Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

Relevanta dokument
Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Klimatarbetet i praktiken

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Växjö - Europas grönaste stad!

Klimat- och sårbarhetsanalys

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Bidrag till kulturmiljövård

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

MÄNNISKAN OCH VATTNET - om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag

Övergripande planer, strategier etc

Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Vård av gotländska kulturmiljöer

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

+5 GRADER. Klimatet förändras

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Vad är klimatanpassning?

tillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Programberedning för klimat Nu tar vi nästa steg! Bijan Zainali(s) Ordförande

Anpassning till ett förändrat klimat

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

betydande miljöpåverkan

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

TG 3.3 Klimatilpasning i kustzonen

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

AG 4 Information & Administration. AG 2 Vannförvaltning & Övervakning. AG 1 Klima. AG 3 Kust & havsplanering

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Spara och bevara. Disposition. Utmaningar Energioptimering av gamla kyrkor kultur kontra miljö

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Klimatanapassning - Stockholm

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Sammanträdesdatum

Länsstyrelsen Västernorrland. Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader - anpassning genom förebyggande underhåll

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Kulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet

Göta älvutredningen Göta älvutredningen, GÄU

Klimatförändring och försäkring

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Jordens Vänners paket

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Landsbygdsprogrammet

Turismguld och gröna skogar eller bara bakterier kvar?

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anmälan Verksamhetsutövare Faktureringsadress om annan än ovanstående Vilken typ av mark avses att uppodlas?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(9) SPN 2015/ tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2. inom Hageby i Norrköping.

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

S 381 Lasarettet Laga kraft

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för en del av Ljura 1:1 m.fl. (Ljurafältet) inom Ljura i Norrköpings kommun

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Transkript:

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/1-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för kulturmiljön i Blekinge med anledning av ett förändrat klimat?. 2 Vilka är det positiva effekterna på kulturmiljön av ett förändrat klimat?... 3 Vilken ytterligare kunskap behövs?... 4 Vilka åtgärder kan genomföras för att minska de negativa konsekvenserna och ta vara på de positiva?... 4 Vilka hinder finns för att genomföra åtgärder?... 6 1

Under workshopen diskuterade två grupper (med 6-7 personer i varje grupp) klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljön. Antalet deltagare på workshopen var 13 stycken. Nedan följer en sammanfattning av gruppernas svar. För en mer detaljerad bild av alla svar samt deltagare, se bifogat Excel-dokument. Vilka är de största utmaningarna för kulturmiljön i Blekinge med anledning av ett förändrat klimat? Utmaningarna som diskuterades kan delas in under följande fem rubriker: 1. Stigande havsnivå och ökad årsvariation av nederbörd 2. Kunskap 3. Prioritering och skydd av kulturvärden 4. Ökad kontroll 5. Energieffektiviseringens påverkan på kultur- och miljövärden 1. Stigande havsnivå och ökad årsvariation av nederbörd En stor utmaning för kulturmiljön är hur den skall skyddas mot en stigande havsnivå och en ökad medelårsnederbörd med störst ökning under vinterhalvåret och mindre nederbörd under sommaren. Om inga åtgärder vistas riskerar värdefulla miljöer att skadas eller förvinna på grund av översvämning. Ökad frekvens av kraftiga skyfall riskerar att skada kulturmiljöer och med mer vatten ökar risken för erosion, vilket riskerar att förstöra kulturmiljöer som byggnader och hällristningar. Luftföroreningar och försurnade ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark orsakar en snabbare söndervittring av kulturhistoriska värdefulla föremål som byggnader, statyer och fornlämningar. Mindre nederbörd under sommaren och fler antal varma dygn (> +20 grader) ökar även risken för brand. 2. Kunskap Andra utmaningar som diskuterades behandlade frågan om behovet av kunskap kring klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljön. Man menade att det finns en dålig kunskap om förändringar över tid, och att de långsamma förändringsförloppen gör det svårare att uppmärksamma frågan och påbörja ett preventivt arbete i tid. En annan utmaning som fördes fram var att få en ökad tillgång på kompetens som arbetar kontinuerligt med kulturmiljöfrågor. Man menade att de som arbetar inom området kulturmiljö idag generellt har liten kunskap om naturmiljö och klimatförändringars effekter på kulturvärden. Det finns en brist på kunniga hantverkare som arbetar med kulturmiljö. Har de kunskap om effekter på kukturmiljön som ett förändrat klimat medför? 2

3. Prioritering och skydd av kulturvärden Andra utmaningar som det resonerades kring handlade om behovet av att identifiera hotade objekt och göra en prioritering av kulturhistoriska värden som är i behov av skyddsåtgärder. Idag saknas det en sådan prioritering. Eftersom Blekinge är ett litet län med förhållandevis hög täthet av kulturhistoriska värden är detta en viktig att utmaning att ta an. En fråga som väcktes i samband med detta var huruvida det kommer vara möjligt att skydda alla kulturmiljöer i framtiden, eller om man behöver släppa några. Att ta ställning till denna fråga är också en utmaning. 4. Ökad kontroll Förutsättningarna för svamp, röta och insekter kommer att öka i och med ett i framtiden fuktigare klimat. Behovet av ökad kontroll, bekämpning och underhållskostnader kommer därmed att bli större. Hur skall en sådan kontroll organiseras, finns det hållbara bekämpningsmetoder och hur finansieras de ökade underhållskostnaderna? Detta var andra utmaningar som lyftes. 5. Energieffektiviseringens påverkan på kultur- och miljövärden Klimatarbetet handlar både om att hindra att klimatförändringarna sker genom minskad klimatpåverkan och att lindra klimatförändringarnas effekter, dvs. att klimatanpassa. En utmaning som lyftes var frågan om hur man ska hantera åtgärder för minskad klimatpåverkan inom kulturmiljön. Åtgärder för energieffektivisering i t.ex. k-märkta hus riskerar nämligen att skada själva kulturvärdet. Utmaningar som diskuterades var hur man kan använda klimatneutrala metoder inom byggnadsvård och hur man kan få fram mer kunskap och resurser kring energieffektivisering i bebyggelse med kulturvärde. Vilka är det positiva effekterna på kulturmiljön av ett förändrat klimat? De positiva effekterna som lyftes var att det troligtvis kommer att bli ett ökat fokus på kulturmiljön i och med att medvetenheten kring hotade kulturmiljöer ökar. Förändringarna kommer att föregås av inventeringar som leder till bättre kännedom om utmaningar och diskussionen kring kulturvärden förbättras. Ökat underhåll ger fler arbetstillfällen. Ett mildare klimat leder sannolikt till fler besökare och därmed ökat anslag för kulturvård. Bevarandet av kulturmiljö blir därmed extra viktigt med hänsyn till ökad turism. Även om försurningen fortfarande är ett problem så har den minskat, och likaså partikelnedsmutsningen. Minskat antal nollgenomgångar (temperaturen växlar mellan minus -och plusgrader) ger minskad påfrestning på material. 3

Havsnivåhöjningen gör att vi får en liknande havsnivå som på vikingatiden. Därmed blir det möjligt att återskapa en bild av vikingatidens landskap. Vilken ytterligare kunskap behövs? Ett ökat kunskapsbehov önskades inom följande områden: Hur påverkar metalldirektivet Sverige? Användandet av dagens bekämpningsmedel, koppartak och användandet av zink i målarfärg hotas. Algtillväxt på sten och trä Timmerhusens känslighet i och med nedbrytningsgränsens förflyttning norrut. Kartläggning av olika kulturmiljöer i länet Vilka objekt hotas av ett surare hav? Hur ska man genomföra energieffektivisering på rätt sätt utan att skada kulturvärdet? Vilka objekt är mest värdefulla? Hur ska bedömningen göras, finns det riktlinjer att följa? Byggnadsvårdens CO2 belastning Brandförsvar, brandskydd i planering Kunskap om moderna material Pedagogik och metod Vilka metoder finns för att skydda kulturvärden? Finns det en lista på enkla tips? Vilka åtgärder kan genomföras för att minska de negativa konsekvenserna och ta vara på de positiva? Åtgärderna som fördes fram kan delas in i sex övergripande grupper 1. Åtgärder mot översvämning 2. Kunskapshöjning och utbildningsinsatser 3. Kontroll och uppföljning 4. Minskad påverkan 5. Identifiera hotade kulturvärden 6. Blandat 1. Åtgärder mot översvämning För att hantera den ökade risken för översvämningar, på grund av bl.a. en ökad medelårsnederbörd (20-25%) och stigande havsnivå, diskuterades följande konkreta åtgärder. Invallning av lämpliga områden Höja landnivån genom utfyllnader Effektivare dränering 4

Kanaler och vallning förbi hotade miljöer Övertäckning av ytor och objekt 2. Kunskapshöjning och utbildningsinsatser För att öka kunskapen kring klimatförändringarnas effekter på kulturmiljön så resonerades det kring att utveckla ett kunskapsunderlag och bl.a. ge information och vägledning till fastighetsägare, via t.ex. ett informationsblad. Det diskuterades också kring att genomföra utbildningsinsatser kring klimatförändringars effekter på kulturmiljö för de som arbetar med kulturmiljö. Det finns en bra kunskapsbas på BTH (Blekinge Tekniska Högskola). Ett annat resonemang handlade om att anställa folk som har rätt kompetens. 3. Identifiera hotade kulturvärden För att få en bild av vilka kulturvärden som hotas av klimatförändringarna diskuterades det kring att det finns ett behov av att identifiera kulturvärden som hotas av det förändrade klimatet med ökad risk för översvämning, fukt, insektsangrepp, brand etc. Det resonerades även kring att prioritera hotade objekt och att t.ex. ge dessa högre skyddsvärden. 4. Kontroll och uppföljning För att uppmärksamma och upptäcka (de långsamma) förändringarna i kulturmiljön som sker pga. ett förändrat klimat behöver det ske en ökad kontroll och förbättrad uppföljning. En åtgärd som gavs på förslag var att göra det obligatoriskt att anmäla förekomst av hussvamp till byggnadsnämnden, i syfte att öka statistiken. 5. Minskad påverkan För att minska försurningens negativa påverkan på kulturvärden i bebyggelse behöver man minska koldioxidutsläppen och öka energieffektiviseringen. Det behöver dock göras med metoder som inte skadar kulturvärdet. 6. Blandat I diskussionen om åtgärder menades det att staten har ett stort ansvar och att det behöver ställas starkare krav, men att det även behöver skapas förutsättningar för att åtgärder ska genomföras. För att finansiera åtgärdena gavs det på förslag att skapa fonder. Det är även viktigt med ett juridiskt säkerhetstänkande. 5

Vilka hinder finns för att genomföra åtgärder? Ekonomiska Kunskap Ideologiska Staten genom lagstiftning Förståelse från politiker Målkonflikter Nedprioritering Metalldirektivet För mer information Samuel Karlström Handläggare för planering inför klimatförändringar Samuel.karlstrom@lansstyrelsen.se 010-22 40 120 6