representanter för de som berörs av behörighetsreformen, läs mer i detta nummer av Aktuellt. Det är bara ett exempel på hur vi tillsammans kan utveckla de verktyg som ökar elsäkerheten, utan att för den delen öka regelmängden.

Det tycker jag verkar bra för framtiden, som flickan i reklamen sa... Kim Reenaas Verksjurist, Elsäkerhetsverket P.S. Vill du prata om Elsäkerhetsverkets regelverk vet du vem du ska ringa vi älskar att berätta om de regler vi faktiskt har. Foto: Maria Obed

EL I GAMLA HUS BEHÖVER FÖRNYAS Äldre elinstallationer i ditt hem kan vara en risk, inte bara på grund av slitage utan också för att ny teknik idag ställer andra krav. En av de stora utmaningarna för elsäkerheten i Sverige idag är att våra elinstallationer inte förnyas i den takt de borde. Elsäkerhetsverket har nu startat ett projekt för att ta fram en strategi för att hantera behovet av förnyad el i äldre bostäder. Ju äldre en elanläggning är desto oftare bör du se över dina elinstallationer, för det är du som är husägare som är ansvarig för att de är säkra. Vi vill uppmana speciellt dig som funderar på att köpa hus att tänka på det här med elinstallationernas ålder och skick. En elbesiktning innan du skriver på köpekontraktet är ingen dum idé, säger Magnus Karlsson inspektör vid Elsäkerhetsverket. Vid husköp idag är det mycket få som väljer att göra en elbesiktning, trots att det är en relativt billig livförsäkring. Varje år brinner cirka 1 000 svenska hem på grund av elfel enligt Elektriska Nämnden.

Inom förstudien kommer vi att titta på om det finns ett samband mellan en ökad elanvändning och brister i äldre elanläggningar. Exempelvis gamla elledningar, centraler, vägguttag, strömbrytare och kopplingsdosor, säger Magnus Karlsson. Miljonprogrammets bostäder behöver renoveras Mellan 1965-1974 byggdes en miljon bostäder i Sverige och nu har regeringen fått upp ögonen för renoveringsbehovet av dessa. Totalt finns det idag cirka 4,5 miljoner bostäder i Sverige varav 8,5 procent byggdes efter år 1994. Det här är gäller ju inte enbart el, utan också områden som VVS och allt som har med boendemiljö att göra, men vi är ju förstås inriktade på elsäkerheten. Först kommer vi inom projektet att göra en kartläggning över hur det ser ut i landet, säger Magnus Karlsson. Projektet är en förstudie i vilket första fasen blir en omvärldsanalys. I den kommer även utredningar som gjorts utanför Elsäkerhetsverket och som kan tillföra projektet värdefull kunskap att granskas. Resultatet ska ge en lägesbild om det finns ett utökat behov av åtgärder i form av bland annat regelgivning, information och andra stödinsatser eller särskilt inriktade tillsynsprojekt. Projektet förväntas vara klart innan årets slut. Text: Sandra Hjelm Bild: Mostphotos/Elsäkerhetsverket KONTAKT Magnus Karlsson Elinspektör Telefon: 010-168 05 34 E-mail: magnus.karlsson@elsakerhetsverket.se

ÄR DIN ROBOTGRÄS- KLIPPARE ETT KLIPP? Bosse Nilsson i Karlstad införskaffade i somras, som så många andra, en robotgräsklippare. Snart gjordes upptäckten att när hans robotgräsklippare var igång stannade grannens. Ett problem som tillverkarna inom branschen brottats med, då många av robotgräsklipparna går på samma frekvens. Patrik Jägenstedt vid Husqvarna menar att man inom branschen nu har kommit till en lösning för att slippa störningar. Att robotgräsklippare stör ut varandra är inte det enda problemet även om det är det vanligaste. Det kan också hända att internet slutar fungera om det går via ADSL, eller att hörslingor i exempelvis kyrkor kan störas av ett bakgrundsbrus. Henrik Svensson vid Polarpumpen AB, som arbetat länge i branschen och är återförsäljare av flera olika märken av robotgräsklippare, menar att problemen med störningar på ADSL-abonnemang för internet i vissa fall kan vara svåra att lösa. Jag pratade med en man nu i somras som menade att han var näst intill hatad i sitt kvarter. Så fort han slog på sin robotgräsklippare dök internet för åtta av hans grannar, säger Henrik Svensson.

Vid Husqvarna har det tagits emot ett fåtal rapporter som rör ADSL-problem menar Patrik Jägenstedt som är utvecklingsansvarig för robotgräsklippare, och i de fallen har problemen var relativt lätta att lösa, bland annat genom att flytta slingan om den legat parallellt med telefonkabeln. Henrik Olsson vid Elsäkerhetsverket tror att anledningen till de störningar som ibland kan uppstå i samband med robotgräsklippare kan variera stort. Bland annat på tillverkare och vilken teknik som används, men att felrapporter skiljer sig åt skulle också kunna bero på bristande kunskap om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Med EMC menas egentligen hur väl elektriska apparater fungerar med varandra, att de är kompatibla helt enkelt. Detta är kanske inte det första man tänker på när det är störningar i internetkopplingen eller då hörslingan störs av ett brus, säger Henrik Olsson. Samarbete inom branschen Störningar kan alltså uppstå även om robotgräsklippare som finns på marknaden idag uppfyller de EMC-krav som finns. Orsaken kan vara att robotgräsklipparna ligger för nära varandra i frekvens eller att de kräver större avstånd mellan slingorna vilket innebär att två grannar kan få problem. Men detta har branschen nu själva en lösning på genom att i branschföreningen European Garden Machinery Industry Federation (EGMF) komma överens om vilka frekvenser som ska användas av olika tillverkare. Målsättningen med det här samarbetet är att två installationer ska fungera ner till en meter ifrån varandra, säger Patrik Jägenstedt. Tekniken bakom Om robotgräsklipparen är byggd på rätt sätt och fungerar som den ska så stör den inte vanlig elektrisk utrustning eller radio i ett hem. Den frekvens som används är så låg, under 100 khz, vilket innebär att övertoner kan leda till att radioamatörer som använder kortvågsradio kan störas. Vissa modeller kompletteras av en GPSfunktion, men att endast använda GPS är inte möjligt idag då felmarginalen är för stor, de flesta robotgräsklippare idag klipper med någon centimeters felmarginal. Signalerna för en robotgräsklippare är i huvudsak digitala idag, men det har hänt

att man fått gå över till analoga signaler, exempelvis då elstängsel visat sig kunna störa. Grannsämjan sätts på prov När en störning av något slag upptäcks och en seriös tillverkare eller återförsäljare får reda på detta så blir problemet löst i de flesta fall. Vanligast är att det är en grannes robotgräsklippare som stör eller blir störd. Frekvensen kan då ibland ställas om, eller så kanske slingan kan flyttas en bit för att inte störa. Det var min son som kom på att vi kunde använda en timer, så nu klipper vi på tisdagar, torsdagar och lördagar och grannen på de övriga dagarna. Den här lösningen funkar jättefint för oss, men vi får väl se hur det blir om fler i kvarteret köper robotgräsklippare framöver, säger Bosse Nilsson. En del robotgräsklippare har en funktion som innebär att de inte skickar ut signaler under tiden de laddas, om inte den funktionen finns kan en timer användas. Robotgräsklippare som är tillverkade 2015 och senare behöver inte schemalägga sina klipptider om begränsningsslingorna ligger en meter eller mer ifrån varandra, säger Patrik Jägenstedt. Att branschen själva tagit initiativ till en överenskommelse är positivt, att få en fungerande produkt ligger i såväl köparnas som tillverkarnas intresse. Elsäkerhetsverket undersöker Nu i sommar har Elsäkerhetsverket köpt in fyra olika modeller av robotgräsklippare för att testa om de stör annan elektrisk utrustning. Henrik Olsson är inspektör vid Elsäkerhetsverket och kan redan rapportera om störningar vid de första provningarna, men hur starka de är testas nu i ett oberoende testinstitut. Bland annat har signaler upptäckts som inte behövs för klippfunktion, vilket är en ren konstruktionsmiss.

Jag vill trycka på att om du köper en robotgräsklippare så ska du läsa manualen noga innan du börjar använda den. I de flesta fall står det i manualen att det finns en störningsrisk inom sex till åtta meter, det vill säga att du inte kan placera slingan närmre en annan slinga än så utan risk för störningar, säger Martin Gustafsson inspektör vid Elsäkerhetsverket. De robotgräsklippare som köpts in för test är tillverkade av Meec, Husqvarna, Gardena och Worx Landroid. När testerna är klara i början på oktober kommer resultaten att publiceras på www.elsakerhetsverket.se. Marknadskontroll EMC eller elektromagnetisk kompatibilitet som förkortningen står för handlar om hur väl olika elektriska apparater fungerar tillsammans. De flesta elektriska apparater som används i hemmen idag fungerar väl tillsammans, det vill säga att du kan ha mat i ugnen, titta på TV och låta tvättmaskinen gå samtidigt utan problem. Det finns EU-standarder som reglerar detta och regler som tillverkare måste följa. Det Elsäkerhetsverket gör är att genom stickprov på marknaden köpa in ett antal produkter för test varje år. Detta kallas för marknadskontroll och varje år köper Elsäkerhetsverket in cirka 350 produkter varav 50 är EMC-relaterade. Vill du läsa mer om försäljningsförbud och se vilka produkter det gäller kan du gå in på www.elsakerhetsverket.se. Text: Sandra Hjelm Foto: Mostphotos/Elsäkerhetsverket

POSITIVT BESKED TILL ELSÄKERHETSVERKET Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit en anslagshöjning till Elsäkerhetsverket som därmed kan förbereda genomförandet av behörighetsreform för elsäkerhet. Förslaget bäddar för att elbehörighetssystemet kan reformeras i linje med vad Elbehörighetsutredningen föreslog i januari 2015. Förslaget innebär att det blir enklare för konsumenter som ska beställa elinstallationer och det ställs tydligare krav på företagens kontrollsystem. Förslaget finansieras med en höjd elsäkerhetsavgift från årsskiftet 2015/2016. Flerårig anslagshöjning I budgetpropositionen föreslås att förvaltningsanslaget till Elsäkerhetsverket höjs med 6 miljoner kronor år 2016 jämfört med tidigare planering. De kommande årens tillskott är 5 miljoner kronor för år 2017, 3 miljoner kronor för år 2018 och 2 miljoner kronor för 2019. Samtidigt pågår ett arbete i regeringskansliet med en proposition med lagförslag som grundar sig på Elbehörighetsutredningens förslag som har remissbehandlats under våren. Vi är väldigt glada för beskedet att regeringen föreslår att ekonomiska resurser ska avsättas för detta viktiga arbete. Vi har länge tryckt på behovet av ett reformerat system som gör det enklare för både företag och konsumenter. Eftersom elsäkerhet är så viktig måste det finnas tydliga regler för vem som ska få göra elinstallationer. Det nuvarande systemet skapades för nästan 100 år sedan och måste omformas till dagens verklighet, säger Elisabet Falemo generaldirektör vid Elsäkerhetsverket.

Elsäkerhetsverket kan nu på allvar förbereda nya rutiner för registrering av företag och uppbyggnad av ett nytt register, samt utveckla myndighetens tillsynsmetoder. Det kommer också att krävas stora informationsinsatser, framförallt till de företag som utför elinstallationer men även till konsumenter och andra anläggningsinnehavare. Ökade arbetstillfällen Planeringen av arbetet kan nu påbörjas på allvar. Elsäkerhetsverket kommer att behöva nyanställa flera personer för att klara av arbetet under de år reformen förbereds och genomförs, främst till huvudkontoret i Kristinehamn. Den slutliga utformningen av behörighetsreglerna avgörs först när riksdagen har behandlat frågan och beslutat om när nya regler kan träda i kraft. Följ arbetet med reformen på Elsäkerhetsverkets webbplats www.elsakerhetsverket.se Text: Cia Edlund Bild: Maria Obed

ELSÄKERHETSVERKET FÖRBEREDER BE- HÖRIGHETSREFORMEN I förra numret av Aktuellt berättade vi om hur Elbehörighetsutredningens förslag påverkar dig och din verksamhet. Nu har regeringen gett Elsäkerhetsverket ökat anslag för att genomföra reformen. Nu är det upp till Elsäkerhetsverket att ta fram de föreskrifter och den information som behövs. Elsäkerhetsverkets fortsatta arbete Det förslag som Elbehörighetsutredningen lämnade har genomgått remissbehandling och regeringen har berett förslaget. Elsäkerhetsverket ska bland annat arbeta med följande frågor: Vad ska vara behörighetskrävande? Behöver vi fler eller färre behörighetstyper? Hur ska företag anmäla sin verksamhet? Vilka informationsinsatser behöver branschaktiva, företag som utför elinstallationer, konsumenter med flera? Elsäkerhetsverket har bjudit in till en referensgrupp

I det förberedande arbetet, som kommer innebära såväl föreskriftsförändringar som arbete med utveckling av stöd och annan information, kommer vi använda oss av en särskild referensgrupp. Genom att skapa en referensgrupp kan de målgrupper som berörs av reglerna, direkt och indirekt, få insyn i Elsäkerhetsverkets arbete och lämna synpunkter så tidigt som möjligt i processen. På detta sätt kan vi tillsammans arbeta fram ändamålsenliga regelverk och informationsinsatser, säger Kim Reenaas verkjurist vid Elsäkerhetsverket. Inbjudna organisationer Vi har bjudit in ett urval av berörda branschorganisationer, myndigheter och andra organisationer. Några av dessa är SEF, EIO, Svensk energi, SSG, FIE, Villaägarnas riksförbund, Fastighetsägarna, Tillväxtverket, Fastighetsmäklarinspektionen, Svensk försäkring, Teknikföretagen, Företagarna, SVEP, GVK och VVS-företagen. Om ni har frågor om Elsäkerhetsverkets arbete med elbehörighetsreformen är ni välkomna att kontakta oss. Kontaktuppgifter finns längre ner på sidan. Text: Malin Nergård Bild: Mostphotos

CARINA GILLAR ATT HÅLLA I SPAKARNA Carina Hermansson från Kårsta är kanske landets snabbaste elinstallatör. Elinstallationer och rally har varit en lyckad kombination för henne senaste 25 åren. Att följa med pappa Karl- Åke på eljobb hörde till hennes spännande vardag redan som liten. Familjen HEAB, Hermanssons Elektriska, blev tidigt en serviceinrättning att lita på när det gällde el och installationer. I snart femtio år har det lilla företaget servat Kårsta och norra delen av Vallentunas landsbygd. Mamma Inger Hermansson sköter bokföringen och Carina har god hjälp av sina medarbetare Conny Wiberg och Willy Johansson då eljobben ska göras. Jag är uppväxt med el och jour. Telefonen kan ringa alla tider på dygnet, berättar Carina. Vår relativt stabila kundkrets har haft oss nära och vi finns alltid tillgängliga. Det tror jag är en förklaring till att det gått bra för oss under alla år. Ett naturligt val Kårstaområdet är varierande med villor, hyresfastigheter och en hel del lantbruk. Uppdragen är växlande; el ska installeras i ladugårdar, hus ska byggas till och många renoverar och byter ut gammal el i sina fastigheter. El har blivit mer och mer en designfråga både inomhus och i utemiljön, bekräftar Carina.

Jag funderade på att välja Handel- och kontorsprogrammet på gymnasiet men inte särskilt länge. Det var El- och teleprogrammet som blev mitt val vilket var helt rätt. Att jobba med el är ett roligt och varierande arbete som inte är särskilt tungt - ingen dag är den andra lik och jag får lösa problem åt massor med trevliga människor, säger Carina. Pappa la grunden Mellan 1967 och 2004 var det pappa Karl-Åke som rattade företaget och Carina kunde ägna sig åt sin rallykarriär. Det blev tävlingar som Toyota Corolla Cup, Riksmästerskap för tjejer och SM Rally. Att vara kvinna inom rallyvärlden har varit tufft. Hon har mött avundsjuka och misstänksamhet men också en massa positivt och människor som stöttat. Det kräver mycket energi att ragga sponsorer, förbereda sig för tävlingar och samtidigt prestera på topp tillsammans med kartläsare och mekaniker. 2003 var det bästa året. Då vann vi riksmästerskapet för tjejer och tog en fjärde plats i vår grupp i SM. I Toyota Corolla Cup, 99-01, har vi både vunnit, och hamnat på tredje och femte plats, säger Carina. En av få kvinnliga elinstallatörer En drastisk vändning i livet kom strax efter då pappa Karl-Åke gick bort. Då gick luften ur henne och hon ställde rallyåkandet åt sidan. Det blev ett stort hål i mitt liv, säger Carina. Det var inte bara en pappa jag miste utan även en arbetskamrat och väldigt god kompis. Han var vid min sida inte minst när jag körde rally och han var min läromästare på jobbet. Jag slutade med rally och bestämde mig för att ta min elbehörighet för att kunna driva företaget vidare. Dubbelt så duktig som kvinna Några tuffa år följde för Carina och familjen. Men styrkan och modet att inte ge upp har funnits hela tiden och idag är Carina en av Sveriges få kvinnliga elinstallatörer. Av landets drygt 40 000 registrerade elinstallatörer är endast 0,4

procent kvinnor. Kollegorna Willy och Conny har varit hennes vapendragare och stöttat. Som tjej möttes jag i början ganska ofta av ignorans både ute hos kund och i branschen. Folk vände sig inte till mig med automatik utan pratade hellre med någon av mina manliga arbetskamrater. Nu har det blivit bättre. Du måste som kvinna i elbranschen överbevisa att du duger i ditt jobb. Det är hela tiden upp till bevis som gäller. Det finns fördomar och en slags tveksamhet inför att kvinnor kan handskas med el. Jag förstår att en del kvinnor tröttnar och lämnar yrket, säger Carina. För mycket hemmafixande Carina har sett mycket genom åren och reflekterar över att det man lär sig i elutbildningen är en bra bit ifrån det man sedan möts av som elektriker. Hon tycker att utbildningen fokuserar lite för mycket på styrning av el och energieffektivisering och för lite på grundläran inom el. Men det största problemet för elsäkerheten idag tycker jag är alla som säljer elmateriel utan att informera om att det ska installeras av en installatör eller elektriker. Det är rätt vansinnigt att vem som helst kan sälja vad som helst utan att ha någon kunskap om vad som gäller. Det gynnar fusk och okunskap inom branschen, säger Carina. Kollegorna Willy och Conny går snart i pension men Carina tänker köra vidare med Hermanssons Elektriska. Hon fick en liten nytändning för rally 2013, men idag jagar hon inte längre förstaplaceringar på rallybanan. Nu är det älg och vildsvin i skogen som gäller. Fyra snabba: Sommar eller vinter? Kött eller fisk? Rallybil eller firmabil? Popmusik eller klassiskt? Vinter Fisk Rallybil Pop Text: Cia Edlund Foto: Carina Hermansson

INFORMATIONSTRÄFF OM GENOMFÖRANDET AV DE NYA DIREKTIVEN OM LVD, EMC OCH ATEX Elsäkerhetsverket bjuder in till en informationsträff i Stockholm om genomförandet av de nya direktiven som rör LVD, EMC och ATEX. Du kommer att få information om vad du som aktör (tillverkare, importör eller återförsäljare) behöver veta om de nya lagkraven, vad som händer för stunden och hur detta kan påverka dig och din verksamhet. Elbranschen påverkas Bakgrunden till att vi bjuder in till möte är att vi vill att branschen ska vara med i loopen. Det här påverkar dem direkt. Under dagen kommer vi framför allt att berätta om skillnaderna mellan de gamla och de nya direktiven. Vi hoppas också att många tar chansen och ställer frågor kring direktiven, säger Martin Gustafsson, inspektör marknadskontroll hos Elsäkerhetsverket. Mer information Informationsträffen äger rum den 22 oktober, är kostnadsfri och lunch ingår. På anmälningssidan finns ytterligare information för den som är intresserad. Text: Sandra Hjelm/Malin Nergård Foto: Maria Obed

VIKTIGT NÄR DU BYTER SPIS! Elsäkerhetsverket har uppmärksammat ett problem som kan uppstå då man byter ut en äldre spis som är ansluten med stickpropp i ett så kallat Perilex uttag, mot en ny. För vissa äldre spisar som var kopplade för huvudspänning 3 fas 400V, behövdes inte anläggningens neutralledare för spisens funktion. Det innebär att det förekommer installationer där neutralledaren saknas i spisuttaget. Nya spisar behöver en neutralledare i sitt uttag. Finns inte det så riskerar man att spisen förstörs. Spänningen kan bli upp till 400V istället för som avsetts 230V. Därför vill Elsäkerhetsverket uppmana alla som tänker byta ut sin spis att låta kontrollera spisuttaget innan den nya spisen ansluts. Text: Cia Edlund Bild: Mostphotos

BEHÖVER DU PRESENTATIONS- MATERIAL OM ELOLYCKOR? I samband med att Elsäkerhetsverket publicerade sin rapport Elolyckor 2014 har ett presentationsmaterial i formatet Powerpoint tagits fram. Du som behöver informera om elolyckor kan ladda hem materialet från vår webbplats. Du hittar powerpointen på vår sida Presentationsmaterial och rapporten Elolyckor 2014 i vår Publikationsshop. Text: Cia Edlund Bild: Mostphotos