Sveriges Konsumenter Verksamhetsberättelse 2012

1 Sveriges Konsumenter Verksamhetsberättelse 2012

2 Innehållsförteckning Förkortningar... 3 1. Styrelsens berättelse... 5 2. Så har vi arbetat... 8 2.1 Nationellt arbete... 8 2.2 Internationellt arbete... 9 3. Centrala frågor... 12 3.1 Matkvalitet... 12 3.2 Privatekonomi... 13 3.3 Marknadsföring... 14 3.4 Konsumentlagstiftning... 15 3.5 Rättigheter och integritet i ny teknik... 15 4. Hållbar utveckling... 17 5. Standardisering... 18 5.1 Svensk standardisering, SKA-rådet... 18 5.2 Europeisk standardisering, ANEC... 18 5.3 Internationell standardisering... 19 6. Projekt... 20 6.1 Webbplatsen Ingen blåser mig... 20 6.2 Ingen blåser mig!... 20 6.3 Unga aktiva konsumenter... 20 6.4 FundWatch... 21 6.5 Ökat konsumentinflytande inom standardisering... 21 6.6 Den goda maten... 22 6.7 ISP - mystery shopper... 22 7. Kommunikation... 23 7.1 Webbplatsen och sociala medier... 23 7.2 Kampanjer... 24 7.3 Nyhetsbrevet KonsumentMakt... 24 7.4 Almedalen... 24 7.5 Konsumentpriset Blåslampan... 24 8. Råd & Rön... 25 ANNEX... 26 A. Uppdrag... 26 B. Aktiviteter och deltagande i konferenser, seminarier... 29 C. Besvarade remisser... 30 D. Medlemsorganisationer... 32

3 E. Styrelse, revisorer och valberedning... 33 F. Råd & Rön AB... 34 G. Arbetsgrupper... 34 H. Kansli... 35 Förkortningar ANEC är den europeiska konsumentrösten i standardiseringen. ARN, Allmänna reklamationsnämnden, är en statlig myndighet som har till huvudsaklig uppgift att opartiskt och utan avgift för parterna pröva konsumenttvister. BEUC är den europeiska konsumentorganisationen med 39 oberoende organisationer i 30 europeiska länder. CAP är den Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik. CI, Consumers International, är den internationella konsumentorganisationen och består av 240 medlemsorganisationer i 120 länder CSR står för Corporate Social Responsibility och är ett företags ansvar för hållbar utveckling baserat på ekonomisk, miljömässig och socialt samhällsansvar. DG SANCO är EU-kommissionens generaldirektorat för hälso- och konsumentfrågor, en administrativ enhet inom kommissionen som på svensk nivå påminner om regeringens olika departement. EESK är den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är ett rådgivande organ i EUs beslutsprocess som består av representanter för det civila samhället och är indelat i tre olika grupper: industri- och näringslivsintressen, fackföreningar och en grupp bestående av konsument-, miljö- och jordbruksintressen, handikapprörelsen och konsumentkooperationen. ECCG är kommissionens rådgivande grupp i konsumentfrågor. Gruppen administreras av generaldirektoratet för folkhälsa och konsumentskydd (DG SANCO) och ger input i konsumentrelaterade frågor till hela kommissionens verksamhet. ISO COPOLCO är den internationella standardiseringens konsumentkommitté som arbetar för att få med konsumentaspekterna i standardiseringsarbetet och få fler konsumenter att delta.

4 OECD är Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling en internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. SIS, The Swedish Standards Institute, är en ideell förening som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. SKA-rådet är Standardiseringens konsument- och arbetstagarråd slår vakt om användarnas inflytande över standardiseringsarbetet. Rådet fördelar ekonomiska medel samt arbetar med utbildning och information om deltagande i standardiseringsarbetet. SWEDAC är en statlig myndighet som ansvarar för ackreditering och kontroll enligt lagen om teknisk kontroll. Det innebär att de kompetensprövar verksamheter som utför analys, provning, kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning. TACD är den transatlantiska konsumentdialogen ett samarbete mellan Europa och Nordamerikas konsumentorganisationer för att ge inspel till de transatlantiska förhandlingarna mellan EU och USA.

5 1. Styrelsens berättelse Sveriges Konsumenter kan se tillbaka på ett händelserikt, lyckosamt och intensivt år, då vi växte och flyttade fram positionerna på flera sätt. 2012 var ett jubileumsår, vi fyllde 20 år. Det var också 50-årsjubileum för såväl den europeiska konsumentorganisationen BEUC som de internationella konsumenträttigheterna. Sveriges Konsumenter använde jubileumsåret till att lyfta fram de åtta, FN-erkända konsumenträttigheterna och deras koppling till en hållbar utveckling. Finalen på detta arbete var konferensen Consumers Act for Sustainability i Stockholm och värdskapet för BEUC:s generalförsamling. Konferensen levandegjorde konsumentrörelsens viktiga roll för miljö, social rättvisa och finansiell stabilitet. Men året präglades också av utveckling genom flera betydande projekt. Ingen blåser mig! har dragit igång sin treåriga verksamhet med finansiering av Arvsfonden. Syftet är att göra ungdomar både kunniga och kaxiga. Ett annat projekt som gav stora avtryck och fortsätter att göra är FundWatch, om fond- och pensionsförvaltares etiska hållbarhetsarbete. Att stärka konsumentmakten och att mobilisera konsumenterna att ta tillvara sina rättigheter är en av våra viktigaste uppgifter och drivkraften när vi utvecklas. Det nationella och internationella arbetet är nära sammankopplat och sker genom ett långsiktigt påverkansarbete. Vi gör det genom deltagande i centrala organ inom EU och genom aktivt arbete i BEUC och ANEC. Under 2012 valdes vi till vice ordförande i BEUC. Vi är också aktiva medlemmar i den globala konsumentorganisationen Consumers International, CI. EU-kommissionen har antagit en Consumer Agenda för att stärka konsumentfrågorna samtidigt som BEUC har tagit fram en vision för 2020. Arbetet med konsumentskyddet i EU har varit intensivt. En ny europeisk köplag och fungerade tvistlösning i hela EU var två stora direktivförslag som behandlades och vi har tillsammans med kollegor i andra europeiska konsumentorganisationer varit pådrivande för att EU:s 500 miljoner konsumenter ska få bästa möjliga skydd. En viktig del av arbetet, som har både en nationell och internationell sida, är konsumentrepresentation i standardiseringen. I utformningen av standarderna är underskottet av konsumentinflytande tydligt. Sveriges Konsumenter har fortsatt att rekrytera nya representanter och deltar nu i 23 tekniska kommittéer. Livsmedelsmärkning har varit i fokus. En stor förordning i EU blev klar och frågan är nu hur detaljreglerna i Sverige ska bli. Vi slåss för den självklara rätten att få veta vad vi stoppar i oss och för att förhindra hälsorisker till följd av överkänslighet. Här har vi haft samtal med bransch och myndigheter för att få bra regler. Vi har också gjort en uppföljning av den uppmärksammade kampanjen Större text, tack och skrivit en debattartikel tillsammans med våra medlemsorganisationer. Energi, finansiella tjänster, integritet i den digitala världen och nanoteknik är fyra sakområden som blir allt viktigare för oss i konsumentrörelsen. När de smarta elnäten ska byggas ut och vi får smarta mätare i våra hem är det avgörande att dessa motsvarar konsumenternas behov, förväntningar och acceptans. Allt fler hamnar i skuldfällan på grund av så kallade snabblån och då behövs tuffare regler och hårdare tillsyn. Våra personuppgifter krävs allt oftare för att vi ska kunna använda tjänster på internet och

6 avtalsvillkoren är allt annat än tydliga. Nanoteknik, slutligen, utvecklas fort och här är vår roll är att se till att riskerna kartläggs och inte leder till hälso- och miljöfaror. I alla dessa frågor kan vi med stolthet säga att vi fått genomslag för våra ståndpunkter på konferenser, i dialoger och i massmedia. 2014 hålls två allmänna val i Sverige till Europaparlamentet och till Sveriges riksdag och kommunfullmäktige. Redan under 2012 har Sveriges Konsumenter börjat uppvakta de politiska partierna för att få dem att verka för en stark konsumentpolitik. Konsumentvägledning för alla har alltid betraktats som en rättvisefråga för oss. Under 2012 genomförde vi för tredje året en kartläggning, som placerade 84 kommuner under skamgränsen. Vägledning för alla var också målet för den utredning som 2012 lämnade sitt betänkande och där Sveriges Konsumenter deltog med expertis. Vi delar inte alla slutsatserna i utredningen och skrev ett särskilt yttrande med hopp om att de politiska ambitioner som finns verkligen ska innebära förbättringar för konsumenterna ute i landet. Årets Almedalensvecka i Visby var den mest lyckosamma i organisationens historia: Eget fullsatt seminarium under rubriken Vilse i valfrihetsdjungeln, deltagande i åtta seminarier som organiserades av andra parter samt ett tält på centrala Donners plats där vi ordnade speed-dejting med konsumentvägledare. I november genomfördes för tredje gången Sveriges Konsumenters och Råd & Röns framtidsseminarium, detta år på temat Lämnar politikerna konsumenterna i sticket?. Det var välbesökt och uppskattat. Två ministrar medverkade finansmarknadsminister Peter Norman som inledningstalare och miljöminister Lena Ek som utdelare av konsumentpriset Blåslampan. Vår tidning Råd & Rön har haft sitt sjätte hela verksamhetsår under vårt ägande och är en mycket välkänd och spridd tidning som 2012 hade ungefär 75 000 exemplar i upplaga och god ekonomi. Under året har webben utvecklats och en mobil version för telefoner och surfplattor lanserats. Konsumentrådgivningen har fortsatt att ge högkvalitativ service till sju stadsdelar i Stockholms stad och sedan 2012 till den första kommunen utanför Upplands Bro. 9000 konsumenter har ringt och mejlat våra vägledare och fått råd om att lösa tvister, inte minst gällande hantverkstjänster och hemelektronik. Verksamhetsberättelsen visar vad Sveriges Konsumenter har gjort under 2012. Och det är mycket, särskilt med tanke på våra små ekonomiska resurser. Tyvärr finns det också många frågor som vi tvingas avstå från att engagera oss i, trots stora behov av konsumentföreträdare och uttryckliga förfrågningar om medverkan från olika parter. Det faktiska arbetet har till största delen skötts av kansliet. Arbetsbelastningen är hård. Med tanke på konsumentfrågornas bredd och det stora antalet förfrågningar om konsultationer och medverkan är det anmärkningsvärt hur mycket som har åstadkommits. Även ett 60-tal frivilligt engagerade har i högsta grad bidragit till arbetet. Detta och mycket annat visar på den stora styrka och den tillgång som finns i våra medlemsorganisationer. Från styrelsens sida vill vi rikta ett stort tack för allt arbete under året. Vår verksamhet växer i och med att vi finner nya finansiärer av utvecklingsprojekt. Men under överskådlig tid är Sveriges Konsumenter beroende av statlig finansiering för att kunna representera konsumenterna med bredd och kompetens. Vi upplever att de medel

7 som satsas på konsumentpolitik fortsätter att vara synnerligen knappa. Eftersom påverkansarbete kräver långsiktiga satsningar för att bli framgångsrikt är ett påtagligt problem att medlen bara ges för ett år i taget. Vi märker ett ökande politiskt intresse för konsumentfrågorna. Och trots små ekonomiska resurser har Sveriges Konsumenter gjort skillnad. De frågor och krav vi driver uppfattas som alltmer legitima och viktiga, även om det finns mycket kvar att göra. Inbjudningarna är många till konsultationer, debatter, hearings och andra tillfällen att möta beslutsfattare. Vi har örat mot marknaden på flera sätt genom våra medlemsorganisationer, genom Råd & Röns läsare, genom dem som kontaktar vår konsumentvägledning och genom vårt internationella nätverk. Kunniga, medvetna och starka konsumenter är nödvändiga för att få marknaden att fungera väl, det gäller både den nationella och den gemensamma, europeiska marknaden. För att komma dit behövs en stark demokratisk kraft inom det civila samhället och en hög svensk konsumentröst nationellt, europeiskt och globalt. Vi vill vara den kraften. Örjan Brinkman ordförande Harriet Gillberg Riksförbundet Hem och Samhälle vice ordförande Lars-Åke Henriksson LO Kristina Bergman Unga Örnars Riksförbund Kristin Spolander ABF Lasse Hellander Svenska Biodynamiska föreningen Märtha Dahlberg PRO

8 2. Så har vi arbetat 2.1 Nationellt arbete Konsumentfrågorna ingår i många politikområden. I regeringskansliet har frågorna sedan valet 2010 funnits på justitiedepartementet men med politisk ledning hos statsrådsberedningen och Birgitta Ohlsson. Men konsumentfrågor ingår i de flesta andra departements ansvarsområden till exempel vad gäller boende, energi, finansiella tjänster, transporter, miljö och sjukvård. Flera av dessa har under året ordnat utfrågningar, referensgrupper och hearingar, som vi kallats till och deltagit i (se annex). I en offensiv inför riksdagsvalet 2014 har Sveriges Konsumenter tagit fram dokument med samlade ståndpunkter såväl om konsumentpolitiken i allmänhet som i specifika sakfrågor, som livsmedel, hälsa, finansiella tjänster, energi och digitala tjänster. Syftet har varit att påverka partierna inför utformningen av nya valprogram. Under hösten har möten ägt rum med programkommittéer för två av partierna Centerpartiet och Folkpartiet - och kontakter tagits med övriga. Arbetet fortsätter 2013. Kontakterna med myndigheterna är många. Målet är att dessa alltid ska arbeta med konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter är representerat i Konsumentverkets Insynsråd och Funktionshinderråd. Dessutom har vi regelbundna möten med verket för avstämning och utveckling. Vi representerar konsumentintresset inom samtliga avdelningar i Allmänna reklamationsnämnden och har en representant i ARN:s Insynsråd. Sveriges Konsumenter har två platser i Livsmedelsverkets Samverkansgrupp för konsumentfrågor och deltar dessutom i verkets Samverkansgrupp för intressenter i livsmedelskedjan. Arbetet där förbereds av vår interna, rådgivande livsmedelsgrupp. Jordbruksverket har inrättat ett konsumentråd där vi ingår och vi är även med i Kemikalieinspektionens Insynsråd. Vi följer noga utvecklingen för konsumentvägledningen i landet, liksom för budget- och skuldrådgivningen. Det sker bland annat genom samarbete med medlemsorganisationen Konsumentvägledarnas förening. Tillsammans har vi tagit fram kriterier för en högkvalitativ och tillgänglig konsumentvägledning. Vid en genomgång av Konsumentverkets årliga rapport om den kommunala konsumentvägledningen kunde vi 2012 konstatera att 84 kommuner hamnade under skamgränsen, betydligt fler än de 66 som saknade eller hade undermålig vägledning år 2011. Utredningen Framtidens stöd till konsumenter, där Sveriges Konsumenters ordförande Örjan Brinkman medverkade som expert, lade fram sin slutrapport Konsumenten i centrum ett framtida konsumentstöd i juni. Utredningens förslag skickades sedan på remiss, och i mars 2013 har ännu inte någon proposition lagts fram. Utredningen blev mycket omdiskuterad. Örjan Brinkman lade fram ett särskilt yttrande, där han bland annat protesterade mot förslaget om att lägga huvudansvaret på en statlig myndighet. Sveriges Konsumenter menade, tillsammans med många andra remissinstanser, att detta skulle medföra stora risker för nedläggning av kommunala konsumentvägledningar. Under 2012 tillsattes en lång rad statliga utredningar av regeringen på konsumentområdet. Problemen med överskuldsättning är stora i landet och under året startade den statliga Överskuldsättningskommittén sitt arbete, under Anna Hedborgs ledning. Jan Bertoft sitter med som expert från Sveriges Konsumenter. Vi har också engagerat oss i den nytillsatta utredningen Konsumentskydd vid finansiell rådgivning, som startade i december.

9 Enmansutredningen App to date Konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m. lades fram i september 2012. Utredningen fann att konsumentskyddet i huvudsak var gott, men att en ny lag och vissa andra åtgärder kan behövas. Sveriges Konsumenter välkomnade de slutsatser och klarlägganden som presenterades. 2012 fyllde Sveriges Konsumenter 20 år. Detta firades vid ett seminarium i oktober, Lämnar politikerna konsumenterna i sticket?, där också Konsumentpriset Blåslampan delades ut (läs mer i avsnittet 7.5.). Seminariet fokuserade på faror i vardagen: Gifter, kemikalier och finansiella bluffar. Talare var finansmarknadsminister Peter Norman, författaren Joel Dahlberg samt Vagn Jelsöe från danska Forbrugerrådet. Seminariet avslutades med en paneldebatt med Anders Wijkman, Veronica Palm (S), Gunvor G Ericsson (MP) och Jenny Sonesson (FP). Seminariet avslutades med en jubileumsmottagning, då miljöminister Lena Ek delade ut Blåslampan till företaget Egen El. Branscher och företag har blivit allt mer angelägna att höra våra synpunkter och föra en dialog. Vi har deltagit i åtskilliga debatter och hållit föredrag inom våra prioriterade områden. Under året fortsatte också Konsumentdialogen som förs med LRF, Lantbrukarnas Riksförbund (se även 3.1). Vi ser en tendens att konsumentaspekten allt oftare uppmärksammas när stora och viktiga frågor diskuteras. Det gäller till exempel inom jordbrukssektorn. Sveriges lantbruksuniversitet invigde i maj ett nytt Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur, en del av Sveriges lantbruksuniversitet. Generalsekreterare Jan Bertoft talade om konsumentperspektivet på djuromsorg inför bland andra kung Carl XIV Gustaf och prins Carl Philip. Jan Bertoft höll även ett anförande under rubriken Konsumentmakten och lantbruket i oktober på Sveriges lantbruksuniversitet på seminariet Lantbruket är vad du äter. Sveriges Konsumenter medverkade även 2012 på Almedalsveckan i Visby. Temat för vårt seminarium var Vilse i valfrihetsdjungeln. Uppmärksamheten var stor, lokalen fullsatt och omdömena efteråt mycket goda. Vi arrangerade också en speed-dejting med konsumentvägledare på centralt belägna Donners plats, och deltog i flera paneldebatter och diskussioner (se även 7.4.). Sveriges Konsumenter arbetar också såväl nationellt och internationellt med standardisering (se avsnitt 5). Arbetet med medlemsvärvning pågår ständigt. Under året fick Sveriges Konsumenter tre nya medlemsorganisationer: Äkta vara, Svenska Celiakiungdomsförbundet och Svenska Djurskyddsföreningen. 2.2 Internationellt arbete Sveriges Konsumenter fick under sitt tjugonde verksamhetsår hedersuppdraget att vara värd för BEUC:s General Assembly. I samband med generalförsamlingen hölls den 15 november seminariet Consumers Act For Sustainability. Fokus låg på de åtta konsumenträttigheterna, och hur de reflekteras i hållbarhetsarbetet i företag, myndigheter och organisationer.

10 Seminariet bjöd på en rad intressanta och inspirerande föredrag av betydande personer som konsumentminister Birgitta Ohlsson, EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard, Consumers Internationals generaldirektör Helen McCallum, BEUC:s generaldirektör Monique Goyens, den legendariske konsumentaktivisten och tidigare CI-direktören Anwar Fazal samt avdelningschef Carina Törnblom från Kommissionens hälso- och konsumentdirektorat (DG Sanco). Dessutom deltog olika representanter från myndigheter och organisationer i Europa. Seminariet avslutades med en livlig paneldebatt, där hållbarhetsansvariga från Nordea och H&M deltog. Seminariet samlade cirka 130 deltagare. Det följdes av en mottagning i Stockholms Stadshus för cirka 100 särskilt inbjudna, där vice ordförande i kommunfullmäktige Eva- Louise Erlandsson-Slorach stod värd. De åtta internationella konsumenträttigheterna fyllde detta år 50 år. Ursprunget var det tal om konsumenternas rättigheter som president John F Kennedy höll 1962. Rättigheterna har erkänts av FN och har varit det genomgående temat för Sveriges Konsumenters jubileum. Målet var att göra dem mer kända än de hittills varit samt att uppmärksamma dem inför en planerad revidering under 2013. Det internationella samarbetet, både i Norden, Europa och globalt, är en ständigt pågående och omfattande del av Sveriges Konsumenters verksamhet. BEUC, som består av 40 konsumentorganisationer från ett 30-tal länder i Europa, är vår främsta samarbetspartner. Sveriges Konsumenter ges genom sitt engagemang möjlighet att agera i många europeiska konsumentfrågor på ett mycket tidigt stadium i EU:s beslutsprocess. Sveriges Konsumenters ställning inom BEUC stärktes i och med att Jan Bertoft valdes till organisationens vice ordförande vid BEUC:s generalförsamling i Stockholm. BEUC har genom sin unika ställning och höga trovärdighet kännedom om vad som är på gång inom konsumentpolitiken och har goda kontakter med kommissionen och de beslutsfattande organen. Dessutom är BEUC:s policyarbete en stor kunskapskälla inom de verksamhetsområden vi på grund av knappa ekonomiska förutsättningar inte har möjlighet att prioritera. BEUC fyllde detta år 50 år, vilket firades bland annat med en ny vision för år 2020. Visionen lanserades i samband med firandet i Bryssel i maj, där bland annat Kommissionens ordförande Manuel Baroso talade. Sveriges Konsumenter och andra medlemsorganisationerna har aktivt deltagit i arbetet med visionen. Visionen presenterades ungefär samtidigt med kommissionens egen vision, the Consumer Agenda och överensstämmer i stora delar med denna. ECCG är EU-kommissionens rådgivande organ för konsumentfrågor och den huvudsakliga kanalen för en samordnad konsumentrepresentation. Jens Henriksson är Sveriges Konsumenters representant. ECCG har haft tre möten under året. Man har fört diskussioner om bland annat konsumentprogrammet 2014-2020, konsumentköplagen, energifrågor, hållbarhetsstrategier, integritet och dataskydd, produktsäkerhet, finansiella tjänster, betalningssystem, EU:s digitala agenda, EU:s inre marknad, marknadsövervakning och resultattavlan för konsumentmarknaderna. Sveriges Konsumenter är också representerat i EU-kommissionens rådgivande konsumentgrupp för finansiella frågor. EU:s ekonomiska och sociala kommitté, EESK, är ett rådgivande organ som representerar det civila samhället inom den Europeiska Unionen. Sveriges Konsumenter har under året

11 arbetat i de två sektionerna INT (inre marknadens produktion och konsumtion) samt REX (externa relationer). Inom INT-sektionen har Sveriges Konsumenter varit medlem i inre marknadens observationsgrupp en arbetsgrupp som föreslår förbättringar inom miljöoch konsumentlagstiftningen. Sveriges Konsumenter har också deltagit i WTO-gruppen, en arbetsgrupp inom REX-sektionen som deltar i utvecklingen av handelsavtalen på global nivå. Under året har vi deltagit som medlem i tolv studiegrupper, alla med koppling till konsumentlagstiftning. Europaparlamentets inflytande över konsumentfrågorna är stort då konsumentskydd regleras med medbestämmandeförfarandet. Det innebär att det är särskilt viktigt att påverka till en mer konsumentvänlig hållning. Sveriges Konsumenter, ofta i samarbete med BEUC och ANEC, har fört en dialog med de svenska Europaparlamentarikerna i ett flertal frågor. Nordiskt samarbete är viktigt mot bakgrund av vår likartade syn på konsumentfrågor som en nödvändig del av en fungerande marknad och dessutom på grund av likheterna i utformningen av konsumentskydd. Vi har ett nordiskt samarbete i viktiga prioriterade områden som konsumenträtt, digitala rättigheter, marknadsföring, kemikalier, miljömärkning och standardisering. Dessutom har ansvariga personer för myndigheter och organisationer på konsumentområdet träffats. Vid ett nätverksmöte i Stockholm i november träffades ledningen för organisationer och myndigheter i de fyra stora nordiska länderna på temat risker för konsumenterna. I september hölls också en konferens i Göteborg som anordnas av Nordiska Rådet. Frågeställningen var Hur säkras en effektiv nordisk konsumentpolitik som bidrar till att säkra nordiska konsumenters rättigheter?. Sveriges Konsumenter bidrog med ett föredrag om utmaningarna ur ett konsumentperspektiv. Internationellt arbetar Sveriges Konsumenter framför allt genom två organisationer Consumers International (CI) och Transatlantiska konsumentdialogen (TACD). Sveriges Konsumenter är en aktiv medlem i CI och har under året samarbetat med CI inom internationell standardisering, hållbarhet, copyright, socialt ansvarstagande och marknadsföring. TACD är en organisation för att samarbeta och ena Europas och USA:s konsumentorganisationer om gemensamma transatlantiska konsumentkrav. Vårt deltagande i TACD sker i huvudsak genom elektroniskt utbyte om till exempel intellektuella rättigheter, livsmedel, hållbara transportlösningar och klimatfrågor.

12 3. Centrala frågor De centrala frågor som vi arbetat med under året har varit matkvalitet, privatekonomi, marknadsföring, konsumentlagstiftning samt rättigheter och integritet i ny teknik. 3.1 Matkvalitet Målet för Sveriges Konsumenters arbete med matfrågor är att konsumenterna ska få ett stort utbud av varierad och prisvärd mat. De ska dessutom ha möjlighet att göra medvetna val samt få tillgång till ett ökande utbud av miljömässigt och socialt hållbara produkter. För detta måste de få objektiv och pålitlig information och ha god kunskap om mat. Vi vill också att maten ska ha en klar och tydlig märkning, som inte är vilseledande. När det gäller tillsatser vill vi att de endast ska användas om de har en tydlig konsumentnytta. Under 2012 har kampanjen Större text, tack! fortsatt. Syftet med kampanjen är att uppmärksamma livsmedelsförpackningar med svårläst text. Det skedde genom en uppföljning av kartläggningen 2011 av Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm. Samtidigt publicerades en debattartikel, Ge oss läsbara förpackningar nu, i tidningen Dagens Handel undertecknad av Sveriges Konsumenter och tio medlemsorganisationer. Av de 35 drycker, kylvaror, torra varor, måltider och godis som kartlades 2011 kunde vi konstatera att åtta hade förändrats till det bättre, fem hade fått nytt utseende men var fortfarande svårlästa och fyra produkter var fortfarande så gott som oläsliga. Några företag uppgav vid intervjuer att de inom kort skulle ändra utseende på sina förpackningar. Kampanjens huvudkrav var att alla livsmedelsförpackningar ska vara läsbara för personer med för åldern normal syn. Det gäller såväl textstorlek, som kontrast, typsnitt, radlängd etc. Kraven har också tagits upp på olika sätt gentemot tillsynsmyndigheten Livsmedelsverket, som står i begrepp att ta fram nya riktlinjer utifrån den nya europeiska märkningsförordningen. Slutrapporten från projektet Den goda maten publicerades i februari 2012. I rapporten Den goda maten - på spaning efter föredömen inom sjukvård och äldreomsorg gavs exempel på bra mat och goda matrumsmiljöer på sammanlagt 24 sjukhus och särskilda boenden i Sverige. Sveriges Konsumenters slutsatser av Den goda maten visade vikten av att se den offentliga måltiden som en helhet, där faktorer som näring, måltidsmiljö, bemötande, råvarornas kvalitet och ursprung spelar en viktig roll. Arbetet har också resulterat i en ståndpunkt med krav till politiker, kommuner och landsting samt företag (se även avsnitt 6). Den Facebook-kampanj mot förbud mot bisfenol A i nappflaskor som Sveriges Konsumenter initierade 2011 fick stor uppmärksamhet. 2011 förbjöd EU bisfenol i nappflaskor. I juni 2012 rapporterade Svenska Dagbladet att journalister som under två dagar enbart åt konserverad mat från plåtburkar hade fått alarmerande höga halter av bisfenol A i urinen. Sveriges Konsumenter uppmärksammade avslöjandet på sin webbplats och krävde att större ansvar måste tas av flera aktörer, Livsmedelsverket, producenter och importörer. Vi krävde även att konservburkar skulle tas med i den utredning om bisfenol som regeringen tillsatt.

13 Under Almedalsveckan var Sveriges Konsumenters tema 2012 Vilse i valfrihetsdjungeln (se även avsnitt 7). När det gällde mat och matkvalitet medverkade vi på Viktväktarnas seminarium: Samverkan för ett hälsosammare Sverige, samt två seminarier ordnade av Djurens rätt: Burägg Om offentlig upphandling, konsumentmakt och handel samt Monsterkyckling på tallriken? Om svensk kycklinguppfödning. Djurskydd är en viktig aspekt av livsmedelsfrågorna, som Sveriges Konsumenter på olika sätt drivit under 2011. Bland annat är det en återkommande fråga vid den Konsumentdialog som vi regelbundet har med LRF. Vi har också medverkat i flera debatter och hållit föreläsningar med anknytning till djurskydd och matkvalitet. Vi deltog bland annat i en debatt om religiös slakt och djuromsorg på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin och höll ett föredrag för Celiakiförbundet, Lantbruksuniversitetet i Uppsala och Livsmedelsverkets nutritionsgrupp. 3.2 Privatekonomi 2012 dominerades mycket av den finansiella krisen, inte minst till följd av situationen i Grekland, Spanien, Italien och Portugal. Krisen och den negativa utvecklingen i flera EUländer var en allvarlig påminnelse om vikten av att konsumenterna kan fatta välavvägda beslut om olika finansiella tjänster; lån, pensionssparande med mera. Sveriges Konsumenter kräver att alla ska ha tillgång till finansiella tjänster, på lika villkor, utan diskriminering. Alla ska också ha tillgång till effektiva, billiga och säkra betalningstjänster. Alla ska dessutom ha rätt till skriftlig begriplig och jämförbar information om en finansiell tjänst innan man skriver på ett avtal. Den europeiska och globala konsumentrörelsen har länge varit mycket kritisk till att banker och andra företag i finansbranschen fokuserat på stora vinster istället för att tillhandahålla tjänster för konsumenternas individuella behov. Sveriges Konsumenter har, tillsammans med andra organisationer inom EU, drivit på för lagstiftning och tillsyn som utgår från konsumentintresset och nyttan för konsumenten. Sveriges Konsumenter har haft möte med Bankföreningen och beslutat att starta en dialog kring privatekonomiska frågor. Vi har också träffat finansmarknadsminister Peter Norman och framfört våra krav, bland annat att: alla ska ha tillgång till oberoende finansiell rådgivning, att stoppa ockerräntorna genom att införa en fungerande, lagreglerad räntegräns mot dagens svindlande höga räntor på snabblån utgående från den finska modellen med 51 procents räntetak på årsbasis, införande av en reflektionsperiod för besked om snabblån för att förhindra impulslån för spel, alkohol etc, att underlätta byte av bank genom att införa nummerportabilitet alltså möjligheten att behålla sina kontonummer vid bankbyte samt att köerna till budget- och skuldrådgivare bör kortas, ingen ska behöva vänta längre än fyra veckor från den första kontakten. Sveriges Konsumenter har dessutom vid upprepade tillfällen krävt en kraftigt förstärkt skolutbildning i privatekonomi i såväl grund- som gymnasieskolan.

14 Projektet FundWatch startades 2012. Det är ett initiativ från Sveriges Konsumenter för att stimulera finansbranschen till att ta ett större ansvar för etik- och hållbarhetsfrågor. Ett första granskningsresultat presenterades i rapporten En rankning av Sveriges 15 största bankers och pensionsfonders etiska ansvarsarbete, som publicerades i oktober. (Läs mer i avsnitt 6.) Projektledaren kom i september med som Sveriges Konsumenters representant i utredningen om konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Den nya konsumentkreditlagen 2011 innebar hårdare krav på kreditprövning vid så kallade snabblån. Trots dessa krav har antalet obetalda lån ökat. Finansmarknadsminister Peter Norman meddelade i september att tillsynen ska ändras och skärpas. Sveriges Konsumenter hoppas att det ska få snabba effekter, men har i bland annat SVT:s Gomorron Sverige och i debattartiklar även krävt att det ska bli stopp för de svindlande höga räntorna och att det ska finnas en reflektionsperiod innan lånen beviljas för att undvika impulslån för spel etc. Andra utspel och mediaframträdanden på det privatekonomiska området, bland annat kring nummerportabilitet och kontantlösa banker, har väckt stor uppmärksamhet. 3.3 Marknadsföring Målet är ökat medvetande och debatt om marknadsföringens metoder och effekter på konsumenter. Målet är också ett ökat skydd mot kommersiell påverkan på barn, inte minst vad gäller nya tekniska lösningar och former som gör det svårt att skilja reklamen från redaktionellt innehåll. Marknadsföringens metoder har utvecklats i takt med Internets ökade spridning och utveckling av ny teknik för exempelvis smarta telefoner. Mobil reklam utvecklas och personligt riktad reklam som är kopplad till exempel till kundkort i butiker ökar, medan TV-reklam och annonsering i dags- och veckopress minskar. Kommersiell påverkan av yngre konsumenter sker också på ett subtilt sätt via bloggar och sociala medier. Då vi haft större kartläggningsprojekt i ämnet tillfrågas vi ofta av medier vad gäller reklam och marknadsföring. Kampen för att minska effekten av den dolda reklamen fortsätter och Sveriges Konsumenter kräver fortfarande att det ska vara tydligare vad som är reklam och inte. Eftersom internet är stort och svårt att effektivt bevaka från myndighetssidan riskerar detta att bli ett laglöst land. Sveriges Konsumenter anmälde under året två fall av marknadsföring till Konsumentverket: Lotteriportalen och företaget Planet49 för vilseledande marknadsföring och FormLife för vilseledande prisinformation. Det senare gällde ett erbjudande om viktminskning som påstods vara gratis i annonsen men i själva verket kostade 1 196 kronor. Efter att anmälan blivit känd hörde ett hundratal personer av sig till Sveriges Konsumenter och Konsumentverket med klagomål på FormLife. SEB och Swedbank valde att säga upp FormLifes konton i Sverige, och därmed kunde inte några pengar dras från kundernas konton. I slutet av 2012 försattes FormLife i konkurs. I rapporten Oläsbara texter på förpackningar, redovisade Sveriges Konsumenter och Konsumentföreningen Stockholm en kartläggning av hud- och hårvårdsprodukter och annan kosmetika. Sådana produkter får enligt lag endast säljas om informationen på förpackningarna är outplånlig, lättläst och väl synlig. Totalt 27 schampon, krämer och deodoranter ansågs inte hålla måttet. Obligatorisk information som ingredienser,

15 varningstext och användningsområden var svårläst eller omöjlig att läsa på grund av för liten text, dåliga kontrastfärger eller glänsande behållare. Alltfler receptfria produkter marknadsförs via TV-reklam, annonser och internet. Sveriges Konsumenter har engagerat sig via den europeiska konsumentorganisationen BEUC för att få även andra EU-länder att förse medborgare med läkemedelsinformation, liknande FASS. 3.4 Konsumentlagstiftning Ett fungerande konsumentskydd är grunden för en väl fungerande marknad. Målet för Sveriges Konsumenter är att upprätthålla och i vissa delar förstärka nivån på den svenska konsumentlagstiftningen vid revidering av EU:s direktiv. Målet är också att konsumenterna ska ha lika högt skydd för privata som offentliga tjänster. Under året har mycket fokus legat på att EU:s framtida konsumentlagstiftning, där kommissionen hårt drivit ett förslag om ny lag för distansköp, som innebär valmöjlighet mellan den nationella lagstiftningen och ett nyinrättat instrument som kan betecknas som ett fiktivt lands lagstiftning. Detta oprövade grepp har fått hård kritik såväl från konsument- som från affärshåll. Bland annat har BEUC och den europeiska handelsorganisationen Business Europé skrivit ett gemensamt brev till kommissionär Vivianne Reading i frågan. Sveriges Konsumenter har varit aktiv inom BEUC:s expertgrupp i ämnet och inom EECG. Arbetet fortsätter 2013. Inom EU har ett gemensamt direktiv för tvistlösning utanför domstol (ADR) arbetats fram. Även här har Sveriges Konsumenter varit aktiva för att systemet ska bli så bra som möjligt för svenska konsumenter. Sverige ligger väl framme på detta område med Allmänna reklamationsnämnden och det har varit viktigt att se till att det nya systemet inte urholkar de fördelar som ARN har. I maj presenterades EU:s resultattavla för konsumentmarknader. Enligt resultattavlan har villkoren för att vara konsument i Sverige förbättras marginellt från förra mätningen. Men undersökningen visade också att endast 49 procent av de svenska konsumenterna kunde svara rätt på en fråga om reklamationstid. Detta antal var lägre än genomsnittet i EU. Sveriges Konsumenter uttryckte i en kommentar oro över detta och menade att det krävs mer utbildning i konsumenträtt. Det kan vara skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Därför driver Sveriges Konsumenter frågan om fungerande konsumentvägledning för alla. Här har Sveriges varit aktiva såväl inom den statliga utredningen på området, men också genom utspelet med skamlistan som gjorts tillsammans med Konsumentvägledarnas förening. Sveriges Konsumenter deltog i ett mystery shopper-projekt som leddes av EUkommissionen. Uppdraget var att undersöka hur det fungerade att klaga på och byta internetleverantör. (Se 6.5) 3.5 Rättigheter och integritet i ny teknik Målet med vårt arbete med ny teknik är ett förbättrat skydd för konsumentens digitala rättigheter, bland annat på internet. Detta inbegriper bra lagstiftning men också

16 konsumentskyddande regler för teknisk tillgänglighet och integritet. Kommunikationstjänster ska vara tillgängliga för alla och ställa höga krav på användbarhet, prissättning och tillgänglighet. Det krävs även utbildning för utsatta konsumentgrupper för att minska de digitala klyftorna. Att internetleverantörer begränsar konsumentens frihet och ibland till och med företräder innehållsleverantörernas intressen innebär stora risker. De myndigheter som övervakar reglerna måste stärka sitt arbete för att skydda konsumenternas intresse av en väl fungerande nätneutralitet. Sverige Konsumenter för kontinuerliga diskussioner inom den internationella konsumentrörelsen kring IT-frågor t ex inom den transatlantiska konsumentdialogen TACD och den europeiska konsumentorganisationen BEUC. Diskussioner förs också med EU-kommissionen och IT-företag om konsumentens grundläggande problem med ny teknik och i synnerhet IT-tjänster. Sveriges Konsumenter har dessutom arbetat med konsumentens krav och rättigheter genom vårt engagemang i den internationella standardiseringens konsumentkommitté, ISO COPOLCO, och i arbetet med den Transatlantiska konsumentdialogen, TACD. Vi deltar i internationellt standardiseringsarbete runt nästa generations nätverk (NGN). Sveriges Konsumenter har en representant i regeringens Digitaliseringsråd. Rådet ger regeringen input om den digitala agendan och om hur olika delar av samhället kan bidra till att göra Sverige till värdens mest framgångsrika samhälle med hjälp av smarta digitala lösningar. Sveriges Konsumenter har bland annat drivit frågor om öppenhet, åsikts- och uttrycksfrihet, ickediskriminering, konsumentskydd, integritet och behov av folkbildning. Sveriges Konsumenter är sedan 2012 också representerat i Användningsforum - en plattform för en kontinuerlig dialog på hög strategisk nivå om tillgänglighet till och användbarhet av IT. Användningsforum ska arbeta med hur användbarhet och tillgängligheten till IT kan öka och följas upp. Forumet ska peka ut utvecklings- och förbättringsprocesser som har ett användarperspektiv och där användartester finns med i processen.

17 4. Hållbar utveckling Målet för vårt arbete med hållbar konsumtion är att konsumenten ska ges större möjlighet att genom sina konsumtionsval bidra till minskad miljöpåverkan, rimliga arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, djurskydd, icke-diskriminering och jämställdhet. Dessa krav ska genomsyra hela vår verksamhet. Etisk konsumtion är också en viktig komponent i den hållbara utvecklingen. För att kunna uppfylla kraven på hållbar utveckling krävs bland annat bättre information till konsumenterna på alla plan, ordentlig märkning, bättre regelverk samt säkra produkter genom lagstiftning och standarder för varor och tjänster. Hållbar utveckling är ett grundläggande konsumentkrav, och har i många år varit en profilfråga för Sveriges Konsumenter. 2012, det år då Sveriges Konsumenter fyllde 20 år och den europeiska konsumentorganisationen BEUC 50, manifesterades detta bland annat på seminariet Consumers Act for Sustainability, som hölls 15 november i Stockholm. Temat för seminariet var de åtta konsumenträttigheterna. Konsumenten har rätt: till säkerhet, information, konsumentutbildning, att välja, att bli hörd, till upprättelse, till hälsosam miljö och att få basbehov tillfredsställda. Syftet var att lyfta hela bredden på hållbarhetsarbetet, att visa att ett högt konsumentskydd i sig är en förutsättning för en hållbar utveckling och att skapa insikt om konsumentrörelsens roll och ansvar. Seminariet blev mycket uppskattat av åhörare och kommer att ge avtryck på flera sätt i framtiden, bland annat kommer hållbarhetsarbetet nu att få ett ökat fokus inom BEUC (se även 1 och 2.2) Den europeiska miljömärkningen har reviderats och kommer att utvecklas och ecodesigndirektivet ger mycket stora möjlighet att förändra utbudet av produkter på den europeiska marknaden i en hållbar riktning. Dessutom utökar det nya direktivet det antal områden som omfattas vilket ger direktivet väsentligt mer betydelse för resurs- och energianvändning i Europa. Den svenska miljömärkningen har utretts och en ny modell för ägarskapet av Misab Miljömärkningen i Sverige AB kommer att behövas, eftersom nuvarande ägaren Sveriges Standardiseringsråd, SSR, ombildats till Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd (SKA-rådet, se även avsnitt 5). Vi har en viktig roll att bidra med våra erfarenheter och att se till att miljökraven är starka och inte går ut över betydelsefulla funktionskrav. Vi arbetar också med att införliva allt mer av klimataspekter i märkningarna. Bank- och finanssektorn har ett avgörande inflytande över miljö, sociala villkor, fred och andra hållbarhetsfaktorer genom sina investeringar. Under 2012 har Sveriges Konsumenter satt ett ökat tryck på branschen genom kartläggningen FundWatch. Detta arbete kommer att fortsätta och intensifieras eftersom banker, fondförvaltare och andra finansiella aktörer har en stor potential att åstadkomma mycket. Nanopartiklar innebär både stora möjligheter och potentiella hot. Frågan är horisontell och dyker upp i bland annat kosmetik, livsmedel och läkemedel. 5 september arrangerade Sveriges Konsumenter, med medel från SKA-rådet, ett välbesökt seminarium i Stockholm kring dessa frågor: Nanoteknologi på konsumenternas villkor? På seminariet diskuterades bland annat läget för nanoteknologi i dag och i framtiden, vilka produkter som innehåller nanopartiklar samt hur nano regleras och standardiseringens roll i detta.

18 5. Standardisering Rätt utformade standarder stärker konsumentskyddet. Därför är ett av våra mål att påverka standardiseringen inom våra centrala verksamhetsområden. Den stora utmaningen inom standardisering är de kommersiella intressenas dominans. Ofta saknas konsumentens röst helt i standardiseringsorganisationernas tekniska kommittéer, trots att det flesta inser att globaliseringen och marknadernas internationalisering, som på många sätt är till fördel för konsumenterna, också ökar konsumenternas beroende av väl fungerande standarder. Bra standarder ställer krav på sådant som säkerhet, hållbarhet, tillgänglighet, och begriplighet. Därför satsar Sveriges Konsumenter och flera av våra medlemsorganisationer på att vara aktiva i standardiseringsarbete på såväl internationell och europeisk nivå som i enskilda tekniska kommittéer i Sverige. 5.1 Svensk standardisering, SKA- rådet Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd (SKA-rådet) har till uppgift att främja användarnas inflytande över standardisering. Rådet finansieras av regeringen. Sveriges Konsumenter är representerat i SKA-rådet, tillsammans med Konsumentverket, Handikappförbunden, Handisam, Naturskyddsföreningen, LO och TCO. De direkta kostnaderna för vårt deltagande i svenska och internationella standardiseringskommittéer finansieras av SKA-rådet, men våra representanter förutsätts arbeta ideellt. SKA-rådet finansierar också viss främjandeverksamhet. Således kunde Sveriges Konsumenters konferens Nanoteknologi på konsumenternas villkor? den 5 september genomföras med hjälp av bidrag från SKA-rådet. 5.2 Europeisk standardisering, ANEC Ett starkt europeiskt konsumentengagemang i standardiseringen är viktigt i synnerhet som att europeisk standard ofta blir en del av det europeiska regelverket. Genom ANEC, den Europeiska konsumentorganisationen för standardisering, ges möjlighet att kommentera och ge synpunkter på det standardiseringsarbete som vi på grund av knappa resurser inte har möjlighet att direkt delta i. Sveriges Konsumenter ingår i ANEC:s styrelse, är vice ordförande i arbetsgruppen Design för alla och har dessutom engagerat sig i ANEC:s arbete med flamskyddsmedel, hållbarhetsfrågor, byggstandarder och tillgänglighet, exkluderande paragrafer i elektroteknisk standardisering, e-tillgänglighet och e-inkludering, eko-design, nanoteknologi, leksakssäkerhet, tjänster, energimärkning, informationsteknik, nanoteknologi, farliga kemikalier och hissar. Sveriges Konsumenter har deltagit aktivt i arbete med en ny vision och strategi för ANEC för att stärka konsumenternas möjlighet till inflytande i standardiseringen. Den Europeiska standardiseringen får ett nytt regelverk och den nya standardiseringslagstiftningen säkerställer konsumenternas möjlighet till inflytande.

19 5.3 Internationell standardisering På uppdrag av SIS, The Swedish Standards Institute, har Sveriges Konsumenter representerat Sverige vid den internationella standardiseringens konsumentkommitté, ISO COPOLCO. COPOLCO är den internationella standardiseringens policykommitté för konsumentfrågor som ofta bidrar till nya prioriterade standardiseringsområden inom ISO. Exempel på frågor som behandlats i COPOLCO är missvisande kvalitetspåståenden, förfalskade varor, marknadskontroll, miljöanpassad husbyggnation, återuppbyggnad efter katastrofer, finansiella tjänster, fakturering av nätverkstjänster, energitjänster, konsumentkontaktcenter, produktgarantier, interoperabilitet, e-handelsstandarder, fakturering av nätverkstjänster, utsatta konsumentgrupper, riktlinjer för återkallelse samt riktlinjer för instruktioner. Sveriges Konsumenter deltar som ISO:s konsumentkommittés representant i revideringen av Guide 71, riktlinjer för att inkludera äldre och funktionshindrade konsumenters behov i standardiseringen.

20 6. Projekt Sveriges Konsumenter har sedan 2011 arbetat för att bygga upp en större projektorganisation. Målet har varit att skapa projektidéer som på olika sätt kan bidra till att förverkliga handlingsplanens mål och skapa underlag för ett politiskt arbete. Vi har sedan gått vidare för att hitta olika finansiering till projektidéerna. Tre nya projekt beviljades stöd för 2012. Ytterligare projektförslag har arbetats fram och detta planeras vara början på ett delvis nytt sätt att arbeta genom ytterligare ansökningar. 6.1 Webbplatsen Ingen blåser mig Sveriges Konsumenter har i flera olika projekt satsat på arbete med målgruppen unga konsumenter. Det handlar både om att utveckla långsiktiga utbildningsmetoder där unga stärks som medvetna konsumenter, men även om att skapa en dialog där organisationen får ett inflöde från de unga för att bättre kunna företräda dem i påverkansarbetet. Våren 2011 fick Sveriges Konsumenter beviljat medel från Internetfonden.SE. Projektet ska skapa en plattform för ung konsumentmakt på internet. I januari 2012 lanserades webbplatsen www.ingenblasermig.se. Syftet med den är att stärka och mobilisera unga, som ofta är väldigt utsatta som konsumenter. För att skapa en tjänst för ungdomar, som också utgår från ungdomars verklighet, involverades många inom målgruppen i projektet, både i fokusgrupper och genom att två projektassistenter i gymnasieåldern anställdes. Webbplatsen kommer att fortsätta att drivas och utvecklas de kommande tre åren inom den stora ungdomssatsningen med namnet Ingen blåser mig!, som finansierats av Allmänna Arvsfonden (se 6.2 och 6.3). 6.2 Ingen blåser mig! Sveriges Konsumenter under året arbetat med att bygga upp en ungdomsverksamhet. Projektet Ingen blåser mig! är treårigt och under 2012 har förutsättningar byggts upp, både genom en gedigen kunskapssammanställning på ungdomsområdet och genom att metoder och platser för genomförandet av projektets upptäckardagar identifierats. Kunskapssammanställningen omfattar så väl frågor om hälsa, reklam, privatekonomi, miljö och hållbar utveckling och utbildningsbehov. Den ligger framför allt till grund för arbetet men används också som bakgrund till olika utspel som görs i projektet. Under hösten besöktes tre av de planerade tjugo orterna: Motala, Helsingborg och Skellefteå. Projektet driver också webbplatsen och en Facebooksida som redan nu har fler följare än Sveriges Konsumenters ordinarie sida. Projektet har en referensgrupp som består av medlemsorganisationer, dessutom har två andra grupper bildats, ett nätverk för konsumentvägledare och en grupp av ungdomar som vill engagera sig ytterligare i konsumentfrågor. 6.3 Unga aktiva konsumenter Unga aktiva konsumenter är ett projekt inom det europeiska programmet Youth in action. Målet är att generera verkliga möten mellan ungdomar och deras lokala politiker. Inom vårt projekt har totalt 60 ungdomar på fyra orter träffat politiker från sin ort och de har tillsammans utbildats i konsumenträtt och påverkan. Projektet har genomförts tillsammans

21 med konsumentvägledare på de olika orterna och vi har arbetat tillsammans med en referensgrupp av medlemsorganisationer och andra. Ungdomarna har formulerat ett antal skarpa krav och uttalanden, varav en del har publicerats i olika medier. Projektet pågick fram till 2012 och följs upp i Ingen blåser mig! Att träffa ungdomar och politiker har framför allt väckt frågor om konsumentvägledarnas förebyggande arbete, om konsumentkunskapen i skolorna samt hur de olika demokratiska strukturerna är anpassade för att stärka och möjliggöra att ungdomar engagerar sig. 6.4 FundWatch Projektet FundWatch, som startade 2012, är ett initiativ från Sveriges Konsumenter som ska ge konsumenter ett webbaserat verktyg för att granska och påverka hur deras spar- och pensionspengar förvaltas. Projektet går ut på att bygga en interaktiv webbsida som konsumenter kan använda för att informera sig om tydliga brister och otydligheter i fondernas ansvarsarbete, samt en funktion för att enkelt utöva konsumenttryck på förvaltarna. Syftet är öka trycket på fondförvaltare, pensionsbolag och banker att bli mer transparenta och ansvarstagande i sin förvaltning så att det bättre stämmer överens med spararnas förväntningar. Detta innebär starten på ett nytt sätt att arbeta med etiska frågor inom området finansiella tjänster. En första rapport, En ranking av Sveriges 15 största bankers och pensionsfonders etiska ansvarsarbete, presenterades i oktober. Rapporten innehöll en kartläggning av etikarbetet i Sveriges 15 största banker och pensionsfonder. I utvärderingen granskades vilka som investerade i 50 av de mest kontroversiella företagen i världen. Sedan betygsattes fondbolagens policys samt hur ansvarsfullt de agerade. Det visade sig att branschen tar väldigt lite ansvar för etik- och hållbarhetsfrågor, men också att det finns stora skillnader mellan fondbolagen. Rapporten offentliggjordes genom en debattartikel, Finansbranschen tar inte ansvar för etik och miljö, på DN debatt 24 oktober. Råd & Rön skrev också om rapporten liksom flera andra tidningar. Projektet fortsätter i nya former under 2013. 6.5 Ökat konsumentinflytande inom standardisering Sedan hösten 2005 driver Sveriges Konsumenter ett projekt för ökat konsumentinflytande med ekonomiskt stöd av Standardiseringens konsument- och arbetstagarråd (SKA-rådet), före 2012 kallat SSR Konsumentråd. I slutet av 2012 var Sveriges Konsumenter representerade i 23 tekniska kommittéer, arbets- och projektgrupper i SIS och inom europastandardiseringen genom ANEC. Inom Sverige hade de nationella representanterna möjlighet att delta i både de svenska tekniska kommittéerna inom SIS och i möten med motsvarande kommittéer europeiskt, CEN, eller internationellt, ISO. Nya konsumentrepresentanter erbjöds att delta i SIS utbildning i standardiseringens grunder. Sveriges Konsumenter bjöd in till nätverksträffar för dem som representerar Sveriges Konsumenter två gånger under året. De erbjuds även stöd och uppföljning under året. Att delta som konsumentföreträdare i standardisering innebär stora möjligheter att påverka varor och tjänsters säkerhet, funktion och de sociala och miljömässiga effekterna av produktion och konsumtion.