Gemensamt program för Landstinget Blekinge 2003-2006 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att ta ett gemensamt politiskt ansvar för verksamheten inom Landstinget Blekinge för mandatperioden 2003 2006. Vår ambition kommer att vara att samla breda majoriteter bakom de beslut som ska fattas. Den goda tradition som finns inom landstinget till politiskt samförstånd och stor öppenhet kommer att bestå vad på oss ankommer. Utgångspunkt för vårt program är att Landstinget ska har ett övergripande ansvar för sjukvården i Blekinge. Vi står inför stora utmaningar för att klara de växande behoven av vård. För att möta detta ska vi i dialog med patienter och personal både rätta till brister och utveckla vården. Antaget den 5 november 2002 1
Gemensamt program mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet för Landstinget Blekinge 2002 2006 Grundläggande för vår politik kommer att vara de program som våra partier gick till val på 2002. I dessa finns en betydande samstämmighet i synen på den generella välfärden och att dess behov av resurser måste gå före krav på skattesänkningar. Vi vill vara ett värn för solidaritet och mot social nedrustning. Hälso- och sjukvården i Blekinge har en hög kvalitet. Den vill vi slå vakt om och utveckla. Vi ser också att landstinget har en betydelsefull roll i den regionala utvecklingen. Det gäller både inom länet, i grannlänen och i Södra Sjukvårdsregionen. För den kommande mandatperioden ser vi följande frågor som våra viktigaste övergripande åtaganden: En förbättrad folkhälsa. Ett hälsofrämjande synsätt ska prägla landstingets verksamhet. Det är alltid bättre att förebygga ohälsa och sjukdom. Helhetssyn på människans livsmiljö och behov ska gälla inom landstinget och i samverkan med andra aktörer i folkhälsoarbetet Landstinget ska medverka till att den kulturella mångfalden kan fördjupas och att förståelsen för olika kulturer ökar. Vi vill verka för öppenhet för komplementär medicin och alternativmedicin. Ett barn-, jämställdhets- och handikapperspektiv ska anläggas på all verksamhet i landstinget. Utvecklingen på respektive område ska redovisas i landstingets verksamhetsberättelser. Landstinget ska vara en attraktiv och bra arbetsgivare. Personalen ska erbjudas en god arbetsmiljö, kompetensutveckling och en bra lön. En satsning för högre lön i vården har inletts. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Landstinget måste bli en bättre arbetsgivare. Både lång- och kortsiktiga åtgärder måste snabbt vidtas för att trygga tillgången på personal och återge vårdens arbetare framtidstro Inom landstinget ska alla vara delaktiga i utvecklingen. Arbetet med att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för de anställda ska prioriteras, liksom arbetet med att minska sjukskrivningarna. Vi politiker, förvaltningsledningar och chefer ska bättre än hittills göra alla anställda delaktiga i den verksamhet där de arbetar. Landstinget ska styras och ledas genom en öppen dialog. Basenhetsråden ska ges större inflytande över den dagliga verksamheten. Ökad tillgänglighet i vården. Vi ska ha en vårdgaranti där primärvården erbjuder hjälp samma dag och läkarbesök inom åtta dagar. Blekingesjukhuset ska erbjuda behandling inom tre månader efter att behovet fastställts. Blekingesjukhuset två enheter ska fortsätta att vara bland landets bästa sjukhus. Sjukhusens direkta och indirekta roll för Blekinge gör det särskilt ansvarsfullt för landstinget att värna deras utveckling. Innevånarna i västra Blekinge ska ha samma akutsjukvårdsstandard som innevånarna i östra Blekinge. Blekingesjukhuset ska ha kvar två mottagningar som ska svara för det primära, akuta omhändertagandet av akut sjuka patienter dygnet runt. Beroende på patientens medicinska behov kommer den fortsatta behandlingen att ske där den medicinska kompetensen finns, dvs Antaget den 5 november 2002 2
Karlshamn eller Karlskrona, Lund eller något annat sjukhus som är bäst för patienten. Ekonomi i balans. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla. Den ska finansieras genom rättvisa skatter. Vi ska ha en tillgänglig sjukvård av hög kvalitet, vilket gör att vi inte kan lova skattesänkningar. Målsättningen att Landstingets ekonomi ska vara i balans ligger fast, d.v.s. kostnaderna får inte långsiktigt överstiga intäkterna. Lagen föreskriver att landstingets ska redovisa en ekonomi i balans. Hälso- och sjukvårdens andel i samhällsekonomin måste dock vara så stor att angelägna behov kan tillgodoses. Region Blekinge ska spela en aktiv roll i den regionala utvecklingen. Inom länet ska landstinget samverka med kommunerna. länsstyrelsen och andra aktörer. Över länsgränserna ska landstinget delta aktivt i bl a Sydsam, Södra Sjukvårdsregionen och i Östersjösamarbetet samt fortsätta utveckla samarbetet med landstinget i Kronobergs län. Antaget den 5 november 2002 3
Program för hälso- och sjukvården i Blekinge: Stärka patienternas ställning Framtidens patient är mycket välinformerad och ställerökade krav på vårdens innehåll och på delaktighet. Patienten ska ha valfrihet att själv välja sin vårdgivare. En välinformerad och delaktig patient har större förutsättningar att tillsammans med vårdens personal välja rätt behandling och snabbare förbättra och återvinna sin hälsa. Patienternas rätt till information om sin sjukdom måste mötas både av personalen och genom utnyttjande av modern IT-teknik. En patient ska ha möjlighet att inhämta kompletterande utlåtanden och förslag - s. k. second- opinion. Bemötandet av sjuka och gamla måste ständigt vara föremål för stor uppmärksamhet och ingå i utbildningar, introduktioner och arbetsplatsträffar. Fortlöpande uppföljningar av hur patienterna uppfattar vården ska göras. Ett handikapperspektiv ska genomsyra all verksamhet i landstinget. En förbättrad folkhälsa är målet Eftersom en god livsmiljö är en förutsättning för en bra hälsa blir ett aktivt miljöarbete en viktig del av landstingets strävan för att uppnå en bättre folkhälsa. En prioriterad uppgift är att det förebyggande synsättet i landstingets hela organisation stärks. Trots alla framsteg inom den medicinska forskningen bestäms människors hälsa i större grad av ekologiska sociala- ekonomiska och kulturella faktorer än av insatser från hälso- och sjukvården. Inom områden som rök- och alkoholvanor, sexuellt överförbara sjukdomar, trafiksäkerhet, arbetsmiljö, luftkvalitet både inne och ute, olycksfall, kost och motion, kemikaliekontroll m.m. finns en stor potential att åstadkomma rejäla förbättringar för folkhälsan. Landstinget har ett dubbelt uppdrag i miljöarbetet. Dels att agera som ett föredöme när det gäller utvecklingen av de egna verksamheterna, dels uppdraget att agera som en handlingskraftig regional aktör när det gäller miljövård och samhällsplanering. Det förebyggande arbetet mot alkohol och droger uppmärksammas i landstingets folkhälsoarbete och i samarbete med kommuner och folkbildningsorganisationer. Detta är ett arbete som kan och bör ske i bred samverkan med andra aktörer som kommuner, folkrörelser och andra myndigheter. Det finns också klara kopplingar mellan kultur, hälsa och välbefinnande. Landstingets engagemang i kulturfrågor är därför en viktig del i folkhälsoarbetet. Landstinget ska medverka till att den kulturella mångfalden kan fördjupas och att förståelsen för olika kulturer ökar. Hälso- och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet handlar inte endast om att initiera och samverka kring olika insatser utan också om att vara en central kunskapsproducent och förmedlare av kunskap och kompetens. Blekingesjukhusets och primärvårdens roll som kunskapsproducent och förmedlare inom folkhälsoområdet ska särskilt utvecklas. I varje kommun ska sk Hälsotorg öppnas i samarbete mellan primärvården och Apoteket. Ett ofta försummat folkhälsoproblem är den ojämlikhet som finns i hur män och kvinnor bemöts, behandlas och vårdas. Mannen är ofta normen i medicinsk forskning trots de biologiska och sociala skillnader som finns, mellan könen. Hälsan är både köns- och klassbunden. Vi vill att vården tydligare ska uppmärksamma och ta hänsyn till mäns och i kvinnors olika villkor. Antaget den 5 november 2002 4
Ett förebyggande synsätt måste finnas med redan i samband med att beslut förbereds och fattas. Arbetet med konsekvensbeskrivningar kommer att utvecklas för att bli ett naturligt inslag i planering och i landstingsfullmäktiges utskotts beredning inför beslut inom landstinget. Två alternativ kan tas fram för att stimulera olika synsätt på målsättningen. Ett miljöledningssystem för landstinget ska införas och med detta som grund ska miljöbokslut kunna upprättas. Primärvården är basen En primärvård av hög kvalitet, geografiskt väl fördelad, som kan erbjuda god läkarkontinuitet utgör basen i sjukvården. Under de senaste åren har samverkan mellan primärvården, privata specialister och sjukhusen utvecklas på, ett mycket positivt sätt.. Primärvårdens roll som basen i sjukvården ska ytterligare stärkas under mandatperioden. Sjukvårdsrådgivning per telefon och till besök utan långa väntetider måste förbättras. Familjeläkarnas ansvar för kontinuiteten ska gälla även vid patientens vård på sjukhus. Utvecklingen mot mer öppna vårdformer understryker vikten av en stark primärvård. Utvecklingen mot mer öppna vårdformer understryker vikten av en stark primärvård. Beteendevetare bör knytas till primärvården, ett första steg till ökad psykosocial kompetens i primärvården har tagits genom att kuratorer anställts. Kompetensutveckling hos övriga personalkategorier är ett annat viktigt steg. Det är angeläget att se över möjligheterna för olika former av samarbete och samverkan med företagshälsovården. Blekingesjukhuset i framtiden Den 1 januari 1996 slogs Centrallasarettet i Karlskrona samman med länsdelssjukhuset i Karlshamn till ett sjukhus, Blekingesjukhuset. Förändringen skedde efter en lång process, där man vägde för- och nackdelar med en sammanslagning av sjukhusen. Frågan om hur Blekingesjukhusets organisation kan vidareutvecklas ska nu utvärderats. Landstinget beslutade därför 2001 att ge Länssjukvårdsutskottet i uppdrag att före budgetberedningen år 2003 lägga fram en utvärdering av Blekingesjukhuset. Denna utvärdering ska ligga till grund för verksamhetsplanen för perioden 2004 2008. Vård i rätt tid Vi ska ha en vårdgaranti där primärvården erbjuder hjälp samma dag och läkarbesök inom åtta dagar. Blekingesjukhuset ska erbjuda behandling inom tre månader efter att behovet fastställts. Detta innebär att sjukvården måste tillföras resurser. För grupper med kroniska sjukdomar är en fungerande vårdkedja och samverkan inom denna av central betydelse. Flera vårdprogram för patienter med kroniska sjukdomar ska utvecklas. Akuta insatser som rör den äldre befolkningen Den akuta vården har ökat kraftigt de senaste åren såväl vid Blekingesjukhuset, som inom primärvården. En del av ökningen förklaras av att vi har fler äldre i landstinget, som de närmaste åren kommer att öka som andel av befolkningen och de kommer fortsättningsvis att ha stort behov av akut sjukvård. Under mandatperioden kommer därför behovet av akuta insatser som rör den äldre befolkningen att uppmärksammas i större utsträckning. Med förebyggande insatser kan behovet av besök på akuten eller inläggning på sjukhus minskas. Varje särskilt boende för äldre i länets kommuner ska ha tillgång till en medicinskt ansvarig läkare som genom regelbundna kontakter med de Antaget den 5 november 2002 5
boende och med personalen kan ge medicinsk vård och vägledning i tid. Det är viktigt att nya arbetsmodeller för samverkan mellan kommunerna primärvården och länsjukvården utvecklas. Samverkan med kommunerna Landstinget delar ansvaret för de äldres sjukvård och omvårdnad med kommunerna. För patienternas bästa måste det därför finnas ett mycket gott och nära samarbete mellan landstinget och länets fem kommuner. Medicinskt kompetensstöd till den kommunala sjukvården är landstingets ansvar. Kommunerna och landstinget ska samverka i både personalförsörjning och kompetensutvecklingen för att klara de krav som framtidens äldrevård ställer. Kommunikationen mellan kommunernas och landstingets sjukvård måste ytterligare stärkas genom utnyttjande av modem teknik och genom gemensamma vårdprogram. Samverkansområdet mellan kommunerna och landstinget måste ständigt vara föremål för stor uppmärksamhet på alla nivåer. Projektet Obruten Vårdkedja är ett exempel på sådan samverkan Även mellan försäkringskassan och landstinget finns många beröringsytor - personer är sjukskrivna i väntan på diagnos eller behandling, i rehabiliteringen efter sjukdom och skada har båda ett ansvar. För helhetens bästa krävs en bättre samverkan både finansiellt och när det gäller vårdens och rehabiliteringens innehåll. Vi vill verka för att även otraditionella rehabiliteringsformer prövas i en sådan samverkan. Privatvård En del av den öppna vård som utförs av sjukgymnaster, psykoterapeuter, familjeläkare och specialistläkare sker i privat regi. Detta är ett bra komplement som kan bidra till utveckling av arbets- och vårdformer. Naprapater och kiropraktorer är några exempel på detta. Samverkan mellan de privata vårdgivarna och landstingsvården ska utvecklas. Långsiktiga vårdavtal tecknas med privata vårdgivare och andra alternativ exempelvis personalkooperativ. Inriktning och villkor klargörs liksom deras medverkan i vårdprogram, jourverksamhet, utbildningar m.m. Läkemedel Landstinget har genom läkemedelsreformen fått ett större ekonomiskt ansvar för läkemedel som skrivs ut i både öppen och sluten vård. Detta är ett nytt och viktigt ansvar som ger landstinget möjlighet att ta det samlade ansvaret för sjukvården. För att lyckas med detta krävs ett aktivt arbete för att bygga upp kunskap kring läkemedelsanvändningen och dess samspel med andra terapiformer. Vi vill verka för öppenhet för komplementär medicin och alternativmedicin. Läkemedelskommittén är ett viktigt organ som måste få tillräckliga resurser. Det är väsentligt att även ickefarmakologiska terapier som t.ex. kostfrågor och psykoterapi beaktas i kommitténs rekommendationer liksom biverkningar av läkemedel. Psykiskt sjuka - en särskilt utsatt patientgrupp Vissa delar av Psykiatrin har genomgått en kommunalisering. Det finns en risk att vissa psykiskt sjuka patienter kan hamna mellan kommunens, landstingets och för- Antaget den 5 november 2002 6
säkringskassans ansvarsområden. Många av psykiatrins patienter upplever att de saknar sysselsättning och social gemenskap. Det finns behov av uppsökande verksamhet för att nå dessa eftersatta grupper. Särskilt behovet av rehabiliteringsinsatser måste inventeras. Barn till psykiskt sjuka föräldrar är en annan grupp som kräver särskild uppmärksamhet. I Blekinge finns idag många invandrare från krigshärjade länder som dras med svåra psykiska problem orsakade av bl.a. tortyr Arbetet med missbrukare Arbetet med missbrukare förutsätter ett brett samarbete på olika nivåer. Bland missbrukare kommer behandlingen av unga kvinnor och män ofta i skymundan. Bland annat är det viktigt att komma igång med riktade insatser som är anpassade till deras behov. Patientavgifter Alla ska känna trygghet i sin kontakt med vården. Låga patientavgifter är viktigt för medborgarnas möjligheter att efterfråga vård vid behov. Barn och ungdomar ska vara avgiftsbefriade. Patientavgifterna ska vara låga och det ska finnas ett effektivt högkostnadsskydd. Tandvården Riksdag och regering har beslutat om en reformerad tandvårdsförsäkring. Det innebär att landstingets ansvar för uppsökande verksamhet gentemot bl.a. äldre och funktionshindrade ökat. Landstinget får inom detta ansvarsområde och inom barn- och ungdomstandvården en tydligare roll som beställare. Ett första steg har tagits mot att jämställa tandvård med hälso- och sjukvård. Landstinget ska bli en bättre arbetsgivare Landstinget ska i framtiden vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Detta är nödvändigt för att ge blekingarna en vård med hög kvalité. Ett arbete i landstinget Blekinge ska vara ett arbete på en god arbetsplats, där den engagerade medarbetaren ska kunna utveckla sig själv i arbetet för invånarnas hälsa. Personalförsörjning Landstingets åldersstruktur är sådan att behovet av ersättningsrekryteringar för anställda som går i pension eller som slutar sina anställningar av andra skäl kommer att öka. För många grupper inom vården tar det lång tid att utbilda och utveckla individer till fullkompetenta medarbetare. Det gäller för läkargruppen, specialistutbildade sjuksköterskor, pararmedicinsk personal, undersköterskor i olika funktioner etc. Redan nu kan problem förutses för hur vissa grupper av kompetent personal ska kunna rekryteras. En attraktiv arbetsplats Alla anställda inom landstinget ska känna att man har verkliga möjligheter till inflytande över sitt arbete. Tillsammans med arbetskamraterna ska alla få möjlighet att skapa en arbetsplats som är stimulerande och utvecklande. Landstinget ska bli bra på förebyggande hälsovård, bland annat genom insatser från företagshälsovården. Olika arbetstidsmodeller ska utvecklas och prövas efter de olika enheternas förutsättningar Antaget den 5 november 2002 7
och behov. Långtidssjukskrivningarna ska minska. En god arbetsmiljö som präglas av gott ledarskap, delaktighet och samverkan är grunden till detta. Arbetsplatserna och arbetsorganisationen ska utformas så att stress relaterade sjukdomar och belastningsskador förhindras. Friskvård, hälsokontroller, rehabiliteringsinsatser och arbetsmiljöutbildningar är exempel på insatser för att komma till rätta med ohälsan. Tillsvidareanställning på heltid, med möjlighet till deltid, ska vara den grundläggande anställningsformen. Denna reform ska vara genomförd senast 2004. Alla medarbetare ska ha stort inflytande över schemaläggningar och utvecklingen av arbetstids- modellerna. Alla anställda ska få ge sin syn på förhållandena på arbetsplatsen genom regelbundet återkommande arbetsplatsundersökningar. Antalet sjukdagar inom landstinget ska halveras inom fem år. En rättvis lönepolitik Kopplingen till arbetsinsats, utbildning och ansvar ska vara tydlig i lönepolitiken. Genom lönesamtal ska man alltid kunna veta varför man har den lön man har. Lönesättningen ska vara tydlig, rättvis och jämställd. För en del grupper inom landstinget är löneläget för lågt. Lönen motsvarar inte arbetsinsatser, kunskaper och det ansvar som många arbetsuppgifter kräver. Medarbetarna ska känna att lönen motsvarar det arbete man gör. Arbetet med att höja lönerna för anställda i kvinnodominerade yrken ska fortsätta. Kompetens- och verksamhetsutveckling Kompetens- och verksamhetsutveckling går hand i hand. Varje medarbetare måste få möjlighet att använda den kompetens man besitter. Det är först då som verksamheten som helhet utnyttjar sin fulla förmåga. Möjligheterna att varva utbildning och arbete ska utvecklas. Personalpolitiken måste sträva efter att ge varje medarbetare nya utmaningar och erbjuda utbildning för att ta på sig nya arbetsuppgifter. De grupper som tidigare fått lite eller ingen vidareutbildning ska särskilt uppmärksammas. Ett modernt ledarskap grundas på verklig kompetens och personliga ledaregenskaper. Det förutsätter att hierarkierna rivs och ställer krav på decentraliserade arbetsplatser där de anställda är med och formar verksamheten. Personalen ska få bra villkor för karriär, fortbildning, forskning med mera inom sitt verksamhetsområde. Medarbetarna ska få möjlighet att använda den kompetens man besitter. Ledarutvecklingsprogrammen inom landstinget ska fortsätta och vidareutvecklas. Region Blekinge Region Blekinge innebär att regionen övertar en del av det statliga ansvaret för regionala utvecklingsfrågor i våret län. De politiska partierna, kommunerna, landstinget och övriga regionala aktörer kommer genom Region Blekinge under de närmaste åren att kunna fördjupa analysen av hur vårt län berörs av omvärldsförändringar som har betydelse för Blekinge. Efter analysen måste också slutsatser dras om Blekinges ställning och läge i förhållande till omvärlden så att länet kan organisera sig för att även i framtiden vara konkurreskraftigt och utvecklingsinriktat. Målet ska vara ett folkvalt parlament. Vi vill stimulera en politisk och medborgerlig debatt när det gäller de regionala utvecklingsprogrammen, samt ta initiativ till kulturellt internationellt utbyte mellan Östersjöländerna. Antaget den 5 november 2002 8
Den demokratiska dialogen Vår ambition kommer att vara att samla breda majoriteter bakom de beslut som ska fattas. Vi ska arbeta för att den goda tradition som finns inom landstinget till politiskt samförstånd och stor öppenhet kommer att bestå. Utgångspunkt för vårt program är att Landstinget ska ha ett övergripande ansvar för sjukvården i Blekinge. Vi står inför stora utmaningar för att klara de växande behoven av vård. För att möta detta ska vi i dialog med patienter och personal både rätta till brister ock utveckla vården. Karlskrona den 5 november 2002 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Bernth Johnson Bertil Måbrink Claes Janson Antaget den 5 november 2002 9