Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Framsidefoto: Skorv, Saduria entomon, är en ishavsrelikt som förekommer på flera av de undersökta kuststationerna 213,. 2
Sammanfattning Vid 213 års undersökning av bottenfauna längs Gävleborgskusten påträffades djur i samtliga 2 undersökta stationer i de fyra olika fjärdarna. Sammanlagt påträffades tio olika arter och individtätheten var måttligt hög till hög. Statusklassningen mellan fjärdarna varierade. I Vallviksfjärden som ligger en bit ut från kusten var förhållandena bäst och statusklassningen blev god. Här påträffades flest andel individer av arter som är känsliga mot låga syrehalter. Stationerna i Ljusnefjärden ligger mer kustnära och bottenfaunan är troligtvis mer påverkad av utsläpp från land. I detta område blev statusen måttlig. I Söderhamnsfjärden klassades statusen som otillfredsställande och i Sandarnefjärden som ligger längre ut från land klassades statusen som dålig. Här var andelen individer av arter som är känsliga mot låga syrehalter lägst. 1. Inledning Under juni 213 utfördes en undersökning av den makroskopiska bottenfaunans utbredning i Gävleborgskusten på uppdrag av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund. De undersökta fjärdarna var Söderhamns-, Sandarne-, Ljusne,- och Vallviksfjärden. Enligt kontrollprogrammet från 211-2-4 är området numera indelat i fyra fjärdar mot tidigare två (Söderhamns- och Ljusnefjärden). Tre stationer har utgått ur programmet (K347, K354 och K45) och i stället har tre nya stationer (K42, K421 och K422) lagts till för att få en tydligare uppdelning i de olika fjärdarna. Undersökningar av bottenfaunan har tidigare utförts vid ett flertal tillfällen i de olika fjärdarna och har redovisats i Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds årsrapporter; 1975-1979, 198, 1984, 1988, 1991, 1994, 1997, 2 och 23-211. 2. Metodik Årets undersökning utfördes enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Mjukbottenfauna trend- och områdeskartering, utgåva 24-9-29 + Metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö (Kjell Leonardsson 24-2-11) + SS-EN ISO 16665:26. Den vid undersökningen använda van Veen-hämtaren hade en area av,19 m 2. Proven sållades genom ett såll med 1 mm maskstorlek. Tidigare undersökningar har utförts med delvis annorlunda och varierande provtagningsmetodik (ALcontrol Laboratories, 24). Vid provtagningen valdes ett prov av tre från varje station. Det utvalda provet var det som nådde djupast ner i sedimentet. Undersökningen omfattar 2 prov fördelade på 2 stationer i fyra olika vattenförekomster; Söderhamns-, Sandarne-, Ljusne,- och Vallviksfjärden. I bilaga 2 finns lägeskoordinater och beskrivning av provlokalerna. I bilaga 3 redovisas artlistor samt listor över fördelningen av biomassa mellan olika taxa. 3
Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos bottenfaunan kan man bland annat dra slutsatser om påverkan från näringsämnen/organiskt material och låga syrehalter i undersökningsområdet. I denna rapport redovisas resultaten i förhållande till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon) från 27. Där klassificeras statusen av bottenfaunan utifrån BQI m (Benthic Quality Index) framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på artsammansättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning. Klassgränserna för BQI m skiljer sig mellan vattentyperna längs kusten. Enligt de aktuella bedömningsgrunderna klassificeras statusen för en hel vattenförekomst istället för en enskild provtagningspunkt. Data behövs från flera stationer, helst minst fem stationer. Ju fler stationer som provtas desto säkrare blir klassificeringen. 2%-percentilen av BQI m -värdet används för klassificeringen. Klassgränserna för statusindelningen skiljer sig åt mellan olika typområden längs Sveriges kust. I tabell 1 redovisas aktuella klassgränser för de områden som ingår i denna undersökning (nr 16). Tabell 1. Statusklassgränser av 2 %-percentilen för BQI m i typområde 16. Statusklassificering typomr 16 Hög > 1,7 God 4, - 1,7 Måttlig 2,7-4, Otillfredsställande 1,3-2,7 Dålig < 1,3 En ökad organisk belastning leder ofta till minskad syrehalt i bottenvattnet då syre förbrukas vid nedbrytningen av organiskt material. I många fall kan syreåtgången vara så stor att det försämrar livsmiljön för de organismer som lever i och strax ovanför sedimentet. I föreliggande rapport görs även en expertbedömning av påverkan av näringsämnen/organiskt material d v s näringsstatusen i de undersökta områdena. Tidigare gjordes expertbedömningen i tre olika klasser (ingen eller obetydlig påverkan (A), betydlig påverkan (B) samt stark eller mycket stark påverkan (C)). Som en anpassning till de nu gällande bedömningsgrunderna görs i denna rapport en bedömning av näringsstatusen i fem olika klasser. God och hög näringsstatus motsvarar tidigare bedömningen A, måttlig näringsstatus motsvarar B och dålig och otillfredsställande näringsstatus motsvarar C (se nedan). Påverkan av näringsämnen/organiskt mtrl: Ingen eller obetydlig (A) Betydlig (B) Stark eller mycket stark (C) Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status 4
3. Resultat I varje fjärd togs fem prov och nedan redovisas resultaten för varje havsområde med en separat expertbedömning. Värdet på BQI m och 2%-percentilen av BQI m ligger tillsammans med artsammansättning och individtäthet till grund för expertbedömningen. Beräknade index, individtäthet, antal taxa och biomassa för 213 års bottenfaunaundersökning redovisas i resultatsidor (Bilaga 1). För att kunna göra en jämförelse med tidigare år har medelvärden för individtäthet och biomassa sammanställts för varje fjärd enligt det senaste kontrollprogrammet (fyra stycken i stället för två). Vid 213 års undersökning varierade klassningen mellan fjärdarna. I Vallviksfjärden som ligger en bit ut från kusten var förhållandena bäst och statusklassningen blev god. Stationerna i Ljusnefjärden ligger mer kustnära och bottenfaunan är troligtvis mer påverkad av utsläpp från land. I detta område blev statusen måttlig. I Söderhamnsfjärden klassades statusen som otillfredsställande och Sandarnefjärden som ligger längre ut från land klassades som dålig. 3.1 Söderhamnsfärden I 213 års undersökning bedömdes Söderhamnsfjärden ha otillfredsställande status med avseende på näringämnespåverkan, samma bedömning som vid den senaste undersökningen 211 (se resultatsidor bilaga 1). 2 %-percentilen av BQI m klassade området till otillfredsställande status. Tidigare års resultat har visat på måttlig status (28 och 21) men även på dålig status (29). Andelen arter som är känsliga för låga syrenivåer och hög organisk belastning har varierat mellan åren och har tidigare varit relativt hög vilket då motiverade expertbedömningen måttlig status. Vid årets undersökning har dock dessa känsliga arter minskat vilket motiverar expertbedömningen. I Söderhamnsfjärden ingår numera station K422 (ny), K348, K421 (ny), K351 och K344. Den lägsta individtätheten återfanns i station K351, men två känsliga taxa påträffades, vitmärla (Monoporeia affinis) och tångmärla (Gammarus sp.). K421 hade den högsta individtätheten och även där påträffades känsliga taxa som vitmärla och tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). I denna station var även biomassan störst främst som en följd av förekomsten av stora östersjömusslor (Macoma balthica) (Bilaga 3). Lägst biomassan noterades från station K422 (Figur 1). 5
Täthet (ind/m 2 ) 2 ) Biomassa (g/m 2 ) 4 1 1 3 8 3 6 2 4 1 2 25 8 2 6 15 4 1 2 5 K34 K342 K342 K344 K348 K346 K347 K351 K348 K351 K421 K352 K353 K422 K354 Figur 1. Individtäthet (antal individer/m 2 ) och biomassa (g/m 2 ) för samtliga stationer i Söderhamnsfjärden 213. Fjädermygglarver, Chironomidae, dominerade bottenfaunan på två av stationerna. På en av stationerna dominerade östersjömussla (M. balthica) och på en station var andelen av havsborstmasken Marenzelleria sp. störst. Vitmärla (M. affinis) påträffades på två av de yttersta stationerna i Söderhamnsfjärden. Tidigare resultat visar på en minskning av vitmärlan i Söderhamns- inkl. Sandarnefjärden (då den bestod av tio stationer) (Alcontrol Laboratories AB, 211). Medeltätheten för vitmärlan i de stationer som numera ingår i Söderhamnsfjärden var vid årets undersökning låg jämfört med resultaten från 23, 28 och 21 (Figur 2). För individtätheten av havsborstmasken Marenzelleria sp. kunde en nedåtgående trend sedan 26 noteras i Söderhamnsfjärden (Figur 3). Medeltäthet (ind/m 2 ) 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 2. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för Monoporeia affinis i Söderhamnsfjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. (23-211 n=3, 213 n=5). 6
Medeltäthet (ind/m 2 ) 1 8 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 3. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för havsborstmasken Marenzelleria sp. i Söderhamnsfjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. 23-211 n=3, 213 n=5. 3.2 Sandarnefjärden I 213 års undersökning bedömdes Sandarnefjärden ha dålig status med avseende på näringämnespåverkan. De tre senaste undersökningarna (29-211) har resultaten visat på otillfredsställande status enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4. (se resultatsidor Bilaga 1). 2 %-percentilen av BQI m klassade området med dålig status vid årets undersökning. I Sandarnefjärden ingår station K34, K344, K346, K352 och K353. Den lägsta individtätheten återfanns i station K346, där en individ av vitmärla (M. affinis) påträffades. K353 hade den högsta individtätheten där mer än hälften bestod av östersjömusslan (M. balthica) följt av fjädermygglarver (Chironomidae). I denna station var även biomassan störst främst som en följd av förekomsten av stora östersjömusslor (Bilaga 3). Lägst biomassan noterades från station K346 (Figur 4). Täthet (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) 5 1 4 8 3 6 2 4 1 2 K34 K344 K346 K352 K353 Figur 4. Individtäthet (antal individer/m 2 ) och biomassa (g/m 2 ) för samtliga stationer i Sandarnefjärden 213. 7
Fjädermygglarver (Chironomidae) dominerade bottenfaunan på två av stationerna. På två av stationerna dominerade östersjömussla (M. balthica). Vitmärla (M. affinis) påträffades på en av stationerna. Tidigare resultat visar på en minskning av vitmärlan i Söderhamns- inkl. Sandarnefjärden (då den bestod av tio stationer) (Alcontrol Laboratories AB, 211). Medeltätheten för vitmärlan i de stationer som numera ingår i Sandarnefjärden minskade drastiskt efter undersökningen 23 (Figur 5). För individtätheten av havsborstmasken Marenzelleria sp. har det skett en minskning sedan 23 (Figur 6). Medeltäthet (ind/m 2 ) 1 Sandarnefjärden 8 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 5. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för Monoporeia affinis i Sandarnefjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. Medeltäthet (ind/m 2 ) 1 8 6 4 2 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 6. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för havsborstmasken Marenzelleria sp. i Söderhamnsfjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. (23-213, p=,5, regression). 8
3.3 Ljusnefjärden Vid 213 års undersökning bedömdes Ljusnefjärden ha måttlig status enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 med avseende på näringämnespåverkan (se resultatsidor Bilaga 1). Expertbedömningen överensstämmer med klassningen enligt Naturvårdsverkets handbok. I Ljusnefjärden ingår station K41 - K44 och K42 (ny). Den lägsta individtätheten påträffades i station K42 och K44, där den senare också hade den lägsta biomassan. Den högsta individtätheten och biomassan noterades på station K41 där i huvudsak stora östersjömusslor (M. balthica) och fjädermygglarver (Chironomidae) bidrog till det resultatet (Figur 7). Vid 28 års provtagning visade resultaten på en kraftig minskning av abundansen i Ljusnefjärden. En nedgång i tätheten av havsborstmask och lågt antal vitmärlor bidrog till denna nedgång. Täthet (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 K41 K42 K43 K44 K42 Figur 7. Individtäthet (antal individer/m 2 ) och biomassa (g/m 2 ) för samtliga stationer i Ljusnefjärden 213. På tre stationer var östersjömussla (M. balthica) den dominerande arten, på en station dominerade havsborstmasken Marenzelleria sp. och på en dominerade fjädermygglarver (Chironomidae). Vitmärla (M. affinis) förekom endast vid två stationer vid årets undersökning jämfört med fyra av stationerna 211. Frekvensen av denna art har varierat på de flesta av stationerna vid de senaste undersökningstillfällena. Vid 24 års provtagning minskade medeltätheten av vitmärla på alla stationerna i Ljusnefjärden jämfört med provtagningen 23 (Figur 8). Individtätheten av Marenzelleria sp. varierar mycket mellan undersökningsåren och någon tydlig trend kan inte ses (Figur 9). 9
Medeltäthet (ind/m 2 ) 5 Ljusnefjärden 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 8. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för Monoporeia affinis i Ljusnefjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. Medeltäthet (ind/m 2 ) 2 15 1 5 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 9. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för havsborstmasken Marenzelleria sp. i Ljusnefjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. 1
3.4 Vallviksfjärden Vid 213 års undersökning bedömdes Vallviksfjärden ha god status enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 med avseende på näringämnespåverkan (se resultatsidor Bilaga 1). Expertbedömningen överensstämmer med klassningen enligt Naturvårdsverkets handbok. I Vallviksfjärden ingår station K398 samt K46 - K49. Den lägsta individtätheten påträffades i station K49 och den högsta i K48. Skillnaden ligger främst i antalet påträffade östersjömusslor vilket också förklarar varför K46 hade den högsta biomassa noterades på K398 där endast ett par östersjömusslor påträffades, men individtätheten var förhållandevis hög och främst bestod av havsborstmaskar och vitmärlor (Figur 1). Medelvärden för individtäthet och biomassan har legat på likvärdiga nivåer mellan 23 och 213. Täthet (ind/m 2 ) Biomassa (g/m 2 ) 2 12 15 1 8 1 6 5 4 2 K398 K46 K47 K48 K49 Figur 1. Individtäthet (antal individer/m 2 ) och biomassa (g/m 2 ) för samtliga stationer i Vallviksfjärden 213. På en station var östersjömussla (M. balthica) den dominerande arten, på två stationer dominerade havsborstmasken Marenzelleria sp. och på två dominerade vitmärla (M. affinis) som annars förekom på samtliga stationer vid årets undersökning, liksom de gjorde även undersökningarna 21 och 211. Frekvensen av denna art har varierat på de flesta av stationerna vid de senaste undersökningstillfällena och därmed även i fjärden som helhet (Figur 11). Individtätheten av Marenzelleria sp. har varierat mycket mellan undersökningsåren och en minskning i individtäthet syntes över perioden 23-213 (p=,5, regression) (Figur 12). 11
Medeltäthet (ind/m 2 ) 2 Vallviksfjärden 15 1 5 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 11. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för Monoporeia affinis i Vallviksfjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. Medeltäthet (ind/m 2 ) 16 12 8 4 23 24 25 26 27 28 29 21 211 213 Figur 12. Medelvärden av individtäthet (antal individer/m 2 ) för havsborstmasken Marenzelleria sp. i Vallviksfjärden 23-213. Felstaplar anger 95 % konfidensintervall. 12
4. Diskussion Sedan undersökningen 23 har en av de största förändringarna i artsammansättning varit minskad förekomst av vitmärla, M. affinis (Figur 5 och 8). Vitmärlan anses särskilt känslig för syrebrist, höjda temperaturer och miljögifter (Sundelin m fl, 28). Vid en jämförelse med resultaten från andra undersökningar i Bottenhavet framgår att vitmärlor vanligen påträffas i antal varierande mellan 4 och 6 individer/m 2 på djup större än 25 meter i opåverkade områden. Vid årets undersökning, liksom vid undersökningarna 23 till 21 kunde dessa tätheter inte visas för någon av stationerna i Söderhamns- Sandarne- Ljusne- eller Vallviksfjärden. Resultat från andra provtagningsstationer i Söderhamns kustområde visar också på en minskning av vitmärla (Karlsson och Leonardsson, 24). Detta gäller även för referens/trendområdena. De låga tätheterna kan dels bero på belastningen av näringsämnen/organiskt material, låga syrehalter, cyklisk variation eller möjligen konkurrens från andra arter. Vitmärlans förmåga att röra om i de översta sedimentlagren är viktigt för syresättningen där. Eftersom tätheterna av vitmärla har minskat finns det utrymme för andra arter att ta över vitmärlans roll, till exempel fjädermyggor och havsborstmaskar (Leonardsson och Karlsson, 23). En annan förändring sedan år 2 gällande artsammansättningen har varit förekomsten av havsborstmasken Marenzelleria sp., en till Sverige invandrad art som numera påträffas på flera av Östersjöns mjukbottnar. Masken gynnas av organiskt material och befaras också ha stor konkurrensförmåga gentemot inhemska arter. Resultaten fram till 26 visar på en stark ökning av Marenzelleria sp. I Sandarne- och Vallviksfjärden minskar dock individtätheten av arten under perioden 23-213 (p=,5 resp. p=,5) (Figur 6 och Figur 12). Någon signifikant nedgång i abundans jämfört med de nationella referensstationerna kunde dock inte påvisas vid sexårsutvärderingen som gjordes på 23-28 års resultat (ALcontrol Laboratories, 29). Artantalet hade inte förändrats anmärkningsvärt på någon av stationerna. Sammanlagt påträffades totalt elva olika arter i de fyra fjärdarna. På flera stationer följer biomassan en ökning eller minskning av individtätheten men på många stationer är det inte så. Vid några stationer har biomassan ökat men individtätheten minskat eller varit oförändrad. Detta kan i de flesta fall förklaras med en högre andel och/eller större individer av östersjömusslan M. balthica. På ett par stationer har tätheten ökat men biomassan varit i stort sett oförändrad, vilket kan förklaras med ökat antal lätta fjädermyggor eller vitmärlor. 13
5. Referenser ALcontrol Laboratories AB. 211 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 21 ALcontrol Laboratories AB. 21 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 29 ALcontrol Laboratories AB. 29 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 23-28 ALcontrol Laboratories AB. 28 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 27 ALcontrol Laboratories AB. 27 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 26 ALcontrol Laboratories AB. 26 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 25. ALcontrol Laboratories AB. 25 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 24. ALcontrol Laboratories AB. 24. Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 23. Karlsson, A och Leonardsson, K. 24. Mjukbottenfauna. Bottniska viken 23. Årsrapport från den marina miljöövervakningen. Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). Leonardsson, K. och Karlsson, A. 23. Mjukbottenfauna. Bottniska viken 22. Årsrapport från den marina miljöövervakningen. Umeå Marina Forskningscentrum (UMF). Leonardsson, K, Cederwall, H. och Blomqvist, M. 27. Samordnat nationellt-regionalt bottenfaunaprogram för egentliga Östersjön. Rapport till Naturvårdsverket 27-3-26. Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Rapport 4914. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4. Utgåva 1. December 27. Röndell, B och Zetterberg, G. (ed) 1986. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Sundelin, B., Eriksson Wiklund, A-K., Löf, M., Reutgard, M. och Halldorsson, H. En stressad vitmärla i Östersjön. Havet 28. Om miljötillståndet i svenska havsområden. 14
Bilaga 1. Resultatsidor 15
Förklaring till resultatsida marin mjukbottenfauna Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattenförekomst/havsområde och lokalnamn. Provtagningsdatum, typområde enligt indelning i NFS 26:1, koordinater enligt RT9 (Rikets nät). Naturvårdsverkets kriterier (27) Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon). Statusklassning/bedömning enligt den femgradiga skalan: Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status BQIm (Benthic Quality Index): index för statusklassning av mjukbottenfauna. 2%-percentil: percentilen av BQIm-värdet, används för statusklassificeringen. Ekologisk kvalitetskvot: 2%-percentilen dividerat med högsta värdet av BQI m-värdet. Expertbedömning Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden med avseende på näring. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den femgradiga skalan: Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den femgradiga skalan: Mycket högt Högt Måttligt högt Lågt Mycket lågt Totalantal taxa: det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (antal/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt bottenyta. Biomassa (g/m 2 ): våtvikt av det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt bottenyta AAB-index: index tillståndsklassning av mjukbottenfauna. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Expertbedömning - jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. I diagram med BQIm visas 2 % och 8 %-percentilerna som felstaplar. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 16
Söderhamnsfjärden Datum: 213-6-12 Typområde: Provtagningsuppgifter Metodik: SS-EN ISO 16665 Provyta (m 2 ):,19 Antal prov: 5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning BQI m : 2,848,17 2%-percentil: Expertbedömning 2,362 Otillfredsställande Statusklassning av näringspåverkan Otillfredsställande Tillståndsklassning Totalantal taxa: 1 Biomassa (g/m 2 ): 46,37 högt Medelantal taxa/prov: 4,6 måttligt högt Diversitetsindex: 2,58 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 475 måttligt högt Expertbedömning - jämförelse med tidigare undersökningar År Statusklassning av näringspåverkan 28 Måttlig 29 Dålig 21 Måttlig 211 Otillfredsställande 213 Otillfredsställande - - BQI m - - Antal ind/m 2 Biomassa g/m 2 14 12 12 12 Hög 1 1 1 8 God 8 8 6 Måttlig 6 6 4 4 4 Otillfr. 2 2 2 Dålig 28 29 21 211 213 28 29 21 211 213 Kommentar: Bottenfaunan i Söderhamnsfjärden dominerades av östersjömusslan, Macoma balthica (37 %), fjädermygglarver, Chironomidae (29 %) och havsborstmasken Marenzelleria sp. (23 %). Vitmärlan Monoporeia affinis, som är känslig för låga syrenivåer, påträffades på två stationer i området och den känsliga tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum påträffades på en av stationerna. Individtätheten var måttligt hög och biomassan var hög. 2 %- percentilen av BQIm klassar havsområdet till otillfredsställande status. Expertbedömningen avviker inte från Naturvårdsverkets kriterier. 17
Sandarnefjärden Datum: 213-6-12 Typområde: Provtagningsuppgifter Metodik: SS-EN ISO 16665 Provyta (m 2 ):,19 Antal prov: 5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning BQI m : 1,44,8 2%-percentil: Expertbedömning 1,134 Dålig Statusklassning av näringspåverkan Dålig Tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 Biomassa (g/m 2 ): 26,94 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 2,8 måttligt högt Diversitetsindex: 1,85 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 218 måttligt högt Expertbedömning - jämförelse med tidigare undersökningar År Statusklassning av näringspåverkan 28 Måttlig 29 Otillfredsställande 21 Otillfredsställande 211 Otillfredsställande 213 Dålig - - BQI - m - 14 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 213 Hög God Måttlig Otillfr. Dålig Antal ind/m 2 Biomassa g/m 2 8 8 6 6 4 4 2 2 28 29 21 211 213 Kommentar: Bottenfaunan i Sandarnefjärden vid 213 års undersökning dominerades av östersjömussla Macoma balthica (4 %) och fjädermygglarver, Chironomidae (5 %). I proven påträffades en individ av den syrekrävande vitmärlan Monoporeia affinis vilket är en minskning jämfört med resultaten från 211 men motsvarar samma låga nivå som vid undersökningen 28. Individtätheten och biomassan var måttligt hög och 2 %- percentilen av BQIm-indexet klassar havsområdet med dålig status. Expertbedömningen avviker inte från klassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4. 18
Ljusnefjärden Datum: 213-6-12 Typområde: Provtagningsuppgifter Metodik: SS-EN ISO 16665 Provyta (m 2 ):,19 Antal prov: 5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning BQI m : 3,67,22 2%-percentil: Expertbedömning 3,143 Måttlig Statusklassning av näringspåverkan Måttlig Tillståndsklassning Totalantal taxa: 8 Biomassa (g/m 2 ): 36,5 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 6,2 högt Diversitetsindex: 2,49 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 488 måttligt högt Expertbedömning - jämförelse med tidigare undersökningar År Statusklassning av näringspåverkan 28 Måttlig 29 Måttlig 21 Måttlig 211 God 213 Måttlig BQI - - m Antal ind/m - - Biomassa g/m 2 14 12 12 12 Hög 1 1 1 8 God 8 8 6 Måttlig 6 6 4 4 4 Otillfr. 2 2 2 Dålig 28 29 21 211 213 28 29 21 211 213 Kommentar: Bottenfaunan i Ljusnefjärden dominerades av östersjömussla, Macoma balthica (39 %), havsborstmasken Marenzelleria sp.(39 %) och fjädermygglarver, Chironomidae (17 %). Vitmärlan Monoporeia affinis, som är känslig för låga syrenivåer och den känsliga tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum, påträffades på två stationer i området men i låga tätheter. Individtätheten minskade kraftigt vid 28 års undersöknig och var även i år på fortsatt låga nivåer. Vid undersökningen 211 visade resultaten för de stationer som vid årets undersökning hör till området Ljusnefjärden på klassningen god enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4. 2 %- percentilen av BQIm klassar havsområdet till måttlig status. Expertbedömningen avviker inte från Naturvårdsverkets kriterier. 19
Vallviksfjärden Datum: 213-6-12 Typområde: Provtagningsuppgifter Metodik: SS-EN ISO 16665 Provyta (m 2 ):,19 Antal prov: 5 Naturvårdsverkets kriterier (27) Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning BQI m : 6,2,42 2%-percentil: Expertbedömning 5,93 God Statusklassning av näringspåverkan God Tillståndsklassning Totalantal taxa: 5 Biomassa (g/m 2 ): 68,4 högt Medelantal taxa/prov: 4,2 måttligt högt Diversitetsindex: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 1 26 högt Expertbedömning - jämförelse med tidigare undersökningar År Statusklassning av näringspåverkan 28 Måttlig 29 Måttlig 21 Måttlig 211 God 213 God - - BQI - m - Antal ind/m 2 Biomassa g/m 2 14 2 1 12 Hög 1 15 8 8 God 6 6 Måttlig 1 4 4 Otillfr. 5 2 2 Dålig 28 29 21 211 213 28 29 21 211 213 Kommentar: Bottenfaunan i Vallviksfjärden dominerades av vitmärlan Monoporeia affinis (36 %) och havsborstmasken Marenzelleria sp.(37 %). M. affinis, som är känslig mot låga syrenivåer, påträffades på samtliga stationer i området. Individtätheten och biomassan var hög. 2 %- percentilen av BQIm-indexet klassar havsområdet till god status. Expertbedömningen avviker inte från Naturvårdsverkets kriterier. 2
Bilaga 2. Fältdata 21
Typområde Vattenområdesuppgifter: Vattenförekomst/Havsområde Söderhamnsfjärden Söderhamnsfjärden Söderhamnsfjärden Söderhamnsfjärden Söderhamnsfjärden Lokalnummer K342 K348 K351 K421 K422 Lokalnamn Vadtorp Sandvik V stora Garpholmen - - Vattenomsättningsklass 1 1 1 1 1 Län 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg Kommun (ej obligatoriskt) Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Top. karta 14HNV 14HNV 14HNV 14HNV 14HNV Lokalkoordinater (x) 6798 679919 6796642 6797129 6799658 Lokalkoordinater (y) 157165 157649 1572884 1572345 157156 Provtagningsuppgifter: Datum 213-6-12 213-6-12 213-6-12 213-6-12 213-6-12 Provtagare Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Organisation ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB Provyta (m 2 ),19,19,19,19,19 Antal prov 1 1 1 1 1 Metodik SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 Syfte recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll Vattenkemiprov (ja/nej) nej nej nej nej nej Lokaluppgifter: Provdjup (m) 8 6 8 6 4 Ytvattentemperatur 14,4 14,9 14,4 14,2 14,5 Siktdjup 2,4 2,1 2,9 2,9 1,9 Bottensubstrat och Gyttja (ja/nej) nej nej nej nej nej vattenvegetation: Lera (ja/nej) nej ja nej nej nej Sand (ja/nej) nej nej nej nej nej Svavelväte (ja/nej) ja nej nej ja ja Sedimentfärg svartgrå gråsvartbeige grå-svart brungrå/svart gråsvart Övrigt: Övrigt g svavelvätelukt. Full sk Full skopa. Full skopa. Full skopa. Full skopa. Fibrer. 22
Typområde Vattenområdesuppgifter: Vattenförekomst/Havsområde Sandarnefjärden Sandarnefjärden Sandarnefjärden Sandarnefjärden Sandarnefjärden Lokalnummer K34 K344 K346 K352 K353 Lokalnamn Hörningarna NO Skuggskär NV Lilljungfrun V Lilla Ottergrundet V Västra Kullharsrabbet Vattenomsättningsklass 1 1 1 1 1 Län 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg Kommun (ej obligatoriskt) Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Top. karta 14HNO 14HNV 14HNO 14HNO 14HNO Lokalkoordinater (x) 679425 67955 67947 6795947 6793672 Lokalkoordinater (y) 1575 15745 15787 1475967 1578597 Provtagningsuppgifter: Datum 213-6-12 213-6-12 213-6-12 213-6-12 211-6-16 Provtagare Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Organisation ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB Provyta (m 2 ),19,19,19,19,19 Antal prov 1 1 1 1 1 Metodik SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 Syfte recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll Vattenkemiprov (ja/nej) nej nej nej nej nej Lokaluppgifter: Provdjup (m) 9 13 21 13 21 Ytvattentemperatur 14,3 14,5 13,6 14,3 14,1 Siktdjup 4 4 7,2 5,3 7,6 Gyttja (ja/nej) nej nej nej nej nej Lera (ja/nej) nej nej ja nej nej Sand (ja/nej) nej nej ja nej nej Svavelväte (ja/nej) ja ja nej ja ja Sedimentfärg svart/grå gråsvart brunsvart svart/grå gråsvart Övrigt Full skopa g svavelvätelukt. Full sk 6 liter sållmängd g svavelvätelukt. Full sk Full skopa. 23
Typområde Vattenområdesuppgifter: Vattenförekomst/Havsområde Ljusnefjärden Ljusnefjärden Ljusnefjärden Ljusnefjärden Ljusnefjärden Lokalnummer K41 K42 K43 K44 K42 Lokalnamn Hammarhålet NV Storgrytan SO St Orrskär V Abrahamsharen - Vattenomsättningsklass 1 1 1 1 1 Län 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg Kommun (ej obligatoriskt) Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Top. karta 14 HNV 14 HNV - 14 HNV 14H NV Lokalkoordinater (x) 679152 678855 6788833 6788715 6787875 Lokalkoordinater (y) 157354 1572381 1573176 1574319 15746 Provtagningsuppgifter: Datum 213-6-12 213-6-12 213-6-12 213-6-12 213-6-12 Provtagare Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Organisation ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB Provyta (m 2 ),19,19,19,19,19 Antal prov 1 1 1 1 1 Metodik SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 Syfte recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll Vattenkemiprov (ja/nej) nej nej nej nej nej Lokaluppgifter: Provdjup (m) 8,5 9 12 2 18 Ytvattentemperatur 14 14,7 14,6 14 14,2 Siktdjup 4,3 4,3 4,8 6 4,7 Gyttja (ja/nej) nej nej nej nej nej Lera (ja/nej) nej nej nej nej nej Sand (ja/nej) nej nej nej nej nej Svavelväte (ja/nej) nej ja ja ja nej Sedimentfärg gråsvart gråbrun brungrå svart gråsvart Övrigt Full skopa. rer i två delprov. Full skodoft av svavelväte. Full s Full skopa Full hämtare 24
Typområde Vattenområdesuppgifter: Vattenförekomst/Havsområde Vallviksfjärden Vallviksfjärden Vallviksfjärden Vallviksfjärden Vallviksfjärden Lokalnummer K398 K46 K47 K48 K49 Lokalnamn SV Storjungfrun O Vallvik O Yttre Långharen V Kalkudden NV Storjungfrun Vattenomsättningsklass 1 1 1 1 1 Län 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg 21 Gävleborg Kommun (ej obligatoriskt) Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Söderhamn Top. karta 14 H NO - 14 HNV - - Lokalkoordinater (x) 678175 6786981 6784466 6784615 6786663 Lokalkoordinater (y) 15794 157637 157691 157913 1578578 Provtagningsuppgifter: Datum 213-6-12 213-6-12 213-6-12 213-6-12 213-6-12 Provtagare Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Per Wallenborg Organisation ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB ALcontrol AB Provyta (m 2 ),19,19,19,19,19 Antal prov 1 1 1 1 1 Metodik SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 Syfte recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll recipientkontroll Vattenkemiprov (ja/nej) nej nej nej nej nej Lokaluppgifter: Provdjup (m) 42 3 34 43 32 Ytvattentemperatur 12,2 12,8 12,5 11,4 11,4 Siktdjup 8,5 8,1 7,5 9,5 9,5 Gyttja (ja/nej) nej nej nej nej nej Lera (ja/nej) nej ja ja ja ja Sand (ja/nej) nej nej nej ja ja Svavelväte (ja/nej) nej nej nej nej nej Sedimentfärg gråsvart gråsvart gråbrunsvart brungrå brungrå Övrigt Full skopa, 28 L. - 15 L sållmängd. 15 l sållmängd. Sållmängd ca 1 liter 25
26
Bilaga 3. Artlistor och biomassor 27
Förklaring till artlista marin mjukbottenfauna Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,1 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för låga syrehalter, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Mätosäkerhet: Mätosäkerhet för individtäthet 1 % Mätosäkerhet för biomassa 5 % Syrekänslighet (Sy): - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa är mycket tåligt mot låga syrehalter 2 - taxa är måttligt känsligt mot låga syrehalter 3 - taxa är mycket känsligt mot låga syrehalter Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. * = kolonibildande taxa som inte kan kvantifieras på individnivå M = medelvärde % = procentandel Östersjömussla, Macoma balthica, delas in i tre storleksklasser enligt följande: Macoma balthica - (Linné, 1758) (<= 5 mm) Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm) Macoma balthica - (Linné, 1758) (> 1 mm) 28
Söderhamnsfjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI STATION Sy Fg Eg Rk K342 K348 K351 K421 K422 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria 3 1,2,4 POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896 1 2 1 6 1 1 2 22 11,8 22,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1 1,4,8 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus sp. 2 5 3 1,2,4 Corophium volutator - (Pallas, 1766) 2 2 3 14 2,8 5,4 Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) 3 2 4 1 6 1,4 2,7 ISOPODA, tånglöss Saduria entomon - (Linné, 1758) 2 3 3 1,2,4 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 24 42 2 6 14,8 28,6 GASTROPODA, snäckor Potamopyrgus antipodarum - (Gray, 1843) 3 2 3 4,8 1,5 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) 2 1 3 3 16 3 4,4 8,5 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm) 2 1 3 4 2 3 1,8 3,5 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm) 2 1 3 13 1 7 28 7 13, 25,1 SUMMA (antal individer): 49 58 21 9 41 51,8 1 SUMMA (antal taxa): 6 4 5 5 3 4,6 BQI m 2,41 1,3 3,3 4,89 2,35 ## ## ## ## ## Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg 29
Ljusnefjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI STATION Sy Fg Eg Rk K41 K42 K43 K44 K42 M % POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896 1 2 1 4 13 72 4 7 2, 37,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1 2,6 1,1 AMPHIPODA, märlkräftor Corophium volutator - (Pallas, 1766) 2 2 3 5 1, 1,9 Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) 3 2 4 1 3,8 1,5 ISOPODA, tånglöss Saduria entomon - (Linné, 1758) 2 3 3 3 2 1, 1,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 38 1 5 8,8 16,5 GASTROPODA, snäckor Potamopyrgus antipodarum - (Gray, 1843) 3 2 3 1 1,4,8 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) 2 1 3 8 3 1 14 7 6,6 12,4 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm) 2 1 3 4 7 2 4 1 3,6 6,8 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm) 2 1 3 24 15 1 12 1,4 19,5 SUMMA (antal individer): 81 51 79 28 27 53,2 1 SUMMA (antal taxa): 8 8 6 5 4 6,2 BQI m 2,91 5,36 4,6 2,79 2,91 ## ## ## ## ## Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg 3
Sandarnefjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI STATION Sy Fg Eg Rk K34 K344 K346 K352 K353 M % POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896 1 2 1 2 1 4 4 2,2 9,2 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) 3 2 4 1,2,8 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 29 4 9 17 11,8 49,6 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) 2 1 3 1 1 2,2 9,2 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm) 2 1 3 3,6 2,5 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm) 2 1 3 2 1 11 2 6,8 28,6 SUMMA (antal individer): 29 8 3 25 54 23,8 1 SUMMA (antal taxa): 1 3 3 4 3 2,8 BQI m,25 1,7 1,78 2,4 2,5 ## ## ## ## ## Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg 31
Vallviksfjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI STATION Sy Fg Eg Rk K398 K46 K47 K48 K49 M % POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896 1 2 1 74 26 34 1 12 49,2 37,4 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) 3 2 4 46 34 5 72 32 46,8 35,6 ISOPODA, tånglöss Saduria entomon - (Linné, 1758) 2 3 3 4 5 4 3 6 4,4 3,3 MYSIDACEA, pungräkor Mysis relicta - (Lovén, 1862) 3 1,2,2 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) 2 1 3 16 3 7 2 5,6 4,3 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm) 2 1 3 22 8 7 12 9,8 7,5 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm) 2 1 3 2 36 2 3 16 15,4 11,7 SUMMA (antal individer): 126 14 119 192 8 131,4 1 SUMMA (antal taxa): 4 5 4 4 4 4,2 BQI m 5,9 5,71 6,26 6, 6,13 ## ## ## ## ## Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg 32
Söderhamnsfjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Biomassa (g) STATION M % K342 K348 K351 K421 K422 TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria,69,14, POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896,53,1358,61,4324,3158,2894 5,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta,15,12,5, AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus sp.,15,3, Corophium volutator - (Pallas, 1766),18,22,4 Monoporeia affinis - (Lindström, 1855),12,2,28,1 ISOPODA, tånglöss Saduria entomon - (Linné, 1758),4133,827 1,6 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae,532,5278,254,542,2275 4,5 GASTROPODA, snäckor Potamopyrgus antipodarum - (Gray, 1843),136,27,1 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm),89,224,175,98,2 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm),943,356,455,351,7 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm) 3,842 3,7488 4,75 8,7198 2,355 4,3822 86,7 SUMMA (våtvikt, g): 4,548 4,579 4,165 9,3266 2,7835 # # # # # 5,545 1, Medelvärde (g/m 2 ): 46,372 Standardavvikelse (g/m 2 ): 22,873 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 33
Sandarnefjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Biomassa (g) STATION M % K34 K344 K346 K352 K353 POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896,216,228,61,558,321 1,1 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855),1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae,461,39,2167,4458,2199 7,5 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm),17,52,14,4 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm),1515,33 1, Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm) 1,12,36 6,2748 5,8122 2,6421 9, SUMMA (våtvikt, g):,461 1,1725,364 6,5533 6,5155 # # # # # 2,9368 1, Medelvärde (g/m 2 ): 26,943 Standardavvikelse (g/m 2 ): 3,364 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 34
Ljusnefjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Biomassa (g) STATION M % K41 K42 K43 K44 K42 4 5 POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896,362,3399,5384,473,174,2272 5,7 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta,5,32,7, AMPHIPODA, märlkräftor Corophium volutator - (Pallas, 1766),188,38,1 Monoporeia affinis - (Lindström, 1855),153,82,47,1 ISOPODA, tånglöss Saduria entomon - (Linné, 1758),1617 1,6158,3555 8,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 1,4328,267,1331,3185 8, GASTROPODA, snäckor Potamopyrgus antipodarum - (Gray, 1843),26,54,16, BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm),16,57,8,166,116,193,5 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm),181,3472,1437,1387,344,1544 3,9 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm) 5,946 3,6313,2167 4,713 2,8931 72,7 SUMMA (våtvikt, g): 7,517 4,5673 2,338,5524 4,933 # # # # # 3,9788 1, Medelvärde (g/m 2 ): 36,53 Standardavvikelse (g/m 2 ): 24,354 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 35
Vallviksfjärden 213-6-12 Det. Annika Liungman, Metod: SS-EN ISO 16665 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Biomassa (g) STATION M % K398 K46 K47 K48 K49 POLYCHAETA, havsborstmaskar Marenzelleria sp. - Mesnil, 1896,3264,2288,3468 1,2,1652,4174 5,6 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855),2832,325,4474,4516,173,336 4,5 ISOPODA, tånglöss Saduria entomon - (Linné, 1758),2731,4424 1,7666 1,3273,668,894 12, MYSIDACEA, pungräkor Mysis relicta - (Lovén, 1862),234,47,1 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm),474,249,683,123,36,4 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-1 mm) 1,2192,6168,3737 1,464,734 9,8 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>1 mm),591 1,2176 5,522 1,5338 7,496 5,384 67,6 SUMMA (våtvikt, g): 1,3918 12,538 8,7245 4,7747 9,8813 # # # # # 7,4552 1, Medelvärde (g/m 2 ): 68,397 Standardavvikelse (g/m 2 ): 4,235 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 36