Specialiseringar läsåret 2014/2015 Teknisk matematik

Relevanta dokument
Specialisering Beräkning och simulering Computation and Simulation

Specialiseringar läsåret 2016/2017 Teknisk matematik

Att välja kurser på Datateknik år 4-5

Specialiseringar läsåret 2015/2016 Teknisk matematik

Att välja kurser på Datateknik år 4-5

Teknisk matematik Kursutbud för 2007/2008

Specialisering bem Beräkningsmekanik

Industriell ekonomi TEKNIKPROFILER. Lunds Tekniska Högskola Industriell ekonomi

NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits

NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014

Specialiseringar InfoCom

LubasPP : LTH:s programutbud 2014/15

13 1MA302 Automatateori DV1 4 A D, M 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6 A D

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 4/07

4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik

LubasPP : LTH:s programutbud 2014/15

NAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 credits

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT)

Styr- och informationssystem

Information från programledningen

Inför valet vt18. Medieteknik TFE: MDI-inriktning Datavetenskap: Datavetenskap - Programvaruutveckling:

Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp

Signaler och Sensorer

Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016

? sensornätverk, distans

Utbildningsplan för Masterprogram, elkraftteknik antagna fr o m HT17. Sida 1 av 4

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

L U N D S U N I V E R S I T E T INDUSTRIELL EKONOMI

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

NAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 credits

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

h) Fotonik (masterutbildning) i) Nanovetenskap (masterutbildning) j) System på Chips (masterutbildning) k) Trådlös kommunikation (masterutbildning)

Industriell ekonomi: utbildningsplan. 1 Syfte och mål. 2 Utbildningens omfattning och kursnivåer

MASKINTEKNIK K ur sutbud för läsår et 2011/2012

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Civilingenjör Industriell ekonomi Teknisk profil: Profil: Digitala system Antagna Höst 2015

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2.

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015

Efter avslutad masterexamen i tillämpad matematik och beräkningsmatematik kommer studenten:

ITinstitutionen bit för bit

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp

Grundutbildning vid EIT. Lunds universitet

Antal behöriga sökande 1a hand. Antal behöriga sökande urvalsgrupp. Antal behöriga sökande 1a hand. Antal platser inkl. överintag

Matematikerprogrammet, 180 högskolepoäng Applied Mathematics Programme, 180 credits

En masterexamen i tillämpad matematik och beräkningsmatematik innebär:

Teknikprogrammet (TE)

Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp

Civilingenjör i medicinsk teknik

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2016/2017

CIVILINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Datavetenskapliga programmet, 180 hp

Utbildningsplan. Fakulteten för teknik

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

Utbildningsplan. Civilingenjör och lärare Master of Science in Engineering and of Education 300,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magisterprogram i Nationalekonomi SANEK

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2013/2014

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan

MMMMMM...MASKIN! Innehållsförteckning. Specialiseringar på M-programmet 4. LTH-gemensam avslutning 5. Examenskrav 5. Beräkningsmekanik 6

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008

Utdrag ur LITHs. Studiehandbok 2000 MATEMATIK. Studiehandboken finns på

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012

Om matematikämnet på CLGYM. Obligatoriska kurser och förslag på valbara kurser. Inför

Samråd har skett med utbildningsledare vid akademin för innovation, design och teknik för de kurser de ansvarar för.

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Utbildningsplan för masterprogrammet i bioinformatik vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015

Civilingenjör i datateknik, 300 hp

Beslut om fastställande: - - Behörighetskrav: -

Inledande matematik M+TD

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan SGITD. IT-design. Study programme in IT-Design

Masterexamen i geografisk informationsvetenskap

Programschema för Kandidatprogram i teknisk matematik, 180 hp Gäller för läsåret 2019/2020 Om programschemat

Antal behöriga sökande 1a hand

Masterprogram i biomedicin

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits

Specialiseringar på M-programmet

Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Institutionen för teknik

MMMMMM...MASKIN! Innehållsförteckning. Specialiseringar på M-programmet 4. LTH-gemensam avslutning 5. Examenskrav 5.

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Maskinteknik 180hp Campus Lindholmen

Transkript:

Specialiseringar läsåret 2014/2015 Teknisk matematik Specialiseringen skall ge dig ett profilerat djup på din utbildning. Specialiseringsstudierna skall ge dig fördjupade kunskaper och färdigheter inom det ämnesområde som du valt, och som är användbara i din yrkesverksamhet som civilingenjör. De skall även förbereda dig som är intresserad av fortsatta forskarstudier. Efter en omfattande revidering av LTH:s kursutbud under vintern 2013/2014 har nu de flesta av LTH:s specialiseringar minskat, och innehåller fr.o.m. läsåret 2014/2015 kurser omfattande totalt 100 108 högskolepoäng (hp) per specialisering. Av dessa skall du välja minst 45 hp, varav minst 30 hp på avancerad (A) nivå, för att erhålla en godkänd fördjupning i examen. Själva specialiseringarna har inga definierade förkunskaper, som gäller samtliga kurser i specialiseringen. Förkunskapskrav definieras istället för varje kurs. Därför är det viktigt att planera kursvalen redan i slutet av tredje året så att du har rätt förkunskaper för de kurser som du vill välja inom specialiseringen. Följande specialiseringar finns på programmet:» Beräkning och simulering» Biologisk, ekologisk och medicinsk modellering» Beräkningsmekanik» Finansiell modellering» Programvara» System, signaler och reglering» Bilder och grafik I kurslistorna som presenteras för varje specialisering i broschyren finns en rekommenderad tidsföljd. Vissa kurser kan du läsa antingen under årskurs 4 eller 5, förutsatt att förkunskapskraven för kurserna är uppfyllda. Kurserna presenteras enligt det poängsystem som ger 300 hp för 5 års studier. 1

Beräkning och simulering Beräkning och simulering är idag standardverktyg för analys, konstruktion, och produktutveckling inom stora delar av modern industri. Tillämpningarna är många. Bland annat märks strukturmekanik, fluidmekanik, elektromagnetik, simulering av reglertekniska system och elektriska nätverk, datorseende, strukturoptimering och nya områden som livsvetenskaper. Specialiseringen inom Pi-programmet lägger en grund för modern beräkningsteknik, och erbjuder kurser inom såväl numeriska metoder som inom tillämpningsområden, f.n. särskilt mekanikområdet. Det är av stor vikt att kombinera matematiskt och numeriskt kunnande med djupa insikter i tillämpningsproblem, liksom i programvaruteknik. Den specialisering som erbjuds på LTH måste dock göra vissa avgränsningar, och lägger särskild vikt vid tillämpningar inom mekanik och simulering. Kurserna ges av ett kluster av avdelningar som främst består av bl a numerisk analys, hållfasthetslära, byggnadsmekanik samt mekanik. I specialiseringen betonas förståelse och bakomliggande teorier. Vidare ingår analys, konstruktion och implementering av metoder och algoritmer som ett naturligt inslag i flertalet av specialiseringens kurser. Även datastrukturer och programvaruaspekter behandlas. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden för beräkningsingenjörer är och har historiskt sett varit mycket god. Många nyexaminerade ingenjörer får sitt första arbete inom programvaru- eller konsultbranschen, där exempelvis kraftindustrin är en stor kund. De flesta större företag med egen produktutveckling har också behov av beräkningsingenjörer, och verkstadsindustri, elektronikindustri och fordonsindustri kan nämnas bland de större potentiella arbetsgivarna. Slutligen finns en växande programvaruindustri, som utvecklar system baserade på beräkningsteknik för speciella tillämpningar. Exempel på företag är Modelon och Vattenfall. Kontaktperson Gustaf Söderlind Gustaf.Soderlind@na.lu.se 2

Pi-bs Beräkning och simulering Kurskod Kursnamn hp G/A lp1 lp2 lp3 lp4 VSMN25 Finita elementmetoden-flödesberäkningar (obl.) 7.5 A x ETEN05 Elektromagnetisk vågutbredning 7.5 A x EDAN55 Avancerade algoritmer 7.5 A x FMNN01 Numerisk linjär algebra 7.5 A x FMNN25 Avancerad kurs i numeriska algoritmer med 7.5 A x Python/SciPy FMAN15 Olinjära dynamiska system 7.5 A x x FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7.5 A x x FHL066 Finita elementmetoden-olinjära system 7.5 A x FMA051 Optimering 6 A x FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7.5 A x FMA250 Partiella differentialekvationer 7.5 A x x FMAN25 Variationskalkyl 7.5 A x x VSMN20 Programutveckling för tekniska tillämpningar 7.5 A x FMNN05 Simuleringsverktyg 7.5 A x Summa 103.5 hp Obligatorisk i specialiseringen Läses företrädesvis i årskurs 4 Läses företrädesvis i årskurs 5 3

Biologisk, ekologisk och medicinsk modellering Inom specialiseringen Biologisk, ekologisk och medicinsk modellering sysslar du med matematisk och statistisk modellering, simulering och beräkning inom biovetenskaperna. Bildtolkning, t.ex. multi-spektral avbildning används i studier av cancerceller såväl som för fjärranalys. Analys av extremvärden i klimatmodeller och simulering av biologiska system är exempel på inslag i utbildningen där nära samverkan med geovetenskaper, meteorologi, biologi och ekologi är väsentlig. Biostatistik och bioinformatik är en central del i epidemiologiska studier och forskning, och aktuellt idag är ett stort behov av nya matematiska metoder för att söka och känna igen mönster i stora informationsmängder, t ex databaser av gener. Medicinsk modellering är en annan växande sektor, som inkluderar bland annat utveckling av hjälpmedel för medicinska diagnoser med hjälp av bilder och signaler. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden omfattar t.ex. life science -företag, läkemedelsindustri och sjukvård, men också högteknologisk energi- och miljörelaterad industri, t.ex. inom vindkraft, bio- eller solenergi. Det kan också vara mindre företag med produkter inom medicin, miljö- eller relaterade områden, där det är viktigt att ha såväl den tekniska och matematiska kunskapen som goda kunskaper om tilllämpningsområdet. Exempel på företag är Sensodetect och Expertmaker. Einar Heiberg Einar.Heiberg@med.lu.se Kontaktpersoner Johan Lindström Johan.lindstrom@matstat.lu.se 4

Pi-biek Biologisk, ekologisk och medicinsk modellering Kurskod Kursnamn hp G/A lp1 lp2 lp3 lp4 FHLF05 Biomekanik 7.5 A x FMAN20 Bildanalys 7.5 A x TEK292 Biologiska system (periodiserad 14/15) 7.5 A x FMAN15 Olinjära dynamiska system 7.5 A x x FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 7.5 A x FMAN30 Medicinsk bildanalys 7.5 A x TEK171 Kvantitativ humanfysiologi 7.5 A x FMSN20 Spatial statistik med bildanalys 7.5 A x FMAN01 Biomatematik (periodiserad 14/15) 7.5 A x x FMSN35 Stationär och icke-stationär spektralanalys (periodiserad 14/15) 7.5 A x FMS072 Försöksplanering 7.5 G2 x FMSN30 Linjär och logistisk regression 7.5 A x FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 7.5 A x ETIF15 Medicinsk signalbehandling 7.5 G2 x Summa 105 hp Obligatorisk i specialiseringen Läses företrädesvis i årskurs 4 Läses företrädesvis i årskurs 5 5

Beräkningsmekanik Inom Beräkningsmekanik behandlas fysikaliska begrepp och matematiska metoder som är väsentliga för modellering och analys av fluid- och solidmekaniska problem. Den fysikaliska basen för modellformuleringen utgörs av modern teori inom fluidmekanik, hållfasthetslära, mekanik samt värmeöverföring. Förståelse för olika modellers (såväl fysikaliska som numeriska) uppbyggnad och uppförande är väsentlig för såväl val av modell som för tolkning av simuleringsresultat. Därför ges träning i fysikalisk förståelse, kunskaper om matematiska metoder och den numeriska lösningsmetodiken stort utrymme i specialiseringens kurser. Därtill läggs stor vikt vid problemformulering samt vid analys av den tillhörande numeriska lösningen. Sammantaget får du som student en god balans mellan djup och bredd inom beräkningsmekanik, samtidigt som färdighetsträningen innebär att du i din blivande roll som civilingenjör blir en väl kvalificerad problemlösare. Ett exempel på tvärvetenskapligt innehåll är kursen Beräkningsbaserad materialmodellering där teori för konstitutiv modellering diskuteras. Det generella angreppssättet möjliggör att studenterna tillägnar sig verktyg för att modellera nya material. Arbetsmarknad Modern produktutveckling innebär till allt större grad simulering av produktens egenskaper på ett tidigt stadium i produktcykeln. Denna trend kan förväntas förstärkas eftersom simuleringsverktygen blir alltmer tillförlitliga. Därför utgör ämnesområdet som täcks inom specialiseringen Beräkningsmekanik hörnpelare inom avancerad svensk och utländsk industri. Arbetsuppgifterna för en beräkningsingenjör kan t.ex. vara forskning och utveckling, beräkning och dimensionering, provning, drift m.m. Arbetsmarknaden är starkt växande och förutom de traditionella arbetsgivarna som t.ex. energi-, fordons- och flygindustrin återfinns arbetsgivare inom i princip alla branscher där avancerad teknikutveckling sker. Ett exempel är Vattenfall. Kontaktperson Mathias Wallin mathias.wallin@solid.lth.se 6

Pi-bem Beräkningsmekanik Kurskod Kursnamn hp G/A lp1 lp2 lp3 lp4 VSMN25 Finita elementmetoden-flödesberäkningar (obl.) 7.5 A x FHLN05 Beräkningsbaserad materialmodellering 7.5 A x FMEN21 Kontinuumsmekanik 7.5 A x MMV042 Numerisk värmeöverföring 9 A x x FHL066 Finita elementmetoden-olineära system 7.5 A x FMA051 Optimering 6 A x FMEN11 Mekaniska vibrationer 7.5 A x MVK140 Turbulens-Teori och modellering 7.5 A x FHLN01 Strukturoptimering 7.5 A x FMEN02 Flerkroppsdynamik 7.5 A x MMV211 Strömningslära 7.5 G2 x VSMN10 Strukturdynamiska beräkningar 7.5 A x FMAN25 Variationskalkyl 7.5 A x x MVKN45 Tillämpad numerisk strömningsmekanik 7.5 A x MMV031 Värmeöverföring 7.5 G2 x Obligatorisk i specialiseringen Läses företrädesvis i årskurs 4 Läses företrädesvis i årskurs 5 Summa 112.5 hp 7

Finansiell modellering Specialiseringen ger studenterna en bred bas för att jobba inom den finansiella sektorn, kombinerat med spetskurser som gör studenterna unika och därmed mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Inom specialiseringen får teknologen kunskap om grundläggande teorier om finansiell risk, riskhantering, värdering och prissättning. Utöver detta ges studenterna goda möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper om hur moderna statistikverktyg används för att implementera teorierna i praktiken. En styrka som inriktningen har, relativt studenter från ekonomihögskolor, är starka kunskaper inom matematik och teknik. En bra strategi för att förstärka försprånget kan därför vara ytterligare kurser inom t.ex. datavetenskap, matematik, numeriska metoder eller statistik. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden är både nationell och internationell. Historiskt har ca en tredjedel av studenterna efter examen börjat arbeta i Stockholm, en tredjedel i Köpenhamn och resterande primärt i London. En typisk arbetsplats är en bank eller ett försäkringsbolag, t.ex. som kvantitativ analytiker, aktuarie och konsult. Exempel på företag är Den Danske Bank, Accenture och Nordea. Kontaktperson Erik Lindström erikl@maths.lth.se 8

Pi-fm Finansiell modellering Kurskod Kursnamn hp G/A lp1 lp2 lp3 lp4 EXTP50 Avancerad mikroekonomisk analys 7.5 A x FMSN25 Prissättning av derivattillgångar 7.5 A x TEK103 Finansiell ekonomi, avancerad kurs 7.5 A x FMA051 Optimering 6 A x FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 7.5 A x FMS161 Finansiell statistik 7.5 A x TEK110 Empirisk finansiell ekonomi 7.5 A x FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7.5 A x FMSF05 Sannolikhetsteori 7.5 G2 x TEK180 Värdering och hantering av finansiell risk 7.5 A x EXTF45 Finansiell ekonomi (obl.) 6 G2 x FMAN25 Variationskalkyl 7.5 A x x FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 7.5 A x FRTN20 Marknadsstyrda system 7.5 A x Summa 102 hp Obligatorisk i specialiseringen Läses företrädesvis i årskurs 4 Läses företrädesvis i årskurs 5 9

Programvara I denna specialisering lär du dig hur man utvecklar stora programvarusystem. Du lär dig avancerad programmering och hur industriella projekt utförs. Det ingår till exempel nya programspråk och nya tillämpningar, som t.ex. språkbehandling. Kurserna behandlar alla delar av utvecklingen; från hur man ställer krav på systemen till hur man utvecklar dem med avancerade programmeringstekniker, samt hur man testar dem. Arbetsmarknad Nästan alla elektrotekniska system styrs av datorer med tillhörande programvara. En civilingenjör med specialkompetens inom programmering och utveckling av stora programsystem är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden. Exempel på företag är Axis och Ericsson. Klas Nilsson Klas.nilsson@cs.lth.se Kontaktpersoner Roger Henriksson Roger.Henriksson@cs.lth.se 10

Pi-pv Programvara Kurskod Kursnamn hp G/A lp1 lp2 lp3 lp4 EDAN55 Avancerade algoritmer 7.5 A x EDAN20 Språkteknologi 7.5 A x EDAN25 Multicoreprogrammering (periodiserad 14/15) 6 A x EDA040 Realtidsprogrammering (obl.) 6 G2 x x EDAN40 Funktionsprogrammering 7.5 A x EDAN10 Konfigurationshantering 7.5 A x EDIN01 Kryptoteknik 7.5 A x FMNN05 Simuleringsverktyg 7.5 A x EDAN01 Constraint-programmering 7.5 A x FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 G2 x FMAN10 Algebraiska strukturer 7.5 A x EDA031 C++-programmering 7.5 G2 x x EDA216 Databasteknik 7.5 G2 x x FRTN01 Realtidssystem 10 A x x EDAF05 Algoritmer, datastrukturer och komplexitet (obl.) 5 G2 x Summa 108 hp Obligatorisk i specialiseringen Läses företrädesvis i årskurs 4 Läses företrädesvis i årskurs 5 11

System, signaler och reglering System, signaler och reglering är en specialisering, som innehåller en bred bas av matematisktsystemvetenskapliga verktyg och teori. Dessa har många användningsområden inom system uppträdande inom industri och forskning, och har kontaktytor även mot de andra specialiseringarna inom teknisk matematik. Profileringsmöjligheter finns mot till exempel reglerteknik, signalbehandling och kommunikation. Med kurserna inom specialiseringen får man en god grund och en bra uppsättning verktyg för att analysera, modellera och lösa problem inom tillämpningsområdena. Kurserna ges av ett kluster av avdelningar som främst består av bl a matematik, matematisk statistik, reglerteknik, datavetenskap samt elektro- och informationsteori. I specialiseringen läggs stor tonvikt på förståelse och bakomliggande teorier. Vidare ingår analys, konstruktion och implementering av metoder och algoritmer som ett naturligt inslag i flertalet av de ingående kurserna. Inom vissa kurser ges det möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ramen för ett mindre projekt, där man använder sina kunskaper på en relevant frågeställning. Specialiseringen ger i sig själv goda möjligheter att fortsätta inom forskning och industrin. Ett intressant alternativ kan vara att komplettera gedigna kunskaper inom system, signaler och reglering med några kurser inom någon annan specialisering. Här finns det spännande synergieffekter. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden för ingenjörer inom specialiseringen är och har historiskt sett varit mycket god och är inte bunden till någon speciell bransch. Metodkunnandet gör ingenjörerna från specialiseringen mycket eftertraktade inom flera olika områden. Komplexa signal- och informationsintensiva system blir allt vanligare och studenter inom specialiseringen rekryteras såväl internationellt, till företag som Apple, Google, Ericsson, som nationellt och regionalt (t ex Axis). Några startar egna företag eller engagerar sig i nya startupföretag (Hövding). Kontaktperson Bo Bernhardsson bob@control.lth.se 12

Pi-ssr System, signaler och reglering Kurskod Kursnamn hp G/A lp1 lp2 lp3 lp4 ETT051 Digital kommunikation 7.5 G2 x FMSF15 Markovprocesser 7.5 G2 x FRTN10 Flervariabel reglering 7.5 A x FMAN15 Olinjära dynamiska system 7.5 A x x FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7.5 A x x FRT041 Systemidentifiering 7.5 A x x EITN60 Optimal och adaptiv signalbehandling 7.5 A x FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 7.5 A x FMSN20 Spatial statistik med bildanalys 7.5 A x FRTN05 Olinjär reglering och servosystem 7.5 A x FMSN35 Stationär och icke-stationär spektralanalys 7.5 A x (periodiserad 14/15) FRTN15 Prediktiv reglering 7.5 A x x EITN45 Informationsteori 7.5 A x ETIF10 Signalbehandling-design och implementering 7.5 G2 x Summa 105 hp Obligatorisk i specialiseringen Läses företrädesvis i årskurs 4 Läses företrädesvis i årskurs 5 13

Bilder och grafik Bilder och grafik är en snabbt växande teknik för kommunikation mellan människor och datorer och som idag påverkar vårt liv i stor omfattning. Vi kan till exempel umgås i Second Life och andra interaktiva 3D-världar på internet eller dela videoklipp på YouTube. Och våra mobiltelefoner har blivit universella multimediamaskiner som kan mycket mer än bara överföra samtal. På samma sätt används bilder och kameror alltmer som ett sätt för datorer att ta in och bearbeta information från omvärlden. Datorstödd medicinsk diagnos, autonom fordonsnavigering och identifiering av personer genom ansiktsigenkänning är exempel på tillämpningar som blivit möjliga på grund av detta. Dessutom finns det en starkt växande grupp av applikationer som kräver snabb och realistisk datorgrafik. Det kan t. ex. röra sig om spel, interaktiv design, arkitektur eller specialeffekter för film. Specialiseringen mot bilder och grafik ger ett brett och gediget kunnande inom området med många kurser i kontakt med forskningsfronten för sitt ämne. Inom datorgrafik finns kurser som vardera fokuserar på områdena interaktiva världar, fotorealistisk rendering och grafik för mobila enheter. Inom bildanalys och datorseende ges kurser som behandlar olika metoder att operera på datorrepresenterade bilder och bildströmmar: med lågnivåoperationer, högnivåoperationer, med statistiska operationer och med operationer från generell signalbehandling. I speicaliseringen ingår också kurser som ger fördjupad teoretisk kunskap inom olika närliggande områden. Arbetsmarknad Det finns många möjligheter för er som väljer den här specialiseringen. Företag som Ericsson, Sony, Nokia (numera Microsoft) använder sig av datorgrafik i allt större utsträckning. Sedan finns det väldigt många spelföretag i Sverige och den delen av arbetsmarknaden växer kraftigt. Vidare finns företag som Scalado och ARM som sysslar med bildkomprimering/grafikhårdvara och företag som sysslar med sökning i bilddatabaser mm. Karl Åström karl.astrom@math.lth.se Kontaktpersoner Tomas Akenine-Möller Tomas.Akenine-Moller@cs.lth.se 14

Pi-bg Bilder och grafik Kurskod Kursnamn hp G/A lp1 lp2 lp3 lp4 EDA221 Datorgrafik 7.5 G2 x FMAN20 Bildanalys 7.5 A x FMNN01 Numerisk linjär algebra 7.5 A x FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 A x FMSF15 Markovprocesser 7.5 G2 x EDAN35 Högpresterande datorgrafik 7.5 A x FMAN30 Medicinsk bildanalys 7.5 A x FMA051 Optimering 6 A x FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 7.5 A x FMSN20 Spatial statistik med bildanalys 7.5 A x FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 G2 x FMA270 Datorseende 6 A x FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7.5 A x FMAN25 Variationskalkyl 7.5 A x x FRTN30 Nätverksdynamik 7.5 A x Summa 106.5 hp Obligatorisk i specialiseringen Läses företrädesvis i årskurs 4 Läses företrädesvis i årskurs 5 15

16