Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet
Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter... 15 6. Hur upphovsrätten skyddar ett verk... 18 7. Vem skyddar upphovsrätten?... 19 8. Hur uppkommer skyddet och hur länge gäller det?... 23 9. Upphovsrätt och allmänna handlingar... 25 10. Viktiga undantag i upphovsmannens rättigheter... 28 11. Digital upphovsrätt... 37 12. Vissa slags alster och deras skydd... 38 13. Intrång i upphovsrätten... 41 14. Sanktioner... 44 15. Upphovsrätt i förhållande till andra lagar... 52 16. Sammanfattning vad man får respektive inte får göra... 53
2. INTERNET Internet är inte ett laglöst land utan det finns många lagar och regler som berör aktiviteter på nätet. De senaste tio åren har aktiviteten på nätet ökat explosionsartat och därmed även ett behov av förståelsen för de regler som finns. Internet skapades någon gång i slutet av 1960-talet och användes först i princip bara av några få för bland annat filöverföring och elektronisk post. De senaste tio åren har antalet användare stadigt ökat i snabb takt. Internet är en verkligt internationell samling digitala nätverk som på olika sätt är knutna till varandra. Internet erbjuder dess användare ett antal olika tjänster såsom att skicka e-post, publicera material och att inhämta nästan obegränsade mängder med information. För den vanlige användaren av Internet är upphovsrätt inte det första som han eller hon tänker på när de använder Internets tjänster. Den kultur som har skapats på Internet sedan dess uppkomst bygger till stor del på frihet till information och på tanken att det som finns på Internet är gratis. Som vi kommer att få se så stämmer inte riktigt detta, utan vissa aktiviteter som utförs i större eller mindre omfattning på Internet är olagliga. Att det i vissa fall inte finns lagstiftning som precis reglerar något som människor sysslar med på Internet betyder inte att Internet är ett laglöst land. För vissa företeelser på Internet finns det ny lagstiftning som enbart är tänkt att reglera just den företeelsen. Men som vi kommer att se, är den större delen av regleringen på området en anpassning av Upphovsrättslagen (URL) och andra regler till en ny företeelse i form av Internet och den aktivitet som finns på nätet. 8
3. UPPHOVSRÄTT OCH SKYDD A. Upphovsrättens historia Ursprungligen fanns det ett system som gav boktryckare och förläggare privilegier och systemet skapades när boktryckarkonsten började användas under 1400-talet. Det första riktiga systemet för upphovsrätt skapades i republiken Venedig år 1469, men allt eftersom fick till exempel författare och kompositörer en egen personlig rätt till sina verk som innebar att alstren var deras egendom. 1 Det finns i princip två upphovsrättssystem, den kontinentaleuropeiska modellen och det anglosaxiska systemet. Skillnaden är att i det kontinentala systemet har ideella rättigheter en starkare ställning, medan i det anglosaxiska systemet är upphovsrätt mer ett kommersiellt privilegium. När det gäller hur upphovsrätt rent praktiskt ska tillämpas är skillnaderna inte så stora och oftast kommer man till samma resultat. Anledningen till skillnaderna är att enligt det anglosaxiska systemet var upphovsrätten tänkt att skydda exempelvis en förläggare ekonomiskt och upphovsmannen hade rätt att bestämma över tryckning. I det kontinentala Europa är och var grunden i upphovsrätten att upphovsmannen har en individuell rätt att bestämma hur hans eller hennes verk får utnyttjas. Kärnan är alltså att upphovsrätt är en mänsklig rättighet grundad i individen och det förklarar att det finns vissa skillnader mot att se upphovsrätten som något kommersiellt. Vår svenska upphovsrättslag är från år 1960, men den har genomgått många revideringar och särskilt en stor revidering år 2005. Det finns även ett antal konventioner och fördrag som påverkar upphovsrätten i Sverige. Varifrån kommer upphovsrätten från början? Vad är och innebär upphovsrätt och vilka är de grundläggande dragen? Det ska vi gå igenom i detta kapitel. B. Vad är upphovsrätt? Det enklaste sättet att förklara upphovsrätt är att säga att upphovsrätt är ensamrätt. Upphovsrätt är de rättsregler som reglerar konstnärers, kompositörers, författares och andra upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras verk får användas. Till upphovsrättsområdet hör även närstående rättigheter som behandlas i avsnittet Grundläggande drag i upphovsrätten på sidan 103. Reglerna finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, även kallad Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) (URL). Lagstiftningen på detta område har under senare år ändrats kraftigt och detta beror till stor del på EG-direktiv och kanske främst direktiv 2001/29/EG (även kallat Infosoc-direktivet) som handlar om upphovsrätten i informationssamhället. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom att lagen har ändrats och gäller sedan 1 juli, 2005. 1. Copyright, Svensk och internationell upphovsrätt, Olsson, H, 7:e uppl. Norstedts juridik 2006, ISBN 91-39-01172-0, s 31. 9
C. Grundläggande drag i upphovsrätten Upphovsrättslagen har ett brett tillämpningsområde och det normala är att rättigheterna uppkommer automatiskt när verket skapas och att de varar i 70 år från det att upphovsmannen avlidit. Viktigt att tänka på är lagens tillämpningsområde som enligt 60 URL bland annat kräver att framställaren är svensk medborgare eller bor i Sverige eller att verket först givits ut i Sverige. Den här handboken förutsätter att URL är tillämplig av någon av grunderna och tar inte ställning till de särskilda problem med lagval som blir aktuella om förutsättningarna inte är uppfyllda. URL skyddar litterära och konstnärliga verk och med det avses framställningar i alla möjliga former som till exempel filmverk, datorprogram, databaser eller i vanlig skrift som en bok. För att ett alster ska klassas som ett verk krävs det att alstret kommit till som ett resultat av någons personliga och kreativa skapande. Det betyder att om en maskin målar en tavla så får den inte upphovsrätt. Däremot kan en tavla målad av en person som använt en maskin som hjälpmedel vara upphovsrättsligt skyddad. Rättigheterna består av den ekonomiska rätten och den ideella rätten. Båda dessa består i sig av två delar, den ekonomiska rätten innefattar rätt att framställa exemplar och rätt att göra ett verk tillgängligt för allmänheten, 2 URL. Om någon framför ett verk offentligt, visar det offentligt eller sprider det till allmänheten, har verket gjorts tillgängligt för allmänheten. I den ekonomiska rätten finns en rad inskränkningar såsom; privat bruk 12 URL, synskadade med flera 17 URL och citat 22 URL. Den ideella rätten har också den två beståndsdelar, 3 URL. Upphovsmannen har en rätt att i den omfattning och på det sätt god sed kräver bli angiven när någon framställer eller gör dennes verk tillgängligt för allmänheten. Upphovsmannen har också en rätt att motsätta sig både att verket ändras så att dennes litterära eller konstnärliga anseende kränks. Han eller hon kan också motsätta sig att verket görs tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i ett sådant sammanhang att hans eller hennes litterära eller konstnärliga anseende kränks. Lagstiftningen på upphovsrättens område tillämpas i första hand på svenska verk och prestationer, och det är dessa som den här boken koncentrerar sig på. Eftersom Internet är så internationellt tycker vi ändå att det är på sin plats att nämna någon konvention som kan tillämpas på verk utomlands. Bernkonventionen skyddar litterära och konstnärliga verk och Världskonventionen om upphovsrätt är också värd att nämna. Om en stat är ansluten till någon av det här två konventionerna så skyddar Sverige verk från deras stater enligt URL. 10
D. Internet och upphovsrättens ekonomiska betydelse Upphovsrätt är inte längre ett ämne som främst akademiker på universiteten är intresserade av. Utvecklingen på informationsteknikens område har medfört att upphovsrätten idag har stor betydelse för samhällsekonomin. En ganska stor del av BNP (Bruttonationalprodukten) kan kopplas samman med material som är upphovsrättsligt skyddat. Internet och en större grad av digitalisering har haft en stor betydelse för upphovsrätten. Nu går det att överföra, lagra och kopiera stora mängder material utan att kvaliteten försämras. Utvecklingen har gått fort framåt och därmed har upphovsrätten fått större ekonomisk betydelse. Förståelsen för institutet upphovsrätt och för den lag som framför allt reglerar upphovsrätt (URL) underlättas, om man förstår vilken ekonomisk betydelse som upphovsrätten har. Den största delen av allt material, och i synnerhet musikfiler, är utlagda på Internet utan att rättighetsinnehavaren har gett sitt samtycke. Det har resulterat i att rättighetsinnehavare har försökt och försöker skydda sitt material på andra sätt än genom lagens regler (exempelvis tekniska åtgärder som skyddar). Man ska inte tro att sådana skyddsåtgärder skulle kunna ersätta rättighetsinnehavarnas skydd enligt URL. Om någon kan bygga upp skyddsåtgärder kan i princip alltid någon annan bryta dem. Ett skyddssystem tar inte heller riktigt hänsyn till balansen mellan rättighetshavarens intressen och användarnas intressen, vilket lagens skydd försöker att göra. Det har funnits de som trott att upphovsrätten skulle dö på grund av den nya tekniken. Vi tror inte det, vi tror i stället att marknaden kommer att lösa problem med hjälp av nya affärsmodeller. Pay per view (betalning för varje utnyttjande) är och kan bli ett sådant system, men framtiden får utvisa hur upphovsrättsliga problem ska lösa på Internet. Med allra största sannolikhet kommer upphovsrätten fortsättningsvis att vara ekonomiskt betydelsefull. 11
4. VAD SKYDDAR UPPHOVSRÄTTEN? Varifrån kommer upphovsrätten? Vad är och innebär upphovsrätt och vad är det egentligen som skyddas? Upphovsrättslagen skyddar litterära och konstnärliga verk enligt dess 1. Det betyder att en framställning i tal eller skrift, databaser, datorprogram och i princip alla typer av alster av andligt och intellektuellt skapande skyddas, oberoende av hur verket uttrycks. Några exempel på alster som skyddas av upphovsrätt: Konstnärliga verk Konstverk Bildkonst (såsom grafik, teckningar, skulpturer och måleri) Fotografiska verk Brukskonst (såsom konsthantverk och design) Musik Film (såsom reklamfilmer, dokumentärer, reportage och långfilmer) Litterära verk Datorprogram Skönlitteratur Texten till en sång Sagor Poesi Romaner Brev Beskrivande framställningar Kartor Tal Facklitteratur Undervisningsmaterial Bruksanvisningar Reklamtexter Tidningsartiklar Uppslagsverk Ett alster betraktas som ett verk om det är resultatet av en persons egna och individuella skapande. Verket måste vara unikt i någon form och det är unikt om två personer oberoende av varandra inte skulle ha uttryckt det som verket handlar om på samma sätt. Jurister brukar här tala om att verket har verkshöjd. Ett resultat av detta är att enkla notiser i en tidning på nätet eller en ganska enkel blankett inte är skyddade. Upphovsrätten skyddar inte rena faktauppgifter eller idéer, utan det som skyddas är bara det personliga sätt upphovsmannen har uttryckt innehållet i verket. Att idéer inte är skyddade framstår som rimligt om man tänker på att inget är nytt under solen. 12
A. Vad är det i verket som skyddas? Som vi sett så skyddas inte grundidén. Vad som skyddas är idén eller ämnet just i den individuella form som upphovsmannen har gett verket. Med andra ord kan man säga att det som skyddas är hur upphovsmannen utfört idén. Men det är inte bara den yttre form som upphovsmannen gett sitt verk som skyddas utan också verkets inre form. Med detta menas att om ett verk, som till exempel en bok, på svenska översätts, så är författaren skyddad även när den har översatts till engelska eller när den spelas upp på en tysk teater. Vad som är avgörande är om något är ett alster av andligt skapande, för om så är fallet så är det ett verk som skyddas. Det spelar ingen roll vilket värde verket har i övrigt eller om det strider mot moraliska principer. Ett verk behöver inte uppfylla något visst omfång utan även meningar och i vissa fall ord kan vara verk och ha upphovsrätt (om de har verkshöjd). B. Verkshöjd och dubbelskapandekriteriet Alla alster skyddas inte av upphovsrätt, utan jurister brukar prata om verkshöjd och vad det är förklaras inte i URL. I 1 URL talas det om skapat ett verk och i dessa begrepp ligger kraven på originalitet och verkshöjd. För att ett alster ska skyddas av upphovsrätt krävs det att alstret har någon form av självständighet och originalitet. Det ska med andra ord vara ett andligt och individuellt skapande som resulterar i verket. Vad det här innebär i praktiken är svårt att säga, men jurister brukar använda dubbelskapandekriteriet för att se om ett verk har verkshöjd. 2 Det innebär att om två personer, utan att veta om varandra, inte skulle uttrycka idén på samma sätt så har verket verkshöjd. Rent allmänt så anses kravet på verkshöjd vara ganska lågt. Verkshöjd relaterar till ett objekt och för att bestämma om ett verk har verkshöjd måste man ta ställning till vilken grad av särprägel och originalitet alstret har. Det är inte fråga om att bedöma graden av konstnärlighet utan bara hur originellt alstret är. Verkshöjdsbegreppet har fått viss kritik, men kritiken är inte av det slaget att det är motiverat att sluta använda begreppet som ett samlingsbegrepp på kraven som ställs för att ett verk ska få upphovsrättsligt skydd. Förhållandet mellan verkshöjd och dubbelskapandekriteriet kan med en viss förenkling beskrivas så här: Verkshöjd sammanfattar kraven för att få upphovsrättsligt skydd. Dubbelskapandekriteriet hjälper till att avgränsa hur stort skydd ett verk har. Vad dubbelskapandekriteriet inte gör är att besvara frågan om kravet på verkshöjd är uppfyllt. Dubbelskapandekriteriet besvarar snarare frågan vad som krävs för att verkshöjd ska anses föreligga. De flesta jurister skulle förmodligen hålla med om att ett alster som troligen kan bli föremål för ett oberoende dubbelskapande inte uppfyller kraven på verkshöjd eller med andra ord inte uppfyller kraven för upphovsrättsligt skydd. 2. Dubbelskapandekriteriet har nyligen kritiserats av Högsta domstolen i ett rättsfall från år 2004, NJA 2004 s 149. 13
C. Närstående rättigheter Av 45-49 URL framgår att vissa personer (konstnärer) som spelar in eller framför musik, eller ett skivbolag som spelar in musik inte har upphovsrätt till verket, utan de har i stället en närstående rättighet. Skyddet har historiskt sett varit mindre än det upphovsrättsliga skyddet, men går mer och mer åt likabehandling. Det här är ett skydd för konstnärer och de som producerar exempelvis film. Man måste vara noga med att skilja på sådana rättigheter och upphovsrätt, då olika regler gäller för möjligheten att beivra (hindra) bruk, skyddstiden och rättigheten i sig. Ett fotografi kan ha upphovsrätt om det har tillräckliga konstnärliga kvaliteter, men om det inte har sådana kvaliteter skyddas det som en närstående rättighet och samma sak gäller för databaser. Exempel Du har tagit en bild på din mormor ute på en blomsteräng. Om bilden har tillräckliga konstnärliga kvaliteter har den upphovsrätt, annars skyddas den som en närstående rättighet (fotografisk bild). Beroende på vilken kategori din bild tillhör påverkar hur andra får handskas med bilden. D. Verk som inte skyddas av upphovsrätt Vissa verk skyddas inte av upphovsrätt, varken ideellt eller ekonomiskt. För sådana verk spelar det ingen roll att det kan ligga stort arbete och en verklig intellektuell prestation bakom slutprodukten. Exempel på sådana verk är enligt Bernkonventionen korta nyhetsnotiser och sådana uppfyller oftast inte kravet på originalitet i URL. Andra alster som kan tänkas att de inte uppfyller kraven på verkshöjd är layouter eller enklare illustrationer. Andra typer av sådana verk är vissa verk som har sitt ursprung i det offentliga, såsom till exempel författningar, beslut, yttranden och officiella översättningar. Dessa skulle i och för sig kunna tänkas uppfylla kravet på verkshöjd, men de skyddas ändå inte på grund av en uttrycklig lagreglering i 9 URL. E. Verk som skyddas av annan lag än URL Ett alster kan vara skyddat både av Varumärkeslagen och av URL. Om ett varumärke består av ett konstverk eller konstverket ingår i varumärket kan alstret vara skyddat enligt båda lagarna. Ett varumärke som är en slogan kan tänkas vara skyddat som ett litterärt verk, samtidigt som det skyddas som ett varumärke. I sådana fall när ett alster är skyddat enligt båda lagarna är det omfång skydden ger helt olika. Dubbelt skydd kan även bli aktuellt när det gäller mönster. Som sägs i 10 URL utesluts inte upphovsrätt om ett verk är skyddat genom registrering som mönster. En produkt kan ha upphovsrätt för sin utformning och vara patentskyddad för idén som rör det tekniska. 14
5. UPPHOVSMANNENS RÄTTIGHETER En enkel beskrivning av de rättigheter en upphovsman har är att först dela upp rättigheterna i två olika typer; ideella rättigheter och ekonomiska rättigheter (ensamrättigheter). Båda två är i och för sig ensamrättigheter vilket betyder att ingen får vidta någon åtgärd som rättigheterna omfattar utan att ha fått tillstånd av upphovsmannen. Den ideella rätten är något som är speciellt för upphovsrätten eftersom den skyddar något annat än vanliga ekonomiska intressen. Viktigt att tänka på är att rättigheterna gäller både till verket som det ursprungligen sett ut och när det finns tillgängligt i en ändrad form. En sådan ändrad form kan till exempel vara en text som blivit översatt eller en bearbetning av något som är upphovsrättsligt skyddat. När det gäller bearbetningar måste man komma ihåg att en total bearbetning kan innebära att den som har bearbetat ett verk kan ha gjort om det till den grad att det är något nytt som uttrycks. Om bearbetningen är ett resultat av den personens egna individuella skapande är det den person som gjort den totala bearbetningen och inte den som har upphovsrätten till det verk som bearbetaren kikat på som har upphovsrätt till verket. Upphovsmannens rättigheter består av två olika rättigheter; de ekonomiska rättigheterna och de ideella rättigheterna. Dessa rättigheter är två olika typer av skydd. Upphovsrätten Ideella rätten Ekonomiska rätten Exemplarframställning Tillgängliggörande Rätt till namnangivelse Skydd mot kränkande ändring Skydd mot kränkande användning Visningsrätt Spridningsrätt Framföranderätt 15
A. Den ekonomiska rätten De ekonomiska rättigheterna är: Rätt att tillåta eller förbjuda kopiering (mångfaldigande) av verket. Detta innebär att den som skapat ett verk som skyddas av upphovsrätt kan tillåta eller förbjuda någon eller alla från att framställa exemplar av verket. Framställning av exemplar kan tillåtas eller förbjudas oavsett i vilken form det sker. Även flyktiga eller tillfälliga kopior i en dators minne kan omfattas. Rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten. Man kan göra ett verk tillgängligt för allmänheten på fyra olika sätt: 1 Överföring till allmänheten Det innebär att någon gör verket tillgängligt för allmänheten, oavsett om det sker på trådlös eller trådbunden väg från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. I det här innefattas överföring som går till så att enskilda individer kan få tillgång till verket vid en tidpunkt och från en plats de själva väljer. Exempel Du använder Internet för att göra ett verk (såsom till exempel en låt eller en film) tillgänglig för andra personer från en plats och vid en tidpunkt som de själva bestämmer. Det här är ofta vad som sker när någon utnyttjar någon annans upphovsrätt på Internet. 2 Offentligt framförande Denna form av tillgängliggörande är inte direkt aktuell när det gäller Internet. 3 Offentlig visning Den här formen av tillgängliggörande är inte heller direkt central när det gäller Internet, utan det är först och främst punkt 1 och 4 som blir aktuella. 4 Spridning till allmänheten Vad som menas med det här är i princip när någon säljer, hyr ut eller lånar ut ett verk. Det finns undantag i ensamrätten när det gäller uthyrning och utlåning, men huvudregeln är att man inte får sprida ett verk till allmänheten. Exempel Ett enkelt exempel är om någon köpt en film och sedan, utan tillstånd, hyr ut den över nätet. 16